Uppdaterad: Var tog materielen vägen? - Kustrobotbatteri RBS-15KA

Detta inlägg blir det första av flera i samma ämne. Hur många inlägg det blir beror på underlag och intresse. Inläggen syftar till att bringa lite klarhet i var fungerande försvarsmaktsmateriel har tagit vägen efter dess avveckling och även efter förbandsnedläggningar. Det är mycket materiel som bara har "försvunnit". Materiel som utgjorde en viktig del i svensk försvarsförmåga, men som nu kan vara destruerad, utspridd eller såld.

Första inlägget kommer att försöka avhandla var den materiel som ingick i kustartilleriets tunga kustrobotbatteri tog vägen? För att slutföra denna analys behövs hjälp från er läsare, och i synnerhet de av er som jobbat med systemet på ett eller annat sätt.


Bakgrund
I samband med försvarsbeslutet 1987 planerade man att anskaffa fyra tunga kustrobotbatterier som ersättare för batterierna med RB-08. Belsutet togs definitivt 1989 men ambitionen minskades till att enbart anskaffa ett batteri till förmån för ubåtar av Västergötlandssklass. (Värt att notera att Armén då bestod av ca 30 brigader och Flygvapnet av drygt 20 stridsflygdivisioner).

Förbandet var helt levererat 1995 och gjorde då de första övningarna i full skala med övlt Tommy Erlandsson som batterichef. En artikel om detta finns att läsa i marinnytt (nr 5 / 1995) för den som samlar på dessa gamla fina tidningar.

Förbandet sattes upp av dåvarande KA2 i Karlskrona som lades ned i sin helhet i samband med försvarsbeslutet 2000. Detta innebar att allt rörligt artilleri inom kustartilleriet och tung kustrobotbatteri avvecklades.

Tungt kustrobotbatteri 90, som det benämdes, måste således fått den kortaste livslängden som ett svenskt modert förband någonsin haft. Ett nyanskaffat förband som enbart fick verka under fem år är värt ett eget inlägg som detta, och frågan är var all modern materiel tog vägen?

Förbandet 
Bestod av 230 man varav 20 officerare. Man förfogade över ett 50-tal fordon.

Förbandsdelarna var:

Stab
Mindre stab med chef och stf. Sambandspersonal och tekniker. Det fanns även två robotledare som skulle befinna sig hos ex. milobefälhavare för att kunna ge beslutsstöd. Tanken med förbandet var att ha två likanda halvor som skulle kunna verka oberoende av varandra. En halva omgrupperar medan den andra var insatsberedd.

Batterieldledningspluton (2st)
Ledningsfordon och sambandsfordon som grupperades skilda från varandra. Ledningsfordonet leder en robotpluton.

Robotpluton (2st)
Varje pluton bestod av tre robotgrupper med vardera en robotbil (totalt sex robotbilar). Varje bil lastade fyra RBS-15 M3 (observera att denna robot inte skall förväxlas med MkIII - Mer om RBS-15 här). Totalt förfogade kustrobotbatteriet över 24st RB-15 i en omgång. Vidare hade robotbatteriet även ett transportfordon med släp.

Robotbil med 4 x RB-15M3 (KA)

Mätpluton (1st)
Plutonen var delad i två mätavdelningar som förfogade över vardera en spaningsradar PS-902 som är en PS-90 modifierad för att vara optimerad mot sjömål. Radarn, en Ericson Giraffe kallades även något humoristiskt för KAraffen.

PS-902 var byggd på två Tgb 40 vilka hade militära registreringsnumren 340620 och 340622. Måldata överfördes antingen via radio eller tråd. Trots denna fina resurs för inmätning av sjömål så prioriterades extern måldata i första hand för att inte röja förbandet.

PS-902 radarterrängbil
Besök http://hem1.passagen.se/anbr2000/PS902.JPG  för bild

Närskyddspluton (1st)
För skydd av viktig materiel och personal

Trosspluton (1st)
Containerbaserad lösning med bl.a. sjukvårdstropp med akutcontainer för krigskirurgi.




Var tog all materielen vägen?
De senaste åren har debatten runt fördelar med ett mobilt kustrobotbatteri tagit fart, framförallt på försvarsbloggarna. Många som deltar aktivt i debatten förordar ett mobilt kustrobotbatteri på Gotland som ett mycket kostnadseffektivt och enkel lösning för att, till del, försvara Gotland från en potentiell fiende som vill landstiga, men också för att kontrollera Östersjön. Vi hade den möjligheten fram till 2000 innan man medvetet avvecklade denna föråga.


Är materielen förrådsställd? Kan man plocka fram prylarna ur något väl ventilerat bergrum och återuppbygga förbandet? Nej - nu är det tyvärr helt kört efter att ha gjort vissa efterforskningar.


Robotarna 
Finns sannolikt kvar i FM, men är troligtvis modifierade till MkII standard, d.v.s. till den robotversion som samtliga svenska ytstridsfartyg förfogar över i dag.


Robotbilar 
Tack vare lite god information från en källa har vi definitivt lyckats lokalisera fyra av sex robotbilar och har misstankar om var övriga två kan befinna sig.


Tre av robotbilarna med militära registreringsnummer 12931, 12934 och 12936 såldes i slutet av december 2011 genom Försvarsexportmyndighetens försorg till en svensk firma vid namn Bärebergs järn & maskin i det som benämndes Surplus sale 2011:5 Lot 3. 


Nypriset för en robotbil var när de anskaffades 1992 summan 1,5 miljoner kronor. Frågan är vad järnhandlaren fick betala för bilarna som användes i Försvarsmakten under endast fem år?


Robotbilen med regnr 12935 och beteckningen OL har återfunnits hos KA2 museum på Aspö där den nu står utställd som museiobjekt.


Således saknas robotbilarna med regnummer 12932 och 12933. En av dessa bilar är sannolikt den som tillfördes Artdemo/Bekdemo som sattes upp som demonstratorprojekt på A9 i Kristinehamn där avsikten var att i samverkan med industrin utveckla en markmålsversion av RB-15.

 FMV och SAAB har med stor sannolikhet nyttjat någon av dessa robotbilar med benämningen RM för provskott med RB-15MkIII inför export av roboten till Tyskland. Den stora frågan är var bilarna befinner sig och vem som äger dessa i dag? Är det FMV, FM (A9), SAAB eller någon annan? Har ni svar på frågan så lämna info i en kommentar till inlägget.

Robotbil modifierad för provskott med RB-15 MkIII tub

Provskott med MkIII

Radarterrängbil PS-902
Det fanns som sagt två stycken PS-902 bilar med ett anskaffningspris för enbart radaranläggningen om 9 miljoner kronor per radar. Enligt den plan som fanns för "Amfibiebrigad 04" så skulle dessa två enheter ingå i ett brigadspaningskompani. Av detta blev som bekant ingenting.


Var dessa bilar/radar finns i dag är i skrivande stund oklart. Tips mottages tacksamt.


Ledningsfordon och sambandsfordon
Batteriledningsfordonen är synnerligen intressanta då dessa innehöll själva roboteldledningen som var en utvecklad version av RCI 400 och steget innan RCI MkII. Ett av ledningsfordonen hamnade hos Artdemo/Bekdemo vid A9 i Kristinehamn. Huruvida detta fordon finns kvar där, och var det andra har tagit vägen är synnerligen av intresse.




Sammanfattning
Tung kustrobotbatteri RBS-15 KA var ett mycket lyckat koncept med hög rörlighet och med stor effekt till ett förhållandevis lågt pris. Trots detta slogs det sönder och samman och materielen försvann och vissa delar har sålts som militärt överskott. Ett mycket tråkigt faktum, och ett stort bakslag för svensk försvarsförmåga.
Hela förbandet kunde "gömmas" i lador och förrådsbyggnader, något som hade passat bra för ex. försvaret av Gotland. Men den tiden är nu förbi. I stället kan vi bara vara åskådare när  grannen i öster bygger mostvarande kustrobotsystem.  




Uppdatering 3/1


Två robotbilar kan ses på Google maps på position N58°24'11.67" E15°39'13.50". 
Dessa två bilar står uppställda utanför SAABs fabrik i Linköping. Sannolikt två av de "saknade bilarna"


Vidare har uppgifter kommit om att robotbil RM som har nyttjats av SAAB för provskjutning har registrerungsnummer 12930. Detta innebär att det sannolikt fanns/finns fler än totalt sex robotbilar tillverkade för FM.


Ytterligare en robotbil har observerats på bild. Denna gång en likadan bil med militärt registreringsnummer 12562 och beteckningen NM. Detta kan måhända vara en prototyp/förserie. Bilen på bilden nyttjas sannolikt av SAAB för utställningsändamål då man har monterat på två MkIII tuber med utställningsinformation synlig på tuberna. Bilden är tagen 2008. Var finns den här bilen i dag? Bildens webbplats: http://x.bbs.sina.com.cn/forum/pic/47471c530105sm4m