tag:blogger.com,1999:blog-60250164268433922042024-03-15T21:52:09.064+01:00SkipperInte bara kallt stålUnknownnoreply@blogger.comBlogger733125tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-74572179556772194552022-03-06T09:51:00.004+01:002022-03-06T09:54:32.351+01:00Gästinlägg: Ett medlemskap i NATO är nu det enda alternativet!<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEi9YEu-FGuz6s3GeUQEgw14V5W1AXDgIbUtU5DV-0aVNZszSWrd0nnttp7uWdU3YkWNwHA1O2ZKh8BwewZklartitVR0Mt4cqe1vDfDGOohAhlcIMeaX3cyQqlnppdjAOr12ukXQ3PeZ2v6g7ri7jfdfoNzBqDm6KBjC2PohL6HavTLWFKFbX1_eSZSaA=s800" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="800" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEi9YEu-FGuz6s3GeUQEgw14V5W1AXDgIbUtU5DV-0aVNZszSWrd0nnttp7uWdU3YkWNwHA1O2ZKh8BwewZklartitVR0Mt4cqe1vDfDGOohAhlcIMeaX3cyQqlnppdjAOr12ukXQ3PeZ2v6g7ri7jfdfoNzBqDm6KBjC2PohL6HavTLWFKFbX1_eSZSaA=w400-h225" width="400" /></a></div><br /><b>Statsminister Magdalena Andersson har tidigare sagt att det <i>”krävs väldigt bra argument för att vi skall gå med i NATO”</i>. Den ryska invasionen av Ukraina erbjuder ett sådant väldigt bra argument - Ett medlemskap i NATO, om vi INTE vill ha krig!</b><p></p><br />Bakgrunden till argumentet ovan är att svenskt försvar i sin helhet syftar till att vara krigsavhållande. Likt en igelkott skall försvaret påvisa att ett angrepp kommer att smärta och det ordentligt. Den angripare som inte avskräcks av detta faktum skall mötas av omedelbara och kännbara förluster vilket förhoppningsvis innebär att denne angripare avbryter sina illdåd.<br /><br />Det går att anta att Ukraina med sitt försvar har haft likartade ambitioner avseende avskräckning och tröskeleffekt i syfte att slippa en väpnad konflikt. Men det har visat sig att idén om att ett starkt konventionellt försvar, hos en fristående stat, skulle verka krigsavhållande mot den nuvarande ryska statsledningen inte längre är giltig. De kostnader i liv, materiel och monetära medel som nuvarande ryska ledning är beredd att ta överraskar sannolikt också de mest rutinerade analytiker. Trots att Ukraina har åsamkat betydande skada på rysk militär, samtidigt som EU, USA med flera ödelägger den ryska ekonomin, blir Lavrovs svar på en presskonferens den 3:e mars att <i>”Ryssland skall fortsätta till slutet”.<br /></i><br />Ukraina, som liksom Sverige, är en icke alliansansluten stat helt utan tillgång till egna kärnvapen, har därmed både misslyckats med att vara krigsavhållande och att få till en situation där inledande förluster för angriparen leder till att angreppet avbryts. Ukraina står inte ensamma och det förväntar jag mig inte heller att Sverige skulle göra om ett ryskt väpnat angrepp inleddes mot oss. Tvärtom har Ukraina ett enormt stöd av en stor del av världen i sin kamp med vapen, frivilliga, ekonomiska medel med mera.<br /><br />Men detta stöd har INTE hindrat Ukrainas folk från att skjutas i småbitar av ryskt raketartilleri.<br /><br />Likheten med den svenska situationen är uppenbar! Sverige saknar också kollektiva försvarsgarantier, som är kända för den eventuella angriparen, och vi har inga egna kärnvapen. Detta innebär att Sverige är en stat som kan påverkas med militära operationer till en acceptabel kostnad.<br /><br />Vi skulle likt Ukraina visserligen också kunna påräkna stöd när kriget var ett faktum. Vi skulle få visa vad vårt totalförsvar går för, vi skulle säkerligen åsamka de ryska styrkorna som skickas mot vårt land betydande förluster. Alla svenskar skulle förenas i en gemensam kamp mot den yttre fienden och många hjältar skulle födas i vårt land.<br /><br />Likväl skulle städer raseras, naturen förstöras och oändligt mycket lidande skulle bli ett faktum med de döda och skadade som detta eldprov av totalförsvaret skulle innebära.<br /><br /><b>För att undvika det ultimata testet och slippa använda totalförsvarets yttersta funktion så kräver den nuvarande säkerhetsordningen en förändring av svensk säkerhetspolitik. Denna förändring innebär att Sverige omgående måste ta steget mot ett fullvärdigt medlemskap i NATO.</b><br /><br /><i>/ Svensk medborgare tillika stridpilot i flygvapnet</i>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-90297860570661517602020-12-31T19:00:00.004+01:002021-01-01T15:15:48.695+01:00Det behövs en arg snickare i försvarspolitiken<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlYNoFWrWW-39L7KKcUcvt8gCycNM10oqkx7xVqxASkwhe0HKLjUU_j-C84bJSj_hdPvwbPwXj70MG_6zLAVPaHkEdNrV2U6Tm2uZnyZmcY8BTMh3RNuOq3aUYTcuTJdumwwp0M-IoQS9i/s945/IMG_1011.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="945" data-original-width="750" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlYNoFWrWW-39L7KKcUcvt8gCycNM10oqkx7xVqxASkwhe0HKLjUU_j-C84bJSj_hdPvwbPwXj70MG_6zLAVPaHkEdNrV2U6Tm2uZnyZmcY8BTMh3RNuOq3aUYTcuTJdumwwp0M-IoQS9i/w318-h400/IMG_1011.jpg" width="318" /></a></div><p><br /></p><p><b>I senaste numret av Officerstidningen skriver jag krönika. Den återfinns <a href="https://www.officersforbundet.se/globalassets/pdfer/officerstidningen/2019-2020/officerstidningen_8_2020.pdf" target="_blank">digitalt i tidningen här</a> på sidan 40! Den återpubliceras även här nedan....</b></p><br />----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br /><br /><br /><b>Det nya försvarsbeslutet är en blandning av regionalpolitik och militära motiv säger försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju i samband med ett besök i Sollefteå nyligen där ett arméregemente ska återupprättas. ”Det här är ett beslut som får lokala effekter på sysselsättning och ekonomi” deklarerade försvarsministern.</b><br /><br />Att etablera nya regementen i nedre Norrland, Dalarna och Värmland var däremot inget som prioriterades av Försvarsmakten när man lämnade in underlaget inför försvarsbeslutet. Det innebär att politikerna inte hörsammat expertmyndigheternas råd i den omfattning som de borde. Skulle man ha en motsvarande ordning vid styrning av rättsväsendet i Sverige skulle det rent hypotetiskt kunna jämföras med att Polisen begär ekonomiska medel för att anställa fler poliser i Malmö för att klara av att hantera en kraftigt ökad brottslighet. Men istället fattar politikerna beslut om att bygga en ny stor polisstation i Pajala för att skapa fler arbetstillfällen. <br /><br /><p></p><p>I Sverige har vi en demokratisk ordning där folkvalda politiker styr myndigheterna. Det är en god ordning vi ska värna om. Men samtidigt skiljer sig styrningen av Försvarsmakten jämfört med hur de flesta andra myndigheter styrs. När det gäller Försvarsmakten vill man ofta detaljstyra trots en komplex verksamhet där en majoritet av våra politiker ofta helt saknar relevant utbildning och kunskap inom området.<br /><br />I arbetet med försvarsbeslutet har Försvarsmakten därför tagit fram underlag där man har gett politikerna det bästa militära rådet för vad som bör göras för att skapa ett starkt och trovärdigt försvar. Men här ansåg politikerna att de visste bättre och slog fast att ”detta ska bli arméns försvarsbeslut”. Därmed blev det fokus på att etablera nya regementen trots att det är en evig sanning att man inte försvarar landet med kaserner. Men kommunalråden på de gamla garnisonsorterna gjorde givetvis vågen i kommunhusen och mobiliserade alla krafter för att påvisa att just deras kommun borde få ett nytt regemente. <br /><br />Försvarsmakten blir nu anvisad att lägga stora pengar på att bygga nya kaserner på nya orter, innan man har lagat det läckande taket på befintlig organisation. Decennier av avveckling följt av svår underfinansiering har skapat förmågeluckor och ett omfattande omsättningsbehov av materiel inom samtliga försvarsgrenar. När politiken detaljstyr Försvarsmakten att etablera arméregementen på nya platser, och dessutom rycker ut saker från helheten och trycker in annat man tycker är bra, så finns en överhängande risk att ”operativ balans samt producerbarhet”äventyras. Två faktorer som Försvarsmakten har pekat ut som centrala när organisationen ska växlas upp.<br /><br />I en tid där omvärldsutvecklingen är dramatisk och där motståndaren växer både i förmåga och numerär så borde rimligtvis särintresset regionalpolitik läggas åt sidan. Allt fokus borde istället ligga på att placera pengarna där de gör mest nytta för att öka försvarsförmågan och bygga färdigt den organisation som redan finns för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget vi har att hantera här och nu. Att prioritera en etablering av fler regementen i glesbygdskommuner och gamla garnisonsorter möter enligt min mening inte dagens hotbild på ett adekvat sätt. <br /><br />Mot bakgrund av detta önskar jag att det fanns en ”arga snickaren” inom försvarspolitiken som ifrågasätter när det saknas en hållbar plan, och som kräver att man måste slutföra det man påbörjat innan man kastar sig över nästa projekt. </p>Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-32076761270075826642020-12-07T21:00:00.001+01:002020-12-21T11:01:13.368+01:00Höga förväntningar på marinen - men tillväxten uteblir<div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-nKHBwfp6_TTHGqO6D4NJ3x_nFDgxsx6aBRhj98vx7cAGImL3rHvyzdeLanhfuEONhy-dORsYZIoKzHyL1N62sr2ImhKiLC11evZa3ZvdwRkjCOLPzuh4PGTHQvXHa9y1Xb9RW8qBcsm-/s1594/Ska%25CC%2588rmavbild+2020-12-21+kl.+10.57.20.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="828" data-original-width="1594" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-nKHBwfp6_TTHGqO6D4NJ3x_nFDgxsx6aBRhj98vx7cAGImL3rHvyzdeLanhfuEONhy-dORsYZIoKzHyL1N62sr2ImhKiLC11evZa3ZvdwRkjCOLPzuh4PGTHQvXHa9y1Xb9RW8qBcsm-/w640-h333/Ska%25CC%2588rmavbild+2020-12-21+kl.+10.57.20.png" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto: Försvarsmakten/Jimmie Adamsson</td></tr></tbody></table><b><br /></b></div><div><b><br /></b></div><div><b>Folk & Försvar har just nu en artikelserie om försvaret med fem olika skribenter, där undertecknad skriver om försvarsbeslutets innebörd för marinen. Min artikel <a href="https://folkochforsvar.se/content/hoga-forvantningar-pa-marinen-men-tillvaxten-uteblir/">återfinns här.</a></b></div><br /><br /><div>Kommande försvarsbeslut närmar sig. Den 14 december debatteras frågan i riksdagen och den 15 december röstar riksdagen om beslutet. Turerna har varit många rörande beslutet som i sig är historiskt då stora tillskott kommer ske och svensk försvarsförmåga kommer stärkas.<br /><br />Folk och Försvar har bett fem experter att från sin horisont kommentera och analysera försvarsbeslutet. Artiklarna kommer publiceras en i veckan under fem veckors tid och de ämnen som kommer beröras är de tre försvarsgrenarna, nya domäner och nya hot samt internationella samarbeten.<br /><br />Karlis Neretnieks<br /><a href="https://folkochforsvar.se/?post_type=content&p=6485&preview=true">Arméns tillväxt räcker inte till</a><br /><br />Mats Helgesson<br /><a href="https://folkochforsvar.se/content/valkommen-satsning-pa-luftstridskrafterna-men-var-ar-framtidsperspektivet/">Välkommen satsning på luftstridskrafterna – men var är framtidsperspektivet?</a><br /><br />Niklas Wiklund<br /><a href="https://folkochforsvar.se/content/hoga-forvantningar-pa-marinen-men-tillvaxten-uteblir/">Höga förväntningar på marinen – men tillväxten uteblir</a><br /><br />Ann-Sofie Dahl<br /><a href="https://folkochforsvar.se/content/internationella-samarbeten-inte-tillrackligt-nato-medlemskap-kravs/">Sveriges internationella samarbeten inte tillräckliga – NATO-medlemskap krävs</a></div><div><br /></div><div>Elisabeth Braw</div><a href="https://folkochforsvar.se/content/sverige-ar-med-totalforsvarsbeslutet-battre-rustat-an-andra-lander/">Sverige är med totalförsvarsbeslutet bättre rustat än andra länder</a>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-20105069161215109032020-10-30T21:00:00.045+01:002020-12-21T10:50:24.228+01:0010-årsjubileum!<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl_5kmwfCHK_Ed4lBM0el4lYren5rpV8VeeSIT2G4Wgo381Nam0PbweBMBGWBMGxV-rpTaGpC9P4eW67a2xGEUXJ2cOHIEcZ6q9UZbLjYAKT_sC6iivWeL_ehJCwECioUjwqTR1Mg09LDy/s229/10.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="229" data-original-width="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl_5kmwfCHK_Ed4lBM0el4lYren5rpV8VeeSIT2G4Wgo381Nam0PbweBMBGWBMGxV-rpTaGpC9P4eW67a2xGEUXJ2cOHIEcZ6q9UZbLjYAKT_sC6iivWeL_ehJCwECioUjwqTR1Mg09LDy/s0/10.jpg" /></a></div><p style="font-weight: bold;"><b><br /></b></p><p style="font-weight: bold;"><b>Idag är det stort jubileum här på bloggen då det på dagen är exakt 10 år sedan denna blogg skapades och det <a href="http://navyskipper.blogspot.com/2010/10/test.html">första inlägget</a> skrevs! </b></p><p>Även om aktiviteten här har nedgått kraftfullt sedan dess, av både rutiga och randiga skäl, kan det vara kul att faktiskt uppmärksamma denna årsdag. Bloggen har under dessa 10 år besökts av närmare 5 miljoner besökare. Inläggsfrekvensen har också varierat under åren och här är lite statistik.</p><p>2010: 56</p><p>2011: 83</p><p>2012: 114</p><p>2013: 200 <i>(All time high)</i></p><p>2014: 144</p><p>2015: 60</p><p>2016: 31</p><p>2017: 11</p><p>2018: 9</p><p>2019: 16</p><p>2020: 5</p><p>Man kan således konstatera att det största engagemanget och den största opinionsbildningen således har skett inför försvarsbeslutet 2015 under alliansregeringens senare del, d.v.s då skillnaden (eller gapet) i uppfattningen om de faktiska försvarsbehoven och regeringens uppfattning var som allra störst. </p><p><br /></p><p></p>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-8828658806532227652020-07-07T14:07:00.002+02:002020-07-08T18:49:05.877+02:00Divergerande drivkrafter i försvarsfrågan och bistånd till Ryssland<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5b/%C3%96stersund%2C_F%C3%A4ltj%C3%A4gararen%2C_juli_2018_(08).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="496" data-original-width="800" height="247" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5b/%C3%96stersund%2C_F%C3%A4ltj%C3%A4gararen%2C_juli_2018_(08).jpg" width="400" /></a></div>
<b><br /></b>
<b><br /></b>
<b>Turerna runt försvarsfrågan fortsätter. Regeringen har idag gett direktiv till Försvarsmakten att senast den 24 juli(!) inkomma med ett reviderat budgetunderlag för 2021. Det innebär sannolikt indragen semester på många håll inom Försvarsmakten för att kunna hantera ett så omfattande underlag på mycket kort tid.</b><br />
<b><br /></b>
Försvarsförhandlingarna har som bekant havererat. Det finns ingen politisk uppgörelse runt finansieringen av det som skulle bli en bred överenskommelse efter flera år av försvarsberedande. Problemet är som vanligt mångfacetterat. Det främsta problemet består i att regeringen har vägrat gå med på de borgerliga partiernas krav på utökad finansiering. Från försvarsministerns sida har man bland annat angett <a href="https://www.svd.se/corona-paverkar-aven-forsvarets-ekonomi">Coronakrisen som skäl. </a><br />
<br />
Från oppositionen, och i huvudsak från Moderaternas sida har man anfört <a href="https://www.svd.se/m-underfinansieringen-av-forsvaret-maste-upphora">tre huvudsakliga punkter </a>som krävs för en försvarsöverenskommelse.<br />
<br />
Dels kräver man att de fyra miljarder som "föll bort" i perioden 2021-2025 överenskommelsen med stödpartierna C och L ska återföras.<br />
Vidare kräver man att Försvarsmakten ska kunna planera för tillväxt i perioden 2026-2030, det vill säga mer långsiktighet för Försvarsmakten.<br />
Slutligen och det kanske viktigaste - att de förslag som ÖB presenterade i <i>15 november-underlaget</i> ska genomföras och att den operativa balansen således kan upprätthållas.<br />
<br />
Moderaterna har flera gången även uttryckt att man inte kommer medverka till ytterligare ett underfinansierat försvarsbeslut. Detta är både klokt, och en välkommen helomvändning från den politik som partiet förde under regeringen Reinfeldt åren 2006-2014.<br />
Då det inte finns någon politisk uppgörelse i försvarsfrågan har nu regeringen övergått till att fokusera på det kommande året genom att de ut direktiv för en revidering av budgetunderlaget för 2021.<br />
<br />
I det <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/07/uppdrag-till-forsvarsmakten-om-att-inkomma-med-kompletterande-budgetunderlag-for-2021/">pressmeddelande</a> som regeringen under dagen har gett ut återfinns följande.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4mLukDEWYSH-PqTJKIbPS_p5v6C130UA5fqdY8lA9flVCcO4ELhG6DO83DM_VYvejwBF5buDql7cQqUQzC26bBev6WQPfjbaz5_Oad-m8hP_6NLPMziU-6N6D0T9nmajzSDrNW0BN6I3f/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2020-07-07+kl.+12.39.20.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1130" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4mLukDEWYSH-PqTJKIbPS_p5v6C130UA5fqdY8lA9flVCcO4ELhG6DO83DM_VYvejwBF5buDql7cQqUQzC26bBev6WQPfjbaz5_Oad-m8hP_6NLPMziU-6N6D0T9nmajzSDrNW0BN6I3f/s640/Ska%25CC%2588rmavbild+2020-07-07+kl.+12.39.20.png" width="452" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Det positiva i sammanhanget för marinens del, är att regeringen har säkerställt att en anskaffning av två nya ytstridsfartyg inte kan betraktas som någon form av budgetregulator. Det signalerar att det i förhandlingarna - innan de havererade - har ställts krav på en sådan anskaffning, och att det har funnits en enighet i den frågan med regeringen.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Vad som är anmärkningsvärt och som möjligen kan bli bekymmersamt är att regeringen driver på för en <i>omedelbar</i> återetablering av regementen i Östersund och Kristinehamn. Detta är sannolikt, till del grundat i politiska krav från framför allt Liberalerna och Centerpartiet i förhandlingarna. givet kraven på en utökning av armén. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Att i det aktuella läget lägga stora pengar på att återetablera två regementen (<i>Östersund och Kristinehamn)</i> när ekonomin är svårt begränsad, går emot Försvarsmaktens bästa råd enligt underlaget från 15 november. I detta råd har Försvarsmakten avrått från sådana nyetableringar under den kommande försvarsbeslutsperioden, och istället föreslagit att fortsätta utveckling av förband på befintliga förbandsorter, och att lokalförsvarsbataljoner ska grundutbildas vid befintliga organisationsenheter.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Vidare kan man diskutera huruvida det är en klok prioritering ur ett strikt militärstrategiskt och operativt perspektiv, inte sett isolerat, utan när andra delar av större vikt (enligt FM bedömning) trängs undan.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Liberalerna har som bekant flera gånger uttryckt att <i>"detta måste bli arméns försvarsbeslut"</i> och Centerpartiet har verkat hårt för att just regementet och artillerieutbildningen i Kristinehamn ska återetableras. Det finns således <a href="https://www.dn.se/nyheter/sverige/fem-partier-vagrar-ga-med-pa-obs-bantningar/">en rad olika drivkrafter</a> inom politiken som genom olika kompromisser ligger till grund för dagens besked - och som i vissa fall inte går i linje med Försvarsmaktens förslag.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Att utöka Försvarsmakten med fler förband är helt nödvändigt inför framtiden. En etablering i exempelvis Östersund är generellt sett av godo. Men i en begränsad ekonomi, och för att Försvarsmakten parallellt ska kunna upprätthålla en operativ förmåga och balans, krävs det kloka avvägningar. I detta fallet är Försvarsmakten expertmyndighet, och har gett sitt bästa råd. Ett råd man från politiskt håll har valt att bortse ifrån.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Läs även Mikael Holmström i <a href="https://www.dn.se/nyheter/sverige/ostersund-och-kristinehamn-far-nya-militara-forband/">DN</a>.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
---------------------</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<b>Mot bakgrund av att ett svårt ekonomiskt läge inom försvarskomplexet, där pengarna uppenbart inte räcker till för att finansiera det politiken är överens om, och att regeringen dessutom anför Coronakrisen som motargument mot ett ökat försvarsanslag - blir det extra intressant att studera andra statliga utgiftsområden med koppling till säkerhet.</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Försvarsbeslutsperioden omfattar som bekant den kommande femårsperioden. Den 25 juni, kort efter att regeringen har sagt nej till att finansiera försvaret i enlighet med krav från oppositionen och utfallet från försvarsberedningen - beslutade regeringen om att under en femårsperiod ge Palestina ett <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/06/regeringen-antar-ny-strategi-for-utvecklingssamarbetet-med-palestina/">bistånd om 1,5 miljarder</a> kronor.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<b>Regeringen har tidigare i år även <a href="https://www.regeringen.se/4919ae/contentassets/89ff32f3a5f8469d8be87ee1a946f361/strategi-for-sveriges-stod-till-demokrati-manskliga-rattigheter-och-miljo-i-ryssland-2020-2024.pdf">beslutat om att ge Ryssland ett bistånd om 389 miljoner</a> under samma tidsperiod.</b></div>
<div>
<br /></div>
Syftet är att "utveckla stödet för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö och klimat i Ryssland". I dokumentet framgår bland annat att man ska bidra till att Ryssland ställer om från fossila bränslen...<br />
<div>
<br /></div>
Det tidigare breda reformstödet till Ryssland <a href="https://www.sida.se/Svenska/lander/Europa/Ryssland/Vart-arbete-i-Ryssland/">fasades ut 2008</a>, då Ryssland inte längre klassificerades som biståndsland, men har från och med 2014 (<i>samma år som Krim annekterades) </i>återigen utökats genom en <a href="https://www.regeringen.se/49b726/contentassets/54e4a39908cb4286b0d9a26f52f263e2/resultatstrategi-for-sveriges-stod-till-demokrati-manskliga-rattigheter-och-miljo-i-ryssland-2014-2018-regeringsbeslut">ny resultatstrategi.</a><br />
<div>
<br /></div>
<div>
De miljöåtgärder som Sverige har bekostat, bland annat avseende projektet med att bygga ett <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/reningsverk-forsenas-avloppsvatten-pumpas-ut-i-osterslon">reningsverk i Kaliningrad </a>har tidigare totalhavererat, och framgångarna har fram till nyligen helt uteblivit. Nu förefaller reningsverket dock ha färdigställts med bland annat <a href="https://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2017/efter-sju-sorger-och-atta-bedrovelser--nu-renas-vattnet-i-kaliningrad/">145 miljoner från svenska skattemedel</a>. I vissa fall har även biståndet <a href="https://www.svd.se/svenska-bistandsmiljoner-hamnade-hos-finansman">hamnat i helt andra händer</a>. Sverige bistår således Ryssland med skattemedel för bland annat miljöåtgärder, samtidigt som Ryssland lägger enorma summor på anskaffning av nya vapensystem som utgör ett direkt hot mot Sverige och svenska intressen i Östersjöregionen.<br />
<a href="https://www.regeringen.se/49b726/contentassets/54e4a39908cb4286b0d9a26f52f263e2/resultatstrategi-for-sveriges-stod-till-demokrati-manskliga-rattigheter-och-miljo-i-ryssland-2014-2018-regeringsbeslut"></a><br />
<div>
<div>
<br /></div>
<div>
Sverige är det land som avsätter i särklass störst del av BNP i bistånd inom EU. Det svenska bistånde ligger idag på över 1% och i rena skattepengar på drygt 50 miljarder per år. FN <i>rekommendation</i> avseende nivån på biståndet är 0,7% vilket få länder når upp till. Under 2018 var det enbart fyra länder som nådde denna nivå. Som jämförelse avsätter vårt grannland Finland 0,36% av BNP för bistånd. Biståndsminister i Sverige är <a href="https://www.dn.se/nyheter/politik/demokratin-i-europa-blir-tyngdpunkt-for-regeringens-bistand/">Peter Eriksson</a> (mp).</div>
<div>
<div>
<br /></div>
</div>
</div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-65184597989445162192020-06-15T19:30:00.000+02:002020-06-15T19:58:06.598+02:00Gästinlägg: Kustförsvar som sjöfartsskydd<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2ON09M2RBrvw0WbctJbeDEuR7O6nxbIFzOLXVL2lftRmLdq5DRvq3t1TY32GPBQPBlxaEA6m0XFuJKTT4pnfmdvl8wMmWZQczg8nuviREmZQF4ANeJt_UW8wjbsXVffPWEYIaCRD-Lu8B/s1600/Korvetter.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="562" data-original-width="1000" height="358" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2ON09M2RBrvw0WbctJbeDEuR7O6nxbIFzOLXVL2lftRmLdq5DRvq3t1TY32GPBQPBlxaEA6m0XFuJKTT4pnfmdvl8wMmWZQczg8nuviREmZQF4ANeJt_UW8wjbsXVffPWEYIaCRD-Lu8B/s640/Korvetter.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto: Försvarsmakten</td></tr>
</tbody></table>
<i></i><br />
<div>
<i><i><br /></i></i></div>
<i>
Publicerar idag ett tänkvärt och mycket läsvärt inlägg av Peter Thomsson. I artikeln diskuterar Thomsson de marina operationstyperna Sjöfartsskydd och Kustförsvar, och hur man bör se på, och hantera dessa i dagens kontext med en hotbild som inte dikterar antingen eller, utan snarare både och i kombination. Detta ter sig än mer angeläget om man även väger in den extrema fåtalproblematik vår flotta, och därmed vårt land lider av idag. </i><br />
<br />
<i>Peter Thomsson är örlogskapten och tar i dagarna examen från högre officersprogrammet (HOP 12) vid Försvarshögskolan. Thomsson har tidigare tjänstgjort i Högkvarteret vid LEDS INRI och har bl.a. arbetat med Försvarsmaktens perspektivplanering.</i><br />
<br />
<i>/ Skipper</i><br />
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>------------------</i><br />
<b><br /></b></div>
<div>
<b>Under senare år har en stimulerande debatt förts i marina kretsar om marinens roll i en framtida konflikt. Argumentationen spänner över ett flera fält: Vilken materiel som behövs, hur striden ska föras samt hur marina koncept och operativa idéer bör utformas. Återkommande är även en diskussion om vilken operationstyp som bör diktera vad marinen, i synnerhet ytstridsfartygen, ska optimeras för. Jag menar att debatten skulle gynnas av att i ett bredare perspektiv söka en helhetsbild av marinens roll i olika konfliktnivåer för att se hur operationstyper samverkar snarare än att ställa dem emot varandra.</b><br />
<br />
<br />
<h3>
Havets betydelse för försörjningen</h3>
Marinens avgörande roll för att säkra försörjningen framförs ofta i debatten. Ibland tycks sjöfartsskyddet rangordnas högre än den krigsavhållande och krigsutkämpande förmågan till kustförsvar. Resonemangets bakgrund är att Sverige i praktiken är en ö eftersom 85-90 % av utrikeshandeln går över köl.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn1">[1]</a> I kombination med en rationaliserad produktion med minimal lagerhållning innebär detta en betydande sårbarhet. För detta krävs inte ett sjöfartskrig som under världskrigen. Gråzonsagerande och enstaka attacker kan ge betydande konsekvenser. Detta gäller i synnerhet Sverige, som trots sitt handelsberoende har få fartyg under svensk flagg att tillgå med förfogandelagstiftning, om utländska redare skulle undvika svenska hamnar.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn2">[2]</a><br />
<br />
Många debattörer, även Försvarsberedningen, tycks mena att det för både Sveriges och våra grannländers försörjning räcker att hålla Göteborg och kanske Helsingborg öppna. Resten av landet ska försörjas via lands- och järnväg. Detta har även förts fram att gälla Finland, via Bottenhavet. Jag tvivlar på att landburna transporter kan räcka till. Lands- och järnvägsnätet har redan i fred en kapacitetsbegränsning och en störningskänslighet som knappast blir mindre besvärlig i kris eller krig. <br />
<br />
Vårt samhälle är dessutom starkt beroende av petroleumprodukter som i stor utsträckning distribueras i landet med kustsjöfart.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn3">[3]</a> Så sent som år 2014 kom närmare hälften av den svenska råoljeimporten från Ryssland men vi importerar också produkter raffinerade ur rysk olja från andra sidan Östersjön.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn4">[4]</a> Med tanke på den ryska benägenheten att använda ”energivapnet” är risken stor att inte bara Ostkusten utan även Finland och Baltikum kan komma att bli mer beroende av försörjning västerifrån. Det skulle ytterligare öka betydelsen av våra farvatten för både den nationella och den regionala säkerheten. <br />
<br />
Ser man närmare till livsmedel, där självförsörjningen skattas till ungefär halva behovet, kräver det moderna jordbruket energi.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn5">[5]</a> Cirka en tredjedel av denna energi är petroleumbaserad vilket riskerar att resultera i att livsmedel varken kan produceras eller transporteras.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn6">[6]</a><br />
<br />
<br />
<h3>
Sjöfartsskydd</h3>
Utifrån en analys av sjöfartsskyddsbegreppet menar Hård af Segerstad att den nuvarande svenska tolkningen är onödigt snäv.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn7">[7]</a> Hon påpekar vidare det gällande marina taktikreglementet saknar uppgifter inom sjöfartsskydd som återfinns i äldre svenska eller i nu gällande utländska reglementen. Detta trots sjöfartens betydelse för den allierade segern i Andra världskriget och vårt handelsberoende av idag.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn8">[8]</a> Delvis i gensvar till Hård av Segerstad utvecklar Widlund ett förslag att samlat definiera sjöfartsskydd som ett rambegrepp för att omfatta såväl staters som handelssjöfartens egna skyddsåtgärder.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn9">[9]</a><br />
<br />
Även om en bredare förståelse skulle inkorporeras i kommande försvarsmaktsdoktriner behöver sjöfartsskydd förstås som en större helhet med både civila och militära delar. Det måste dessutom även spänna över fred och kris sett till hot från sjöröveri, terrorism och gråzonsagerande. Sjöfartsskyddet är ett system där samverkande aktörer, både myndigheter och rederier, gemensamt strävar efter att skydda transportkedjan i sin helhet från hamn, över hav och till hamn. Sjöfartsskydd måste därmed, oavsett konfliktnivå, betraktas som ett intresse som innefattar marinen men inte som dess enda uppgift.<br />
<br />
<br />
<h3>
Havets militära betydelse</h3>
Sjömaktsteoretiker har länge debatterat prioriteringen mellan att vinna kontroll till sjöss eller att undvika att inte förlora kontroll till sjöss och istället förneka motparten kontroll till sjöss. Den som vill använda havet till överskeppning behöver tillförsäkra sig ett mått av kontroll vilket ska balanseras mot risktagning. Det gäller oavsett om syftet är offensivt eller defensivt. Det första kan vara för raider eller landstigningsoperationer. Det andra kan vara för att förstärka egna och allierade ställningar, exempelvis försvarsställningar i de baltiska staterna. Vägen över Östersjön är sårbar men det är även den till lands, genom Suwalkikorridoren. Även om delar av tankegodset är giltigt över tid och rum måste hänsyn tas till Sveriges och Östersjöområdets specifika förutsättningar av idag, rörande strategisk situation, styrkeförhållanden och tekniknivå.<br />
<br />
Havet är inte den vallgrav det ofta beskrivs som utan i första hand varit en förbindelse. Även efter lands- och järnvägarnas utbyggnad är det svårt att förflytta betydande volymer och massor lika effektivt som på köl, både civilt och militärt. Detta gäller i synnerhet för den händelse tunga förband och skrymmande system ska frampositioneras, vilket är utgångspunkten för exempelvis Kungl. Krigsvetenskapsakademiens scenarier för KV21.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn10">[10]</a> Den fiende som motiverar ett försvar med svenska brigader i divisionsstruktur kan svårligen bara luftlandsättas eller infiltrera. Den lär även ha svårt att rulla landvägen, i synnerhet om målet är någon av östersjööarna. Marinen är oundgänglig för en gemensam kustförsvarsoperation. Det högintensiva konfliktscenariot med en kustförsvarsoperation är också det mest intuitiva för att beskriva Marinens uppgifter, även om det inte ger hela bilden.<br />
<br />
<br />
<h3>
Det breddade konfliktspektrat</h3>
En bredare förståelse av konfliktbegreppet än det binära krig/fred är både positivt och nödvändigt. Den tidigare chefen för MUST var tydlig med att gråzonsagerande redan förekommer. Det vore orimligt att tro att Östersjön med sin betydelse för handel och kommunikation skulle undgå gråzonsagerande.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn11">[11]</a><br />
<br />
Vidare ställer det breddade konfliktspektrat krav på materielsystemen att utöver en mångfald av hot på, under och över ytan samt på land även anpassas till gråzonens särskilda utmaningar. Det medför svårigheter att göra optimeringar och avvägningar både avseende koncept och materiel eftersom den totala numerären är så liten att det inte går att renodla enheter.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn12">[12]</a> En motståndare skulle med gråzonsagerande kunna utnyttja den av resursknapphet låga närvaron för att flytta fram sina positioner. Tätt återkommande incidenter kostar på för både materiel och personal och utmattar organisationen. Dessutom kan det medföra ett stegvis skifte av normalbilden.<br />
<br />
Framgångsrikt tillämpat kan gråzonsagerande resultera i det för angriparen önskade slutresultatet utan att eskalera till väpnad konflikt men skulle så inte ske så är det en del i att forma förutsättningarna för nästa led i konflikten.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn13">[13]</a>När övergången sker kan även det vara otydligt och oväntat, kanske vid vapeninsats sker mot svenska enheter fritt till sjöss men kanske sker det så tvetydigt att väpnat angrepp ändå inte kan konstateras med tillräcklig säkerhet för politiska beslutsfattare. Detta i synnerhet när försvaren är ovillig att acceptera den förändrade situationen: Seeing is not necessarily believing, tyvärr, vilket är en klassisk orsak till framgångsrik vilseledning.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn14">[14]</a><br />
<br />
<br />
<h3>
Det svenska dilemmat</h3>
Det mesta av ovanstående är rimligen välkänt. Stötestenen är prioriteringarna mellan metoderna och medlen – en konfliktlinje tycks dragen mellan sjöfartsskydd och kustförsvar. Samtidigt som det är en del av en sund debatt behöver den föras på ett konstruktivt och förtroendeingivande sätt. I min mening borde två aspekter beaktas: att sjöfartsskydd är resurskrävande och att debatten ofta bortser från det större sammanhanget.<br />
<br />
Sjöfartsskyddet måste ske löpande och kunna anpassas efter rådande hotbild. Att säkra egna förbindelser, däribland civil sjöfart genom sjöfartsskydd, måste fortsätta även i krig även om behov, resurser och metoder då kommer att vara andra. Uthålligheten måste vara god. <br />
<br />
Förmågan till kustförsvarsoperationer är avgörande både avskräckning och för att nedsätta en angripares anfallskraft. Den är ett villkor för att ge tid och förutsättningar för försvarsoperationer oavsett om de sker ensamt eller med stöd av tredje part. Försvarsmakten konstaterar att Sverige riskerar att vara i strategisk efterhand.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn15">[15]</a> Det medför krav på en hög beredskap för att undgå förbekämpning, för att bemöta ett angrepp och om möjligt återta initiativet. Bekymret är, som ovan, att våra fåtaliga resurser ianspråktas redan i fred för att upprätthålla territoriell integritet.<br />
<br />
Dilemmat som uppstår är hur man bäst disponerar sina sjöstridskrafter. Ska prioritet ges åt kustförsvarsoperationen<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn16">[16]</a> för att slå mot angriparens styrkor eller ska prioritet ges åt upprätthållande av egna och allierades förbindelser, både militära och civila. Sjöfartsskyddet ställer krav på att det ska kunna utföras över lång tid och långa sträckor, medan kustförsvarsoperationen kräver kraftsamling mot angriparens anfallsrörelse. Avvägningen mellan dessa framstår svår att göra. <br />
<br />
<br />
<h3>
Ömsesidiga beroenden</h3>
Som den främsta handelsleden och en geopolitisk skärningspunkt kan Östersjöns betydelse för Sverige knappast överskattas. Över havet finns även den makt som ånyo med hot och vapenmakt försöker att flytta gränser och dominera sitt grannskap. Ryssland är också beroende av Östersjön för att skeppa ut olja samt för att exportera gas i pipeline. Enligt en bedömning från FOI utgjorde östersjöhandeln år 2011 cirka 75 % av rysk sjöburen export och 85 % av rysk sjöburen import.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn17">[17]</a> Handel lyfts ofta fram som främjande för avspänning och demokratisering men den teorin har kommit på skam av utvecklingen i Ryssland och Kina under det senaste decenniet. Mahans formulering är möjligen än mer sann idag när anspänningen mellan USA och Kina ökar, trots det ekonomiska utbytet: ”… commerce thus on the one hand deters from war, on the other hand it engenders conflict, fostering ambitions and strifes which tend towards armed collision. Thus it has continuously been from the beginning of sea power.” <a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn18">[18]</a><br />
<br />
Sverige har den längsta kuststräckan i Östersjön men Ryssland besitter de största militära resurserna. Övriga östersjöstater har begränsad förmåga, även om Tyskland ånyo visar intresse för sydvästra och södra Östersjön. Danmark och Norge fokuserar uttryckligen på Nordsjön och Nordatlanten. <br />
<br />
Östersjön kan betecknas som ett trångt innanhav. Sedan tidigt i den militärtekniska utvecklingen har Östersjöns dimensioner inneburit en hög grad av överlappning mellan olika parters operationsområden, även om detta varierar mellan stridsdomänerna. Få områden ligger bortom kontinuerlig sensor- och verkansräckvidd. Många platser nås av flera staters försvarsmakter och av flera system inom desamma. Detta är tämligen unikt för Östersjön, att utrymmet för obestridd kontroll eller herravälde är begränsat. Att skapa liksom att bestrida kontroll till sjöss pågår därmed parallellt.<br />
<br />
Förmågan till kontroll till sjöss<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn19">[19]</a> avtar med avståndet från våra basområden. Ju färre system, främst sjö- och flygstridskrafter som kan samverka, desto mindre är vår förmåga att skapa och utöva kontroll. Hur långt ut och hur lång tid det kan ske är beroende av antalet enheter, deras förmåga och logistikkapaciteten. I en glidande skala övergår graden av kontroll från att närmast svensk kust i bästa fall vara sjöherravälde till att stegvis inom olika domäner och mot olika mål vara kontroll till sjöss, där utbredning i tid och rum i denna generalisering blir allt mindre. Närmare främmande kust är det följaktligen en fråga om att i bästa fall bestrida motståndarens kontroll.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn20">[20]</a> I vilken grad det uppnås avgör när, var och med vilken risktagning vi kan utöva kontroll till sjöss för våra egna ändamål. <br />
<br />
Ett ensidigt svenskt perspektiv bortser från det större sammanhang som Sverige är en del av. Våra grannars försvar och försörjning är i hög grad beroende av oss, liksom vår säkerhet är också beroende av dem. För att detta ska fungera och för att uppfylla våra internationella utfästelser ställs höga krav på svensk förmåga att skydda sjöfarten – till, inom och från Sverige; liksom till och från våra grannländer. Försvarsberedningens skriver att ”sjöförbindelser västerut måste ses i ett internationellt perspektiv”. Detta framstår som orealistiskt i förhållande till hur grannländer uttalat prioriterar sina knappa resurser. Vidare är det otillfredsställande i förhållande till folkrättsliga åligganden för en stat. Det är också oönskat utifrån vårt nationella intresse att det stöd som kommer till och genom vårt land också ska göra det på ett sådant sätt som gynnar Sverige.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn21">[21]</a> Att förlita sig på att andra ska skynda till undsättning och är dessutom ett risktagande. Tredje part behöver tid för att ansluta och riskerar att ha resurser bundna i annan riktning. Våra västra grannländer prioriterar uttryckligen Nordatlanten för den strategiska länk som krävs för att kunna försvara Västeuropa.<br />
<br />
Ur ett strategiskt perspektiv skulle Ryssland i en europeisk konflikt gynnas av tids- och avståndsförhållanden gentemot Nato. Detta även om den senare organisationen efter en tid skulle förstärkas med amerikanska förband och operativt rörliga europeiska förband – i bästa fall. Det är därför rimligt att anta att Ryssland – för att öka sitt eget operativa djup och för att begränsa andras handlingsfrihet – hypotetiskt skulle vilja etablera framskjutna positioner i den skärningsyta som Östersjöområdet utgör.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn22">[22]</a> Ett tidigt ryskt avgörande skulle då kunna uppnås genom att utnyttja saktfärdigheten både i beslutsfattande i allianser och politiska system, liksom i tilltransporten av förband. I synnerhet avseende sjö- och markstridskrafter. Den systemtäthet som beskrivits ovan gör varje etablering svår att påverka, framför allt häva om så krävs, eftersom den sannolikt kommer ske med flera former av understöd. En sådan etablering kommer också att utgöra en del av ett system av system med flera lager och stödjepunkter. <br />
<br />
När och där ett angrepp sker, kommer Sverige troligen tvingas att ta striden enskilt eller tillsammans med Finland. Möjligen kan någon eller några andra stater bistå. I en sådan situation måste Sveriges roll vara att resa muren så hög som möjligt och så långt ut som möjligt för att skapa förutsättningar att initialt undvika att förlora enskilt och för att kunna tillsammans med andra vinna kriget.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn23">[23]</a> Detta måste givetvis ske med en rimlig avvägning mellan oproportionerlig risktagning och överdriven återhållsamhet. En nyligen genomförd studie visar att svaga aktörer kan vinna korta, konventionella krig genom tidiga taktiska framgångar. Dessa kullkastar angriparens planer och övertrasserar dess kostnadstolerans. Det ger samtidigt handlingsutrymme för tredje part att engagera sig till stöd för försvararen.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn24">[24]</a></div>
<div>
<br />
Den faktiska situationen kommer att diktera förutsättningarna för avvägningarna hur långt ut och hur länge muren ska hållas uppe. Men redan att skapa det alternativet ger för egen del större handlingsfrihet som för angriparen samtidigt innebär mindre förutsägbarhet. Det lägger grunden för att tillsammans med andra vinna kriget, där kombinationen och sekvensen bygger på att det europeiska säkerhetssammanhanget för sin överlevnad inte kan tolerera att en aggressor tillåts rubba gränserna runt Östersjön. Det är därmed av avgörande betydelse att vi inte egenhändigt och prematurt avhänder oss kontroll till sjöss och i andra element eftersom det skulle få återverkningar både för förutsättningarna att bistå andra och att ta emot stöd. Klarar vi inte att säkra förutsättningarna för tredje part att tillföra och engagera sina styrkor i området inom ramen för kollektivt självförsvar, så kan vi varken vinna tillsammans eller undvika att förlora enskilt. <br />
<br />
Resonemang att avvaktan kan ge bättre styrkeförhållanden har sina poänger men för det svenska fallet är det osäkert eftersom en sådan styrketillförsel är beroende av att tilltransportvägarna kan hållas öppna. En överdriven återhållsamhet riskerar att göra stöd till och via Sverige både omöjligt och överspelat, om angriparen tillåts nå tidiga avgöranden. Om försvarsgarantier och operativ planering med nyckelpartner saknas försvåras försvarsoperationer och den timingen riskerar att bli fel – hur vassa enheterna än är i sig själva är ändå numerären så liten att insättande måste optimeras.<br />
<br />
<br />
<h3>
Den moderna stridens komplexitet</h3>
<br />
Som beskrivits ovan är livsmedelsförsörjningen och ekonomin beroende av fungerande sjöfart.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn25">[25]</a> Även den mest prioriterade trafiken skulle omfatta långa sträckor och många fartyg. Den skyddade transitkorridoren i Adenviken, till skydd mot sjöröveri, visar hur resurskrävande sjöfartsskydd kan vara. Att tillse ett sjöfartsskydd genom eskortering, över tid och över stora ytor, för att säkra nationens försörjning skulle vara oerhört krävande. Detta även vid ett inlemmande av Kustbevakningen, med erforderlig komplettering av utrustning och bestyckning. Hotet kan snabbt överstiga vad enstaka ytterligare fartyg med enklare bestyckning kan hantera. <br />
<br />
Å andra sidan: för att hota sjöfarten måste emellertid en angripare nå den, vilket innebär att denne måste utöva något mått av kontroll till sjöss eller åtminstone framgångsrikt kunna bestrida vår kontroll till sjöss. Även om nyttan av ett sjöfartskrig kan vara stor kan det vara stridsekonomiskt svårt att avvara kvalificerade flyg-, ytstrids- och undervattensenheter eller för den delen långräckviddiga vapen mot handelssjöfart. Om angriparen ökar sin kontroll till sjöss kortas dock avståndet varvid fler och billigare system kan verka. <br />
<br />
I marinens nuvarande taktikreglemente konstateras att etablering av kontroll till sjöss implicit bidrar till sjöfartsskydd genom att det hindra motståndaren att agera.<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_edn26">[26]</a> Det kan tolkas som att sjöövervakning och kustförsvar inte står i konflikt med sjöfartsskydd utan tvärtom utgör metoder för att främja det. <br />
<br />
För att minska risken att våra förband, i synnerhet markstridskrafterna, ska vara på fel plats i en konflikt finns ett behov av att i möjlig mån forma stridsfältet och begränsa angriparens handlingsfrihet. Sverige är ett av Västeuropas största länder men har en låg förbandstäthet. Vi måste därför skapa de bästa förutsättningarna både för vårt eget försvar och för striden tillsammans med tredje part. I Försvarsmaktens perspektivstudie betonas vikten av att påverka angriparen tidigt i anfallsrörelsen för att begränsa dennes handlingsfrihet och belasta den totala kalkylen för angreppsplanen. Att tvinga motståndaren att ta hänsyn till vår förmåga är i sig krigsavhållande. Det ökar vår egen handlingsfrihet på angriparens bekostnad. <br />
<br />
För detta är räckvidd avgörande – både avseende sensorer och vapensystem. Det ger oss möjlighet att påverka en större yta, bättre möjlighet att taktisera, i synnerhet i det trånga innanhavet Östersjön med sina skärgårdar där marinen utvecklat en närmast unik förmåga att utnyttja denna till sin fördel. Samtidigt ger det motståndaren större osäkerhet och kortare förvarning. Därav den stora nyttan av nya, långskjutande robotar och förmågan till samordnad strid, primärt tillsammans med flygvapnet.<br />
<br />
En för låg ambition i skalförsvaret ger angriparen en enklare kalkyl och innebär att striden förs till lands, i våra befolknings- och produktionscentra. Det försvåras särskilt av att vi har en för det sammanvägda uppdraget en extremt liten flotta. Det ger även fienden handlingsfrihet att välja var och hur striden förs. För försvararen blir det därmed svårt att återta initiativet eller att häva fientlig etablering. <br />
<br />
Våra ytstridsfartyg är i sammanhanget inte bara enskilda vapenbärare utan kan med hög flexibilitet axla roller som vapenbärare och sensorer eller som noder för ledning. De leda strid med system i samverkan, eller åtminstone samordnad strid, även med tredje part men även verka enskilt. Både som system och i sina delar måste vårt försvar vara en svår, för svår, utmaning för en angripare. Endast kvalificerade plattformar kan verka under störda förhållanden. Dessutom kan det krävas en förmåga att i en svårtolkad stridsmiljö fatta snabba beslut, vilket kräver närvaro på plats i elementet och en fungerande tillämpning av uppdragstaktik.<br />
<br />
<br />
<h3>
Avslutning</h3>
<br />
Syftet med denna artikel är att belysa att marina operationer måste ses i ett större sammanhang än hur den enskilda operationen benämns. Det breddade konfliktspektrat, ömsesidiga beroenden och den moderna stridens komplexitet utgör en svår utmaning. Den förmåga till högintensiv strid som är dimensionerande för våra ytstridsfartygs systemsammansättning och våra övningar är också den förmåga som tjänar oss bäst att begränsa en angripares möjligheter att hota oss. Detta oavsett om dennes syfte är att slå mot sjöfarten i våra vatten, att överskeppa invasionsstyrkor eller att etablera framflyttade positioner i havet. Det är vår förmåga att skapa kontroll till sjöss och att förneka fienden detsamma som avgör hur vi kan styra vårt och fiendens nyttjande av havet. En lägre ambition blottar en sårbarhet från den nivå vi inte kan hantera och riskerar att inbjuda detta agerande från fienden. Vi riskerar då att striden utkämpas i våra befolknings- och produktionscentra eller stryper vår försörjning. En högre ambition i förmåga till kontroll till sjöss flyttar fram skölden och innefattar också en betydligt ökad förmåga till inom de mindre krävande operationstyperna.<br />
<br />
Fiendens kalkyl ska belastas med risken att tidigt mötas, och om så krävs, att bekämpas, genom verkan från kvalificerade ytstridsfartyg och i samordnad gemensam strid. Ytstridsfartygen utgör hörnstenarna i den marina konfliktmiljön och har kraftig inverkan på vilka handlingsalternativ, vilken resursåtgång och vilken risktagning en fiende måste räkna med för varje militärt hot mot Sverige. Den yttersta framgången är att fiendens operationer helt omintetgörs! Även utan full insyn i en potentiell angripares kalkyler vore det vårdslöst att minska denna förmåga när säkerhetsläget under flera år har fortsatt att försämras. <br />
<br />
------------------<br />
<br />
<i>SLUTNOTER:</i><br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref1">[1]</a> Sjöfartsverket, ”Analys av utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart i Sverige”, Regeringsuppdrag (Norrköping, 2016), 17.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref2">[2]</a> Mattias Widlund, ”Svensk handelssjöfart i ett nytt säkerhetspolitiskt läge - Särskilt om sjörättsliga perspektiv på gråzonshot”, Tidskrift i sjöväsendet, nr 3 (2019): 211–12.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref3">[3]</a> Krisberedskapsmyndigheten, ”Beroende- och konsekvensanalys, energi: Offentligt arbetsmaterial från KBM:s projekt Samhällskritiska beroenden” (Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten, 2007), 34–42; Energimyndigheten, Risk- och sårbarhets-analys över energiförsörjningen i Sverige år 2015, ER2015:22 (Eskilstuna, 2015), 38–43.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref4">[4]</a> Energimyndigheten, ”Sveriges import av råolja och drivmedel” (Eskilstuna: Energimyndigheten, 2015). Hämtad 2020-05-31.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref5">[5]</a> LRF, Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel – LRFs syn på frågan om försörjningstrygghet avseende primärproduktion av livsmedelq (Stockholm: Lantbrukarnas Riksförbund, 2019), 7–17.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref6">[6]</a> Energimyndigheten, ”Officiell statistik: Energi balans, 2005-” (Eskilstuna: Energimyndigheten, 2020).<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref7">[7]</a> Försvarsmakten, TRM 1(A) Taktikreglemente för marinstridskrafterna (Stockholm: Försvarsmakten, 2010), 03–11.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref8">[8]</a> Johanna Hård af Segerstad, ”Missförstår Sverige sjöfartsskydd?”, Tidskrift i sjöväsendet, nr 2 (2019): 168–72.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref9">[9]</a> Mattias Widlund, ”Om begreppsförvirring och rambegrepp - Kommentar till artikeln ’Missförstår Sverige Sjöfartsskydd?’”, Tidskrift i sjöväsendet, nr 1 (2020).<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref10">[10]</a> ”Grunddokument Hotet: Mål och medel vid ett eventuellt framtida angrepp mot Sverige”, KV21 Det framtida slagfältet (Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, u.å.), 8–10.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref11">[11]</a> Martin Murphy, Frank G. Hoffman, och Gary Jr. Schaub, ”Hybrid Maritime Warfare and the Baltic Sea Region” (Copenhagen: Centre for Military Studies, University of Copenhagen, 2016).<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref12">[12]</a> Niklas Granholm, ”A Small Navy in a Changing World: The Case of the Royal Swedish Navy”, i Small Navies: Strategy and Policy for Small Navies in War and Peace, red. Michael Mulqueen, Deborah Sanders, och Ian Speller, Corbett Centre for maritime policy studies series (Oxon: Routledge, 2016), 179; Niklas Granholm, ”Small navies and naval warfare in the Baltic Sea region”, i Europe, Small Navies and Maritime Security: Balancing Traditional Roles and Emergent Threats in the 21st Century, red. Robert C. McCabe, Deborah Sanders, och Ian Speller, Corbett Centre for Maritime Policy Studies Series (Oxon: Routledge, 2019), 77–85.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref13">[13]</a> Granholm, ”Small navies and naval warfare in the Baltic Sea region”, 77–85.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref14">[14]</a> Meir Finkel, On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield (Stanford: Stanford Security Studies, 2011), 44–46.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref15">[15]</a> Försvarsmakten, Slutredovisning av Försvarsmaktens perspektivstudie 2016-2018 Tillväxt för ett starkare försvar (Stockholm, 2018), 29, 35.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref16">[16]</a> Försvarsmakten, TRM 1(A) Taktikreglemente för marinstridskrafterna, 03–12.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref17">[17]</a> Tomas Malmlöf och Johan Tejpar, ”Ett skepp kommer lastat: Ryska handelsflöden via Östersjön i ett tjugoårsperspektiv” (Stockholm: FOI, 2013), 36, 53–54.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref18">[18]</a> Mahan, Retrospect & Prospect: Studies in International Relations Naval and Political, 145.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref19">[19]</a> Försvarsmakten, TRM 1(A) Taktikreglemente för marinstridskrafterna, 03–08.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref20">[20]</a> Geoffrey Till, Seapower: A Guide for the Twenty-First Century, Fourth edition. (London: Routledge, 2018), 184–96.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref21">[21]</a> Försvarsberedningen, Värnkraft: Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, Ds 2019:8 (Stockholm: Försvarsdepartementet, Regeringskansliet, 2019), 191.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref22">[22]</a> Försvarsmakten, Slutredovisning av Försvarsmaktens perspektivstudie 2016-2018 Tillväxt för ett starkare försvar, 30.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref23">[23]</a> Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin – MSD 16 (Stockholm: FMV, FSV Grafisk produktion, 2016), 54.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref24">[24]</a> Robert Petersen, ”Den relativa segern – om svaga aktörers framgång i korta konventionella krig” (Självständigt arbete 30 hp, Stockholm, Försvarshögskolan, 2020).<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref25">[25]</a> Sjöfartsverket, ”Analys av utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart i Sverige”, 17.<br />
<br />
<a href="applewebdata://463E8970-F402-4344-9D29-1F142F79CBCD#_ednref26">[26]</a> Försvarsmakten, TRM 1(A) Taktikreglemente för marinstridskrafterna, 03–11.</div>
Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-48649735271446382082020-05-23T07:00:00.000+02:002020-06-07T11:57:32.663+02:00Krönika: Försvaret ska inte vara en budgetregulator<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirdN5nxuA8UWxqO8_MxEGAVVAqgcvbP2A3vpCSCZnMh6WaBO75yTptA9m5WeL8EfeJnmADKSVqt9bN15lD5aamxqb8DSoap1vmHoaSB6VarxD67RdwVAfP22_Zb_w9e7Mb8fJ8EpZPMhOB/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2020-06-07+kl.+11.42.57.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="358" data-original-width="283" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirdN5nxuA8UWxqO8_MxEGAVVAqgcvbP2A3vpCSCZnMh6WaBO75yTptA9m5WeL8EfeJnmADKSVqt9bN15lD5aamxqb8DSoap1vmHoaSB6VarxD67RdwVAfP22_Zb_w9e7Mb8fJ8EpZPMhOB/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2020-06-07+kl.+11.42.57.png" width="315" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<b>Skriver krönika i BLT om det kommande försvarsbeslutet och de problem vi tycks stå inför avseende försvarsbudget. <a href="https://nxt.blt.se/ledare/forsvaret-ska-inte-vara-en-budgetregulator">Läs krönikan här!</a></b></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-60177211052877460872020-04-18T07:00:00.000+02:002020-06-07T11:54:16.876+02:00Krönika: Sverige stod modell för Finland - sedan avvecklade vi<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT4gzpgv5HNBtyzH3WP082NnMe3Uy4KEkbkt4WPKCcb6rK5qyyQQdPC_KaBc3L-wwLNqZo350H40il-S4BPn4btHqr1gQapWSnn9i4D0fGCkVJio_AqgyPpUQUWFpDRJZ6VXaD2V95FZgC/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2020-06-07+kl.+11.45.50.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="371" data-original-width="283" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT4gzpgv5HNBtyzH3WP082NnMe3Uy4KEkbkt4WPKCcb6rK5qyyQQdPC_KaBc3L-wwLNqZo350H40il-S4BPn4btHqr1gQapWSnn9i4D0fGCkVJio_AqgyPpUQUWFpDRJZ6VXaD2V95FZgC/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2020-06-07+kl.+11.45.50.png" width="305" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<b>Publicerar idag en krönika i BLT, som kan <a href="https://nxt.blt.se/ledare/sverige-stod-modell-for-finland-sen-avvecklade-vi/">läsas i sin helhet här.</a></b></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-34018808493779820922020-02-26T19:39:00.001+01:002020-02-26T19:46:04.204+01:00Gästinlägg: Det svenska ubåtskriget - en recension<div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIrizD8jNysEIletV8DRfeUC52eCzAbOp319lu-A39x02L2jspQAT0q6YXQr9l7NY_amk54qU3PHrQVJ76aZ1VUE6i5-ESqLsq_XBuF55bdrO-pz1RIs_ryIE6J_OJNyrtCBAx7E2Kad-X/s1600/HKPdiv.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="526" data-original-width="800" height="262" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIrizD8jNysEIletV8DRfeUC52eCzAbOp319lu-A39x02L2jspQAT0q6YXQr9l7NY_amk54qU3PHrQVJ76aZ1VUE6i5-ESqLsq_XBuF55bdrO-pz1RIs_ryIE6J_OJNyrtCBAx7E2Kad-X/s400/HKPdiv.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto: Försvarsmakten/12.Hkpdiv</td></tr>
</tbody></table>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i>Detta gästinlägg är författat av Överstelöjtnant (PA) Per Andersson.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Andersson verkade de sista 20 åren av sin aktiva karriär inom underrättelseområdet. Han arbetade bland annat i den marina analysgruppen och biträdde både Ubåtskommissionen 1995 och Ubåtsutredningen 2001 med underlag i ubåtsfrågan. Efter pension ingick han också i FOKK särskilda arbetsgrupp om undervattensverksamhet riktad mot Sverige.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Artikeln är ursprungligen publicerad i TiS nr 1/2020.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>För övrigt kan noteras att bokpubliceringen föregicks av ett arrangemang på Armémuseum den 22 oktober 2019 som gick under titeln "Samtal: Ubåtsmysteriet". Värt att notera är att förutom Ola Tunander så deltog även Mattias Göransson som är författare av "Björnen kommer" även den en extremt märklig bok, där han menar att "masspsykologiska mekanismer" skulle ligga bakom de senaste decenniernas ubåtsjakt.....!</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Evenemanget gick i princip ut på att skapa en bild av löjets skimmer över ubåtsfrågan. Tunander hävdade sin vana trogen att ubåtarna var från väst, Göransson hävdade som vanligt att några ubåtskränkningar inte har existerat, och förläggaren gjorde en ansats att, om än något mer subtilt, försöka påvisa att Ryssland nog inte hade någon sådan kapacitet vid den aktuella tiden....</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>En mycket märklig tillställning, där amatörer argumenterade som om deras linje vore sanningar, och där experter som har kunskap och kompetens inte alls fanns med som talare. Ett exempel på en sådan lämplig talare är Nils-Ove Jansson som även han släppt en bok (Omöjlig ubåt) i frågan.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Men å andra sidan har fakta och kompetens aldrig kunnat övertyga konspiration. Det är sedan gammalt och är gällande inom i princip samtliga debattdomäner.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Av den anledningen finner jag det synnerligen viktigt att även experter får komma till tals och bli publicerade, och därför återpubliceras Anderssons artikel här.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>/ Skipper</i></div>
<div>
------------------------------------------</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Ola Tunander har utkommit med en ny bok ”Det svenska Ubåtskriget” på Medströms Bokförlag. Detta är den fjärde boken i detta ämne som författaren har publicerat. Boken är upplagd som en forskningsrapport och omfattar 415 sidor, inkl. en omfattande notapparat på 38 sidor. </b><br />
<br />
<h3>
Bokens innehåll:</h3>
Den genomgående tesen i den nu föreliggande boken, och till del även i de tidigare böckerna, är att det är västmakterna som har kränkt Sverige under hela Kalla Kriget och även tiden därefter. Detta skall ha gjorts i en hemlig samverkan med ett mindre antal svenska marinofficerare med hög ställning och placering. Dessa skall ha haft direktkontakter med sina motsvarigheter i olika västländer såsom dåvarande Västtyskland sedermera Tyskland, Storbritannien och USA. Detta har i boken kallats den Svenska Dubbla Staten. Dessutom skall verksamheten ha skett bakom ryggen på Sveriges politiska ledning och därtill ha pågått i många år. <br />
<br />
Västmakterna, och då främst Storbritannien och USA, ska dessutom i sina hemliga operationer ha utnyttjat olika typer av bl.a. mindre italienska ubåtar vilka transporterats dolt i modifierade tank- eller lastfartyg och i vissa fall på däck på större brittiska ubåtar. <br />
<br />
Ola Tunander framför i boken, i likhet med tidigare inlägg i debatten under flera år, tesen om att det var italienska Cosmos ubåtar och dykartransporthjälpmedel som användes av USA för kränkningar av vårt sjöterritorium. Detta för att USA:s egen inblandning och ledning av undervattensoperationerna mot Sverige under 1980 talet inte skulle avslöjas om de upptäcktes. Ubåtarna skulle användas bland annat för att lägga ut och serva ett stort hemligt hydrofonsystem vilket skulle ha lagts ut av USA i svenska vatten längs östersjökusten. <br />
<br />
Sovjetunionen, och sedermera Ryssland, ska också till viss del ha kränkt Sverige, men bara på territorialhavet och aldrig på inre vatten i våra skärgårdar. <br />
<br />
<h3>
Recension:</h3>
Inledningsvis bör nämnas att Ola Tunanders deltagande i Ubåtsutredningen under Rolf Ekéus endast bestod av en kortare period inledningsvis. Han utgick ur utredning under maj 2001 och var således inte med till slutet av Ubåtsutredningen. MUST fick uppgiften att informera Ubåtsutredningen inom olika områden där särskild hög sekretess rådde. Vid dessa föredragningar i utrednings inledning fick inte Tunander närvara då han inte var säkerhetsklassad för denna informationsnivå. Ola Tunanders medverkan i och påverkan på Ubåtsutredningens rapport ”Perspektiv på ubåtsfrågan”, SOU 2001:85, var således betydligt mindre än det framställs i boken. <br />
<br />
Boken har så komplext innehåll att jag bedömer att det bara är en relativt liten krets personer som kan tillgodogöra sig helheten och till fullo förstå vad det är författaren skriver om då det i stor utsträckning handlar om namngivna personer som troligen är okända för flertalet. Om läsaren inte är insatt över huvud taget i debatten kring undervattensverksamheten som genomförts mot Sverige under Kalla Kriget, är det svårt att få ett sammanhang av det som skrivs i boken. <br />
<br />
Efter Kalla Kriget har mycket ny information kommit fram om Sovjetunionens krigsplanläggning och sovjetiska operationer mot. bl.a. Sverige. Flera högre namngivna f.d. officerare har erkänt att ubåtsoperationer genomförts mot Sverige. Tidigare hemlig sovjetisk undervattensmateriel, farkoster och dykare, har identifierats av observatörer i svenska vatten. Inte något av detta har Tunander tagit upp i sin bok, trots att källorna finns förtecknade i notförteckningar och referenser som publicerats av Bengt Gustafsson, Emil Svensson och Nils-Ove Jansson. <br />
<br />
Jag kommer nu att kommentera några av de teser Tunander framför: <br />
<br />
<h4>
Ubåtarna kom från väst</h4>
I boken berörs att både Ubåtskommissionens rapport ”Ubåtsfrågan 1981 – 1994” från 1995 och Ubåtsutredningen 2001 skrivit att även ubåtar från väst kan ha varit inne på svenskt vatten. <br />
<br />
Under Ubåtsutredningens arbete ställde utredaren Rolf Ekéus ett antal muntliga frågor till MUST angående en eventuell koppling till Väst till den marina analysgruppen, MAna, som tidigare var en del av MUST. Frågorna relaterade till av utredaren (genom ambassadör Mossberg) funna dokument. <br />
<br />
MUST avgav efter utredning av de ställda frågorna ett svar till Regeringen genom en hemlig skrivelse i november 2002 där man förtecknade de åtta observationer (rapporter) som skulle kunna tyda på att det var en västlig undervattensfarkost som observerats. Som jämförelse kan det vara värt att nämna att det i marina analysgruppens arkiv fanns mellan 4000 – 5000 olika rapporter. <br />
<br />
Dessa fåtal rapporter vilka eventuellt skulle kunna vara kopplade till väst, har varit som en magnet för olika forskare och debattörer varför jag från Regeringskansliet begärde ut Försvarsmaktens skrivelse. Jag fick ut handling med något maskerad text, inklusive den tidigare kvalificerat hemliga handlingen. <br />
<br />
Jag tar i denna recension upp en av dessa händelser eftersom den lyfts fram både av Tunander och av andra författare som ett så kallat bevis på västlig kränkning. <br />
<br />
Den 10 februari 1982 observerade en anställd vid Utö skjutfält vad han uppfattade vara en ubåt på långt avstånd öster om Utö. Han observerade föremålet under ca 5 minuter. För att få en bättre observationsplats åkte han sedan i sin bil till Hamnudden. Bilresan tog cirka 15 minuter. När han kom fram kunde han inte få syn på det föremål han tidigare sett. Han körde då till säkerhetschefen för skjutfältet och berättade vad han sett. Ingen rapportering skedde denna dag till Ostkustens Örlogsbas vilket annars var brukligt i sådana här sammanhang. Säkerhetschefen mindes inte att han ens blev informerad om händelsen när han senare utfrågades. <br />
<br />
Vid ett kontakt- och informationsmöte som representanter från ÖrlB O hade med boende på Utö den 18 februari, d.v.s. 8 dagar efter observationen, kom observatören fram till en av officerarna och berättade vad han hade sett. Efter det gjordes en kompletterande telefonutfrågning den 22 februari. <br />
<br />
Vid utfrågning av observatören framkom att observationsavstånder var ca 4000 meter och att kikare användes. Farten bedömdes till 2-3 knop. Det var disigt och det var spridd drivis i området. Skrovet uppfattades som mörkt med en vit text på tornsidan. Texten kunde inte tydas då avståndet var för stort. Förskeppet var längre och låg högre än akterskeppet. Mitt på fördäck fanns ett långsmalt föremål som kanske kunde vara en person. Inga master kunde observeras. Tornets överkant var obruten liksom framkanten och tornets akterkant övergick ungefär halvvägs till en utbuktning och slutade halvvägs på akterdäck. Tornet var placerat långt akterut. Föremålets längd bedömdes vara ca 50 meter. En skiss bifogades rapporten som upprättades vid ÖrlB O. <br />
<br />
Av den beskrivning som gjorts bedömde handläggaren på örlogsbasen att det inte kunde vara en ubåt från WP då utseendet mer liknade en västtysk ubåt och man registrerade handlingen som kvalificerat hemlig. <br />
<br />
<b>Kommentarer</b>: I efterhand har mycket arbete lagts ner på denna observation. Ett observationsavstånd på 4000 meter i disigt väder är väldigt stort, även med kikare. Praktiska prov har gjorts om man kan utskilja en person på detta avstånd med kikare i en disig omgivning. Om det skulle varit en person på däck på en kränkande ubåt i övervattensläge är den allmänna uppfattningen att man skulle haft mycket hög beredskap att snabbt dyka om exempelvis en av försvarets helikoptrar skulle dyka upp. Att då ha en person på däck skulle försinka en sådan åtgärd. Vid kontroll med SMHI var lufttemperaturen vid tillfället plus 0,8 grader vilket också skulle kunna medföra att däcket var halt. Man gick ju också i spridd drivis. <br />
<br />
Vad som är ännu mer märkligt, vilket inte framgår av utfrågningsprotokollet, är att den skiss som har ritats av föremålet som bedömdes vara en ubåt inte har ritats av observatören utan av utfrågaren eller en medhjälpare till honom. Enligt vad som framkommit hade observatören sagt att han var dålig på att rita. Föremålet observerades i bäring 143° och uppgavs ha en kurs på 100°. Kursen stämmer väl med det som utritats i ett bifogat sjökortsavdrag. Skissen på hur föremålet uppfattades är ritad i tvärskurs i förhållande till observatören. Med den angivna bäringen och den inritade kursen skulle aldrig observatören kunna se föremålet som det har framställts och inte heller kunnat bedöma längden till 50 meter. Han ser ju föremålet snett akterifrån i ca 35° vinkel! <br />
<br />
Det har i efterhand bedömts att det inte ens är säkert att det är en ubåt som har observerats. Det kan möjligen vara en W-ubåt med sin väl synliga Fez-hydrofon på fördäck som tillfälligt under framfart går upp i mellanläge för att passera ett grundare område. <br />
<br />
Med detta exempel vill jag visa att det som av flera författare bedömts som ett av de bästa bevisen på att en västubåt observerats på svenskt sjöterritorium inte håller vid en närmare kritisk granskning. <br />
<br />
Det förtjänar här att påpekas att samma slags kritiska granskning var rutin vid arbete med inkomna rapporter om befarad främmande uv-verksamhet. <br />
<br />
<h4>
De italienska Cosmos ubåtarna</h4>
Onekligen fantasieggande tes som Tunander framför, men den svenska underrättelsetjänsten kände väl till Cosmos systemet. Bl.a. hade två marinofficerare skickats till Italien kring 1988, när undervattensverksamheten mot Sverige var av stor omfattning, och besökte då fabriken. Ledningen på fabriken var mycket vänlig och tillmötesgående och de fick se allt de ville, även inne i farkosterna och även fotografera de olika modellerna. <br />
<br />
Underrättelsetjänsten hade med andra ord en mycket god uppfattning om de italienska mindre ubåtarnas och dykarfarkosternas kapacitet. Italienska Cosmos-farkoster har enligt min uppfattning inget att göra med undervattenskränkningarna av Sverige under Kalla Kriget. <br />
<br />
<h4>
Amerikanska hydrofoner i Östersjön</h4>
Ola Tunander skriver att en överenskommelse gjorts mellan USA och Sverige i slutet på 1960- talet om utplacering av hydrofonbojar längs den svenska kusten för att kunna täcka den sovjetiska ubåtsverksamheten i Östersjön. Av politiska skäl kunde man inte ansluta dessa med kablar iland på samma sätt som med SOSUS systemet utanför Norge. Hydrofonerna skulle ha placerats ut i ytterskärgården eller på öppet hav. De fungerade enligt knapphändiga uppgifter så att den insamlade information lagrades och att sedan informationen sändes, via en antenn som kom upp till ytan, med komprimerad snabbsändning till flygplan över Östersjön. Batteribyten och utbyte av bojarna skedde med hjälp av de italienska små ubåtarna som berörts tidigare. Hydrofonbojarna skulle varit i bruk under hela 1970- talet. <br />
<br />
<b>Kommentarer:</b> Några belägg för detta påstående som Tunander gjort finns inte utöver de källor han hänvisar till. Det viktigaste argumentet som fäller denna tes är att utan en optisk kontroll av ytan, dvs. ett säkerställande av om det är en undervattensfarkost eller ett övervattenfartyg som orsakar en registrering i hydrofonbojen, är bojens inspelade information utan värde. Därutöver kan anföras att insatsen att under många år hålla liv i ett stort antal utlagda hydrofoner vilka skulle kräva ideliga batteribyten med hjälp av små ubåtar vilka skulle forslas dolda till Östersjön för detta arbete, är ett mycket komplext och omfattande logistiskt arbete. FRA skulle på ett tidigt stadium ha uppmärksammat alla dessa snabbsändningar. Vår militära och civila luftrumsövervakning hade även följt och uppmärksammat de flygningar vilka skulle ha tappat av bojarnas information. Trovärdigheten i denna tes är i princip obefintlig. <br />
<br />
<h3>
Den ”svenska dubbla staten” och nätverket till den ”amerikanska djupa staten”</h3>
I kapitel 13 kommer Tunander in på det som juridiskt skulle kunna betecknas som landsförräderi, om det var rätt. Tunander påstår att den svenska inflytelserika eliten, främst inom marinen, inte litade på sina egna politiker utan hade ett närmare samarbete med amerikanarnas och britternas mariner och underrättelsetjänster. Samarbetet med svenskarna om ubåtsintrången var en fråga för ”Navy - to - Navy” medan det politiska Sverige hölls utanför. <br />
<br />
Viceamiral Bror Stefenson utpekas som den svenska förbindelseofficeren till britterna. Flera svenska officerare ska ha bekräftat för Tunander att han under kränkningen i Hårsfjärden 1982 ingrep och släppte ut ubåtarna samt begränsade våldsanvändning genom eldförbud för minsystemen. <br />
<br />
Enligt Tunander har en tidigare svensk marinofficer uppgivit att det var minst 20 personer, främst från marinen, inblandade och att dessa var införstådda med att med att det var västliga ubåtar som var inne på svenska vatten. <br />
<br />
Viceamiral Per Rudberg är också en av de som utpekas som misstänkt för otillåtet västsamarbete av Tunander. <br />
<br />
Konteramiral Göran Wallén uppges ha varit inblandad i förnekande av vissa uppgifter och mörkläggning. <br />
<br />
<b>Kommentarer</b>: Inga av de påståenden avseende ovan nämnda personer som Tunander gör i boken är annat än en slags redogörelse för rykten, obekräftade uppgifter vilka inte styrks av namngivna källor. Därmed har de ingen relevans i verkligheten eller i sammanhanget. Dessa rykten, på gränsen till ärekränkande, använder Tunander för att de synes styrka hans övriga teorier. Att Sverige har militära kontakter med ett antal olika länder är och har varit sanktionerat av våra olika regeringar under lång tid. Alla länder har olika typer av samverkan inom olika områden. Tidigare fastställde regeringen på regelbunden basis vilka länder Sverige fick ha samverkan med och detta sker sannolikt fortfarande på samma vis. <br />
<br />
<h3>
ÖB utredningen mars 2000</h3>
Då uppgifter om eventuell otillåten samverkan med utländska mariner togs upp i olika media, och även berörde eventuell otillåten samverkan med örlogsfartyg från väst under örlogsbesök i Sverige där formella regeringsbeslut synes ha saknas, tillsatte dåvarande ÖB Owe Wiktorin i mars 2000 en utredning för att gå till botten med dessa påhopp mot Försvarsmakten. Den tidsperiod som skulle granskas var1960-, 1970 och 1980 talet. Frågor som skulle besvaras var om uppgifterna i media kunde bekräftas eller inte, samt om den svenska marinen under den angivna tidsperioden träffat överenskommelser med andra länder om samarbete. Här skulle också i så fall ansvarsfrågan belysas. Utredningen skulle också se över om det gällande regelverket var täckande och fungerade korrekt. Utredningen skulle även granska de uppgifter som framförts av USA:s förre försvarsminister Caspar Weinberger och av några andra utländska höga funktionärer om att det fanns en överenskommelse om att Nato skulle testa den svenska beredskapen genom att med ubåtar tränga in på svenskt territorialvatten. <br />
<br />
Utredningen intervjuade ett 30-tal personer, de flesta i hög befattning, vilka lämnade uppgifter om sina eventuella kunskaper om otillåten samverkan, mm. <br />
<br />
Utredningens resultat: <br />
Beträffande Weinbergers uttalande kommer utredningen fram till att detta var en i det närmaste osannolik tanke vilket det inte fanns något som helst stöd för. Vissa uppgifter gör gällande att Caspar Weinberger missuppfattat frågeställningen som gjordes under intervjun i svensk TV. Även de andra högre chefer som Tunander använder som viktiga informationslämnare har av andra svenska myndighetsrepresentanter tillfrågats om de uttalanden som de uppges ha gjorts och då svarat att det föreligger missförstånd och att de inte vidare vill diskutera dessa frågor. <br />
<br />
Beträffande kontakterna mellan den svenska marinen och västmakternas mariner har utredningen kommit fram till att dessa sedan länge varit upparbetade och berört erfarenhetsutbyte om den tekniska utvecklingen, materielbeställningar och utbildningsfrågor. <br />
<br />
Öppenheten på ömse sidor tycks ha varit betydande. Några direkt operativa samverkansfrågor har inte kunnat konstateras och att inga sådana förberedelser har gjorts. Inte ens på hög nivå har några överenskommelser med något Natoland kunnat beläggas. <br />
<br />
<b>Kommentar:</b> Således fann ÖB utredningen i sin rapport till Regeringen ingen grund för att ovan nämnda uppgifter i media skulle vara sanna. <br />
<br />
<h3>
Forskarvärldens uppfattning</h3>
Vad anser då forskarvärlden om Tunanders teser? Olika på området erkänt kunniga forskare har under många år haft kritiska synpunkter på hur och med vilka metoder som Tunander bedriver sitt arbete. Flera av dessa dömer i princip helt ut Tunanders teser som rena konspirationsteorier (1) med liten förankring i verkligheten. Även den finske forskaren Ralph Lillbacka (2) är starkt kritisk till Tunanders forskning. <br />
<br />
<h2>
Slutord</h2>
Ola Tunanders nya bok Det Svenska Ubåtskriget är en så kallad forskningsrapport med källhänvisningar, referenser, mm. Innehållsmässigt bygger dock stora delar av boken endast på konspirationsteorier och hörsägen av olika slag. De toppkällor på hög nivå från USA, Storbritannien och andra länder som Tunander hänvisar till skulle med stor sannolikhet kunnat lagföras i respektive land om de uppgifter de lämnat till en obehörig utlänning skulle stämma. Att ansvariga chefer öppet för en svensk forskare skulle delge detaljer om det egna landets eventuellt hemliga operationer och eventuellt hemliga samverkansavtal med Sverige, är inte trovärdigt. Även i USA och Storbritannien finns det mycket strikta regler när hemliga dokument kan frisläppas, och då ofta med strykningar av källor och personnamn, mm. <br />
<br />
Boken är mycket svårläst och det är nog bara vissa äldre officerare och forskare som kan tillgodogöra sig innehållet. Det olyckliga är om yngre generationers militärer, och givetvis även civila, tar bokens innehåll som en sanning om vad som hände under den tidsperiod boken täcker. Ett nödvändigt sätt att motverka detta är att Försvarsmakten både internt och externt tydligt informerar om historiken i den undervattensverksamhet som under många år pågått mot Sverige. <br />
<br />
Två saker är mycket anmärkningsvärda i denna bok som dessutom gör anspråk på att vara en forskningsrapport. <br />
<br />
1 Ignorerandet, ifrågasättandet av de föreliggande tre svenska statliga offentliga utredningarnas resultat i denna fråga. (1983, 1995 och 2001 års utredningar.) <br />
<br />
2 Påståendet att höga marinofficerare skulle ha gått bakom ryggen på regeringen och konspirerat med utländsk makt. <br />
<br />
När svenska officiella statliga utredningar och svenska höga marinofficerares trovärdighet ifrågasätts för att man istället ska tro på en enskilds forskares konspiratoriska teser och vars forskning dessutom starkt har ifrågasatts, då måste man reagera starkt. Tunander ifrågasätter ju på detta sätt hela strukturen av hur ledningen av Sverige som ett öppet demokratiskt samhälle fungerar. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att Tunanders forskningsmetoder inte är vetenskapliga och att kontrollerbara källor i stort saknas. <br />
<br />
<b>Tunanders bok och hans olika teser kan i bästa fall betraktas som en slags fiction med ringa förankring i det som verkligen inträffade under åren av undervattenskränkningar. Boken Det svenska ubåtskriget har lågt läsvärde! </b><br />
<div style="mso-element: footnote-list;">
<hr align="left" size="1" width="33%" />
<!--[endif]-->
<br />
<div id="ftn1" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;">
<span lang="SV" style="font-size: 12.0pt;"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif;">1)</span> Debattartikel i Expressen, </span><span lang="SV" style="font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;">9 dec. 2007 kl. 08.36, <br />
av Fredrik Bynander, Magnus Pettersson och Jerker Widén.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;">
<span style="font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-GB;">2) </span><span style="font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;">I<span style="mso-bidi-font-weight: bold;">ntelligence
and National Security</span>, 11 Feb. 2014 </span><span lang="SV"><a href="http://www.tandfonline.com/loi/fint20"><span lang="EN-GB" style="font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;">http://www.tandfonline.com/loi/fint20</span></a></span><span style="color: #9b9b9b; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoFootnoteText">
<br /></div>
</div>
<div id="ftn2" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<br /></div>
</div>
</div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-78101937498641088842019-12-29T08:00:00.000+01:002019-12-29T08:00:05.341+01:00Gästinlägg: Moderna konfliker och juridisk komplexitet<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/43/2014-03-09_-_Perevalne_military_base_-_0162.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="533" data-original-width="800" height="266" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/43/2014-03-09_-_Perevalne_military_base_-_0162.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: xx-small;"><i><span style="background-color: #f8f9fa; caret-color: rgb(34, 34, 34); color: #222222; font-family: sans-serif; text-align: start;">Military base at Perevalne during the 2014 Crimean crisis. (Photo by </span><span style="background-color: #f8f9fa; caret-color: rgb(34, 34, 34); color: #222222; font-family: sans-serif; text-align: start;">Anton Holoborodko)</span></i></span></td></tr>
</tbody></table>
<div>
<i><br /></i></div>
<i><div>
<i><br /></i></div>
av Jens Lindborg</i><div>
<i><br /></i><div>
<h3>
Bakgrund</h3>
<div>
<br /></div>
Det var enklare förr: Krig förklarades och freder slöts; en stat var antingen inblandad i krig eller njöt fredens frukter. Idag talar vi om väpnade konflikter istället för krig och allt mera sällan talar vi överhuvudtaget om fred. Kanske eftersom avsaknaden av en väpnad konflikt inte nödvändigtvis medför samma positiva effekter som forna tiders fred gjorde. Förr talades det också om uppror. Upprorsmakare slogs ihjäl, eller vann, varefter de tidigare makthavarna, inte upprorsmakarna, slogs ihjäl. Nu talas det istället om inre väpnade konflikter och ingen är riktigt säker på exakt var gränsen mellan egen suveränitet och annans rätt till intervention går eller ens om, och i så fall under vilka omständigheter, man får nedkämpa upprorsmakare eller om de alltid måste ges en rättvis rättegång. Det var inte bättre förr, men det är klart svårare nu! Det som blivit svårare är inte främst aggressivt agerande – det har dock blivit både mera tekniskt krävande och dyrare – utan reglerna för var, när, hur och mot vem statlig militär aggressivitet får riktas. Här skall jag översiktligt beröra några av de utmaningarna, flera är säkert redan välkända, juridiken ställer upp för Försvarsmaktens olika verksamheter och samtidigt slå ett slag för ökad integrering av juridisk kunskap i verksamheterna. I praktiken förespråkar jag att Försvarsmaktens skickliga jurister används ännu mera och tidigare i än fler processer inom myndigheten. Låt mig förklara varför.<br /><br /><br /><h3>
Krig eller fred, eller?</h3>
<div>
<br /></div>
Dikotomin (tanken att allt antingen är det ena eller det andra, inte något tredje) krig/fred är problematisk numera. En stat kan ställa till väldigt mycket bekymmer för en annan (genomföra fientliga operationer) utan att staterna hamnar i krig (väpnad konflikt) med varandra. Som ni vet var Krim fram till 2014 en del av Ukraina men numera är det de factoen del av den Ryska federationen. Hur kommer det sig? Ett är säkert: Det var inte fråga om ett fredligt överförande av territorium. Var det krig? Är det i så fall fred nu? – eller råder fortfarande ett krigstillstånd? Man kan, såhär i efterhand, konstatera att alla de där ”gröna männen” som dök upp och tog över Krim var ryska soldater ur specialförbanden som genomförde en statligt planerad militär operation och därför argumentera för att Krimövertagandet inte var något annan än en (lågintensiv) väpnad konflikt till följd av ett otillåtet väpnat ryskt angrepp på Ukraina. Vidare kanske man kan säga att Rysslands fortsatta kontroll av Krim är olaglig enligt internationell rätt och därför att fred inte råder. Ett sådant försök kan möjligen rädda dikotomin krig/fred, men vad hjälper det i praktiken? Det borde finnas ett tredje tillstånd, för att på ett begripligt sätt beskriva det som hände och som nu råder på Krimhalvön. Världen verkar helt enkelt ha växt ur den traditionella uppdelningen i krig eller fred. Varför är detta av mer än bara akademiskt intresse? – För att just den uppdelningen ligger till grund för en hel del juridik. Några exempel: Utan krig (väpnat angrepp, väpnad konflikt) ingen rätt till eget eller kollektivt militärt självförsvar. Detta följer av självförsvarsrätten som kommer till uttryck i artikel 53 i FN-stadgan. Grunden för att i praktiken använda en gemensam militär ansträngning inom NATO är också just förekomsten of an armed attack; se artikel 5 i NATO-fördraget. Angrepp som inte är väpnade medger således inte rätt till militärt våld i självförsvar och utlöser heller inte förpliktelsen för NATO-medlemmar att delta i det gemensamma försvaret inom alliansen. I svensk rätt kan man notera att det följer av regeringsformen att det krävs krig eller omedelbar krigsfara (eller att krigsdelegationen trätt i riksdagens ställe) för att vissa angivna fri- och rättigheter skall få inskränkas i Sverige. – Här kan för övrigt vara värt att notera att det inte finns någon annan grund för att utfärda ”undantagstillstånd” i Sverige. I andra stater finns det ett sådant tredje tillstånd; staten är i fred men under så stor påfrestning att delvis andra, mer restriktiva, regler gäller för medborgarnas friheter och rättigheter än normalt. – Regeringsformen skiljer på regeringens rätt att ”sätta in rikets försvarsmakt” för att möta ett väpnat angrepp eller för att hindra en kränkning av rikets territorium och på att ”sända svenska väpnade styrkor” till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor för att fullgöra en internationell förpliktelse, som har godkänts av riksdagen. En fråga som i sammanhanget kan vara intressant att reflektera över är under vilka omständigheter regeringen får ”sätta in” rikets försvarsmakt, inom riket, i den del den inte utgör väpnade styrkor i traditionell mening, t.ex. Försvarsmaktens cybersoldater, mot ett angrepp som inte utgör ett väpnat angrepp enligt internationell rätt. Vad skulle förresten ett ”insättande” medföra i form av rättigheter och skyldigheter för berörd Försvarsmaktspersonal? Om du inte vet kan det vara att bra att fråga juristerna.<br /><br /><br /><h3>
Det ryska Krimövertagandet och Gotland?</h3>
<div>
<br /></div>
Oavsett om en stat befinner sig i krig eller fred eller något tredje (undantagstillstånd) juridiskt tillstånd förekommer det att personer gör saker som normalt inte är tillåtna, t.ex. kastar gatsten på statsägda fordon under tjänsteutövning, kapar flygplan, deltar i stridigheter i t.ex. Mali eller Syrien, olovligen tar en kvalificerat hemlig handling från Försvarsmakten, sysslar med cyberattacker, klargör en improviserad vägbomb eller odlar och förbereder mjältbrandsvirus för aerosolflaskor. Hur några av dessa oftast otillåtna handlingar får beivras beror delvis på om staten i fråga befinner sig i krig eller fred. Samma agerande kan vara en krigshandling som får bekämpas med andra krigshandlingar eller ett brott som får lagföras, men inte bekrigas. Till detta kommer att frågan hur en viss gärning får beivras också beror på gärningspersonens förhållanden eller egenskaper. Kort uttryckt: Kombattanter får nedkämpas, kriminella får lagföras. Det låter enkelt, eller hur? Så vad skulle du gjort om du var anställd av Ukrainas väpnade styrkor när de ”gröna männen” kom, skulle du riktat verkanseld mot dem eftersom de var att bedöma som kombattanter deltagande i ett väpnat angrepp eller skulle du gripit (envarsgripande) dem såsom misstänkta för t.ex. grovt vapenbrott eller skulle du inte gjort något annat än att stillsamt undra: Vad tusan är nu detta? … ända tills det helt enkelt blev för sent att göra något. – Tror du förresten att det kommer komma sådana ”gröna män” till (det s.k. hangarfartyget) Gotland, möjligen för att skapa lite operationellt djup och begränsa NATO:s förmåga att använda sjö- och luftvägar i Östersjöområdet, i en operation vars huvudmål egentligen är (delar av) Baltikum? Vad gör du i ett sådant läge: Skjuter, griper eller tvekar? Om du inte redan nu vet rätt svar är det dags att tala med en av Försvarsmaktens jurister så slipper du i vart fall sysselsätta dig bara med tvekan när Dagen väl kommer. <br /><br />Jag tror förresten inte att det i verkligheten kommer komma sådana ”gröna män” till Gotland som det kom till Krim. Jag tror att det kommer komma nästa version av dem, GM 2.0 så att säga. Personligen hade jag gjort dem till anställda i ett privatägt, civilt, säkerhetsföretag registrerat i en annan medlemsstat i EU och upphandlat av svensk myndighet för att genomföra bevakningsuppdrag i hamnen, på sjukhuset, runt kommunhuset eller liknande, allt för att öka komplexiteten i situationen. Tänk dig sålunda att riket inte är i krig och att anställda i ett europeiskt företag – helt plötsligt beväpnade med automatvapen och klädda i skyddsvästar – blockerar vägar och annat i Visby och Slite under förespeglingen att de bara skyddar en beredskapstransport av blod åt Landstinget, värdepapper för en stor bank eller något liknande, i och för sig främmande men inte helt omöjligt att tro på. Hur agerar du (som chef eller enskild, på Gotland eller på L24)?<br /><br />Samtidigt till havs, inom svenskt territorialhav, träffar en enhet ur flottan på ett civilt dykfartyg registrerat i Panama med avancerade undervattensfarkoster fastsurrade på däck. Fartyget, som f.ö. är tillverkat på samma varv som N/S Concord, är utrustat med bland annat ekolod och undervattenskommunikationsutrustning (om man får tro info:n från internet); farkosterna ombord har bland annat gripklor och skärbrännare för undervattensbruk. – Dessa syns tydligt i kikare från korvetten. – Det är i detta scenario ingen hemlighet att den ena elförsörjningskabeln till Gotland nyligen slutat fungera. – När korvetten närmar sig fartyget sätter det högsta fart på snabbaste kurs ut ur svenskt territorialvatten. Vad skall svensk fartygschef göra? IKFN definierar som bekant statsfartyg och forskningsfartyg som fartyg vilka inte bara ägs utan även brukas av en annan stat. För flottans personal, som är vana vid att agera enligt IKFN, är det inga problem att avgöra vilka omständigheter som tillsammans utgör juridiskt godtagbart bevis på om ett privatägt fartyg används (brukas) av en främmande stat eller inte, men för andra som kan hamna i liknande situationer är det kanske inte det. Nästa fråga som måste besvaras juridiskt godtagbart är om det främmande fartyget med sin utrustning och sina farkoster är att se som ett forskningsfartyg och på grund av det skall hanteras på särskilt sätt enligt IKFN. Är man ovan vid att göra denna och liknande bedömningar är det läge att diskutera saken innan frågan måste besvaras utan dröjsmål ute i verkligheten. Detta gäller oavsett om man arbetar i flottan, i Karlsborg eller med t.ex. säkerhetsfrågor i Göteborgs hamn vars lösande syftar till att säkerställa ett jämnt inflöde av livs- och drivmedel till riket. Vad händer förresten om man som befattningshavare sviker sina plikter, t.ex. att i vissa fall preja/beordra prejning av ett fartyg, kan man dömas för tjänstefel då eller är det alltid straffritt att i fredstid strunta i att upprätthålla tillämpliga svenska regler som syftar till att skydda vårt lands territorium och suveränitet? Om du inte vet svaret bör du söka efter det redan nu. Det är alltid bättre att vara väl förberedd än att bli överraskad, även på den juridiska arenan. Tala med juristerna!<br /><br /><br /><h3>
Militära insatser i ett fredstida Sverige</h3>
<div>
<br /></div>
I gränslandet till militär verksamhet inom ramen för IKFN ligger militär verksamhet till stöd för det civila samhället i fred. Polismyndigheten har som bekant på senare år fått ökade möjligheter att begära hjälp från Försvarsmakten. I de fall det i praktiken kan bli fråga om att vapen kommer till användning, vid terroristangrepp, är det sannolikt inga andra än specialförbandspersonal som kommer hålla i vapnen. Polisen skjuter med hålspetsammunition för att inte tredje man skall komma till skada på grund av genomslag. Tänk om Försvarsmakten kom på den märkliga idén att ”krigets lagar” skulle tvinga specialförbandsoperatörerna att använda helmantlad ammunition, för att sådan ammunition är den enda tillåtna i krig. Vad skulle då hända om ett barn eller en polis dödades av militär eld som inte avsatte all rörelseenergi i den misstänkte terroristen, vilken genom sitt agerande tvingade fram eldgivningen? Skulle det då kännas rätt och rimligt att de efterlevande fick veta att Försvarsmakten valt att inte anpassa sitt krigiska beteende efter fredstida regler och omständigheter?<br /><br />Det är klokt att diskutera även andra saker som kan behöva ses över med fredstida ögon för att få till stånd ett rimligt resultat. Man kan tänka sig att Försvarsmaktens förmåga att störa ut kommunikationsutrustning (eter- och/eller cyberberoende) för olika kriminella, t.ex. terrorister, kommer att efterfrågas. Vad gäller då? – Vilka fler situationer finns det där Försvarsmakten riskerar att hemfalla åt att följa regler som inte måste tillämpas när riket inte är i krig eller, å andra sidan, tillämpar ytterligt tillåtande regler som t.ex. dem den dåvarande EW-troppen agerade under utomlands? Tänk efter och diskutera sådana situationerna så tidigt som möjligt med era jurister för att t.ex. kunna genomföra övningar med ett även i juridiskt hänseende realistisk innehåll samt för att kunna vara säkra på att slippa straffansvar för tjänstefel eller ännu värre när verksamheten väl genomförs i verkligheten under tidspress.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /><h3>
Journalistik som militärt hot?</h3>
Försvarsmaktens personal får ibland skydda olika objekt eller information från obehöriga. Skyddsvakter får då använda sig av visst våld och tvång. Jag kommer att tänka på ett avgörande från Högsta domstolen som kom för några år sedan. Det gällde ett minneskort från en kamera som hade förts med in och använts på ett skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305). Som bekant råder ju normalt avbildningsförbud av och inom skyddsobjekt, varför minneskortet hade beslagtagits i samband med att intränglingen togs om hand av militärpolis. Intränglingen påstod sig vara journalist på DN, vilket godtogs av alla dömande instanser. Högsta domstolen skrev sedermera bland annat: ”Fotograferingen av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier. Ansvarsbestämmelsen i 30 § skyddslagen kan såvitt avser överträdelsen av förbudet mot avbildning – fotograferingsförbudet – inte tillämpas. Det saknas därmed grund för att ta minneskortet i beslag såväl för utredning av brott mot fotograferingsförbudet som för att förverka minneskortet.” Beslaget hävdes och minneskortet återlämnades. Betyder detta att skyddsvakter inte får ta kameror från folk som fotar inne på ett skyddsobjekt så snart de säger sig vara anställda av en svensk tidning och har ett ”pressleg”? Gäller samma sak om intränglingen visserligen har som ordinarie yrke att vara resemontör men säger sig vara frilansande journalist och att han eller hon tänker sälja bilderna och sin story till Aftonbladet? Gäller samma sak för utländska journalister/frilansare som är EU-medborgare? – Bloggare? – Iranska turister? Eftersom avgörandet är ett par år gammalt är det säkert redan ingående analyserat och diskuterat men om du inte vet exakt var gränserna går kan det vara bra att ta reda på det med hjälp av en jurist. Kan man förresten tänka sig att utländska intressen möjligen försöker utnyttja avgörandet för att skapa situationer där skyddsvakter agerar fullt rimligt men sedan anmäls för tjänstefel, för att så att säga avskräcka andra vakter från att agera lika kraftfullt? Är vår beredskap mot ett sådant förfarande god nog? Högsta domstolen skrev förresten också: ”Det har inte gjorts gällande att beslaget behövs för utredning av misstanke om att [intränglingen] har överträtt tillträdesförbudet.” Öppnar detta en annan möjlighet för beslagtagande? Kan vara värt att analysera detta, om du inte redan gjort det men har eller kanske får med skyddsvakteri att göra.<br /><br /><br /><h3>
Informationsarenan</h3>
<div>
<br /></div>
Informationsoperationer är ingen nyhet. De har förekommit mycket länge, både i krig och i fred. Oftast kallar man dem dock sådan aktivitet för andra saker, t.ex. marknadsföring, propaganda, folkbildning, påverkansprogram, ryktesspridning, moralhöjande predikningar, psykologisk krigföring eller debattinlägg (som detta). I Sverige undanhålls journalistiken från militära informationsoperationer. Journalistiken har ju, som vi sett ovan om inte annat, ett särskilt grundlagsskydd för att säkerställa den fria åsiktsbildningen och hjälpa till att upprätthålla yttrandefriheten, företeelser som vår demokratiska modell vilar på. Med militärt språk från olika eror kan man närmast kalla sådana företeelser för schwerpunkte eller centres of gravity. Är det egentligen inte självklart att främmande makt med onda avsikter kommer att försöka rubba eller skaka våra sådana, helst innan den inleder andra operationer mot oss. Hur skulle sådana angrepp kunna se ut? – Fake news? – Nättroll? Sådant ligger dock utanför Försvarsmaktens hägn. Inom hägnet kan man tänka sig riktade attacker mot Försvarsmaktens ledningssystem och liknande. Detta är det enkla scenariot. Visst får man väl göra vad man kan för att förstöra de system angriparen utnyttjar i sådana attacker? Även om systemen ägs av en privat aktör? Döms man för tjänstefel om man avstår från detta och därför inte förhindrar en attack på Sveriges försvarsförmåga? Dessa grundfrågor för cyberkrigföring i fred är, förutsätter jag, redan diskuterade, särskilt eftersom politisk ledning på senare år också börjat tala om att vi ska ha en aktiv (offensiv) förmåga på cyberarenan. De kan ändå vara värda att repetera frågorna för att man på ett klokt sätt kunna ta sig an även de mindre självklara problemområdena, t.ex. övervakning och positionering av soldaters privata mobiler, beredskapspersonals datorer och reservofficerares bilburna gps-utrustning. Får de system som genomför sådant bekämpas? – Med vilka medel? – Vem beslutar i tidskritiska lägen? – Kan man tänka sig att en fiende skulle utnyttja eventuella juridiska vita fläckar hos oss för att få agera ostört eller försöka tvinga fram felgrepp som sedan kan angripas i svensk domstol? Här finns en hel del intressanta frågor som bör besvaras så tidigt att motsidans möjlighet att dra nytta av ett juridiskt överraskningsmoment omintetgörs.<br /><br /><br /><h3>
Avslutning</h3>
<div>
<br /></div>
I avsaknad av en väpnad konflikt kan ändå en angripare göra svår skada för vårt lands förmåga att fungera normalt och hävda sin suveränitet, även om angriparen inte använder traditionellt krigiska metoder för att nå sina mål. Fördelen för angriparen med den typen av angrepp är att det sannolikt inte kommer mötas med traditionellt militärt våld vare sig från oss eller från någon allians. Privata aktörer kan användas för att främja främmande staters intressen på bekostnad av våra egna eventuellt utan att de ens vet om det själva. ”Strider” kan föras i cyber eller kanske till och med i svensk domstol. Sveriges egna lagar, rättsliga procedurer och grundläggande rättigheter som säkerställer ett öppet och demokratiskt samhälle kan komma att utnyttjas mot vår försvarsförmåga. Vi kan och kommer dock försvara oss utan att ge upp, om än möjligen också med andra medel än vi är vana vid. För att göra det så bra som möjligt krävs, bedömer jag, att juridiken integreras än mer i Försvarsmaktens verksamhet. Jag har här givit några, i och för sig enkla, exempel på den komplexitet juridiken ställer upp för modern försvarsverksamhet. Man kan ganska lätt tänka sig mycket värre scenarier men det har inte varit min avsikt att göra saker värre, bara att väcka ert intresse samt att uppmuntra till eftertanke och klokt agerande. Tillåt mig åter uppmana er att ta hjälp av era jurister tidigt, hellre än sent. Glöm förresten aldrig att slumpen gynnar den förberedde, att tvekan dödar och att lyckan fortfarande står den djärve bi!<br /><br /><br /><i>Jens Lindborg<br />rådman, LEGAD under FS15 och ME02 FHQ</i><div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria, serif; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<br /></div>
</div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-28398820165625497752019-12-26T16:25:00.000+01:002019-12-27T16:48:04.092+01:00Uppdaterat: Sjöräddning med begränsningar<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnDR7qrYfmwQSxpoayYEPkHpPrFiTOPs1MjX53SX2Rrr58W6nGssj3ksDWD-qsSMqsWXEBq5uMQkvAxMITDH0UuysFxsjW50sBvi0Y9DTkCSBEkK-obvY6Mcjr7K9byuKuOni4oEUveu-Z/s1600/1.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="771" height="232" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnDR7qrYfmwQSxpoayYEPkHpPrFiTOPs1MjX53SX2Rrr58W6nGssj3ksDWD-qsSMqsWXEBq5uMQkvAxMITDH0UuysFxsjW50sBvi0Y9DTkCSBEkK-obvY6Mcjr7K9byuKuOni4oEUveu-Z/s400/1.png" width="400" /></a></div>
<b><br /></b>
<b><br /></b>
<b>Under julhelgen har den nationella helikopterburna sjö-och flygräddningen ånyo satts på sparlåga. Det är som bekant inte första gången, och sannolikt inte heller den sista. Har vi tur sker inga allvarliga incidenter till sjöss runt de baser som nu är ur beredskap eller saknar personal. Det innebär då att problemet passerar obemärkt förbi likt tidigare. Är olyckan framme kan avsaknaden av tillgängliga helikoptrar leda till ödesdigra konsekvenser.</b><br />
<br />
Sedan den 23 december har en av Sjöfartsverkets baser saknat ytbärgare. Inledningsvis Kristianstad och därefter, från julafton har Norrtälje saknat ytbärgare. Detta innebär att förmågan till vinschning i praktiken utgår. Det är inte möjligt att hämta upp en person ur vattnet, eller hämta upp skadefall som kräver att ytbärgaren assisterar. Förmågan till räddningsinsatser blir således mycket begränsad. Denna nedgång i förmåga gäller under hela julhelgen från en av baserna. Man kan i sammanhanget notera att Sjöfartsverket <a href="https://candidate.hr-manager.net/ApplicationInit.aspx?cid=217&ProjectId=189673&MediaId=3588">rekryterar ytbärgare.</a><br />
<br />
<b>Men inte nog med detta. Från julaftons morgon och under resten av året har Sjöfartsverket helt tagit helikoptern på Visby <a href="https://www.aro.lfv.se/Links/Link/ViewLink?TorLinkId=290&type=AIS">ur beredskap</a>. </b>Det finns således ingen helikopterburen sjöräddningsförmåga på Gotland över jul, nyår och mellandagar.<br />
<br />
Detta är inget nytt fenomen. Det är snarare ständigt återkommande problem. Under sommarmånaderna maj-juli förefaller man ha kraftsamlat för att kunna upprätthålla beredskap enligt kravställningen på fem baser utan några längre avbrott. Men under hösten har perioder med baser ur beredskap avlöst varandra igen. Detta accelererade i mitten av oktober då Sjöfartsverket under övning vid Visby flygplats <a href="https://www.sjofartsverket.se/sv/Press/Raddningshelikopter-skadad-under-ovning/">havererade landstället på Lifeguard 006</a>. Detta innebar att Gotland stod utan helikopter under några veckor innan en ersättare kunde komma på plats. Nu är det således dags igen.<br />
<br />
<b>Vän av ordning brukar i debatten göra gällande att <i>"det inte är praktiskt möjligt att upprätthålla H24 beredskap på fem baser med endast sju helikoptrar"</i>. Om detta råder nog inga tvivel bland expertisen. Men man måste då fundera på varför det ser ut som det gör? Är det politikens fel att Sjöfartsverket endast förfogar över sju maskiner?</b><br />
<br />
Faktum är att det är Sjöfartsverket själva som i samband med övertagandet av ansvaret för den helikopterburna flygräddningen gjorde klart för regeringen att det skulle komma att krävas sju helikoptrar för att upprätthålla beredskap på fem baser. Detta framgår bland annat av Sjöfartsverket underlag till regeringens proposition (2011/12:11) <i>Säkerställande av sjö- och flygräddning.</i><br />
<i><br /></i>
I propositionen som i huvudsak avhandlar förvärvet av helikopterverksamheten från den tidigare operatören Norrlandsflyg, framgår att Sjöfartsverket har gjort klart följande för regeringen.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>Sju helikoptrar används i SAR systemet, varav två utgör reservkapacitet för de fem ordinarie helikoptrarna. Reservkapaciteten utgör en förutsättning för att systemet vid alla tidpunkter ska vara fullt operativt. </i> </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Om antalet helikoptrar minskas eller deras geografiska placeringar avviker mer än marginellt från de nuvarande medför det enligt Sjöfartsverkets bedömning att nu angivna målsättningar inte kan uppnås.</i></blockquote>
<br />
<b>Budskapet från Sjöfartsverket till regeringen </b><b>där och då</b><b> kan inte tolkas på annat sätt än att sju helikoptrar är vad som krävs för att vid alla tidpunkter kunna vara tillgängliga.</b><br />
<br />
Sjöfartsverket har dock sedan dess fått nyvunnen erfarenhet i egenskap av flygoperatör och i ett remissvar från 2018 till regeringen avseende möjlighet att bistå vid skogsbrandsläckning klargör man istället följande avseende helikoptrarnas tillgänglighet.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i></i><i>Dagens helikoptersystem är känsligt för störningar. En helikopter i taget är ständigt på tungt underhåll och delar av året krävs att två helikoptrar genomför tungt underhåll. Lättare underhåll (linjeunderhåll) genomförs under cirka 15-30 timmar en gång per månad per operativ helikopter. Utöver detta kan tekniska fel uppstå som kräver åtgärder. När endast en helikopter genomför tungt underhåll finns möjlighet att använda en backup-helikopter vid fel eller linjeunderhåll.</i><i><br /></i><i><br /></i><i>Detta innebär att tillgängligheten för systemet under huvuddelen av tiden, har fem baser operativa, <b>men cirka 5-10 dagar per månad är endast fyra baser operativa</b>, alltså en minskning med 20% under dessa dagar. Skulle en större skada eller fel uppstå, eller om en reservdel tar lång tid att leverera kommer systemet inte kunna hålla fem baser tillgängliga förrän problemet är åtgärdat.</i></blockquote>
De budskap som levereras idag är således ett helt annat än det som regeringen erhöll från Sjöfartsverket 2011. Sjöfartsverket pekar idag på att det <a href="https://www.sjofartsverket.se/sv/Sok-i-nyhetsarkiv/2018/Ytterligare-raddningshelikoptrar-kravs-for-okad-formaga/">behövs fler helikoptrar</a>. Detta bland annat efter att ha blivit granskade av <a href="https://www.havkom.se/utredningar/vaegtrafik-oevrigt/utredning-av-raeddningsinsatser-med-sjoefartsverkets-helikoptrar">Statens Haverikommission</a>, Att det behövs fler helikoptrar förefaller fullt rimligt, men det var inte det besked regeringen fick av Sjöfartsverket när verksamheten skulle övertas runt 2011.<br />
<br />
Huvuddelen av allmänheten så väl som kunder anser att den flygburna sjöräddningen måste fungera. Men man kan i sammanhanget även notera vissa åsikter i debatten om Sjöfartsverkets helikopterverksamhet som gör gällande att man inte ska ha åsikter om bristerna i olika hänseenden med hänvisning till<i> "att man nog gör så gott man kan"</i>. Det är givetvis ett sätt att se på saken.<br />
<br />
Ett annat sätt är att se på verksamheten utifrån verklighetens krav och förväntningar. Sjöfartsverkets helikopterverksamhet är en livlina(!) När räddning inte fungerar på annat sätt från båtar eller fartyg, eller på grund av svåra väderförhållanden är räddningshelikoptern den sista livlinan. Att helikoptrar finns tillgängliga kan således komma att handla om liv och död! Det blev tyvärr extra tydligt i samband med Estonias förlisning, något som förefaller helt bortglömt idag när det kommer till debatten om tillgängliga helikopterresurser.<br />
<br />
Utöver de strikt rationella motiven finns det även förväntningar från en rad olika aktörer på att tjänsten ska fungera. Aktörer som dessutom betalar stora summor till Sjöfartsverket för en tjänst som förväntas levereras från fem baser.dygnet runt, året runt. Kostnadsfördelningen ser ut som följer. Den totala summan avser all sjö- och flygräddning varav 372 miljoner (81%) går till helikopterverksamheten<i> (Källa: Sjöfartsverket)</i>.<br />
<br />
<table border="0" cellpadding="0" cellspacing="0" style="border-collapse: collapse; color: black; width: 372px;"><colgroup><col style="width: 171pt;" width="228"></col><col style="width: 57pt;" width="76"></col><col style="width: 51pt;" width="68"></col></colgroup><tbody>
<tr height="21" style="height: 16pt;"><td class="xl65" height="21" style="border: 0.5pt solid windowtext; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; font-weight: 700; height: 16pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap; width: 171pt;" width="228">Intäkt</td><td class="xl65" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 0.5pt; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; font-weight: 700; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap; width: 57pt;" width="76">Milj kr</td><td class="xl66" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 0.5pt; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; font-weight: 700; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; text-align: right; vertical-align: bottom; white-space: nowrap; width: 51pt;" width="68">% del</td></tr>
<tr height="21" style="height: 16pt;"><td class="xl68" height="21" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; height: 16pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">Farledssavgifter (civil sjöfart)</td><td align="right" class="xl68" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">172</td><td align="right" class="xl69" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">38%</td></tr>
<tr height="21" style="height: 16pt;"><td class="xl68" height="21" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; height: 16pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">Statligt anslag</td><td align="right" class="xl68" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">155</td><td align="right" class="xl69" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">34%</td></tr>
<tr height="21" style="height: 16pt;"><td class="xl68" height="21" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; height: 16pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">Eurocontrol (civil luftfart)</td><td align="right" class="xl68" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">66</td><td align="right" class="xl69" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">14%</td></tr>
<tr height="21" style="height: 16pt;"><td class="xl68" height="21" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; height: 16pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">Försvarsmakten</td><td align="right" class="xl68" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">55</td><td align="right" class="xl69" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">12%</td></tr>
<tr height="21" style="height: 16pt;"><td class="xl68" height="21" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; height: 16pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">Övrigt</td><td align="right" class="xl68" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">9</td><td align="right" class="xl69" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">2%</td></tr>
<tr height="21" style="height: 16pt;"><td class="xl65" height="21" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; font-weight: 700; height: 16pt; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">Total</td><td align="right" class="xl65" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; font-weight: 700; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">457</td><td align="right" class="xl67" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 0.5pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 0.5pt; border-style: none solid solid none; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; font-weight: 700; padding-left: 1px; padding-right: 1px; padding-top: 1px; vertical-align: bottom; white-space: nowrap;">100%</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
Det finns således betalande kunder så som rederier, flygbolag och den svenska Försvarsmakten som i praktiken köper en tjänst av Sjöfartsverket och förväntas få leverans enligt ingångna avtal och överenskommelser. Då räcker det inte att göra så gott man kan, då måste problemen lösas, och i det här fallet kräver det sannolikt att uppdragsgivaren regeringen tar sin del av ansvaret, oaktat vad som presenterades för åtta år sedan.. <br />
<div>
<br /></div>
<div>
Då, i samband med att Sjöfartsverket övertog Norrlandsflygs helikopterverksamhet användes följande som argument av regeringen (med Sjöfartsverket som expertmyndighet) för att övertyga riksdagen om vikten av att propositionen skulle antas.</div>
<div>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Ett bortfall av den verksamhet som Norrlandsflyg bedriver skulle innebära att Sjöfartsverket inte skulle kunna lösa sin uppgift att upprätthålla en fungerande SAR-verksamhet. Detta skulle kunna medföra att Transportstyrelsen tvingas deklarera Sverige som ett s.k. <b>farligt område </b>enligt <a href="https://lagen.nu/2010:770#K1P6">1 kap. 6 § luftfartsförordningen (2010:770)</a> och meddela flygbolagen detta. Kommersiell flygtrafik skulle visserligen inte omöjliggöras men det skulle ankomma på flygbolagen att avgöra om de trots detta vill flyga till, från eller över Sverige. Ytterst skulle det dock bli varje luftfartygs befälhavare som fick avgöra denna fråga för varje enskild flygning, jfr <a href="https://lagen.nu/2010:500#K5P3">5 kap. 3 § luftfartslagen (2010:500)</a>. Liksom för luftfartens del skulle redarna och ytterst fartygets befälhavare i det enskilda fallet få <b>avgöra om avsaknaden av en fungerande SAR verksamhet</b> i Sverige utgör skäl för att <b>inte trafikera svenska farvatten</b>.</i></blockquote>
<div>
<br />
Studerar vi tillgängligheten idag där en bas mer eller mindre regelmässigt stängs ner så kan man diskutera huruvida Sverige idag har en fungerande luftburen SAR-verksamhet, och huruvida ovanstående farhågor - under vissa perioder - redan har slagit in?</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Avslutningsvis kan det vara värt att notera regeringens sammanfattande bedömning i samband med att propositionen gällande att säkerställa svensk helikopterkapacitet för sjö- och flygräddning lades fram för riksdagen den 22 september 2011 av statsråden Jan Björklund och Catharina Elmsäter-Svärd.</div>
<div>
<blockquote class="tr_bq">
S<i>verige har ett självklart behov av att upprätthålla en väl fungerande SAR-verksamhet och har dessutom genom att tillträda internationella konventioner åtagit sig detta.<b> Ett bortfall av SAR-verksamheten, även om det är mycket kortvarigt, riskerar att innebära allvarliga hinder för såväl sjöfart som luftfart</b> på väg till, från eller över svenska farvatten och svenskt luftrum. Detta gäller även militär sjö- och luftfart. Det är med andra ord ett viktigt samhällsintresse att säkerställa SAR-verksamheten. I<b>nte ens helt kortvariga avbrott i kapaciteten kan därför godtas.</b> För att inte äventyra väl fungerande sjö- och flygtransporter i riket och svara upp mot internationella åtaganden är det därför angeläget att se till att SARverksamheten inte äventyras. </i></blockquote>
Ovanstående utgjorde således grunden för att Sjöfartsverket skulle förvärva sju sjöräddningshelikoptrar. Dessa sju skulle säkerställa att det inte ens blev några kortvariga avbrott i verksamheten. Nu är läget ett helt annat, och det återstår att se vad nuvarande regering och infrastrukturminister Thomas Eneroth avser göra åt problemet. Än så länge har bevisligen inget skett trots Sjöfartsverkets remissvar och påstötningar från andra politiska partier i <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/sjofartsverkets-mojligheter-att-stodja_H410609">det aktuella ärendet samt närliggande</a>.</div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Läs även <a href="http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2019/12/lucka-14-sjoraddningshelikoptrar.html">Wiseman</a> i ämnet.</i></div>
<div>
<br />
<h2>
Uppdatering 2019-12-27</h2>
<a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=7375284">P4 Gotland uppger</a> i dag att skälet till att visbybasen står utan sjöräddningshelikopter i beredskap beror på att<b> <i>"myndighetens besättningar haft för mycket övertid i år".</i></b><br />
<b><i><br /></i></b>
I en <a href="https://www.sjofartsverket.se/upload/Listade-dokument/Rapporter_Remisser/SV/2018/18-03148-4%2018-03148%20Rapport%20-%20Uppdrag%20att%20utreda%20f%C3%B6ruts%C3%A4ttningarna%20f%C3%B6r%20att%20anv%C3%A4nda%20Sj%C3%B6farts%20643663_1_1.pdf">skrivelse</a> daterad 2018-12-12 skriver Sjöfartsverket att man i dagsläget förfogar över 22 helikopterbesättningar.<br />
<div class="page" title="Page 18">
<div class="layoutArea">
<div class="column">
<blockquote class="tr_bq">
<span style="font-family: "times new roman"; font-size: 12pt;"><i><b>Sjöfartsverket har idag 22 besättningar, fyra besättningar per bas samt två redundansbesättningar för att täcka vakanser mm. </b></i></span></blockquote>
</div>
</div>
</div>
Enligt det nya arbetstidsavtalet för helikopterbesättningar får arbetstagare arbeta max 50h övertid per månad och max 200h per år. I det fallet man har slagit i taket på samtliga besättningar, vilket man får förutsätta eftersom basen på Visby stängs, så innebär det sannolikt ett enormt stort totalt övertidsuttag. Enligt arbetstidsavtalet erhålls 24h betalda övertidstimmar per tjänstgöringsdygn.<br />
<br />
Rent teoretiskt, om samtliga besättningar har slagit i taket, så skulle det kunna innebära ett totalt övertidsuttag om 17.600 timmar under 2019. SVT rapporterade tidigare att övertiden för Sjöfartsverkets helikopterbesättningar under år 2016 <a href="https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/helikopterpiloternas-overtidsersattning-kostade-52-miljoner">kostade 52 miljoner kronor</a>, varav en av piloterna erhöll hela 1,2 miljoner kronor enbart i övertid.<br />
<br />
Detta problem skulle lösas genom ett <a href="http://www.sjofartsverket.se/sv/Sok-i-nyhetsarkiv/2018/Nytt-arbetstidsavtal-for-Sjofartsverkets-helikopterpersonal/">nytt arbetstidsavtal </a>som kom på plats i början av förra året.<br />
För att minska övertidskostnaderna skulle bl.a. <a href="https://pakryss.se/senare-utryckning-for-raddningshelikoptrar/">ytterligare personal rekryteras</a>.<br />
<br />
<b><br /></b></div>
</div>
<iframe frameborder="0" height="150" src="https://sverigesradio.se/embed/publication/7375284" title="Inbäddat innehåll från Sveriges Radio" width="100%"></iframe>
Unknownnoreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-21384221740120618872019-11-24T16:47:00.000+01:002019-11-24T16:47:29.472+01:00Krönika: Vad händer i försvarsfrågan nu?<div>
<b><br /></b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2hR_u7zGWmq_HaoW2kRoh_yd88qo3QpNx58n1IWQt7IonB7dPSab_nvKEzFXclWIij8bOzgaQhyphenhyphen6I2h_tfzCEdiLunJisw297_iYp0paZ-Xi-NYBaPqnnx_setC9I4TWPk1O9SC6N-5iw/s1600/164C085E-9DF8-4A2F-9960-ABDF7C60CCAA_1_105_c.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="338" data-original-width="283" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2hR_u7zGWmq_HaoW2kRoh_yd88qo3QpNx58n1IWQt7IonB7dPSab_nvKEzFXclWIij8bOzgaQhyphenhyphen6I2h_tfzCEdiLunJisw297_iYp0paZ-Xi-NYBaPqnnx_setC9I4TWPk1O9SC6N-5iw/s400/164C085E-9DF8-4A2F-9960-ABDF7C60CCAA_1_105_c.jpeg" width="333" /></a></div>
<b>För en vecka sedan lämnade Försvarsmakten över det så kallade ”femtonde november-underlaget” till regeringen. Ett underlag som utgör analysen av försvarsberedningens förslag om hur försvaret under de närmaste åren ska utformas och finansieras. Enligt beräkningarna är skillnaden mellan försvarsberedningens ambition och föreslagen ekonomi hela 55 miljarder kronor.</b><div>
<b><br /></b></div>
<div>
<a href="http://www.blt.se/ledare/vad-hander-i-forsvarsfragan-nu/">Läs hela krönikan i BLT här...</a></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-39887243527674100032019-10-16T10:11:00.002+02:002019-10-17T09:19:49.033+02:00Uppdaterat: Desinformation!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<b>Jag skriver i princip inga egna blogginlägg numera, men ibland känns det tvunget. Detta med anledning av SvD skadliga rapportering i ubåtsfrågan under gårdagen.</b><br />
<b><br /></b>
Jag avser inte i något avseende kommentera sakinnehållet <a href="https://www.svd.se/bekraftade-ubaten-var-signal-till-smhis-havsboj">i artikeln</a>. Det enda jag avser kommentera är medias okritiska förhållningssätt till frågan. Slutsatser i rubriker och ingresser är direkt skadliga för Sverige och kan inte tolkas på annat sätt än som ren desinformation. Vad är då problemet?<br />
<br />
SvD formulerar artikelrubrik och ingress på ett sätt som av en icke insatt läsare, inte kan tolkas på annat sätt än att allting var fel, att det <i>inte existerade någon främmande undervattensverksamhet överhuvudtaget </i>under oktober månad 2014. Detta är en helt felaktig slutsats. Än värre är det att i princip alla övriga mediakanaler köper rapporteringen helt okritiskt.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJWTGnTv-dS69QxPpU2Lvud5OA_yimPQQBifk7EUtsVersx2jAfid6r33kIjlmwFYLj_AZxhCmndl6VtKKkWofDLsA6jiFobwoQPQ5fNuLomnf0zGqHXKYTQX8OI7EgIUlAdXsu6WSytIB/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+08.52.56.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1140" data-original-width="1418" height="321" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJWTGnTv-dS69QxPpU2Lvud5OA_yimPQQBifk7EUtsVersx2jAfid6r33kIjlmwFYLj_AZxhCmndl6VtKKkWofDLsA6jiFobwoQPQ5fNuLomnf0zGqHXKYTQX8OI7EgIUlAdXsu6WSytIB/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+08.52.56.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>SvD inledande rubrik</i></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQifJ77m_ZjRbttuPNQi6jRBt81catuRXQJ-jaPu5g-EHtoAN0gg_oQLIJ-aVNnqyZF1DFTDvNDq_KI6kvQ2ynE9MSjS-UTPlyCEh7afXAQOegYmT1xn-i3r-wm1LAU_2w22p7K7D4H_AQ/s1600/OMNI.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1127" data-original-width="1200" height="375" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQifJ77m_ZjRbttuPNQi6jRBt81catuRXQJ-jaPu5g-EHtoAN0gg_oQLIJ-aVNnqyZF1DFTDvNDq_KI6kvQ2ynE9MSjS-UTPlyCEh7afXAQOegYmT1xn-i3r-wm1LAU_2w22p7K7D4H_AQ/s400/OMNI.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Omni sprider ren desinformation baserat på SvD artikel</i></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSvklL9bTty-RsqvpHus5ABDp5QVDwwjUgiC9N_oBTflTDnsXq0RPuBODh8xDqjamBzfRoVSG2CbtMkiWZXhFNoxj6f5ZX4EFA8ZCDPnKx5se-7BbrmYtba7fGi7YxRNgW-miWcX9j1g77/s1600/EXP.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="466" data-original-width="567" height="327" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSvklL9bTty-RsqvpHus5ABDp5QVDwwjUgiC9N_oBTflTDnsXq0RPuBODh8xDqjamBzfRoVSG2CbtMkiWZXhFNoxj6f5ZX4EFA8ZCDPnKx5se-7BbrmYtba7fGi7YxRNgW-miWcX9j1g77/s400/EXP.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Expressen tar steget ännu längre och hävdar gravt felatktigt att 10 miljarder kronor till ubåtsjakt har tillförts </i></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<b><br /></b>
<b>Detta rent desinformativa narrativ etablerades snabbt i riksmedia under kvällen i går, och snart hade alla etablerade rikstäckande nyhetskanaler gjort en total okritisk re-write på SvD artikel. Samtliga med samma eller liknande vilseledande och felaktiga rubriksättning.</b><br />
<br />
Även public service i form av Sveriges Radio och Sveriges Television gjorde okritisk re-write på artikeln, och bidrog således till spridning av desinformation. SR och SVT som förväntas fungera vid kris och krig, och därmed utgöra ett "skydd" mot påverkans- och informationsoperationer mot Sverige.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGbqF7BNTgxtGncNlo2DAf86Cg_3EnI-X5ThqXM3QjJVkhiD8oDhwSB_cAxU-9EgAuvT8pg4rMW9ZQchhwx9sbiq7fPLgxQtCPJoNgltxzt2mkX7A97n6R7TUPH07v_AzDKNyb7Gtcw90G/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+09.26.25.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="555" data-original-width="1600" height="138" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGbqF7BNTgxtGncNlo2DAf86Cg_3EnI-X5ThqXM3QjJVkhiD8oDhwSB_cAxU-9EgAuvT8pg4rMW9ZQchhwx9sbiq7fPLgxQtCPJoNgltxzt2mkX7A97n6R7TUPH07v_AzDKNyb7Gtcw90G/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+09.26.25.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Statskontoret 2017:5 "Myndigheternas arbete med desinformation"</i></td></tr>
</tbody></table>
<br />
Efter massiv kritik i sociala medier mot detta har såväl SvD som SVT och övriga mediakanaler skrivit om sina rubriker och ingresser. Men problemet är att skadan redan är ett faktum. Narrativet är satt, och gemene svensk medborgare lever nu i tron på att allt som SvD och övriga skrivit är sant, och att det inte har existerat någon främmande undervattensverksamhet oktober 2014.<br />
<br />
Idag på morgonen har redaktionen uppmärksammat felaktigheterna och korrigerat artikelrubrik och ingress, så även de flesta andra media som tidigare hade gjort re-write på artikeln (se nedan).<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6lT8oyBcrjJY-yrgILFpqTuYAP1ru4PD8YkUAri58Tbg51yP2uoMNWz0WucE4OEjaM3BWE1dCX3z_2CwfixJevX6H6ixZpZeYVl2SLWHUO9IxNgbtJbDHppRyhwmRywU5MjzwElE5kqck/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+08.53.16.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1158" data-original-width="1458" height="317" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6lT8oyBcrjJY-yrgILFpqTuYAP1ru4PD8YkUAri58Tbg51yP2uoMNWz0WucE4OEjaM3BWE1dCX3z_2CwfixJevX6H6ixZpZeYVl2SLWHUO9IxNgbtJbDHppRyhwmRywU5MjzwElE5kqck/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+08.53.16.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>SvD korrigerade rubrik (Korrigerad dagen efter publiceringen)</i></td></tr>
</tbody></table>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioykvAmmQXKevA9Mb3pBP3XPkVmI2qzVs71xHMwHwIKFYEWGgFFV9T93nj6iB3C54hUKXG0AaIMb-IhmNhYVahAqCzcAES6uF-Xp4YZMUWEakRQh8-x5oUBGlCaJwLgkBtdSiP2leyJXXU/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+10.48.16.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1050" data-original-width="1392" height="301" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioykvAmmQXKevA9Mb3pBP3XPkVmI2qzVs71xHMwHwIKFYEWGgFFV9T93nj6iB3C54hUKXG0AaIMb-IhmNhYVahAqCzcAES6uF-Xp4YZMUWEakRQh8-x5oUBGlCaJwLgkBtdSiP2leyJXXU/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+10.48.16.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Initial rubrik (Vilseledande givet fakta)</i></td></tr>
</tbody></table>
<div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRdcaY9XnPdq30fi6aY_xYxZUwrfLzbyl2PJXLVlGeR4bh5eyzX_LtK7rBreulTLMUyr2Qk8Pt6LAalntrUO4Pz3Inq1dbV1PCg1qvvS6jjhVv644deKH6RJN-BX__QAczk65emtKjkxko/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+10.48.28.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1056" data-original-width="1392" height="302" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRdcaY9XnPdq30fi6aY_xYxZUwrfLzbyl2PJXLVlGeR4bh5eyzX_LtK7rBreulTLMUyr2Qk8Pt6LAalntrUO4Pz3Inq1dbV1PCg1qvvS6jjhVv644deKH6RJN-BX__QAczk65emtKjkxko/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+10.48.28.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Korrigerad rubrik</i></td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<b>Hade media bemödat sig att kontrollera fakta innan publicering hade detta inte behövt ske. I sakfrågan har nämligen absolut ingenting förändrats sedan september 2015, och det vet SvD men väljer ändå att göra stor sak av detta.</b><br />
<b><br /></b>
För att erhålla fakta i målet så ska man läsa Försvarsmaktens artikel från 23/9 2015 med rubriken <a href="https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2015/09/utom-allt-rimligt-tvivel/" style="font-style: italic; font-weight: bold;">"Utom allt rimlig tvivel"</a><b style="font-style: italic;">. </b>Här framgår den korrekta informationen på ett närmast övertydligt sätt. Några utdrag ur texten här nedan (min fetstil)...<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i><br />Försvarsmaktens slutliga analys visar att det liksom i höstas är <b>ställt utom allt rimligt tvivel att svenskt inre vatten kränktes i Stockholms skärgård i oktober 2014.</b></i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Underlaget för denna bedömning består nu av ett <b>betydligt bredare material</b> än det som var tillgängligt direkt efter det att underrättelseoperationen avslutades.</i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Av omkring 300 rapporter som gjorts har cirka 150 analyserats djupare <b>varav 21 har bedömts som särskilt intressanta.</b></i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Genom analysarbetet har nu flera av dessa <b>fått en högre klassificering</b> än i tidigare bedömningar. Sammanvägningen av den samlade mängden observationer i området ger en <b>mycket hög konfidensgrad</b>.</i> </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Den observation som i höstas hade den högsta konfidensgraden har omvärderats. <b>Här har det tillkommit ny information som gör att just denna observation har en annan förklaring, och den har därför inte ingått i underlaget för den samlade värderingen.</b> Det oaktat kvarstår bedömningen genom analysen att det är ställt utom allt rimligt tvivel att svenskt inre vatten kränkts.</i></blockquote>
<br />
<b>Slutsatsen som media borde ha identifierat är att den "<i>nyhet"</i> som SvD bygger sin artikel på inte alls har ingått i den slutliga redovisningen och de sammanfattande slutsatserna. Det stod klart redan för fyra år sedan, men ändå försöker media få det hela till att denna <i>nyhet</i> nu ska tas som intäkt för att det inte har förekommit någon undervattensverksamhet. </b><br />
<br />
Detta är således ren desinformation, och det är beklagansvärt att all media helt okritiskt hänger på denna sensationsjournalistik. Det hade - som flera redan påpekat - varit intressant om <a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=1178409">SR medierna</a> hade tagit sig an den här rapporteringen och granskat rapporteringen ur ett källkritiskt perspektiv.<br />
<br />
Att SVT gjorde en re-write på artikeln utan någon källkritisk granskning är extra intressant då SVT själva, alldeles nyligen har lanserat en <a href="https://www.svt.se/omoss/post/ny-foretagskampanj-fran-svt/">kampanj för ökad källkritik. </a><br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>Med start idag lanserar SVT en ny kampanj om <b>public services roll i det moderna medielandskapet.</b> Den första filmen handlar om behovet av saklig journalistik.</i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Filmen ”Höna av en fjäder” fokuserar på den stora betydelse saklig journalistik har i en värld där r<b>ykten lätt blir till sanningar, och information riskerar att förvrängas.</b> Där gränsen mellan påstående och fakta blir alltmer diffus, och samtidens snabba digitala landskap lätt bidrar till att göra en höna av en fjäder.</i></blockquote>
Kampanjen har för övrigt kritiserats hårt, av bland annat humorprogrammet <a href="https://www.youtube.com/watch?v=M1TuhlCaVwg">Svenska Nyheter</a>.<br />
<br />
<br />
<b><u>Uppdatering 15.00:</u></b><br />
<br />
En betydligt mer <a href="https://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-kranktes-sverige-2014-av-frammande-ubat-eller-inte/">nyanserad artikel</a> har författats av Mikael Holmström (DN).<br />
<br />
En välskriven ledarkrönika <a href="https://www.expressen.se/ledare/linda-jerneck/sprid-inte-spinn-om-att-ubaten-bara-var-en-boj/">finns i Expressen</a> signerat Linda Jernek med rubriken:<br />
<i>"Sprid inte spinn om att ubåten bara var en boj"</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
Ytterligare ett<a href="https://mitti.se/nyheter/ubatsjakten-signalen-vaderboj/?omrade=hela-stockholm"> totalhaveri i rapporteringen</a> står Jonna Andersson (mitti.se) för. Se nedan.</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7AEPaWuN5qjl9od1lbFSFkxlqhbM3RG_gREVhO_Oh1C0of9wUbx3Ak0mfPPei4ZsoUh7o9ARjgvTZdbHrmjRYOf8mr8gd_rriTiJ91v4H_9KXkx_0sF4KcZY1mDF9yyyLHz0QI85zyPbg/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+15.09.05.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1582" data-original-width="1382" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7AEPaWuN5qjl9od1lbFSFkxlqhbM3RG_gREVhO_Oh1C0of9wUbx3Ak0mfPPei4ZsoUh7o9ARjgvTZdbHrmjRYOf8mr8gd_rriTiJ91v4H_9KXkx_0sF4KcZY1mDF9yyyLHz0QI85zyPbg/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+15.09.05.png" width="348" /></a></div>
<div>
<br />
<br />
<b><u><br /></u></b>
<b><u>Uppdatering 17/9 09.00</u></b><br />
<b><u><br /></u></b>
Som ett brev på posten har en stor rad ryska mediakanaler givetvis blivit mycket glada och tacksamma för SvD artikel. Tack vare, eller rättare sagt på grund av artikeln förstärks narrativet i rysk media som i princip går ut på att <i>"det var ingen ubåt, det var bara en boj". </i><br />
<br />
Det tål att ånyo påminnas om att det är SvD illa valda antydningar och rubricering som ligger till grund för nedanstående ryska publiceringar. Att övrig media, till och med public service i form av SR och SVT så okritiskt vidarebefordrade informationen har givetvis också bidragit till problemet.<br />
<br />
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFcpVWhQLERppeMlrw9kojmdb6ODn-bZUsFEj2FeIxGXA9dYYtyf3sbJIWdsCkfO4M-Valc5V0YV3OxXz06_LzcBGy3n7XmZAA_cDjauLUbX_8SopM_gqt3e717eBwDlYQrtY6RVfIOh97/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+16.24.26.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="951" data-original-width="1600" height="237" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFcpVWhQLERppeMlrw9kojmdb6ODn-bZUsFEj2FeIxGXA9dYYtyf3sbJIWdsCkfO4M-Valc5V0YV3OxXz06_LzcBGy3n7XmZAA_cDjauLUbX_8SopM_gqt3e717eBwDlYQrtY6RVfIOh97/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+16.24.26.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJw6lF1PEjJ5Na7XQh9z7x2oEvS4kkGxt3Qn-20lrkNgBmhvnX6SAbUdRh38iOQ9msxrHLIY0eKFofpj2NMraMJqDKi81113910PSFMbPzq3K2G_qrta9tgWiderZ2yHyghyphenhyphenUBMNyRqOwh/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+16.26.02.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="976" data-original-width="1432" height="272" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJw6lF1PEjJ5Na7XQh9z7x2oEvS4kkGxt3Qn-20lrkNgBmhvnX6SAbUdRh38iOQ9msxrHLIY0eKFofpj2NMraMJqDKi81113910PSFMbPzq3K2G_qrta9tgWiderZ2yHyghyphenhyphenUBMNyRqOwh/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+16.26.02.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLb1reeqCX92QdYdCAUhho5i23AZUvUG559-5DWF_hy6YS8-D_n1aYT1f8dmQKLhX1XWoL3OeXQCqFc4vCd5aqXf87ClARiJyk0tex9jG8Rld7GDHGwYL327-ikPbDG7fCxTegiafr4lUG/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+16.26.44.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1526" data-original-width="1600" height="381" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLb1reeqCX92QdYdCAUhho5i23AZUvUG559-5DWF_hy6YS8-D_n1aYT1f8dmQKLhX1XWoL3OeXQCqFc4vCd5aqXf87ClARiJyk0tex9jG8Rld7GDHGwYL327-ikPbDG7fCxTegiafr4lUG/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-16+kl.+16.26.44.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<i><br /></i>
<b>SVT har dock insett sitt misstag och har gjort en rättelse. Detta genomfördes i rapport-sändningen kl 09.00 igår morse. <a href="https://www.svtplay.se/video/23767186/rapport/rapport-16-okt-09-00-2?start=auto">Länk till sändningen här</a>.</b><br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>Så en rättelse. En av de indikationer som Försvarsmakten fick vid ubåtsjakten 2014<br />i Stockholms skärgård var signalerna från en av SMHI:s mätbojar. Det här uppger Svenska Dagbladets med hänvisningar till personer med insyn i händelsen. I tidigare sändningar har vi sagt att ingen kränkning förekom, det finns dock andra indikationer som enligt Försvarsmakten pekar på en kränkning.</i></blockquote>
<div style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm 0cm 0.0001pt;">
<o:p></o:p></div>
<br />
<br />
<b>Övriga bloggar i ärendet:</b><br />
<a href="https://corporalfrisk.com/2019/10/16/disinformation/">Corpral Frisk</a> (som översatta inlägget till Engelska)<br />
<a href="http://hokmark.eu/det-skadar-nar-media-slarvar/">Gunnar Hökmark</a><br />
<a href="https://cornucopia.cornubot.se/2019/10/svd-spelar-bort-korten-om-ubatsjakten.html">Cornucopia</a><br />
<br />
<br />
<br />
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-66476446073512280012019-10-04T16:24:00.000+02:002019-10-04T19:57:14.295+02:00Gästinlägg: Möta Hejda Slå<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjETuXV9vod5_dmUOlq_8Pi1xlX_9s6yG5xoCIIIeTTPBQVqRoquPHnIETt5Bb6vNMET4fV9r4FSWH64aIHjWhChv3Lh2alVR_y-RVMWXng5ALHb7lw08awB9SPA4gStrXWBW-bNiU6PqVw/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-04+kl.+14.40.54.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="780" data-original-width="558" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjETuXV9vod5_dmUOlq_8Pi1xlX_9s6yG5xoCIIIeTTPBQVqRoquPHnIETt5Bb6vNMET4fV9r4FSWH64aIHjWhChv3Lh2alVR_y-RVMWXng5ALHb7lw08awB9SPA4gStrXWBW-bNiU6PqVw/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-04+kl.+14.40.54.png" width="285" /></a></div>
<br />
<b style="font-family: inherit;">I onsdags lanserades boken ”Möta Hejda Slå – Så skulle Sverige försvaras” på Armémuseum.</b><br />
<span style="font-family: inherit;"><b>Boken utgör en del av forskningsprojektet FoKK (Försvaret och det kalla kriget) och är en uppföljning på den tidigare utgivna boken ”Den stora invasionen” som skildrade den svenska operativa planläggningen utifrån ett robust svenskt försvar mot invasion.</b></span><br />
<br />
<span style="font-family: inherit;"><br />”Möta Hejda Slå” är således uppföljaren som istället beskriver den då gällande doktrinen, och de utmaningar som vi var tvungna att hantera. De fyra huvudsakliga teman som boken avhandlar är Strategin, Operationerna, Beredskapen och Stridskrafterna.<br /><br />De marina delarna i boken är författade av Frank Rosenius, Lars G Persson, Claes Tornberg, Emil Svensson samt undertecknad.<br /><br />Viceamiral Frank Rosenius beskriver i sin del ÖB planering, vilket omfattar mer än enbart marinen, och ger sin personliga syn på huruvida det svenska försvaret kunde lösa de tre uppgifterna inom ramen för doktrinen. Konteramiral Tornberg skriver på temat <i>”Sjöblindhet i det operativa tänkandet” </i>– vilket syftar på den markoperativa dominansen i det operativa tänkandet under kalla kriget.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFKNgABS91IQmRD3hiRHbNQRdv07VqpkeF7ocISrLQMqYvf8hwYYRPDdjcimk1pz_5RK-RCyuDgJQSIqGhvgJ1MNFl57vCiPwgy3HFiskXWgPSt0QW7_5EgegM4-HaNMGLzipaSaUgRv8u/s1600/IMG_1314.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="874" data-original-width="1600" height="216" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFKNgABS91IQmRD3hiRHbNQRdv07VqpkeF7ocISrLQMqYvf8hwYYRPDdjcimk1pz_5RK-RCyuDgJQSIqGhvgJ1MNFl57vCiPwgy3HFiskXWgPSt0QW7_5EgegM4-HaNMGLzipaSaUgRv8u/s400/IMG_1314.jpeg" width="400" /></a></div>
<br />
<span style="font-family: inherit;"><br />Generallöjtnant Lars G Persson skriver under temat beredskap om <i>”koncentrering och uppmarsch – det känsliga skedet”</i> och avhandlar var svagheterna fanns vid den tiden, och huruvida vi skulle hinna komma på plats när det väl gällde. Kommendör 1.gr Emil Svensson beskriver i sin del <i>”Krigsrisk och undervattenskränkningar”</i>. Denna del avhandlar motiven till de speciella undervattenskränkningar som drabbade Sverige under 80-talet samt krigsrisken.</span><br />
<span style="font-family: inherit;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgf3uoa4Wan1HR2QVarDT31my20AoAbYMeA-WfdpdZmAVuFQvkyawdKBsriVQXjoM7DJSolpTSpPmqm1VjShyUJLoaw45MdPN-XWCwn6TVmf7G6dddMFgMBo7MiVkpCV0Z91Ofxs3OWTPE5/s1600/IMG_1315.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="850" data-original-width="1600" height="210" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgf3uoa4Wan1HR2QVarDT31my20AoAbYMeA-WfdpdZmAVuFQvkyawdKBsriVQXjoM7DJSolpTSpPmqm1VjShyUJLoaw45MdPN-XWCwn6TVmf7G6dddMFgMBo7MiVkpCV0Z91Ofxs3OWTPE5/s400/IMG_1315.jpeg" width="400" /></a></div>
<span style="font-family: inherit;"><br /><br /><b>Mitt eget kapitel i boken </b>har jag valt att rubricera <i>”Ytattacken – krigsförberedelser och skarp verksamhet”</i>. I kapitlet beskrivs förbandsverksamheten utifrån mitt perspektiv som fartygschef, divisionschef och flottiljchef, tillika chef för ubåtsjaktstyrkan under en lång sjökarriär. Mitt huvudsakliga fokus ligger på ytattackflottiljerna, dess materiella utveckling samt verksamhet från 80-talet och framåt.<br /><br />I den avslutande delen beskriver jag ubåtskränkningarna, hur vi tänkte, vad vi gjorde och våra insatser som under åren formade och byggde upp vår ubåtsjaktförmåga till ett väl fungerande maskineri. Viktigt att notera för alla läsare av boken är dock att det stycke som jag benämner som <i>”Öva och jaga skarpt”</i> kräver ett förtydligade i syfte att undanröja alla konspirationsteorier.<br /><br />I stycket beskriver jag hur en övning kunde se ut, och hur övningarna ofta övergick till skarp verksamhet. Men i samband med redigeringen av texten har dessvärre förklaringen att min beskrivning är ett fiktivt scenario förvunnit. Det finns således en risk att de avslutande delarna i stycket skulle kunna tolkas som en verklig händelse. Så är alltså inte fallet. Det jag beskriver är ett möjligt scenario. Det vill säga något som hade kunnat hända, och som vi var förberedda att hantera.<br /><br />Boken är på det hela sammantaget ett unikt historiskt dokument som beskriver dåtiden problem och hur vi tänkte. Mina exempel är den marina, men boken omfattar berättelser från hela den dåvarande Försvarsmakten, och är väl värd att läsa för både den historiskt intresserade, och för officerare idag som återigen har liknande problem att brottas med.<br /><br /><i>Göran Frisk<br />Stockholm, Oktober 2019</i></span><br />
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-40703245737547636612019-09-28T07:00:00.000+02:002019-10-04T17:07:09.708+02:00Rysk signalpolitik på hög nivå<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDVfqp1FdqDJudHLHD7U60RYBbvHs7QehqkFCC6mt_NY2U8ajXTUZ-nPrKuDSBZb9W15-LP53n2Qy8bl9clEnIJ3rFwaqwGyC-uihTfY3yQDyM3iDicbeJFG3-859SK9E8Q6ti1X-uyEGy/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-04+kl.+17.06.22.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="875" data-original-width="1022" height="546" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDVfqp1FdqDJudHLHD7U60RYBbvHs7QehqkFCC6mt_NY2U8ajXTUZ-nPrKuDSBZb9W15-LP53n2Qy8bl9clEnIJ3rFwaqwGyC-uihTfY3yQDyM3iDicbeJFG3-859SK9E8Q6ti1X-uyEGy/s640/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-10-04+kl.+17.06.22.png" width="640" /></a></div>
<b><br />Att försvarets anslag nu ska öka till 1,5 pro- cent av BNP till 2025 innebär att vår för- svarsförmåga kommer att öka. Men kommer det att räcka? Ett problem är att den ryska förmågan ökar snabbare både avseende tempot i den ryska försvarsrefor- men och i numerär...</b><br />
<div>
<b><br /></b></div>
<div>
<b><a href="http://www.blt.se/ledare/rysk-signalpolitik-pa-hog-niva-gentemot-ostersjonationerna/">Läs hela krönikan i BLT här!</a></b></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-13725958202323596332019-07-09T23:06:00.005+02:002019-07-09T23:07:16.319+02:00Gästinlägg: Verkligheten är skäl nog för återinförande av hjälpfartyg<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimQNh-p_nmYBUFnahuZsVlsOD6E15WJJIm6OyEEV1yGC4vZrqVHPtB2TJQBcpgNAtiGCQEjha-Fb1IbbxVKvFi9OQcDMP83LgcVW0wxsTfjuKiatj7rdvS6pVcUrcmtMRhm0OTlPwlRxmQ/s1600/Ska%25CC%2588rmklipp+2019-07-09+23.01.46.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1008" data-original-width="1600" height="251" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimQNh-p_nmYBUFnahuZsVlsOD6E15WJJIm6OyEEV1yGC4vZrqVHPtB2TJQBcpgNAtiGCQEjha-Fb1IbbxVKvFi9OQcDMP83LgcVW0wxsTfjuKiatj7rdvS6pVcUrcmtMRhm0OTlPwlRxmQ/s400/Ska%25CC%2588rmklipp+2019-07-09+23.01.46.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fartyg ur 047-serien<br />
Foto: Kustbevakningen</td></tr>
</tbody></table>
<blockquote class="tr_bq">
<b>Tillräcklig militär närvaro i ett marint operationsområde kan uppnås på fler sätt än vad dagens marina förband är organiserade och bemannade för. Eftersom det inte är särskilt troligt att Marinen i närtid kan förväntas växa i fråga om antalet mer flexibla kvalificerade enheter återstår att göra mer av de resurser som finns. Ett återinförande av hjälpvedettbåtar och hjälpminfartyg vore steg i rätt riktning. En komplettering med särskilda hjälpfartyg för lämnade av underhåll även till andra marina förband, i form av hjälpträngfartyg, skulle ge ännu fler fördelar.</b></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
I den nya verklighet där ett utdraget konfliktsscenario inte framstår som en allt för osannolik framtid ställs delvis andra krav på både uthållig och bred närvaro i våra stora skärgårdar och intilliggande kustnära områden. Dagens marina förband har av rent numerära skäl svårt att räcka till. Samtidigt finns både personal och fartyg som skulle kunna göra skillnad, särskilt i förhållande till de sannolikt begränsade insatser som skulle krävas för att göra hjälpfartygsförband tillgängliga.</blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Uppgifter för hjälpfartygsförbanden skulle kunna vara övervakning av bas- och skärgårdsområden, viss havsövervakning, upprätthållande av punkter/områden för lämnande av underhåll, utläggning av skärgårds- och kustförsvarsmineringar samt minlotsning. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Ett upplägg skulle kunna vara organiserande av 4–6 divisioner med vardera lika många hjälpvedettbåtar och 2 hjälpträngfartyg samt 3 divisioner med vardera 2–3 mindre hjälpminfartyg. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Hjälpfartygsförbanden bör vara knutna till på förhand bestämda och begränsade skärgårdsområden, för att på det sättet maximera fördelarna med lokalkännedom, geografisk täckning och samtidigt förenkla samverkan med såväl Hemvärnet som Sjöstridsflottiljerna. Rekrytering/placering av personal och planering för uttagning av fartyg bör ske utifrån samma närhetsprincip. Viss utbildning bör kunna ske i samverkan med Sjövärnskåren. I likhet med tidigare hjälpfartygsförband bör det räcka med ett minimum av utbildningsplattformar för den fredstida utbildningen. En modell kan vara att hyra in exempelvis ett par av de hjälpvedettbåtar som planeras för uttagning under någon månad per år och rotera dem mellan hjälpvedettbåtsdivisionerna. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Enkelhet bör eftersträvas i alla frågor som angår hjälpfartygsförbanden, så även beträffande dess fartygsbestånd och för utrustningen av detta. När det gäller den rent militära utrustningen så bör det räcka med ett minimum i form av radio för tal och enkel krypterad datatrafik, någon/några företrädesvis tunga kulsprutor, sjukvårdsutrustning och minräls för vissa av fartygen. Kraven på fartygen bör i övrigt innebära att hjälpvedettbåtarna prestandamässigt bör motsvara eller utgöras av fartyg i KBV 301-serien, eller som minst stridsbåt 90. Hjälpträngfartygen bör prestandamässigt motsvara eller utgöras av fartyg i KBV 047-serien. De mindre hjälpminfartygen bör avslutningsvis utgöras av vägfärjor med lastförmåga om minst 200 ton. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
För huvuddelen av befattningarna i hjälpfartygsförbanden bör utbildningsbehovet knappast vara större än att det kan lösas under någon eller några veckor per år. En ryggrad för bemanningen finns redan här och nu bland de drygt 700 reservofficerare (RO) i Marinen som ännu saknar krigsplacering. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
På detta sätt skulle Marinen fånga det engagemang som är en självklarhet också i reservofficerskåren och samtidigt säkerställa operativ effekt av resurser som faktiskt redan finns. Ett återinförande av hjälpfartyg skulle också sända en tydlig strategisk signal om att vårt sjöterritorium ska försvaras med alla tillgängliga medel. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Johan Barrefelt</i><br />
<i>RO/kommendörkapten</i></blockquote>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8x9X_49VUezCVDzekye42_js2c_VYijtQrDGomTsRrz2BTESibI4Klz6qNHuBALgbJXtmg3WvzEJJTGN31bW6bc_4wnypz7FxcmG3ag8r5VSp9zslwKdh-67zgFiJ4vHavqCT5Wtj_f0s/s1600/Ska%25CC%2588rmklipp+2019-07-09+23.03.21.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="855" data-original-width="1600" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8x9X_49VUezCVDzekye42_js2c_VYijtQrDGomTsRrz2BTESibI4Klz6qNHuBALgbJXtmg3WvzEJJTGN31bW6bc_4wnypz7FxcmG3ag8r5VSp9zslwKdh-67zgFiJ4vHavqCT5Wtj_f0s/s400/Ska%25CC%2588rmklipp+2019-07-09+23.03.21.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fartyg ur 301-serien<br />
Foto: Kustbevakningen</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693333625793457px; margin: 0cm 0cm 8pt;">
<o:p></o:p></div>
Unknownnoreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-56042131905165123342019-06-28T11:15:00.002+02:002019-06-28T11:15:33.570+02:00Gästinlägg: VISBY G2 - om flottan själv får välja<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGK3rt6qfk2_OwQsO-bsWFeh4jE3ySx_0GRpZg1ZzXFn5bwPyPLEjsQWnLcV2nZvbPLScQMep2BzveTz6eHp1yxqCLGYL0I6bBOHyf1esKR0g4wOzBZl7uVz49O_yFy5F9zyl2oS_DBxip/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-06-28+kl.+11.06.35.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="630" data-original-width="1094" height="368" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGK3rt6qfk2_OwQsO-bsWFeh4jE3ySx_0GRpZg1ZzXFn5bwPyPLEjsQWnLcV2nZvbPLScQMep2BzveTz6eHp1yxqCLGYL0I6bBOHyf1esKR0g4wOzBZl7uVz49O_yFy5F9zyl2oS_DBxip/s640/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-06-28+kl.+11.06.35.png" width="640" /></a></div>
<br /><i><br /></i><div>
<i>Texten är tidigare publicerad i Kungliga Örlogsmannasällskapet Tidskrift i Sjöväsendet (TiS nr 3/2019).</i><br /><br /><b><br /></b></div>
<div>
<b>Det är glädjande att Försvarsberedningens slutrapport innehåller en satsning på nya ytstridsfartyg, även om den volym som föreslås är för liten. Flera av KÖMS ledamöter, så som Jens Nykvist (<a href="https://www.svd.se/sverige-behover-en-stark-marin/i/utvalt/om/sakerhetsradet">SvD 2019-02-16</a>), Bo Rask (<a href="https://www.svd.se/om-sverige-ska-forsvaras-maste-landet-kunna-forsorjas">SvD 2019-02-20)</a>, Robert Dalsjö (<a href="https://www.svd.se/ar-det-verkligen-nya-visbykorvetter-som-vi-behover">SvD 2019-05-04</a>), Niklas Wiklund (<a href="http://www.blt.se/ledare/tillskotten-matchar-inte-forsamrat-sakerhetslage/">BLT 2019-05-27</a>) har under de senaste månaderna argumenterat för att det krävs politiska beslut om rejäla ekonomiska tillskott i närtid. Försvarsberedningens rapport är bara ett steg på vägen, men den indikerar ändå att vi bör fortsätta fundera över hur de nya ytstridsfartygen ska utformas. </b><br /><br /> <br /><b>I debatten </b>runt den aktuella frågan har det från flera håll förts fram att i valet av nytt ytstridsfartyg är en fortsatt satsning på en andra generation av Visbykorvetten att föredra. Denna uppfattning förefaller delas av en på det hela taget enig sjöofficerskår, med Marinchefen i spetsen. I sin artikel i SvD föreslår Robert Dalsjö istället större och mer konventionella fartyg med bättre sjötålighet och längre uthållighet i likhet med vad bl.a. Finland och Tyskland satsar på. Han har rätt i att större fartyg kan bära tyngre helikoptrar, fler skeppsbåtar samt större antenner än mindre fartyg. Det råder vidare ingen tvekan om att de fregatter eller stora korvetter som Dalsjö förordar skulle vara ett välkommet tillskott även till den svenska marinen. Däremot är dessa fartyg inte det bästa valet för en högintensiv strid i vårt närområde, och det är den uppgiften som är dimensionerande vid valet av ett nytt ytstridsfartyg. <br /><br /><br /><b>Den operationsmiljö</b> som den svenska marinen har att verka i är unik i många avseenden. En förutsättning för att ett ytstridsfartyg ska kunna överleva en modern sjöstrid i denna miljö är att en smyganpassning har skett. Detta är ingen bedömning eller en allmän uppfattning, utan en slutsats baserad på mångårig erfarenhet av övningar tillsammans med andra nationer samt en omfattande provverksamhet. Innanhavets begränsade utbredning gör att fartygen momentant måste hantera hot från vapensystem på havsytan, från luften, från land och från undervattensdimensionen. Det är därför uppenbart att just smyganpassning är en viktig förutsättning för att kompensera för våra fartygs fåtalighet. Om ett fartyg undgår upptäckt undgår det även bekämpning. <br /> <br /><br /><b>Ingen kan förutse</b> hur ett framtida krig kommer att se ut. Men ett obestridligt faktum är att med endast fem ytstridsfartyg och några ubåtar, vilket blir en realitet om ingen nyanskaffning sker i närtid, så försvarar man inte 270 mil kust. Således finns det ett omfattande behov att utöka vår idag låga numerär kvalificerade stridsfartyg. Allra bäst vore det givetvis att ha en stor sjöstyrka med olika fartygstyper optimerade för olika ändamål. Men med hänsyn till de omfattande behoven av materielanskaffning i Försvarsmakten är det dessvärre orimligt att hoppas på ett sådant utfall i rådande ekonomiska läge. Istället krävs en kompromiss och därmed en flexibel fartygstyp som kan klara av samtliga marina operationstyper samt ha möjlighet att uppträda både inomskärs och utomskärs. Den dimensionerande uppgiften när vi designar ett nytt fartyg måste primärt vara att kunna hantera den väpnade striden i ett högkonfliktscenario. Med en sådan utvecklingsidé kan marinen fortsatt hantera alla situationer – från djupaste fred till krig via ett uppträdande i en gråzon.<br /> <br /><br /><b>Visbykorvetten</b> klarar av detta spann av uppgifter över hela konfliktskalan och har dessutom goda sjöegenskaper, vilket flera års erfarenhet från såväl Östersjön som utanför våra hemmafarvatten påvisat. Vi som jobbar till sjöss driver linjen att man borde ta allt det som är bra med Visbykorvetten, ändra de få delar som inte blev lika bra och nyanskaffa en andra generation av en fartygstyp som marinen idag har stort förtroende för. Denna uppfattning har vuxit fram under de snart 20 år vi opererat Visbykorvetterna. Upplägget innebär också att projektrisken kraftigt kan reduceras. Vi vet redan idag vet vad det innebär att bygga en Visbykorvett och vi vet vilka mindre områden som ska förändras i en modernare version.<br /> <br /><br /><b>Avslutningsvis</b> – vi mäter oss regelbundet mot de bästa utländska fartygen under de många internationella övningar och operationer vi deltar i. Vi ser att Visbykorvetterna står sig mycket väl i dessa sammanhang. De används ofta för uppgifter som större fartyg är sämre på, som att operera kustnära, vilket är viktigt i Östersjön då hela vårt innanhav är att betrakta som just kustnära. Efter två decennier har vi lärt oss att utnyttja Visbykorvetternas egenskaper till något unikt och vi lär oss fortfarande. Det är riktigt att tekniksprånget var stort när fartygen utvecklades, vilket då visade sig i förseningar, men mycket av det utvecklingsarbetet ligger bakom oss. Istället kan vi dra nytta av det när vi förhoppningsvis beställer en andra generation Visby. Istället för att starta loppet stillastående, skulle vi få en flygande start. På så sätt kan marinen bidra till en trovärdig tröskeleffekt i försvaret av vårt land.<br /><br /><br /><i><b>Kommendör Fredrik Palmquist, marinstabschef och dessförinnan chef för Fjärde sjöstridsflottiljen, samt kommendör Per Edling, chef för Tredje sjöstridsflottiljen.</b></i></div>
Unknownnoreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-89411103401575763882019-05-27T11:02:00.000+02:002019-06-28T11:05:41.568+02:00Tillskotten matchar inte försämrat säkerhetsläge<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVUE3fkbwmpky6FfKrO96KqBQmFXaqw-QlkhTv6D9040NYS1IUY8by7KaUNaY8-XaMIIY4Nq-zMIaqBpDL8msxatQ1sWXI-agAdwoPz22mqSyPlB48inDYOG8l5bFtcES8TnEXnnsL3-go/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-06-28+kl.+11.05.06.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1147" data-original-width="1600" height="457" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVUE3fkbwmpky6FfKrO96KqBQmFXaqw-QlkhTv6D9040NYS1IUY8by7KaUNaY8-XaMIIY4Nq-zMIaqBpDL8msxatQ1sWXI-agAdwoPz22mqSyPlB48inDYOG8l5bFtcES8TnEXnnsL3-go/s640/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-06-28+kl.+11.05.06.png" width="640" /></a></div>
<span style="background-color: white; font-family: NewRudeSemiCondensed-Bold; font-size: 18px;"><b><br /></b></span>
<span style="background-color: white; font-family: NewRudeSemiCondensed-Bold; font-size: 18px;"><b><br /></b></span>
<span style="background-color: white; font-family: NewRudeSemiCondensed-Bold; font-size: 18px;"><b>Det som skulle bli en bred politisk förankrad försvarsuppgörelse föll som bekant på målsnöret. Trots 947 dagar av försvarsberedande, där alla var överens om innehållet, ville inte regeringen skriva under finansieringen. Och därmed sprack överenskommelsen.</b></span><br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b>Läs krönikan i <a href="http://www.blt.se/ledare/tillskotten-matchar-inte-forsamrat-sakerhetslage/">BLT här</a></b></span></div>
Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-7254806951625057292019-03-30T08:00:00.000+01:002019-03-30T08:00:00.210+01:00Ytstridsfartygens flexibilitet – Inte antingen eller, utan både och!<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtGo3RZfwPFKjIBwjw_gkyXf5SWfRzNmIAFUH1-b3FtecP6lEAP5-8WFyCHNYWBkh_ZukGsIq9LPeW7QeOCLStf-ecvll9Osvd8zpWvxEYwY0YvxC2afBggK32p3hQyEUPUYiR-L4ajKz6/s1600/20190315-5U4A0826untitled.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtGo3RZfwPFKjIBwjw_gkyXf5SWfRzNmIAFUH1-b3FtecP6lEAP5-8WFyCHNYWBkh_ZukGsIq9LPeW7QeOCLStf-ecvll9Osvd8zpWvxEYwY0YvxC2afBggK32p3hQyEUPUYiR-L4ajKz6/s640/20190315-5U4A0826untitled.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto: Jimmie Adamsson / Försvarsmakten</td></tr>
</tbody></table>
<div>
<br /></div>
<i></i><br />
<div>
<i><i><br /></i></i></div>
<i>
Texten är ett gästinlägg författat av chefen för Tredje sjöstridsflottiljen, kommendör Per Edling. </i><br />
<br />
<b><br /></b>
<div>
<b>Under senare tid har en intensiv debatt förekommit avseende svenska ytstridsfartygs möjligheter och begränsningar. Från vissa håll har det spekulerats i att det är omöjligt att uppträda fritt till sjöss då det skulle vara för farligt utan luftvärnsrobot, och ibland antyds den raka motsatsen. Varifrån sådan argumentation egentligen härstammar är svårt att veta, men sannolikt handlar det om en och annan förutfattad mening. Att enbart utgå från ytterligheter leder diskussionen fel eftersom den riskerar att skärpa motsättningarna mellan debattörerna istället för att skapa en gemensam förståelse. Det finns därför all anledning att försöka beskriva ytstridsfartygens korrekta möjligheter och begränsningar, vilket kräver att debatten lyfts in i en relevant kontext.</b><br />
<br />
Till att börja med: krig är farligt och det finns inga osynliga fartyg. Med detta utgångsvärde måste planeringen av marina operationer beakta risker som är väl balanserade mot den aktuella situationen i syfte att erhålla önskad operativ effekt. Att förstå varje systems förmåga, i detta fall våra ytstridsfartyg, är ett viktigt ingångsvärde för att kunna hantera denna diskussion. Således blir det direkt felaktigt att i termer av möjlighet och omöjlighet påstå vad ytstridsfartygen kan göra. Debatten om våra ytstridsfartyg förefaller tyvärr präglas av påståenden som är ryckta ur sitt sammanhang. Dessa fartyg kan med ypperligt god förmåga uppträda i många olika förhållanden, såväl offensivt och framskjutet som defensivt tillbakadragna. Styrkan ligger inte i antingen eller, utan i förmågan till både och.<br />
<br />
Förhoppningsvis kan denna text nyansera bilden och bidra till en mindre polariserad debatt runt frågan om det kan anses vara för riskfullt att vara till sjöss med svenska ytstridsfartyg i en hög konfliktnivå.<br />
<br />
<b><u><br /></u></b>
<div>
<b><u>Smyganpassning av fartyg</u></b><br />
<br />
För att förklara varför exempelvis korvett typ Visby har möjligheten att nyttja ett mer offensivt uppträdande trots avsaknad av luftvärnsrobot, behöver ett mer praktiskt perspektiv anläggas om diskussionen ska bli verkligt relevant. Därför finns det anledning att förklara vad den så kallade smygtekniken egentligen innebär och vilka fördelar den medför. <br />
<br />
Med smygteknik menas att fartyget är konstruerat på ett sådant sätt att avståndet som olika sensorer kan upptäcka fartyget på reduceras. För att uppnå en taktiskt meningsfull smyganpassning krävs att fartygets signaturer betraktas som en helhet där signaturer gentemot alla relevanta sensorsystem beaktas. Smyganpassningen behöver därför omfatta mer än bara radar, utan också andra signaturer så som t.ex. akustik, magnetik och IR. <br />
<br />
För att vara effektiv krävs även att smyganpassningen är långt genomdriven. Som exempel krävs en fyrfaldig reduktion av radarmålarean för att reducera upptäcktsavståndet till hälften. Det är således inte meningsfullt att göra en begränsad smyganpassning, utan denna behöver genomföras fullt ut. Vid konstruktion av korvett typ Visby har samtliga dessa krav beaktats. Fartyget har sedan genomgått ett omfattade provprogram mot ett stort antal olika typer av sensorer. Smygteknikens effektivitet är av förklarliga skäl omgärdad av hög sekretess, men det är ingen hemlighet att fartygen i fredstid har radarreflektorer monterade för att de ska synas för den civila sjöfarten.<br />
<br />
Genom att reducera upptäcksavstånden för motståndarens sensorer ökar vår handlingsfrihet och det blir möjligt för oss att få ett övertag i sensorräckvidd i duellen mot andra fartyg. Vidare innebär den reducerade fartygssignaturen att effekten av våra egna telekrigsåtgärder såsom motmedel blir större. Den långt drivna smyganpassningen av korvett typ Visby är gjord med hänsyn tagen till de unika förutsättningar som råder i vårt närområde, men den fungerar väl även i andra farvatten. <br />
<br />
Trots den omfattande signaturanpassningen är inte Visbykorvetten osynlig. Det finns inga osynliga fartyg. Den faktor som är svårast att reducera för alla plattformar är givetvis den rent visuella. Om man har suttit i ett flygplan på hög höjd och tittat ut över Östersjön under goda siktförhållanden vet man att det går att se fartyg på mycket stora avstånd, även mindre fartyg. När man diskuterar signaturer så måste man även beakta att teknologin avseende sensorer för detektion ständigt förbättras i den eviga militära tvekampen mellan medel och motmedel. Optroniska sensorer ser bättre och längre, IR-teknologin förfinas och inom radarteknologin utvecklas nya system avsedda för att på ett bättre sätt kunna detektera plattformar med smygteknik.<br />
<br />
<u><b><br /></b></u></div>
<div>
<u><b>Avsaknaden av luftvärnsrobot</b></u><br />
<br />
En stor del av de påståenden som figurerat huruvida det skulle vara för riskfullt att uppträda fritt till sjöss med svenska ytstridsfartyg grundar sig i det faktum att våra ytstridsfartyg i dag saknar luftvärnsrobot. Det finns de som felaktigt tar just denna parameter som en inteckning för att det inte skulle vara möjligt att uppträda fritt till sjöss överhuvudtaget. Visbykorvetten har som beskrivits tidigare en unik signaturanpassning. Den har även ett mycket bra motmedelssystem och en mycket kvalificerad artillerieldledning med tillhörande 57 mm allmålskanon med avsevärt bättre prestanda än tidigare generationer. Detta innebär sammantaget att möjligheten till egenskydd mot en rad olika hot är bra, men ger givetvis inte ett fullständigt skydd mot alla typer av hot, och det innebär framför allt sämre möjligheter att skydda andra fartyg mot hot från luften. Det är av den anledningen som marinen verkar för att ett sådant system ska införas på Visbykorvetterna såväl som på framtida ytstridsfartyg.<br />
<br />
Om en Visbykorvett trots god smyganpassning i nuvarande konfiguration, utan luftvärnsrobot, ändå detekteras och utsätts för en vapeninsats med exempelvis sjömålsrobot så är förmågan till självförsvar trots allt god. Fartygets smyganpassade konstruktion i kombination med hög fart, mycket goda manöveregenskaper samt en förmåga att påverka sin motståndares vapensystem med både aktiva och passiva motåtgärder, skapar sammantaget ett bra egenskydd för fartyget även vid uppträdande fritt till sjöss. En lång rad utvärderingar från en omfattande serie av olika prover gör det möjligt att dra denna slutsats.<br />
<br />
Om korvett typ Visby dessutom skulle tillföras luftvärnsrobot utökas det egna skyddet ytterligare och ger även en förmåga att skydda ett större område till sjöss i samband med skydd av andra fartyg, men även objekt i land så som exempelvis hamnar och andra viktiga kustnära installationer.<br />
<b><u><br /></u></b></div>
<div>
<span style="font-weight: bold;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-weight: bold;">Avvägningar avseende vårt uppträdande i sjöstriden</span><br />
<br />
Vid sjökrigföring finns ett antal grundprinciper som skapar förutsättningar för ett lyckat utfall vid olika typer av operationer. Exempel på dessa grundprinciper är förmågan att ta initiativ, överraska, kraftsamla och vilseleda en motståndare. Planeringen av varje marin operation kommer rendera i en stridsplan. I vissa fall kommer planen innebära att fartygen kommer att uppträda fritt till sjöss, och i andra fall kommer planen mynna ut i ett helt annat taktiskt mer tillbakadraget uppträdande där våra unika svenska geografiska förutsättningar kan komma att användas till vår fördel. Oförutsägbarhet och överraskning är hörnstenarna i vår taktik varför ingenting kan uteslutas avseende svenska fartygs uppträdande.<br />
<br />
En annan faktor som måste beaktas i denna diskussion är behovet av en lägesbild som är så pass noggrann att den kan utgöra underlag för vapeninsatser. Moderna vapensystem har generellt allt längre räckvidd vilket gör det möjligt att bekämpa mål på större avstånd. För att kunna träffa ett mål på havet krävs det dock att motståndarens fartyg kan lokaliseras och identifieras. Dessutom måste ett mål följas, eftersom mål på havet i de flesta fall rör på sig. För att säkerställa att vapeninsatserna träffar avsett mål är det också nödvändigt att urskilja det unika målet bland närliggande fartyg samtidigt som risken för tredje part beaktas.<br />
<br />
För att kunna verka mot en motståndare krävs således en kontinuerligt uppdaterad lägesbild. Uppbyggnaden av bilden kan ske på olika sätt och med olika sensorer men det finns en gemensam nämnare som begränsar deras förmåga, nämligen det faktum att jorden är rund. Jordens krökning innebär begränsningar att upptäcka och identifiera fartyg och flyg som är bortom den horisont som olika system kommer att begränsas av. Vårt försvar bygger därför i stor utsträckning på system i samverkan. Integrerade system över försvarsgrensgränserna där marinen kan dra nytta av information från exempelvis olika flygande sensorer, men även av information från andra aktörer och från de länder vi samarbetar med. På så sätt skapas förutsättningar för att genomföra överraskande vapeninsatser på stora avstånd och dolt uppträdande. <br />
<br />
I de fall detta upplägg inte skulle vara genomförbart kan det ibland vara nödvändigt att agera mer offensivt fritt till sjöss med en högre grad av risktagning. I ett läge där det saknas annan sensortäckning är det därför nödvändigt att kunna förflytta sig till det område där striden ska föras. Då är korvetter av Visbyklass, utrustade med ett flertal olika sensorsystem, bra plattformar att nyttja framskjutna, för att skapa en mållägesbild med hög kvalitet givet dess smygteknik.<br />
<br />
I korthet innebär denna diskussion att vi alltid måste anpassa vårt uppträdande med våra ytstridsfartyg, våra ubåtar och våra flygande sensorer på ett optimalt sätt för att uppnå en tillräcklig lägesuppfattning, och för att kunna agera enligt de grundprinciper som finns för sjökrigföringen. Styrkor och svagheter i respektive system kompletterar varandra i de olika situationer som kan förväntas till sjöss, från uthålliga övervakningsoperationer och skydd av sjöfart till rena anfallsföretag. <br />
<br />
Våra gemensamma resurser i form av ytfartyg, flyg och ubåtar kommer växelvis eller kombinerade, behöva exponeras på olika sätt och i olika omfattning, beroende på operationstyp, i syfte att skapa den lägesuppfattning som krävs för att nå en gemensam framgång i striden.<br />
<br />
<b><u><br /></u></b></div>
<div>
<b><u>Sammanfattande slutsatser</u></b><br />
<br />
Som har beskrivits i denna artikel så måste varje enskild operation bedömas utifrån en rad faktorer. Chefer på alla nivåer i marinen är väl skickade för att göra dessa bedömningar då de är förtrogna med vår stridsmiljö, våra möjligheter och begränsningar. Vi har en utvecklad taktik som är anpassad utefter dessa förutsättningar.<br />
<br />
I vissa lägen kan vi komma att behöva operera fritt till sjöss även under en förhöjd hotnivå för att skapa oss en uppfattning om läget på havet. Detta kräver hög taktisk flexibilitet vilket vi får genom Visbykorvetternas rörlighet och förmåga att förbli oupptäckta så långt som möjligt.<br />
<br />
Risker är en naturlig del av militär verksamhet vid högt hot. Risker kommer behöva tas, och om så sker är våra Visbykorvetter synnerligen lämpliga plattformar. <br />
<br />
En motståndare ska, och kommer också, känna att det är farligt att vara till sjöss. Vi har med kvalificerade ytstridsfartyg möjlighet att skapa osäkerheter på bredden och på djupet som motståndaren måste förhålla sig till.<br />
<br />
<b>Avslutningsvis. Krig är farligt, och har så alltid varit. Svenska ytstridsfartyg kommer vid varje enskilt tillfälle alltid att användas på den plats de gör störst nytta givet de aktuella förutsättningarna. Att rycka saker ur sitt sammanhang när man diskuterar frågor som dessa gör att man går fel i analysen och man kommer då att dra fel slutsatser.</b></div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhftKewFIgOpGYlDae_7tJ2PI93n154KRNiEmKgSLKqhjeA_eKs-Eo0EJ3IeehjZZJ46t9zZJPE73EG0eWekG500oUFqPJ_yge70GbRuM00j5pTl5uMa8yAweCuD3wnsvmOSrRLr7DCEyvA/s1600/DSC_3189_klar.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1063" data-original-width="1600" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhftKewFIgOpGYlDae_7tJ2PI93n154KRNiEmKgSLKqhjeA_eKs-Eo0EJ3IeehjZZJ46t9zZJPE73EG0eWekG500oUFqPJ_yge70GbRuM00j5pTl5uMa8yAweCuD3wnsvmOSrRLr7DCEyvA/s400/DSC_3189_klar.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="text-align: left;"><span style="font-size: small;">Kommendör Per Edling, Chef Tredje sjöstridsflottiljen</span><br /><i style="font-size: small;">Foto: Jimmie Adamsson / Försvarsmakten</i></span></td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div>
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-686566996983906952019-03-17T13:33:00.001+01:002019-03-17T13:38:00.770+01:00Med 270 mil kust behöver vi fler än sju ytstridsfartyg<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9nrYpEniuDSDzrIdOoienC_2Fp0G2e9-ri9qJv7aE4TAUWL7ROT8VdkvpMd2ELcXgefvB-N-dDs-S_5oMn21sxG4GDK91mOfxebjs7tL5WeIakzZtGMXqcaobRcVZDicL1lhAmth0H-l4/s1600/IMG_1076.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="702" data-original-width="567" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9nrYpEniuDSDzrIdOoienC_2Fp0G2e9-ri9qJv7aE4TAUWL7ROT8VdkvpMd2ELcXgefvB-N-dDs-S_5oMn21sxG4GDK91mOfxebjs7tL5WeIakzZtGMXqcaobRcVZDicL1lhAmth0H-l4/s640/IMG_1076.jpeg" width="515" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<h3 style="text-align: center;">
<b> Läs ovanstående<a href="http://www.blt.se/ledare/med-270-mil-kust-behover-vi-fler-an-sju-ytstridsfartyg/"> krönika i BLT</a>!</b></h3>
Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-5210423816737274532019-03-14T18:11:00.002+01:002019-03-14T18:11:18.501+01:00Gästinlägg: Perspektiv på kvalificerade sjöstridsfartyg – en kritisk förmåga i det nationella luftförsvaret<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhy-tQ4sO_Xykl7hnNZyySOSx3k1ytHyYasVPvFVLVJYGlq4mAafIpR7pdgul0At6YP7WNl9Q4gPllLfjWc6H5YFMuq6DVnOkN3eU5rEPJvaWG8ynuP2IAl5tB0FSSKMjjSylSyMMH3mTzB/s1600/sverige.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="760" data-original-width="760" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhy-tQ4sO_Xykl7hnNZyySOSx3k1ytHyYasVPvFVLVJYGlq4mAafIpR7pdgul0At6YP7WNl9Q4gPllLfjWc6H5YFMuq6DVnOkN3eU5rEPJvaWG8ynuP2IAl5tB0FSSKMjjSylSyMMH3mTzB/s400/sverige.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman"; margin: 0cm 0cm 12pt; text-align: justify;">
<i>Nedanstående inlägg anser jag utgör ett viktigt bidrag till debatten om vår framtida marin i allmänhet och ytstridsfartyg i allmänhet. I synnerhet då det behandlar synergieffekter (joint) mellan försvarsgrenarna. </i></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman"; margin: 0cm 0cm 12pt; text-align: justify;">
<i>/ Skipper</i></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman"; margin: 0cm 0cm 12pt; text-align: justify;">
-----------</div>
<b>De senaste årens beklagliga omvärldsutveckling har åter satt ett fokus på behovet av ett starkt försvar. Rysslands utveckling av militär förmåga och beredvilligheten att använda denna som ett instrument oroar. Kreml har länge uttalat sin vilja att stärka sin roll som global makt och med handling eftersträvas inflytande och kontroll i Rysslands omedelbara närområde, på bekostnad av andra staters suveränitet och integritet. </b><br /><br />Rysslands aggressiva agerande påverkar fundamentalt säkerheten i Europa och har gjort så sedan åtminstone 2008. En framtida väpnad konflikt i vårt närområde är tyvärr inte längre otänkbar och Sverige skulle obönhörligen bli indraget i händelse av krig mellan NATO och Ryssland. Detta då svenskt luft-, sjö- och markterritorium i så fall skulle vara av strategisk vikt för NATO, men också för Ryssland. Antingen för utnyttjande och befästa kontroll, eller för att förneka motståndaren detsamma.<br /><br />Ytterst ska vårt försvar ha en krigsavhållande effekt. Vad består då denna krigsavhållande effekt av? Frågan kan angripas utifrån flera perspektiv, eller abstraktionsnivåer, men att den krigsavhållande effekten huvudsakligen utgörs av reell trovärdig militär förmåga att möta ett väpnat angrepp torde vara ett vanligt svar. <br /><br />Debatten om Försvarsmaktens utveckling och framtida behov av trovärdig militär förmåga verkar emellanåt vara något kortsiktig. Fokus tenderar också ofta vara på markoperativ förmåga och totalförsvarsplikt, här och nu. Missförstå mig inte, självfallet bör Sverige ha en stark armé och det är bra att utbildningen av värnpliktiga återupptagits, men debatten om vilken framtida marin Sverige behöver verkar inte riktigt ha tagit fart utan hamnat i skuggan. Viktiga beslut avseende vilken framtida sjöstridsförmåga vi ska ha, behöver fattas i närtid. Detta då fartygsbeståndet är fåtaligt, åldersstiget och behöver omsättas. Komplexa upphandlingar och produktion tar tid. <br /><br />Östersjön och Västerhavet är ett av världens mest trafikerade områden. Kontinuerligt sker mellan 2000 – 4000 fartygsrörelser i dessa havsområden. Den komplexa sjölägesbilden kommer att vara en realitet i inledningen av en väpnad konflikt. Bekämpningen av eventuella fientliga överskeppningar och landstigningsföretag mot svensk kust är, och har alltid varit, en central uppgift för Marinen. Uppgiften är i grunden gemensam och koordineras med andra försvarsgrenar, framförallt luftstridskrafterna. Vad som krävs för att kunna bekämpa sjömål är framskjuten spaning, såväl aktiv som passiv, och förmåga att koordinera verkan. Korvetter, med kvalificerade sensorer, verkanssystem och ledningsresurser, och gott skydd är kärnan i förmågan att bekämpa fientliga överskeppningar. <br /><br />Argument för marina förmåga och kvalificerade sjöstridsfartyg kan ha flera utgångspunkter, exempelvis utifrån handelssjöfartens betydelse för Sverige och behovet av att skydda denna i kris och krig, eller som nämnts ovan, förmågan att vid ett väpnat angrepp bekämpa överskeppningsföretag och landstigningar. <div>
<br /></div>
<div>
<b>Men jag vill med detta inlägg lyfta fram argument för kvalificerade sjöstridsfartyg från en annan vinkel. Hur Marinens kvalificerade sjöstridsfartyg, korvetter, vid ett väpnat angrepp kan bidra till luftförsvaret av Sverige.</b><br /><br />Sannolikheten är stor att ett eventuellt väpnat angrepp mot Sverige inleds med omfattande bekämpning av våra sensorsystem och ledningsresurser. Sannolikt sker denna bekämpning främst med flygstridskrafter och långräckviddiga vapen, exempelvis kryssningsrobotar, men också understött av cyberangrepp och sabotage av specialförband. Om en motståndare överväger luftlandsättning, överskeppning av resurser och etablerandet av markoperativ förmåga på svensk mark, är luftoperativ kontroll oerhört viktigt för beslutsfattandet. Kan inte luftoperativ kontroll säkerställas, kommer inte större markoperationer att kunna utföras. Vår situationsuppfattning och förmåga leda luftförsvaret måste alltså från en fiendes perspektiv minimeras.<br /><br />Vår situationsuppfattning i luftrummet, och grunden för ledningen av stridsflyget, baseras på markbundna sensorer. Dessa markbundna sensorer begränsas av det faktum att jorden är rund och höjdtäckningen minskar bortom horisonten. Men det stora problemet är att de är just fasta stationer. Vi ska alltså inte räkna alltför hårt med tillgängligheten på dessa i händelse av ofred. De rörliga sensorer luftförsvaret har att tillgå utgörs i dagsläget av två äldre luftburna radarsensorer, ASC 890, samt förstås stridsflygsdivisionernas JAS-plan. Om markbundna sensorer och luftburna radarsensorer är bekämpade, kan man förstås tänka sig att stridsflygresurserna läggs på att patrullera lufthavet i händelse av ett väpnat angrepp. Men det finns flera operativa riktningar att hantera och uthålligheten på luftförsvaret begränsas därmed, liksom förmågan till kraftsamling och möjligheten att stödja andra stridskrafter. Det är förstås bra sensorer i nosen på stridsflygplanen, men de är begränsade i vissa dimensioner. <br /><br />Tillgängligheten, den operativa rörligheten och förbandens inneboende uthållighet, utgör marina förbands mest grundläggande styrkor. Rörliga plattformar med kvalificerade passiva och aktiva sensorer, förmåga till ledning, gott egenskydd, integrerade i luftförsvaret, bidrar således till tryggad och uthållig situationsuppfattning. Framskjutet uppträdande med rörliga enheter gör också att sensortäckningen blir väsentligt fördelaktigare än bara med de fasta markbundna sensorernas täckning. Redundans i sensorkedjan och sensorräckvidd är av yttersta vikt, för att få ut maximal effekt av stridsflyget i luftförsvaret av riket.<br /><br /><b>Vad som sällan lyfts fram som en kritisk förmåga, men som skulle vara helt central i det nationella luftförsvaret, är den roll som korvetter med robotluftvärn skulle kunna ha. </b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Robotluftvärn integrerat på korvetter, något som saknas idag men som marinen argumenterat för i många år för, medger ett bra självskydd för den enskilda plattformen. Men det är också av yttersta vikt för att kunna skydda andra resurser, exempelvis värdefulla sjötransporter, befolkningscentra, hamnar eller basområden. Också medges framskjuten uthållig spaning, för tidig förvarning, samt verkansförmåga mot motståndarens luftstridskrafter på djupet. Ju tidigare marina resurser kan utgöra ett hot mot fientligt flygvapen och fientlig långräckviddig bekämpningsförmåga, desto fler motåtgärder behöver motståndaren vidta, vilket i sin tur resulterar i än större handlingsfrihet och rörelsefrihet för egna luftstridskrafter.<br /><br />Sjöstridsfartyg med robotluftvärn, integrerade med övriga nationella luftförsvarsförmågor, skulle således kunna vara en extremt viktig pusselbit i byggandet av tröskeleffekt. Med mycket kort varsel kan sjöstridsfartyg genomföra spridning från bas och utgångsgruppera för försvar. Kvalificerade förmågor till ledning-sensor-verkan-skydd, samlade i en och samma plattform, medger flexibilitet vid snabba förändringar i hotbilden. I händelse av störd eller utebliven operativ ledning också en grundläggande förmåga att möta ett väpnat angrepp. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Kan inte fienden etablera luftoperativ kontroll, minskar risken markant för luftlandsättningar och överskeppningar av marktrupp. Korvetter med ovan beskrivna förmågor är reell trovärdig militär förmåga. Det är dags att satsa på det. Omvärldsutvecklingen kräver tyvärr det. </b></div>
<div>
<b><br /></b></div>
<div>
<i>/ Engagerad minör</i><br /><br /> <br /><br /> </div>
Unknownnoreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-19745133501748588612019-03-08T12:09:00.003+01:002019-03-08T12:09:58.303+01:00FLEXIBILITET<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvT2MnfuUYmiar35sWbUe22G76MxFTL75l-jQaTTi1QYsQ6SdRdD4VxTZIiyUQ1wOIJB_WqQ_UMX6b14cjiQ2cdePnyjFA3RH4Op0Vfl94ar91B2Z_6Etq1fNiLP5qthMAK5tqu7UKEQdE/s1600/VISBY.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="900" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvT2MnfuUYmiar35sWbUe22G76MxFTL75l-jQaTTi1QYsQ6SdRdD4VxTZIiyUQ1wOIJB_WqQ_UMX6b14cjiQ2cdePnyjFA3RH4Op0Vfl94ar91B2Z_6Etq1fNiLP5qthMAK5tqu7UKEQdE/s640/VISBY.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto: Försvarsmakten</td></tr>
</tbody></table>
<b><br /></b>
<b>Med start nästa fredag (15 mars) påbörjar marinen en omfattande verksamhet på västkusten. Det handlar dels om att den årligt återkommande ytstridsövningen där robotstrid från fartyg mot sjömål är det centrala. Utöver detta sker även en beredskapskontroll enligt <a href="https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/marin-beredskapsovning-pa-vastkusten/">Försvarsmaktens webbsida</a>.</b><br />
<br />
Att Marinen med mycket kort varsel har flyttat den planerade ytstridsövningen från sydkusten till västkusten påvisar tydligt marinens främsta styrka - flexibilitet! Att flytta en övning från en geografisk plats till en hela annan är i grund och botten ingen enkel sak i ett strikt planeringshänseende. Det handlar normalt sett om att i god tid boka skjutområden, luftrum, målresurser, hamnar och kajer etc. D.v.s för de som planerar en övning innebär det ett hårt arbete, som i mångt och mycket får göras om när man byter geografiskt område. Men det har uppenbart inte utgjort något hinder med anledning av att övningen nu flyttas med kort varsel.<br />
<br />
Men...<br />
<br />
För verkansdelarna, i det här fallet fartygen med sina besättningar, så är en sådan flytt inga som helst problem. En korvett kan utan förvarning snabbt skifta både fokus avseende uppgift, exempelvis från en ubåtsjaktoperation till att övergå till en kustförsvarsoperation med fokus på robotstrid. Men även skifte av geografiskt område efter beslut av högre chef. Den enda tid man behöver beakta är den tid det tar att flytta fartygen från ett område till ett annat, och med en visbykorvetts fartprestanda går även detta mycket snabbt.<br />
<br />
Marinens <b>ytstridsfartyg</b> tillsammans med flygvapnets <b>stridflygplan</b> utgör försvarsmaktens mest flexibla och viktiga verkansdelar. Det beror på att dessa kan användas i hela konfliktskalan från fred till krig, via kris och i så kallade gråzonsoperationer. Det finns få eller möjligen inga andra system i Försvarsmakten som dagligen löser uppgifter i fredstid, men som samtidigt är nyckelspelarna i ett högkonfliktscenario med uppgift att utgöra den första tröskeln mot en angripare. En tröskel som snabbt kan flyttas dit den behövs som mest.<br />
<br />
I ett omvärldsläge som under ett antal år succesivt har försämrats, från den politiska bedömningen att den eviga freden var här för att stanna i samband med försvarsbesluten 2000, 2004 och även 2009, så har det gått snabbt utför. I dag är läget i vårt omedelbara närområde ett helt annat där den militära spänningen är påtaglig. Därför måste den marina ytstridsförmågan inte bara omsättas, utan också utökas avseende numerär och förmågor.<br />
<br />
När<a href="https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/marin-beredskapsovning-pa-vastkusten/"> stora delar av marinen genomför verksamhet på västkusten 15-22 mars</a> så kommer det otvetydigt bli tomt på andra håll runt vår 270 mil långa svenska kust. Detta är det marina dilemmat som jag tyvärr har uppfattat att många inte riktigt har insett, alternativt aktivt väljer att bortse från.<br />
<b><br /></b>
<b>Sju korvetter var en numerär som beslutades i en annan tid. Men sju korvetter räcker inte närmelsevis för att möta det rådande läget.</b><br />
<b><br /></b>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjf5JJ2nhCX-kEViKkLmnr2DRq5KkL9O_z7apKQLs7_dsYuAOTBmzMOFE6fTFdmYDirqOvpgb48-Hs13r4M4c_DS8PSeqMZmuBvUG2xFIWM7HoxzPFr6C5XRzxs0Jw7jcXU1i8NeDJVLOfv/s1600/Rb15_visby.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="325" data-original-width="523" height="247" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjf5JJ2nhCX-kEViKkLmnr2DRq5KkL9O_z7apKQLs7_dsYuAOTBmzMOFE6fTFdmYDirqOvpgb48-Hs13r4M4c_DS8PSeqMZmuBvUG2xFIWM7HoxzPFr6C5XRzxs0Jw7jcXU1i8NeDJVLOfv/s400/Rb15_visby.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto: Försvarsmakten</td></tr>
</tbody></table>
<b><br /></b>
<br />
<br />
<br />
<br />Unknownnoreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-48988684623013558662019-02-04T15:03:00.002+01:002019-02-04T15:04:50.898+01:00BLT Krönika: Det finns inte förutsättningar för Sjöfartsverket att klara uppdraget<span style="background-color: white; font-family: NewRudeSemiCondensed-Bold; font-size: 18px;"><i><br /></i></span>
<span style="background-color: white; font-family: NewRudeSemiCondensed-Bold; font-size: 18px;"><i>Tidigare i veckan publicerade Statens haverikommission (SHK) en rapport rörande Sjöfartsverkets bristande förmåga avseende sjö- och flygräddning med helikopter. Rapporten riktar skarp kritik mot Sjöfartsverket och menar att det aldrig har funnit förutsättningar för att kunna upprätthålla beredskap på fem baser dygnet runt.</i></span><br />
<span style="background-color: white; font-family: NewRudeSemiCondensed-Bold; font-size: 18px;"><i><br /></i></span>
<br />
<h3 style="text-align: center;">
Hela min krönika som publicerades i lördagens BLT finner du <a href="http://www.blt.se/ledare/det-finns-inte-forutsattningar-for-sjofartsverket-att-klara-uppdraget/">HÄR</a>.</h3>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-43492237055061525932019-01-26T11:51:00.000+01:002019-01-26T12:13:48.459+01:00Stora delar av Östersjön utan helikopterburen SAR/FRÄD idag!<b>Idag meddelar Sjöfartsverket att både räddningshelikoptern på Visby samt Kristianstad kommer att vara ur beredskap under dagen. Det innebär att södra och sydöstra Östersjön inte täcks av svensk sjöräddningshelikopter.</b><br />
<br />
Gotland kommer att stå utan räddningshelikopter fram till 8 april, och basen Kristianstad är stängd i dag mellan klockan 07.00 och 17.00. Detta får idag följande konsekvenser för SAR respektive FRÄD.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidsJXOMWfvC7MLrOAdJsAu-HjIM7a9X4Gs4YeFOqykmHVbXzZQSGl16Yi7lNm36YI2I6CrTyf1rzdQTvBUOtsz93-S6xXeXxUAuOPdBkAMxwsB1hmoNWoo5HFEmpFuTwXNd72nxmy3rbZB/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-01-26+kl.+10.53.37.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1450" data-original-width="1600" height="578" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidsJXOMWfvC7MLrOAdJsAu-HjIM7a9X4Gs4YeFOqykmHVbXzZQSGl16Yi7lNm36YI2I6CrTyf1rzdQTvBUOtsz93-S6xXeXxUAuOPdBkAMxwsB1hmoNWoo5HFEmpFuTwXNd72nxmy3rbZB/s640/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-01-26+kl.+10.53.37.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;"><span style="text-align: start;">Bilden illustrerar möjlighet för </span><b><i>lokalisering</i></b><span style="text-align: start;"> av nödställd inom svensk TVG med helikopter inom <b>60 minuter</b>. I praktiken saknas täckning från Öresund till Västervik inkl stora delar av territorialvattnet</span></span><span style="font-size: x-small; text-align: start;"> runt Gotland.</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgUbdgV1Eg8x_xeE42NbckavfQZjrLskKJ8AIP1M3oe0lbIRiWrrHPyGxOFOlWeQllqder6iAPmyuHtNn5qlr_kEPzP6jvhyPEBEEfRj4nJM1OJvLbIgj9uVEDbr5dpiMjgiysAVGvd8Jp/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-01-26+kl.+11.18.43.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1392" data-original-width="1600" height="556" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgUbdgV1Eg8x_xeE42NbckavfQZjrLskKJ8AIP1M3oe0lbIRiWrrHPyGxOFOlWeQllqder6iAPmyuHtNn5qlr_kEPzP6jvhyPEBEEfRj4nJM1OJvLbIgj9uVEDbr5dpiMjgiysAVGvd8Jp/s640/Ska%25CC%2588rmavbild+2019-01-26+kl.+11.18.43.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;"><span style="text-align: start;">Bilden illustrerar begränsningarna för</span><span style="text-align: start;"> flygräddning (FRÄD) vilket innebär lokalisering och </span><b style="text-align: start;"><i>undsättning</i></b><span style="text-align: start;"> av nödställd pilot inom <b>90 minuter</b>. I praktiken saknas täckning över hela södra och sydöstra Östersjön.</span></span></td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
För exakt en vecka sedan, d.v.s även då en lördag, genomförde en svensk jaktincidentrote JAS 39 Gripen ett skarpt uppdrag över Östersjön, vilket <a href="https://www.dn.se/nyheter/sverige/rysslands-svar-vi-har-inte-krankt-svenskt-luftrum/">bekräftats av Försvarsmakten</a>. Detta med anledning av att en rysk IL-20 eskorterad av två Su-27 uppträdde över Östersjön. Dessutom <a href="https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/overtradelser-mot-tilltradesforordningen/">kränktes svenskt luftrum</a>.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Försvarsmakten köper tjänsten flygräddning (FRÄD) av Sjöfartsverket för sin verksamhet, vilket i huvudsak handlar om undsättning av stridspiloter. För denna tjänst betalar Försvarsmakten ca 57 miljoner kronor årligen . Enligt avtalet ingår det att upprätthålla beredskap på fem baser varav Visby och Ronneby (nu Kristianstad) är två av dessa. Båda dessa baser är alltså idag stängda på grund av övning respektive planerat underhåll. Basen på Visby kommer enligt Sjöfartsverket att vara stängd fram till 8 april<i> (med vissa undantag då annan helikopter omdisponeras till Visby)</i> p.g.a övning fjällräddning.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Vattentemperaturen i Östersjön ligger idag mellan 2-3 grader. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6025016426843392204.post-45621758285333583202019-01-09T10:56:00.000+01:002019-01-10T13:45:57.724+01:00Uppdaterat: Gotland utan sjöräddningshelikopter under tre månader! <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigIMaTfDu7MJhR3_Ru7-YziCjEX89N8RD4QC8PpOwCjCP1-M3mnYQptjjRcxyQBkBRp42s14wcMo-OYx3Qhhfix1QCx7x7MIvq0pWBnm_v11eHOzxKZNwIxBH6ia1YziEajvg6vPUm2RH7/s1600/Gotland_i_O%25CC%2588stersjo%25CC%2588n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="721" data-original-width="739" height="390" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigIMaTfDu7MJhR3_Ru7-YziCjEX89N8RD4QC8PpOwCjCP1-M3mnYQptjjRcxyQBkBRp42s14wcMo-OYx3Qhhfix1QCx7x7MIvq0pWBnm_v11eHOzxKZNwIxBH6ia1YziEajvg6vPUm2RH7/s400/Gotland_i_O%25CC%2588stersjo%25CC%2588n.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<b>Igår stängdes Sjöfartsverkets helikopterbas på Visby ner. Det är dessvärre något som börjar bli mer regel än undantag. Men nu stängs basen ner i hela tre månader under den kallaste och därmed mest farliga tiden under hela året.</b><br />
<b><br /></b>
Sjöfartsverket stänger ner basen på Visby för att <a href="https://www.helagotland.se/samhalle/forslag-gotland-kan-fa-annu-en-raddningshelikopter-15401868.aspx">kunna flytta helikopter till Kiruna</a> för att öva i fjällmiljö. Man prioriterar således övning i fjällmiljö framför att upprätthålla beredskap för att så effektivt som möjligt lösa den skarpa uppgiften som handlar om att rädda liv.<br />
<br />
Jag förstår att man även behöver öva i fjällmiljö, men frågan är om konsekvenserna för denna övningsverksamhet inte blir för stora när det handlar om så lång tid?<br />
<br />
Men inte nog med detta. Sjöfartsverket fortsätter att förmedla en bild som inte alls stämmer överens med verkligheten. I en artikel i dag i <a href="https://www.helagotland.se/familj/gotland-utan-raddningshelikopter-i-tre-manader-15405978.aspx">helagotland</a> säger Mattias Hyllert , direktör för sjö- och flygräddning vid Sjöfartsverket, att förmågan till sjöräddning inte kommer att påverkas(!)<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i><b><br />"Han menar att sjöräddningsförmågan runt Gotland inte kommer att påverkas när ön står utan räddningshelikopter" </b><span style="color: red;">(se kommentar i uppdatering längst ned)</span></i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<b><i>"- Området täcks från baserna i Norrtälje och Kristianstad. Vid behov kan vi med kort varsel ombasera en räddningshelikopter från fastlandet till Visbybasen ... Det är också viktigt att komma ihåg att de flesta räddningsinsatser runt Gotland sker med båtar och den förmågan är god."</i></b></blockquote>
<br />
Att sjöräddningsförmågan <b><i>inte</i></b> skulle påverkas av en stängd bas på Visby behöver nog inte ens kommenteras.<br />
<br />
Att de flesta insatser runt Gotland har skett med båtar har till stor del sin naturliga förklaring i att helikopterbasen på Visby endast har varit sporadiskt öppen sedan 2013. Innan dess var det i huvudsak helikopter som stod för SAR enligt initierade källor.<br />
<br />
Men det största problemet är ändå att man envist hävdar att båtar skulle vara ett alternativ.<br />
Ja, så kan det vara i vissa fall, men långt ifrån vid alla tillfällen. Vattnen runt Gotland är oskyddade och svårt utsatta för väder i form av vind och våghöjd. Nedanstående bild visar på våghöjden runt Gotland för några dagar sedan. Alla sjömän <i><b>vet</b></i> att i sådant väder tar sig inga båtar ut på ett säkert sätt. Skulle man mot förmodan ändå göra det, så skulle det innebära livsfara för den nödställde att befinna sig i vatten bredvid ett fartyg eller båt som hissar i sjögången. Dessa svårigheter/risker uppstår redan vid våghöjder från cirka två meter, något som är vanligt förekommande under den period då Visby nu kommer att stå utan helikopter. Vid sådana förhållanden är helikopter det enda alternativet!<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglQCOdyyenVydlFWMMUoiVg1RvkntpcPOXchLtVbooDmaCwWMQZ4DuNtFIA_zvTX5DEaHcu3W0xKbVlNfxtJacaWVVGrXb1zTD7UbZqvkuI0Pr_ddYjXMU6rEDTiULNTFJ6Tvr36Crdxq6/s1600/image1.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="687" data-original-width="750" height="366" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglQCOdyyenVydlFWMMUoiVg1RvkntpcPOXchLtVbooDmaCwWMQZ4DuNtFIA_zvTX5DEaHcu3W0xKbVlNfxtJacaWVVGrXb1zTD7UbZqvkuI0Pr_ddYjXMU6rEDTiULNTFJ6Tvr36Crdxq6/s400/image1.jpeg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Jag har dessutom tidigare <a href="http://navyskipper.blogspot.com/2018/11/sjofartsverket.html">skrivit ett längre inlägg </a>om vad det innebär rent tidsmässigt när en bas stänger ner. Det får givetvis konsekvenser. Nedan redovisas konsekvensen av att basen på Visby är stängd. Att inte sjöräddningsförmågan skulle påverkas negativt är således ett helt felaktigt påstående.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgR8X5m778BaWSQJdb_d4xvmRLhGxsGL9p1Y6D7UKWn8at3gFMPjJxpmZjwJCMjMm3HBl1jaxp4CY_7fbcIX16v3nMXvGdecvMUV-OpOJqxou7GdQSXJvAodbAaDCH-AC7AYNR9RkPvc0tt/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2018-11-17+kl.+18.15.52.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1311" data-original-width="1600" height="524" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgR8X5m778BaWSQJdb_d4xvmRLhGxsGL9p1Y6D7UKWn8at3gFMPjJxpmZjwJCMjMm3HBl1jaxp4CY_7fbcIX16v3nMXvGdecvMUV-OpOJqxou7GdQSXJvAodbAaDCH-AC7AYNR9RkPvc0tt/s640/Ska%25CC%2588rmavbild+2018-11-17+kl.+18.15.52.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "utopia" , "palatino linotype" , "palatino" , serif; font-size: 12.319999694824219px;">Täckning från KRISTIANSTAD och NORRTÄLJE när basen på VISBY är stängd. Cirkeln motsvarar hur långt en helikopter tar sig inom 1 timme <i>(baserat på 15min till start och 45min flygtid med en fart av 145 knop).</i></span></td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Jag har tidigare pekat på att om en myndighet som inte löser sitt uppdrag bör meddela sin uppdragsgivare. Detta i syfte att problematiken ska kunna åtgärdas. Det gäller för övrigt alla som har ett uppdrag oavsett verksamhetsområde. Detta har nu Sjöfartsverket gjort genom en rapport, vilket är bra! I ett <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/sjofartsverket/pressreleases/ytterligare-raeddningshelikoptrar-kraevs-foer-att-naa-foermaaga-att-slaecka-skogsbraender-2819763">pressmeddelande</a> framför man bland annat följande.</div>
<blockquote class="tr_bq">
<b><i><br /><br />Ett utökat helikoptersystem enligt Sjöfartsverkets förslag skulle också innebära att förmågan att stötta Försvarsmakten med flygräddningsresurser förbättras. Den nuvarande organisationen utgår från sju helikoptrar fördelade på fem baser. Försvarsmaktens behov av yttäckning för flygräddning är inte fullt tillgodosett genom nuvarande organisation.</i></b> </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<b><i>- I nuläget har vi för få helikoptrar och för glest mellan baserna i norra Sverige för att fullt ut tillgodose Försvarsmaktens behov. I praktiken befinner sig alltid en av de sju nuvarande helikoptrarna på tungt underhåll, vilket innebär att systemet är känsligt för störningar. Detta förhållande kan förbättras genom vårt förslag som innebär att en sjätte helikopterbas etableras i Norrlands inland, säger Katarina Norén.</i></b></blockquote>
<b><i><br /></i></b>
Här bekräftas således att yttäckningen är för dålig fär Försvarsmaktens behov, och den blir inte bättre av att basen på Visby nu kommer att vara stängd under tre månader. Nästa från är vad konsekvensen blir när helikoptrarna på baserna Norrtälje och Kristianstad tas ur beredskap för avhjälpande eller planerat underhåll? Det tål att funderas på. Situationen är minst sagt problematisk för yrkessjöfarten och den militära verksamheten som är helt beroende av en fungerande sjö- och flygräddning.<br />
<br />
Förutom formella avtal så har även Sverige ett informellt samhällskontrakt gentemot sina medborgare. Avseende sjöräddning så har Sjöfartsverket att förvalta detta samhällskontrakt å statens vägnar. Det tål därför att påminna om de tragiska händelserna med Estonia och Scandinavian Star!<br />
<br />
--------<br />
<br />
<b><u>Uppdatering 2018-01-10</u></b><br />
<br />
I den senaste artikeln på helagotland.se är Mattias Hyllert indirekt felciterad av skribenten på helagotland.se. Den artikeln nu är korrigerad, därav denna uppdatering.<br />
<br />
Sjöfartsverket meddelar därför att Hyllert <b><i>inte</i></b> har hävdat att SAR-förmågan skulle vara opåverkad av vinterträningen. Man meddelar dock att man trots avsaknad av helikopter på Gotland, ändå räknar med att målsättningen för sjöräddningstjänsten ändå kommer att nås.<br />
<br />
Hyllert medverkar även i ett inslag på temat i SR Gotland i går den 8 januari.<br />
<br />
<iframe frameborder="0" height="150" src="https://sverigesradio.se/embed/episode/1214933?start=7980" width="100%"></iframe><br />
<br />
<br />
<br />Unknownnoreply@blogger.com3