Här kommer nu det andra inlägget av tre som kommer att avhandla den yttersta förmågan vid väpnad strid till sjöss - strid med sjömålsrobot. Huvudfokus kommer att ligga på Sverige och den svensktillverkade sjömålsrobotsystemet RBS-15.
Den första delen avhandlade historik och vägen framåt mot RBS-15. Det här inlägget kommer att avhandla de tidiga versionerna av roboten både nationellt men även de versioner som gått på export. I det sista inlägget avser jag att diskutera robot 15 mkIII och framtida versioner. Inläggen är helt och hållet baserade på öppen information.
Del 2 - RBS-15 i går och i dag, i Sverige och världen
Där första inlägget slutade hade Sveriges beslutat om att det skulle bli den av SAAB svensktillverkade robotsystemet RBS-15 som skulle köpas till både marinen och flygvapnet i stället för den amerikanska roboten Harpoon. Det var tidigt 80-tal, och missnöjet inom framförallt marinen var enormt stort. Marinen ville absolut inte ha något annat än den beprövade roboten Harpoon till torpedbåtarna av Norrköping-klass, som skulle byggas om för att bli robotbåtar. Det skedde till och med små "demonstrationer" mot detta på Gålöbasen där stora delar av ytattacken var lokaliserad.
SAAB var väldigt medvetna om detta missnöje, och enligt uppgift så slog man verkligen knut på sig själva med målsättningen att RBS-15 skulle bli bättre, billigare och mer anpassad för de svenska kraven och de svenska förhållandena. Man jobbade dygnet runt, och många av de SAAB anställdas sommarsemestrar fick stå tillbaka.
Den 27 augusti 1981 är kanske den viktigaste milstolpen för robot 15. Då genomförde man det första provskottet till sjöss från dåvarande torpedbåten HMS Piteå som användes som provplattform för systemet. Provskottet var lyckat med fullskaletest av både elektronik och framdrivning. Kort senare uttryckte marinchefen Per Rudberg "Min lyckligaste dag som marinchef" efter att ha tvivlat på systemet samtidigt som han uttryckte att Svensk industri överträffat förväntningarna "RBS-15 är i världsklass".
Robot 15 familjen
I augusti nästa år (2012) fyller RBS-15 hela 30år i svenska försvarsmaktens tjänst. Första fartyget att bestyckas var robotbåten
HMS Piteå. Under dessa 30år har det blivit en hel robotfamilj med flera brukarländer. Här kommer en liten sammanställning.
RB-15 M1/M2
Den första roboten installerades på de svenska topedbåtarna av Spica II klass. I samband med detta så ändrades benämningen också till
Robotbåt typ Norrköping. En stridshäst av stål i 12 exemplar som utgjorde ryggraden i det svenska invasionsförsvaret. En oerhört kapabel plattform då bestyckad med 8st Rb-15 och två tunga torpeder och väl fungerande egna sensorer som då (tillsammans med andra fartygstyper och KA system) utgjorde ett mycket starkt försvar av svensk kust och svenska intressen.
I samband med att robotbåtarna bestyckades byggdes även
korvetterna Stockholm och Malmö som även dessa bestyckades med samma robot. Dessa levererades till kustflottan under åren 1984 och 1985 som ledningsfartyg för ytattackflottiljerna och som ersättare för de sista jagarna.
I början av 90-talet byggdes de fyra korvetterna av
Göteborgsklass som också dessa bestyckades med 8st Rb-15.
I mitten av 90-talet kunde flottan gå till sjöss med 18st ytattackfartyg med totalt 144st Rb-15 ombord för att hävda Svenskt territorium och i värsta fall ingrpa mot ett överskeppningsföretag mot Sverige. Till detta skall då också tilläggas mängder av robotarna Rb-12 och Rb-17 samt det svenska flygvapnets sjömålsrobotar som fanns omedelbart gripbara genom
första flygeskadern E1 - ÖBs klubba och dess AJ37 Viggen.
På den tiden fanns det fortfarande möjlighet att försvara Sverige mot ett eventuellt angrepp. Sedan dessa har ju saker minst sagt förändrats.
Robotens officiella räckvidd var/är 70km. Samtliga robotar i familjen flyger med "hög underljudsfart" och är av s.k.
sea-skimming typ. Robot 15 kan således flyga mycket lågt, vilket är en taktisk fördel.
RB-15 F
Nästa kund blev det svenska flygvapnet som fick sin version något år efter marinen. Den stora skillnaden är att prepareringsmöjligheterna är något förenklade då miljön i ett flygplan skiljer sig avsevärt från ett fartyg. Självklart saknar också flygvapnets robot startraketmotorer då flygplanet släpper roboten med fart. I övrigt så är de flesta robotdata identiska med marinens. Samtliga versioner av robot 15 drivs av en fransktillverkad turbojetmotor av fabrikatet
microturbo.
Roboten blev huvudbeväpningen på AJ37 Viggen och är fortfarande huvudbeväpning för JAS39 Gripen i rollen som attackflygplan mot sjömål.
RB-15 SF
Näst i tur blev Finland som var första exportkunden. Den finska roboten SF är i stor sett identisk med de två föregående svenska robotarna. Fyra fartyg i
Helsinki-klassen bestyckades med roboten. Dessa fartyg var operativa till 2004 då två av dessa såldes till en annan Rb-15 brukare - Kroatien.
Finland köpte senare också in ett landbaserat kustrobotbatteri byggd på samma robot RBS-15SF.
RB-15 "B"
Den andra exportkunden blev Jugoslavien
RB-15 KA
Efter att svenska flottan och flygvapnet fått sina robotsystem så var det dags för Kustartilleriet att få 15-systemet som ersättare för den gamla Rb-08.
15KA blev en utvecklad verison av flottans då den hade bättre prestanda och en bättre eldledning med avsevärt bättre prepareringsmöjligheter än det föråldrade RCI400 som fanns på flottans fartyg.
Detta system var ursprungligen tänkt att beställas till fyrakustrobotbatterier. Det blev till slut bara ett batteri som utbildades på KA2 i Karlskrona med start 1995. I samband med nedläggningen av KA2 i samband med FB-00 så beslutades även att avveckla RBS-15KA efter endast fem år i tjänst. Ett av de mest katastrofala nedläggningsbeslut som fattats för marinen och den marina förmågebredden.
Ett tung robotbatteri RBS 15KA bestod av sex robotbilar med vardera fyra robottuber. Det fanns två batteriledningscentraler och två spaningsradarenheter PS902. Batteriet var mycket sambandsstarkt med möjlighet att bygga egna radiolänkförbindelser. Primärt användes annan måldata än de egna spaningenheterna. PS902 kunde grupperas ända upp till 10 mil från resten av förbandet.
RB-15 MkII
Detta är den robot svenska flottan förfogar över i dag och som finns ombord på korvetter av Stockholm- och Göteborgsklass. Även robotbåtarna av Norrköpingsklass modifierades med denna robot i samband med LTF i slutet av 90-talet då man även fick det nya ledningssystemet Maril 2000.
RBS-15 som kustrobot i Kroatien
Sedan 1994 har man i Kroatien skapat ett kustrobotbatteri benämnt
MOL "mobilni obalni lancer" ingående i 161st raketnog divizijuna. Statusen på detta förband är oklart.
Har du kompletterade info om något intressant så lämna gärna detta i en kommentar.
Ett kommande inlägg kommer att avhandla den sannolika framtiden för svensk sjömålsrobot samt de robotsystem som levererats till ex. Polen och Tyskland.