31 oktober 2012

Dagens försvars- och säkerhetspolitiska händelser

Regeringen meddelar i dag genom ett pressmeddelande att man kommer att deltaga i NATO krishanteringsövning CMX 12 i mitten av november där alla de 28 NATO-länderna deltar. Sverige och Finland deltager i övningen som partnerländer "eftersom delar av det fiktiva övningsscenariot utspelar sig i vårt geografiska närområde". Övningen, som är en stabsövning på politisk/strategisk nivå, kommer enligt försvarsdepartementets pressmeddelandet att genomföras "enligt vår säkerhetspolitiska linje".

Det sistnämnda är extra intressant, för vad innebär egentligen den svenska säkerhetspolitiska linjen?

Man kan med detta i minnet titta på den andra säkerhetspolitiska händelsen från dagen där Sverige genom regeringen i dag svarat ja på Islands förfrågan om att skicka svenskt flyg för att deltaga i en NATO-insats över Island. Något som kommer att ske först under inledningen av 2014. Med vilka enheter och i vilken omfattning Sverige ska deltaga framgår inte i pressmedelandet, men med största sannolikhet handlar det om JAS 39 Gripen precis som Wiseman skrivit om i ett tidigare inlägg, och här kommer det intressanta.

Regeringen medger inte att Sverige deltager inom ram för uppgiften air policing där även vapeninsats, eller vapen som tvångsmedel kan förekomma. Nej, statsminister Reinfeldt är tydlig i sin ståndpunkt att Sverige enbart deltar inom ramen för uppgiften "air surveillance" (luftrumsövervakning),  i värsta fall med obeväpnade flygplan. Det andra får någon annan (NATO) ta hand om. Detta skulle innebära en insats i samma anda som tidigare över Libyen där riksdag och regering beslutade att uppgiften enbart fick vara spaning och absolut inte jakt eller attack, d.v.s. situationer där aktiv vapeninsats förekommer.

Om vi med de politiska förbehållen runt den kommande instasen över Island återvänder till CMX 12 så kan vi konstatera att Sveriges deltagande vid motsvarande övning förra hösten (CMX 11) ledde till en oerhörd storm i ett vattenglas. Då handlade det hela om att Sverige enligt medias beskrivning, förnekade att man närmande sig NATO, och att Sveriges fiktiva bidrag till scenariot hemligstämplades. I övningen förra året så förvånade Sverige många genom att sätta in en större styrka än något annat NATO-land själva gjorde. Tre av flygvapnets fyra stridsflygdivisioner sattes in beväpnade med RBS-15F mot en av det "fiktiva" landet Vinlands avgörande punkter, i detta fallet den marina logistikkedjan, och på det sättet avgjort det hela.

Det svenska agerandet vid CMX 11 får enligt undertecknad ses som mycket positivt då man agerat kraftfullt och framförallt lojalt mot grannlandet Norge, och helt i enlighet med den antagna solidaritetsklausulen. Det märkliga är att regeringen försökte dölja deltagandet, och hemligstämplade uppgifterna om vilken avgörande roll Sverige hade haft i spelet. Med detta tydliga svenska ställningstagande i en fiktiv situation ter sig försiktigheten, och det absoluta beskedet att inte deltaga inom ramen för uppgiften air policing över Island något märklig och kan till viss del tolkas som att man levererar dubbla budskap beroende på om det antingen är övning eller skarpt läge.

I övrigt har Cecilia Widegren under dagen levererat ytterligare en propagandaartikel över försvarsberedningens arbete och skriver bland annat i artikel att "vissa menar att jag borde skaffa klippkort på flyget till Moskva."
Ett uttalande som jag gärna hade sett en förtydligande förklaring till.


I samma ämne: Försvar & Säkerhet (angående air policing)
Media: SvD1,2NA, Expressen

30 oktober 2012

Två år av försvarsbloggande

Denna dag för exakt två år sedan skrevs de första raderna på den här bloggen. Sittandes hemma i soffan en regnig höstdag bestämde jag mig för att starta en egen blogg inspirerad av storbloggarna Wiseman och Chefsingenjören. Anledningen var enkel. Bloggen skulle bli en ventil för mina egna funderingar runt vad som hände, och framför allt inte hände inom marinen. Även om jag inte räknade med att särskilt många skulle läsa mina rader på bloggen så var det ändå en sorts befrielse att få skriva av sig tankarna runt de marina försvarsfrågorna.

Efter två år så har bloggen Skipper fått betydligt fler läsare än vad jag ens hade vågat hoppats på när jag drog i gång. Från att enbart fokuserat på marin sakfrågor har perspektivet utvidgats till att även omfatta försvars- och säkerhetspolitiken, d.v.s. förutsättningarna för att Försvarsmakten ska kunna fungera på avsett sätt.

Det absolut första inlägget jag skrev på bloggen tog upp stödfartygsfrågan. Intressant är att det inte hänt särskilt mycket konkret i frågan förutom en mängd turer fram och tillbaka på Prod Marin, FMV och försvarsdepartementet, och just nu ser det dessutom rätt mörkt ut rörande dessa fartyg över huvud taget med hänsyn till det ekonomiska läget i Försvarsmakten. I övrigt kan jag konstatera att min uppfattning i frågan inte har förändrats under de två år som gått.

Jag tror att försvarsbloggarna fyller en viktig funktion för att hålla den så viktiga försvarsdebatten levande även om vissa uppfattar oss som "de negativa försvarsbloggarna där ute". Bloggarna täcker glappet som finns mellan de officiella kanalerna i form av Försvarsmaktens egna hemsidor/bloggar och snacket i fikarum och på mässar. Jag upplever själv att diskussionerna blivit fler och bättre runt aktuella frågor, om det beror på bloggarna låter jag vara osagt, men tror att de kan vara en bidragande anledning. Jag skulle varmt välkomna fler bloggar, framförallt marina sådana och i synnerhet från amfibiekåren där det största debattglappet finns just nu.

Hela 240 inlägg har det blivit under de två år som gått och besökarantalet till bloggen ökar konstant. 
Twitter har tillkommit som ytterligare en bra kanal att föra försvarsdebatt på, om än i enklare form. Ni som inte redan är twitteranvändare - se till att bli det så ni inte missar något intressant.

Avslutningsvis ett tack till alla ni som läser och framförallt kommenterar på bloggen, det är tack vare er som inspiration till att fortsätta skriva infinner sig. Förhoppningsvis blir det fler inlägg till debatten framöver.

27 oktober 2012

Lars Wilderängs kommande bok Midsommargryning



Jag har under sensommaren och hösten haft förmånen att löpande få läsa råmaterialet till boken Midsommargryning i samma takt som det författats. Boken är en direkt uppföljare till Wilderängs första bok Midvintermörker, en bok som jag tyckte var mycket bra och välskriven så därför var mina förväntningar på uppföljaren självklart höga. Jag har tidigare skrivit en recension på den första boken här.

I och med den nya boken Midsommargryning har Wilderäng tagit sitt författande till ytterligare en nivå. Det är ett bra flyt i storyn och tempot är som vanligt högt. Att Wilderäng gjort sin hemläxa ordentligt när det kommer till de rena militära inslagen råder det ingen tvekan om. Det är sakligt och initierat skrivet och detaljrikedomen är hög. När det sedan kommer till bokens handlingen så blev jag rätt överraskad, då handlingen i vissa avseenden tog en helt annan väg än vad man kanske hade kunnat förväntat sig. På detta sätt fångas man av spänningen och det är precis som tidigare svårt att lägga i från sig boken.

Något som har förbättrats mycket från Midvintermörker är att upprepningen av militära "callsigns" och andra detaljer som kanske inte tillför storyn särskilt mycket har minskats ned till förmån för en mer målande beskrivning av varje plats, händelse och person. Att vi dessutom fått lite fler marina inslag i boken gör den från mitt perspektiv självklart ännu bättre.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Midsommargryning uppfyllde förväntningarna som uppföljare till första boken med råge. Boken som självklart är måste-läsning för alla militärt intresserade kommer även att passa den breda publiken med smak för spänning och snabba ryck i handlingen mycket bra. Själv ser jag fram mot att få lyssna på ljudboken framöver, något som kan lyfta en redan bra bok till ytterligare en nivå.

Ni som tänker läsa boken har verkligen något att se fram mot. Själv hoppas jag på en tredje bok!

(Lars låter meddela att boken troligtvis kommer ut under våren, efter bokmässan, troligtvis någon gång efter mars månad)

Uppdatering: Se även Lars eget blogginlägg

21 oktober 2012

Sjöfartsverket markerar revir med nya helikoptrar

AW139 som Sjöfartsverket beställt i sju exemplar
Sjöfartsverket har gjort det igen.
Man har lagt en beställning på sju nya sjöräddningshelikoptrar av modellen Agusta Westland AW139.

Detta uppmärksammades i dag på ledarplats i Norrköpings Tidningar.

Detta hade i sig inte varit något konstigt då Sjöfartsverket för ungefär ett år sedan själva övertog ansvaret för att upprätthålla beredskap för helikopterburen sjöräddning. Tidigare hade det civila företaget Norrlandsflyg uppdraget genom Sjöfartsverket efter att riksdagen, för snart 10 år sedan, beslutat att Försvarsmakten inte längre skulle ha uppgiften sjöräddning. En uppgift som Försvarsmakten löst på ett föredömligt sätt under många år.

Problemet är att Sjöfartsverket nu föregått utfallet och eventuellt kommande beslut från maritimutredningen (Maritim Samverkan SOU 2012:48) som presenterades i juni 2012 där ett av huvudbudskapen var att Sverige kommer att ha en överkapacitet (nåja) avseende helikoptrar när samtliga Hkp 14 samt Hkp 16 är levererade utöver de redan levererade Hkp 15.

Detta i sin tur innebär att Hkp 10 kommer att avvecklas i förtid. Utredaren menar att dessa helikoptrar skulle kunna överföras till Kusbevakningen, som i sin tur skulle kunna slås samman med Försvarsmakten. På detta sätt skulle man på ett mer kostnadseffektivt sätt kunna utnyttja de befintliga resurserna som redan finns.

Sjöfartsverket har nu föregått denna kommande process genom att redan nu köpa nya helikoptrar, vilket i förlängningen innebär att Hkp 10, som har flygtid kvar, i sämsta fall inte alls kommer att komma till användning. Sjöfartsverket hävdar själva följande.
Att använda Försvarsmaktens befintliga helikoptrar, Hkp 10 av typen Superpuma , är inte ett möjligt alternativ. En livstidsförlängning skulle bli mycket kostsam och omfattande modifiering skulle krävas jämfört med dagens användning. Ur både ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv är det därför orimligt att använda Hkp 10.
Ovanstående känns som taget ur luften, då ett antal Hkp 10 fortfarande är i originalskick (A) och övriga C och D med en mindre ändring bör kunna återställas till att kunna flyga sjöoperativ flygräddning. Det borde åtminstone bli betydigt billigare än att köpa nya helikoptrar.

Sjöfartsverket borde rimligtvis inväntat detta beslut och förlängt leasingavtalet på de befintliga Sikorsky S-76 på årsbasis till dess att ett regeringsbeslut i frågan tagits. Ett av prolemet är som vanligt dålig styrning och helhetssyn från den politiska nivån.Sjöfartsverket ligger under näringsdepartementet och statsrådet Elmster-Svärd, medan såväl FM som KBV ligger under försvarsdepartementet.

Sjöfartsverket ser nog dessutom om sitt eget hus och verkar troligtvis för att detta helikopterköp ska genomföras snarast möjligt i syfte att behålla verksamheten inom verket. Om inköpet genomförts utan djupare analys av andra möjligheter, trots att SjöV påstår att man gjort det, är det självklart inte bra och drabbar i slutändan oss skattebetalare.

Försvarsminister Karin Enström (m) i P1 lördagsintervju


Försvarsminister Karin Enström (m) intervjuades i går kl 12.55 i Sveriges Radios P1 av Tomas Ramberg. Lyssna på hela intervjun här.

Två saker kan man säga om intervjun. För det första så anser jag att fokus på intervjun var mycket skev. Merparten av tiden ägnades åt att diskutera turerna runt den så kallade "vapenfabriken" i Saudiarabien som tvingade förre försvarsministern Sten Tolgfors att avgå. Att Karin Enström som tillträdde efter att detta uppdagades inte skulle kunna / inte vill svara på några frågor är rätt uppenbart.

Att inte Tomas Ramberg valde att fokusera på försvarsfrågan, d.v.s. sådant som rör Försvarsmakten får anses som underkänt. Med tanke på alla problemområden som finns inom Försvarsmakten så borde Ramberg gjort sin hemläxa lite bättre och ställt frågor om försvarsanslag, personalförsörjning, materielförsörjning, finansiering av JAS 39E, omvärldsläget, Rysslands förmågeuppbyggnad, försvarsberedning, statssekreterargruppen osv, osv...

Bortsett från detta så gjorde tyvärr även försvarsminister Enström en svag insats. Hon svarade, enligt sin tidigare vana trogen, inte på särskilt många frågor. Hon undvek i stort sett alla frågor genom att hävda att hon inte vill kommentera än det ena, än det andra, vilket fick hela intervjun att upplevas som näst intill pinsam. Kritiken lät inte vänta på sig. Här är ett utdrag från twitter i direkt anslutning till att intervjun avslutades. Karin Enström har tyvärr lite att jobba på när det gäller att framträda i media.

Maria Abrahamsson ‏@M_Abrahamsson
Nej, försvarsministerns svar i Ekots lördagsintervju duger inte. I alla fall inte för oss väljare som är normalbegåvade.

Peter Wolodarski ‏@pwolodarski
Jag vill "inte recensera" försvarsminister Karin Enströms framträdande i Ekots lördagsintervju. "Svårt för mig att kommentera".

Peter Wolodarski ‏@pwolodarski
Plågsamt att lyssna på ministrar som är så dåliga på att svara på raka frågor. Det är "bedömningen".

Ulf Kristofferson ‏@U_Kristofferson
Moderaternas strateger måste ha vridit sig i plågor när de hörde#lördagsintervjun. #svpol

Anders Lindberg ‏@anderslindberg
Lyssnat på lördagsintervjun med försvarsministern samtidigt som jag borrat i en vägg. Tveksamt vilket som var mest upplysande. #svpol

Jenny Nordberg ‏@nordbergjenny
Karin Enstrom bor krava pengarna tillbaka fran katastrofal medietranare, #lordagsintervjun gar INTE ut pa att undvika samtliga fragor #svpol

Staffan Dopping ‏@sdopping
Sannolikt djupt obehagligt för många hederliga anställda i Försvarsmakten när den politiska ledningen slingrar och duckar så här #svfm.

Staffan Dopping ‏@sdopping
Det är något i Sveriges försvarspolitik som gör det (uppenbarligen) omöjligt att ge begripliga svar på naturliga frågor. #lördagsintervjun

Erik Lagersten ‏@lagersten
Konstaterar av Ekots lördagsintervju att #föpol består av 15% #föpoloch 85% vapenexport.

Freddy Lundmark ‏@FreddyLundmark
Varför ägnar man i #lördagsintervjun så mkt tid åt vapenexport - hela#svfm håller ju på att kapsejsa. Debattera det!! #frustration

Olle Wästberg ‏@OlleWstberg
När Niklas S frågat försvarsmin i Visby undrade jag hur det gått."Hon medgav till sist att hon var minister." #lördagsintervjun. #svpol

Media:
SR
Expressen
Aftonbladet
SvD
Nyheter 24

18 oktober 2012

Abdirizak Waberi (m) ansvarig för Försvarsmaktens utbildningsfrågor


De nya moderaterna fortsätter att överraska de mest inbitna moderata väljarna. Inte nog med att partiet på många sätt svikit sina tidigare värderingar och ståndpunkt i de allmänna försvarsfrågorna, i synnerhet när det gäller prioriteringen av Försvarsmaktens ekonomiska anslag. Man överraskar även med att sätta en person med högst kontroversiella värderingar på valbar plats till riksdagen för att sedan blir invald i i riksdagen. Den person inlägget kommer att avhandla är Abdirizak Waberi som inte bara är riksdagsledamot utan även är ledamot i försvarsutskottet.
På Nya Moderaternas egen websida presenterar han sig själv så här.
Abdirizak Waberi, Göteborg 
Jag sitter i försvarsutskottet och arbetar främst med frågor rörande landets säkerhet och vårt deltagande i internationella kriser. Samtidigt som jag är intresserad av utrikesfrågor som också är förknippade med våra internationella engagemang.


Vem är Abdirizak Waberi?
Waberi är för de flesta en relativt okänd man med muslimskt ursprung, född i Somalia 1966. Han har bland annat tidigare varit rektor på den muslimska friskolan Römosseskolan i Göteborg. Han är sedan 2010 riksdagledamot för moderaterna och har där även fått uppdraget som suppleant i försvarsutskottet.

Då Waberi själv presenterar sig med att "främst arbeta med frågor rörande landets säkerhet" så har jag även undersökt vad han har sagt och gjort i riksdagen. Där kan man konstatera att hans arbete som redovisas sedan 2010 omfattar 11 motioner och att Waberi aktivt deltagit i två debatter i kammaren. Inget av detta har på något sätt berört försvars- eller säkerhetspolitik!

Waberis kontroversiella åsikter?

I egenskap av rektor och förebild för Römosseskolans elever intervjuades Waberi 2006 av tidskriften Ottar. I intervjun uttalar Waberi sitt stöd för konservativa muslimska uppfattningar om män och kvinnors olika skyldigheter och rättigheter. Waberi anser bland annat att män har större sexdrift än kvinnor och att kvinnor som inte följer de muslimska klädreglerna skapar "oro" i samhället. Han säger där också att en man kan få ha fyra fruar och att han kan få slå sin fru om hon är otrogenWaberi anser själv att han är misstolkad i intervjun.
Waberi blev likaså uppmärksammad i Sveriges Televisions dokumentär Slaget om muslimerna 2009 (finns klipp att se på youtube) där han bland annat uttalande att han vill leva i en islamisk stat i vilken politiken styrs efter koranen och att ungdomar inte får skaffa sig pojk- eller flickvän samt dans och popmusik ska undvikas.
Skolinspektionen har varit mycket kritisk mot Waberi och hans friskola. Se artikel och lyssna på ett repotage i SR EkotExemplen i rapporten handlar bland annat om lärare som är fysiskt hårdhänta mot elever och att de blundar för att pojkar kränker flickor på skolan.
Moderaterna har kritiserats hårt för att ha släppt in en man med dessa åsikter i riksdagen. Den mest läsvärda artikeln är skriven av en muslimsk kvinna som ifrågasätter starkt "varför moderaterna har släppt in en medeltidsprofet i riksdagen?" Läs den mycket intressanta artikeln här.

Varför ett eget inlägg om Abdirizak Waberi på en försvarsblogg?
Waberi kommer enligt uppgift att genomföra ett förbandsbesök i Karlskrona tillsammans med moderata partikollegan och ledamoten i försvarsutskottet Annicka Engblom. Anledningen är att Waberi i den moderaterna gruppen är ansvarig för Försvarsmaktens utbildningsfrågor och har för avsikt att besöka alla försvarsgrenar!
Waberis tidigare uttalade åsikter går i många fall stick i stäv mot den värdegrund som Försvarsmakten representerar. Att moderaterna placerar Waberi, med en mycket märklig och kontroversiell kvinnosyn, som ansvarig för Försvarmaktens utbildningsfrågor anser jag vara fullständigt ogenomtänkt. Försvarsmakten utbildar personal som sedan riskerar sitt liv i Afghanistan för att där värna om mänskliga rättigheter där man bland annat agerar mot förtrycket av kvinnor och framför allt, verkar för att stärka kvinnornas roll i det muslimska samhället.
Man kan även fundera på hur Waberi ser på Försvarmaktens nyinrättade gendercentrum? En annan fråga man kan fundera över är hur Waberi ser på det faktum att Försvarsmakten har många kvinnliga anställda, såväl civila som officerare, soldater och sjömän som verkar och lever mycket nära varandra. Hur ser Waberi på en kvinnlig officer med muslimsk bakgrund som tjänstgör på ett örlogsfartyg och där delar hytt med en manlig kollega?
Det finns en mängd aspekter på frågan om huruvida Abdirizak Waberi är ett lämligt val för att företräda moderaterna i frågor rörande Försvarsmakten och utbildningsfrågor. Vidare så kan man fundera på hur högt prioriterad Försvarsmaktens verksamhet är i moderaternas ögon i och med tillsättningen av Waberi i försvarsutskottet kopplat till kunskap inom politikområdet.
Det vore även intressant att höra vad partikollegan Annicka Engblom, som enligt uppgift ska ledsaga Waberi vid förbandsbesöket, anser i frågan om Waberis lämplighet för uppgiften kopplat till hans åsikter och bakgrund? Det finns helt säkert olika uppfattningar rörande Waberi, men som vanligt brukar regeln - ingen rök utan eld - vara ett bra riktvärde. Jag vill även förekomma eventuella rasistiska/icke rumsrena kommentarer. Dessa kommer inte att publiceras! Sakfrågan får självklart gärna kommenteras.

13 oktober 2012

FM materielplan ur marint perspektiv

För en tid sedan offentliggjordes den populärvetenskapliga versionen av Försvarsmaktens materielplan omfattande åren 2014-2020. Här återfinns de planerade (önskade) större materielanskaffningarna vilket för marinens del omfattar bland annat två nya stödfartyg och två nya ytstridsfartyg. Dessa utgör de i särklass mest kostnadsdrivande raderna i materielplanen. Anskaffning av ny ubåt A26 ligger med andra ord bortom 2020 om projektet ens blir av.

Vad som bekant inte finns med i den presenterade materielplanen är anskaffningen av JAS 39E. Ett oerhört kostnadsdrivande projekt som regeringen för en tid sedan beslutat om att Försvarsmakten skall anskaffa. Problemet är att dessa nya flygplan inte finansierats genom ett utökat anslag, utan förväntas tas inom ramen för nuvarande, redan underfinansierade försvarsbudget. Totalt handlar det om 5000 miljoner kronor som saknas! Denna enorma summa förväntar sig regeringen med minister Enström i spetsen, att Försvarsmakten omfördelar från andra planerade materielprojekt, ivrigt påhejad från övriga moderata försvarspolitiker genom diverse debattartiklar.

Till att börja med så kan vi konstatera att Försvarsmakten, genom att under tidigare år flyttat pengar från materielanslag till verksamhetsanslag, nu står med ett omfattande berg av divierse materiel, fordon, flygplan och fartyg som måste omsättas mer eller mindre samtidigt. Det kan jämföras med familjen som konstant "lånat pengar" från kontot som skulle finansiera takbytet på huset till förmån för att åka på utlandssemester. När taket väl börjar läcka så visade det sig att pengarna var slut. Precis på samma sätt blir det nu mycket problematiskt för Försvarsmakten när allt behövs på en gång.


Hur påvekar detta marinen?

Till att börja med så studerar man inom marinen ett antal olika alternativa handlingsplaner och vägval. Det omfattar inte bara den materiel som återfinns i materielplanen för 2014-2020, utan även projekt som de flesta trodde redan var beslutade och finansierade. Nu vänder man på varenda sten och ser var man kan hitta kronor och ören.

Den planerade halvtidsmodifieringen (HTM) av korvetterna Gävle och Sundsvall samt ombyggnaden av korvetterna Göteborg och Kalmar till vedettbåtar som ersättare av bevakningsbåtar typ 80 kommer bedömt inte att genomföras trots att de sedan länge är planerade att genomföras. De återfinns till och med i Försvarsmaktens regleringsbrev för 2012. Istället bedöms de äldre korvetterna Stockholm och Malmö, som planerats att avvecklas redan för ett antal år sedan, att få fortsätta sin tjänst fram till runt 2020 - som korvetter. Även Gävle och Sundsvall bedöms få leva vidare - som vedettbåtar? - utan åtgärder och utan att man lägger några pengar på att modernisera dessa. Göteborg och Kalmar kommer sannolikt att skrotas om ovanstående plan skulle bli verklighet.

Syftet med att inte lägga en enda krona på att modernisera några "gamla fartyg" bedöms vara att man vill lägga framtida "marina" materielpengar på två nya ytstridsfartyg modell större bestyckade med bland annat luftvärnsrobot. Ett tänkbart alternativ skulle kunna vara det av Kockums nya FLEX patrol. Men mest sannolikt tittar man på ett befintligt redan färdigt koncept för att säkerställa att ett nytt fartygsprojekt inte blir till samma fiasko som projektet Visby tyvärr blev.

Vid en första anblick av ett sådant alternativ, om det nu blir verklighet, kan man tycka att det är bra att placera pengar ur en mycket ansträngd försvarsekonomi på nytt och modernt istället för att vidmakthålla äldre fartyg, men är det hela sanningen?


Tittar man på de omedelbara, och de framtida konsekvenserna och riskerna med ett sådant alternativ kan man dra några enkla slutsatser.

- Att vidmakthålla nuvarande korvetter fram till 2020 utan att vidta några särskilda materiella åtgärder är i sig en risk. Många delsystem i dessa fartyg har väldigt många drifttimmar och reservdelar kan bli en brist som i sin tur kan påverka tillgängligheten på fartygen på sikt.

- Att inte genomföra planerad htm/konvertering av fyra korvetter till förmån för att flytta dessa pengar, bedömt 1mdr kronor, till ett framtid fartygsprojekt kan vara riskabelt. I synnerhet då hela materielplanen redan från början är underfinansierad och att huvuddelen av Gripen E skall finansieras och levereras bortom 2020, d.v.s ungefär samtidigt som de två nya ytstridsfartygen, ett projekt som enligt materielplanen bedöms land på en prislapp runt 5 mdr kronor, motsvarande den summa som saknas just nu. Endast 8 flygplan är finansierade fram till 2020. Därefter skall resterande 32-52 flygplan finansieras. Att inte genomföra planerade åtgärder på nuvarande korvetter innebär således en stor risktagning då det i värsta fall kan komma att bli ytterligare reduceringar i försvarsekonomin framöver vilket i sin tur kan innebära att vi blir helt utan de nya fartyg man hoppas på.

- En annan risk är att vi hamnar i den onda cirkeln där vi hela tiden tittar framåt och aldrig prioriterar den operativa effekten här och nu. Marinen avvecklade samtliga robotbåtar och patrullbåtar redan 2005 för att vi då skulle ta emot de nya Visbykorvetterna. Det har nu gått sju år sedan dess och vi har som bekant fortfarande bara fyra operativa korvetter. En Visbykorvett är formellt överlämnad till FM men provturerna fortsätter. Risken är att vi med en sådan materielstrategi ständigt kommer att ha en provtursflotta där vi aldrig någonsin blir helt klara med någonting.

- Till ovanstående hör också att en ersättare till signalspaningsfartyget HMS Orion, som de flesta redan bedömt var mer eller mindre upphandlad och klar, nu ligger i farozonen. Nya stödfartyg ligger definitivt också i farozonen. Allt på grund av att det saknas pengar! Till största del beror detta på att JAS 39E skall pressas in i en redan befintlig materielplan.


Vad borde göras?

Till att börja med är huvudproblemet att Försvarsmaktens anslag är för litet. Det påpekar ÖB löpande i media och direkt till den politiska nivån, men politikerna nonchalerar detta till synes fullständigt.

Om man tittar på befintliga fartyg så är min bestämda uppfattning att samtliga Visbykorvetter måste göras likvärdiga och framför allt fullt ut operativa där samtliga fartyg får helikopterkapacitet och att man utvecklar ett kvalificerat luftförsvarssystem där lv-robot är en självklarhet.

Vidare anser jag att en HTM av Gävle/Sundsvall är ett absolut måste för att säkerställa att vi kommer att ha minst sju korvetter (vilket i sig är en alldeles för dålig numerär) även om ett framtida ytstridsfartygsprojekt skulle strykas eller skjutas på obestämd framtid. Det är en alldeles för stor risktagning att hoppas på att de pengar man spar genom att inte genomföra HTM ska dedikeras till ett framtida fartygsprojekt.

Jag anser dock att Stockholm/Malmö kan vidmakthållas som vedettbåtar och ersätta nuvarande Bevakningsbåt 80 i stället för att lägga bedömt 300 mkr på att konvertera Göteborg och Kalmar.

Sista ordet runt denna materielcirkus är nog inte sagt ännu. Kvarnarna maler och den politiska nivån vill sannolikt också ha ett finger med i syltburken. Framtiden får utvisa resultatet.

Sverige är en halvö mellan Östersjön och Västerhavet med 270 mil kust!

Sverige behöver på grund av ovanstående faktum en stark kustflotta. Det borde vara en självklarhet. Att ens diskutera huruvida vi ska kunna vidmakthålla och finansiera korvetter som kan räknas på mindre än tio fingrar är beklämmande och kan på sikt bli ett reellt hot mot landets säkerhet. Med faktum kvarstår. Sverige är ett land som befolkas av bönder med ryggen vänd mot havet!