20 maj 2012

Visbyprojektet kritiseras hårt



I dag är det Visbyprojektet som är den heta försvarsnyheten i riksmedia.
Projektet kritiseras ovanligt hårt i SVT av både försvarsanalytikern Johan Tunberger och minst lika hårt av folkpartiets försvarstalesman Allan Widman (fp) som vill avbryta hela projektet, eller som Widman uttrycker det. "Projektet borde avbrutits för länge sen"!

Projektet som startade redan 1995 har kantats av många problem, främst rörande integration av vapen och sensorer. Dessförinnan hade prov med försöksfartyget Smyge som sjösattes 1991 legat till grund för smygtekniken i projektet. Det var alltså inte helt oprövad teknik man startade Visbyprojektet med. En stor anledning till att man hamnat där man nu är, d.v.s. stora förseningar och en stor kostnadsökning om runt 20% jämfört med budget, är det faktum att fartyget inte alls var färdigt på ritbordet när byggstarten drog igång. Många ritningsändringar har skett löpande vilket inte alls är till godo för ett projekt som detta. Något som dessutom verkar gått allmänheten och media förbi är att Försvarsmakten dessutom blev av med ett fartyg, det sjätte fartyget som någon gång tidigt 2000-tal förhandlades bort (enligt uppgift av den politiska nivån) av ekonomiska anledningar trots att utrustning (radar, sesorer, m.m.) redan var beställt och levererat till sex fartyg.

I dag är endast två av fartygen  levererade till Försvarsmakten (HMS Helsingborg och HMS Härnösand) och då enbart i den konfiguration som benämnd version 4, vilket var en delleverans som tvingades fram främst för att gjuta olja på vågorna i den politiska debatten runt projektet, samt att kunna börja att använda fartygen i förbandsverksamhet, vilket inte kunde göras så länge FMV stod som ägare. De andra tre fartygen i serien tillhör fortfarande i dag FMV. Värt att notera är att det första fartyget i serien HMS Visby som sjösattes för ganska exakt 12 år sedan (juni 2000) fortfarande inte är levererad. Hon har nyligen genomgått en större översyn (GÖ motsv.) samt uppgradering till det som benämns version 5. Enligt gällande plan ska hon levereras i slutet av innevarande år om resterande integrering löper vidare enligt plan.

Version 5 innebär i korthet att man installerar/integrerar sjömålsrobotsystem (RBS-15 MkII), MASS (motmedelssystem) samt förbereder (endast vissa fartyg) för att kunna ta ombord helikopter. Utöver detta sker en mängd andra modifieringar av varierande dignitet.

I dagens mediadebatt så vill Widman avbryta hela projektet. Denna uppfattning delas dock inte av denna blogg. Projektet är just nu inne i sin slutfas innan första fartyget av ovanstående beskriven version 5 kan börja att rullas ut. Att avbryta projektet här och nu skulle vara förödande för flottan och svensk sjöstridsförmåga. Vi har redan nu två fartyg som kan agera i en lågkonfliktsituation och utnyttjas mycket väl inom ram för uppgiften havsövervakning. För dessa enklare uppgifter kan samtliga fem fartyg användas redan i dag.

Framtiden har trots detta en hel del mycket stora utmaningar, och det är sannolikt dessa utmaningar som Widman är skeptisk inför. Sjömålsroboten är fortfarande ej provskjuten från fartyget, något som förhoppningsvis kommer att ske i närtid. Vad avser undervattensvapen och sensorer så ska detta inte behandlas i detalj på en blogg, men där finns fortfarande utmaningar. Vad avser luftdimensionen så saknar fartyget förmåga att luftförsvara andra enheter i en sammansatt sjöstyrka, nationellt som internationellt på grund av att det saknar lv-robot (ströks av sittande regering). Fartyget har endast en 57mm lv-kanon och får förmåga därefter. Man har med andra ord utmaningar i samtliga tre dimensioner (ASuW, AAW, ASW) framför sig. Utmaningar som kan vara svåra att överblicka samt att kostnaderna för åtgärda dessa delar och få ett fullt ut operativt fartyg som det en gång var tänkt att bli är mycket oklara.

Det är lätt att ryckas med i den positiva rapporteringen från genomförda övningar, likt det senaste deltagandet i Cold Response motsv. och genom denna rapportering tro att fartyget är fullt ut operativt. Övningar av den typen är däremot mycket bra för besättningarna som ska ta emot ett operativt fartyg, det är även bra att provtrycka delsystem i tuff miljö, men fortfarande så saknas viktiga delkomponeneter varav sjömålsrobot, lv-robot och undervattensvapen (Torped 45D som regeringen ännu ej beslutat om att upphandla.)

Vi kan tycka vad vi vill om Visbyprojketet, och det ska vi som skattebetalande svenska medborgare också göra. Med facit i hand så är det en mindre skandal att vi efter snart 20 år inte har ett enda fartyg levererat som kan utföra de uppgifter som var tänkt. Vi har betalat mer pengar för fartygen än vad som var planerat, och vi har fått ett fartyg färre än avsett. Som många kommentarer till tidigare inlägg om Visbykorvetterna hävdat så måste man skilja på projektet Visby, och fartyget Visby. Projektet kan man nog med gott samvete knyckla ihop och skicka till cylinderarkivet. Där har politiker, försvarsindustrin , FMV och FM många slutsatser att dra inför framtida projekt. Vad avser fartyget Visby så har vi efter dessa 20 år faktiskt erhållit fem fartyg som flyter, och som förhoppningsvis kommer att leverera efterfrågad effekt inom de närmsta fem åren, dessutom till en bra nivå.


Slutsatsen är att projektet måste slutföras, i annat fall får vi ett förmågeglapp som kommer att sträcka sig bortom överskådlig tid då ett nytt (annat) system måste anskaffas. Däremot så bör den politiska nivån tillsammans med Försvarsmakten oavsett vilket, snarast börja titta på en uppföljare till visbykorvetterna då dessa redan är 12 år gamla samt att omvärldsläget sannolikt kommer att ställa högre krav på Försvarsmaktens numerär och förmågor, framförallt marina förmågor kopplat till utvecklingen i närområdet. När detta nya projekt skall startas så hoppas vi att detta inte blir en ny teknikdemonstrator, och att man inte försöker sig på att ta tekniksprång och systemintegration som industrin inte reder ut.

Köp då ett färdigt och beprövat koncept!

TV: SVT
Bloggar: Staffan Danielsson (c)

19 maj 2012

Hur tar vi hand om våra soldater och sjömän?

Gud och soldaten hedrar vi, när ofreden råder och de står oss bi.
Men när fred råder och fyllda är faten, glömma vi Gud och föraktar soldaten.
Dessa rader som enligt uppgift har skrivits av Alf Henriksson har sedan denna blogg startades funnits här nedan i högerkanten. Aldrig har de orden varit så påtagligt närvarande som nu i den soldatdebatt som pågår främst på SvD där ledarskribent, kadettinformationsdirektör, äldre officerfänrik, kapten deltagit och där slutligen en överste lagt en stor våt filt över debatten med ett budskap som man tyvärr kan tolka som "rättning i ledet".

Hur står det egentligen till där ute bland svenska soldater och sjömän som plikttroget övar och verkar så att du som läser detta ska kunna vakna i morgon och att landet Sverige fortfarande har sina gränser, sitt statsskick och att vi fortfarande kan leva i ett fritt land, samt dessutom bistår andra länder som Afghanistan m.fl. Det är lätt att glömma detta faktum som vi ser som en självklarhet och sällan eller aldrig reflekterar över.

Att soldaten har det problematiskt att få sin vardagsekonomi att gå ihop framgår med all önskvärd tydlighet i debatten på SvD. Det är självklart inte tillgång till logementet, eller att Försvarsmakten ska fixa en säng till soldaten det egentligen handlar om. Det hela handlar om att soldaten har alldeles för låg lön för att kunna skaffa sig ett eget boende, om än en liten hyreslägenhet av minsta sort. För vem vill egentligen behöva bo på ett logement? Vilken civil arbetstagare skulle acceptera en lön som tvingade individen till att sova kvar i omklädningsrummet eller på kontoret?

Hela debatten på SvD baseras mer eller mindre på situationen vid Livgardet (Stockholm). Där är situationen sannolikt värst eftersom möjlighet till att få tag på ett billigt (soldatlönsanpassat) boende inom rimligt avstånd från regementet mer eller mindre är en omöjlighet!

Hur ser det ut inom flottan och amfibiekåren? Är läget lika illa även där?
Inom Amfibiekåren på Berga är läget sannolikt likvärdigt. Möjligen något bättre än vid LG då det i Västerhaninge (15 min bussresa från Berga) bör finnas mindre lägenheter till överkomligt pris i synnerhet om man kan tänkas att dela lägenheten med en kollega.

För flottans förband så har sjömannen (än så länge) möjligheten att bo ombord på fartyget under större delen av året. Men standarden där är absolut inte bättre än på ett logement och utrymmena är betydligt mindre. Vem vill leva på några få kvadratmeter tillsammans med 15-20 andra kollegor året runt, dygnet runt. Detta fungerade alldeles ypperligt under värnpliktstiden då man åtminstone fick resa hem varje helg förutom då fartygen var på övning samt att den totala tiden ombord var begränsad till endast ett år.

Under perioder då fartygen ligger inne på varv för årliga översyner så kan det dessutom vara så att fartyget inte är tillgängligt för boende under några månader, då måste sjömannen ändå hitta ett eget boende. Logement finns det som bekant inte särskilt många lediga varken på Berga eller i Karlskrona. För sjömannen på Berga är problemet att hitta ett eget boende i närområdet samma som för amfibiesoldaten.

Summa sumarum så har sannolikt sjömannen generellt sett något lättare än soldaten om man kan tänka sig att bo ombord på fartygen när de är tillgängliga. Men faktum kvarstår, vem vill leva ett sådant liv under åtta av sina kanske bästa och viktigaste år?

Att skaffa familj och således också ett boende värdigt en familj med små barn är sannolikt inte alls att tänka på så till vida att inte partnern drar in rejält mycket mer med pengar till familjekassan än vad soldaten/sjömannen kan göra.

Här måste både den politiska nivån och Försvarsmakten agera, och det snabbt om man vill vara en bra "ungdomsarbetsgivare" som framförallt moderata politiker stoltserar med! Utan en politisk vilja att lösa detta bekymmersamma problem så kommer Försvarsmakten inte själva att klara ut det. Det Försvarsmakten själva kan göra redan nu är att stå upp för sina soldater och sjömän och erbjuda det som erbjudas kan här och nu. D.v.s. att man ställer alla tänkbara sängar till förfogande snarast, dessutom utan kostnad!

Försvarspolitikerna fokuserar i sin tur alltför ofta på fel saker. Så sent som för någon vecka sedan hade jag en twitterkonversation med Johan Forsell (m) representant i försvarsutskottet, där undertecknad önskade att han som försvarspolitiker i första hand borde engagera sig i Försvarsmakten operativa förmåga i stället för vad han då gjorde, fokuserade på soldatens civila meritvärde? En fråga som man kan engagera sig i när andra viktigare och större frågor runt Försvarsmakten är lösta.

Jag tror knappast att soldaten just nu bryr sig om civil meritvärde när han inte ens har någonstans att sova på natten p.g.a. brist på pengar samt att regementen mer eller mindre slänger ut sina soldater från logementen (se SvD debatten). Frågan är om soldaten överhuvudtaget kommer att stanna så länge i Försvarsmakten så att behovet av att kvalitetssäkra ett meritvärde finns?

Däremot har behoven enligt Maslow har aldrig varit så tydliga som nu!

Se även denna nytillverkade film på youtube. Den måste ses då den är synnerligen träffande i just den här debatten. Som tur är har soldaterna humorn i behåll!

18 maj 2012

Hkp 14 - En svensk lagom-lösning ?


Sorgebarnet Hkp 14 som varit på tapeten under många år och främst p.g.a. omfattande förseningar har äntligen börjat levererats till Försvarsmakten. Totalt är 528 helikoptrar beställda till 14 länder varav 111st i den sjöoperativa versionen.

Försvarsmakten har beställt 18st helikoptrar av vilka 4st är levererade (Individerna 42-45). Ytterligare två helikoptrar är levererade till FMV. Helikoptrarna är just nu i olika teknisk konfiguration och skall successivt modifieras till E (markoperativ version) och F (sjöoperativ "light"version).

Det är allmänt känt att den svenska varianten av NH90 till skillnad från övriga 14 länder har en ökad takhöjd, vilket i sig orsakat ytterligare förseningar. Det är dessutom svårt att härleda till var och varför detta beslut fattades bortsett från att det skulle ge ståhöjd för ytbärgare/sjukvårdare? Men var kostnaden för denna förändring verkligen motiverad?

På grund av panikköpet av ytterligare en helikoptertyp (Hkp 16), till stor del initierat av f.d. försvarsminister Tolgfors så kommer samtliga 18 helikoptrar av typen 14 att fördelas till 1. resp 3.helikopterskvadronen på Kallax (F21) och Ronneby (F17).

Det som få är medvetna om är att för de marina behoven så är utrustning för endast 5st sjöoperativa helikoptrar inköpta. Detta omfattar:
- Ytterligare en ledningsplats (sonaroperatör)
- Sonar
- Bojfällare
- Taktisk radar

En annan  något märklig detalj i det hela är att Sverige inte valt att köpa den riktiga sjöoperativa versionen av NH90 som benämns NFH (Nato Frigate Helicopter) utan samtliga 18 beställda helikoptrar är av den markoperativa versionen TTH (Tactical Transport helicopter) som sedan efter vissa modifieringar skall bli en sjöoperativ "light" med tilläggsutrustning enligt ovan.

Vad skiljer då NFH mot TTH, och vad är det som Sverige går miste om?

NFH har till skillnad från TTH följande utrustning/kapacitet (ett axplock):
- Taktisk FLIR
- Link 11
- Förberedd för sjömålsrobot
- Förberedd för ubåtsjakttorped
- Lysraketkastare
- IFF
- Motmedelssystem
- Harpunsystem för landning på fartygsdäck i dåligt väder
- Automatiskt foldingsystem för rotor och sjärtrotor för att enklare kunna hangarera helikoptern
- Landningshjälpmedel för landning på fartyg i dåligt väder/mörker
- m.m.

Man skall vara medveten om att helikoptersystemet kommer att ha en livslängd på över 30 år.
Under den tiden kan det komma att hända mycket inom marinen och förhoppningsvis kommer marinen att förfoga över fler och något större fartyg i framtiden.

Om L10 projektet eller motsvarande fartyg av den storleken kommer att bli verklighet så är jag övertygad om att man kommer att sakna vissa av ovanstående funktioner, framförallt möjligheten att automatiskt fälla rotorblad och stjärtrotor för att snabbt kunna hantera/hangarera helikoptern på fartyg.

Sverige har med andra ord valt en lagom-lösning även vad avser denna helikopter.
Hkp 14 kommer definitivt att fylla större delen av glappet efter trotjänaren hkp 4 vad avser ubåtsjaktförmåga, ytmålsspaningsförmåga och förmågan att verka över hav under längre tid. Man skall dock vara väldigt medveten om att den sjöoperativa versionen inte bdöms vara fullt ut levererad förrän 2020 samt att något vapenpaket till helikoptern i dagsläget inte ens är beställt!

För marinens del så är det dock ändå något olyckligt att det endast blir fem helikoptrar som får sjöoperativ status, samt att man valt att bygga den sjöoperativa versionen på en i grunden markoperativ helikopter i stället för att köpa ett färdigt koncept redo för all typ av sjöoperativ verksamhet inkluderat basering på fartyg.

Trots detta skall vi snart glädjas åt att under 2014 ta leverans av de första (förhoppningsvis gråmålade) hkp 14 till 3.helikopterskvadronen i Ronneby. Frågan är bara var de ska stå? Under en presenning kanske?

(Värt att notera är att Norge beställt totalt 14 st NH90, samtliga i färdig sjöoperativ version NFH)

17 maj 2012

Annicka Engblom (m) om PRIO vara eller icke vara?

Annicka Engblom lovade via twitter att ta upp frågan angående problematiken med PRIO vid sitt besök vid F21 under den gångna veckan. Annicka håller vad hon lovar och levererade ett skriftligt svar via sin blogg.

Annicka ställer följande fråga samt funderar över ekonomin i sitt inlägg:
Att inmatningen i Prio tar för mycket del av arbetstiden, är detta enbart en utbildningsfråga eller behöver man tänka om? Förenkla?
Min bekymran omfattar även kostnaderna. Räkningen tickar på och tillsammans med huruvida systemet motsvarar de kriterier som är uppsatta når ju till slut en kritisk gräns. Ännu ser jag ingen anledning att måla fan på väggen. I alla fall inte innan införandet fått tid på sig. Syftet med Prio är viktigt. Försvarsmakten måste kunna ha koll på sin verksamhet.
Svaret på första frågan är mer eller mindre givet. Man behöver tänka om! PRIO har funnits i över ett år vid det här laget. Att FM personal efter den tiden fortfarande får lägga orimligt mycket tid på att administrera sig själv och sin verksamhet tyder på ett alldeles för krångligt och invecklat system. (Varför ställer inte Fö ett krav på att FM redovisar i kvartalsrapporterna hur mycket tid FM personal lägger på administration i PRIO?)  

Den självklara lösningen är att låta FM Log (eller förbandsadministratörer) ta hand om själva knappandet i PRIO i likhet med tidigare system för ekonomi, lön och inköp. Detta skulle dessutom få den positiva effekten att administratörer gör det administrativa arbetet och officerarna sköter kärnverksamheten, d.v.s. genomför övningar och insatser.

Avseende den ekonomiska frågan så undrar vi fortfarande om FM eller politikerna tagit upp frågan med företrädare för Försäkringskassan och tagit del av deras erfarenheter och ställt frågan varför man efter satsade 10.000.000.000 SEK lade ner projektet? 


15 maj 2012

"Rejäl" militär upprustning på Gotland!



Den som läste rubriken i tidningen Hela Gotland blev nog först mycket positivt överraskad :
"NY MILITÄR BAS PÅ ÖN". Nu var detta så kallad falsk marknadsföring, eller rättare sagt det var ingen särskrivning då tolkningen först blev militärbas och inte som skrivet militär bas.

Det hela handlade  inte om att bygga en ny marinbas (t-bas) som ersättning för att man avvecklat Fårösundsbasen. Det handlade inte heller om att basera ett förband med långräckviddigt luftvärn och ett kustrobotbatteri på Gotland för att öka försvarsförmågan av Sverige i Östersjön, vilket hade stått i paritet med utvecklingen i närområdet.

Nej, det hela handlade om en förläggning för 40 soldater (GMU motsv) på Tofta skjutfält. Enligt helagotland.se så "byggs det rejält åt försvaret på Gotland". Tänk vad orden "det byggs rejält åt försvaret" och en "militär bas" har fått en avsevärt annorlunda innebörd i media efter den ödesdigra strategiska black-outen.

Men vem vet. Kanske är det så enkelt att att man bara behöver lägga en kundvagn i PRIO på ett lv-robotsystem till Gotland, eller är måhända ett servicemeddelande rätt väg att gå?
Hela Gotland 1,2

Allan Widman engagerar sig i frågan om PRIO

Äntligen så engagerar sig politikern(a) i frågan om PRIO!

Allan Widman ställer i dag en skriftlig fråga till försvarsministern om vilka åtgärder hon avser vidtaga för att få bukt med PRIO-problematiken.
Redan 2009 ansåg Statskontoret att införandet av stödsystemet PRIO i Försvarsmakten borde avbrytas. Projektriskerna tillsammans med en bedömd fördyring om 1,5 miljarder kronor låg bakom rekommendationen. För ett knappt år sedan föreslog även Försvarsstrukturutredningen (SOU 2011:36) att införandet av PRIO omedelbart skulle avbrytas i avvaktan på att andra handlingsalternativ utformades.
Enligt uppgifter i media har såväl armé- som flygstridskrafterna nu lidit stor operativ skada av försöken att hantera reservdelsförsörjningen i PRIO.
Vilka åtgärder är försvarsministern beredd vidta för att Försvarsstrukturutredningens förslag beträffande stödsystemet PRIO ska förverkligas? 
Det är mycket glädjande att Widman som kanske enda politiker engagerar sig på riktigt i frågor som dessa.
Nu väntar alla förband inom Försvarsmakten troligtvis med stor spänning på svaret från försvarsminister Karin Enström som för övrigt fortfarande lyser med sin frånvaro i det offentliga medialjuset. Inga uttalanden och inga blogginlägg.

Precis som Wiseman i dag skriver så saknar man nästan Tolgfors trygga återkommande mantra om att allt är i sin ordning och att ekonomin är i balans.

Rätt vägval i piratfrågan

EUNAVFOR som försöker få bukt med piratplågan i Adenviken utanför Somalias kust gjorde under natten till idag framsteg i kampen mot piraterna.

Precis som den svenska styrkan med vår MI Jan Thörnqvist i spetsen förordat sedan långt tidigare så har man nu attackerat piraterna redan på land. Det vill säga attackerat deras baser och båtar. Operationen genomfördes med fartygsburna helikoptrar från fartyg ingående i sjöstyrkan.

Man förstörde totalt nio piratbåtar, vapenlager och bränsleförråd i attacken. Inga människor skall enligt uppgift kommit till skada.

Det här är helt rätt vägval om man någonsin ska kunna få bukt med piratverksamheten då det är betydligt enklare att spana av den aktuella kuststräckan regelbundet med flyg, än att leta efter dessa små båtar när de lämnat sina baser. Då blir det som att leta efter en nål i en höstack.

EUNAVFOR, SR, SF GATE

11 maj 2012

Media börjar få upp ögonen för PRIO-härvan


Riksmedia börjar nu få upp ögonen för det katastrofala läget inom Försvarsmakten rörande "stöd"-systemet PRIO. Nu senast har SVT gjort ett repotage om det faktum att stora delar av flygplansparken med JAS 39 Gripen står på marken på grund av reservdelsbrist beroende på just PRIO. Något som innebär att man kommer att flyga 1500 flygtimmar mindre än planerat. Detta får självklart konsekvenser för den nationella försvarsförmågan! Eller som C INS själv uttrycker det hela: "Ja, den operativa förmågan sjunker".

För några veckor sedan tog TV4 upp motsvarande problem orsakat av PRIO i ett eget repotage.

Jag har tidigare skrivit om hur många miljarder (10 mdr) som Försäkringskassan la ut på systemet innan man avbröt projektet och kastade SAP (som systemet egentligen heter) i papperskorgen.

Nu kan det konstateras att det är fler än den svenska Försvarsmakten som har allvarliga problem med SAP (PRIO). Nu senast rapporterar läkemedelsföretaget Astrazeneca ha stora problem med att  få fram läkemedel på grund av att man köpt och håller på att införa SAP. Just nu ligger notan för enbart produktionsbortfallet på hela 500 miljoner kronor. Något man inte kan ta igen.

Det verkar onekligen som att stora företag (och FM) inte tar några bra referenser och lyssnar till andra som köpt nitlotten SAP innan man beslutar om inköp av ett datasystem i mångmiljardklassen. Fanns det verkligen inte några andra bättre alternativ?

Frågan är var detta kommer att sluta för Försvarsmaktens del?

Fortfarande inget beslut om helikopterhangarer till Kallinge


Som det skrivits om här på bloggen tidigare så finns det ett färdigt förslag om nybyggnad av flygledartorn och nya helikopterhangarer vid F17 i Kallinge.

Det som saknas för att sätta spaden i jorden är som vanligt ett politiskt beslut. Ett beslut som dragit ut på tiden allt för länge. SR rapporterar åter igen om detta faktum.

En ny faktor som tillkommit sedan de första planerna lades fram i detta ärende är att helikoptrarna till 3.hkpskv i Kallinge kommer att bli flera än vad som var planerat från början. Initialt skulle Hkp 14 fördelas på samtliga tre helikopterskvadroner (Kallax, Malmen och Kallinge). 6st sjöoperativa helikoptrar skulle då tillföras Kallinge.

I samband med att Hkp 16 snabbanskaffades så kommer samtliga Black Hawk helikoptrar att baseras på Malmen vilket innebär att Hkp 14 fördelas jämt på kallax och Kallinge vilket innebär 9st helikoptrar vardera. Detta innebär självklart att behovet av nya helikopterhangarer på Kallinge blir extra stort då man även ska husera alla Hkp 15 man förfogar över.

Frågan är när, och om politikerna kommer att ta ett beslut ifrågan. Snart börjar Hkp 14 att levereras och om inga beslut tas i närtid så lär helikoptrar för mångmiljonbelopp få stå ute under bar himmel. Politiker, vad är problemet?