20 november 2013

Uppdaterat: Kvalitét framför kvantitet som inte finns?




Om man ska sätta fingret på en enda sak som varit genomgående under de senaste årens försvarsdebatt, något som varit ständigt återkommande och som utgjort grunden för i stort sett alla viktigare debattämnen, så är det numerär! Oavsett vilken försvarsgren eller materielsystem det handlat om så har debatten ofta tagit avstamp i en alldeles för låg numerär.  Vi ska börja detta inlägg med en kort tillbakablick.

Vi kan börja med JAS-affären. Precis efter att ett politiskt beslut fattats  med innebörden att vi skulle reducera det totala beståndet av stridsflygplan till 100 flygplan i version C/D så kom nyligen satsningen som innebär ytterligare en kraftfull reducering av flygplansflottan till enbart 60 flygplan av den nya modellen Gripen E som enbart kommer att täcka behovet för två av våra fyra befintliga stridsflygdivisioner samt stödverksamhet i F7 regi. Med andra ord ytterligare en halvering.

Vi minns debatten runt rikspjäsen. 48 stycken artilleripjäser av modell Haubits 77B blev till noll och inget, som sedermera blev en enda rikspjäs i FMV regi som sedan successivt ska växa till sig och bli 24 pjäser totalt. En halvering av antal artilleripjäser i Försvarsmakten.

Vi har den så kallade stridsvagnsrenoveringen där regeringens satsning blev värre än bara en halvering. Av 120 befintliga stridsvagnar ska endast 56 stycken renoveras för användning i insatsförsvaret.

Antalet sjöoperativa helikoptrar utrustade för ubåtsjakt var 14st för att därefter bli noll under en tidsperiod som ser ut att bli så lång som 15 år. Förhoppningsvis kommer vi någon gång efter 2020 att förfoga över fem sjöoperativt utrustade Hkp 14, men någon vapenintegration är fortfarande inte beställd. Här har vi kapat numerären med närmare två tredjedelar av den tidigare numerären.

Av de befintliga beståndet av åtta korvetter i riket, varav tre Visbykorvetter inte ens är levererade till Försvarsmakten ännu, så ser det just nu inte bättre ut att vi enbart kommer att ha rikskorvett 1-5 som spelkort i framtiden eftersom inga beslut tas av regeringen.

För att inte tala om luftvärnet som med sina två befintliga bataljoner utrustade med 60-talsprodukten Hawk nu äntligen planeras att omsättas. Läser man materielplanen så kan man dessvärre konstatera att materiel i form av en ny medelräckviddig robot endast kommer att kunna anskaffas till (minst) en av dessa båda bataljoner. Listan på satsningar som i praktiken är reduceringar och halveringar av vår numerär kan göras mycket lång.

Till detta kan läggas sentida händelser som "ryska påsken" där vi enligt SvD varken hade flygplan eller piloter tillgängliga. En annan debatt är den om "en-veckasförsvaret där ÖB mycket tydligt förklarade att Sverige endast kan försvaras på en begränsad plats under en vecka under förutsättning att en stor summa pengar tillförs. Det som ingen då frågade sig är hur vår försvarsförmåga ser ut i dag?

Försvarsminster Karin Enström har som parallell till allt detta hävdat att "hela Sverige skall försvaras".  Frågan är bara hur då, och med vad?


Varför då dra upp denna gamla skåpmat igen i ytterligare ett inlägg?

Anledningen är ånyo kopplad till en alldeles för liten numerär och indirekt vår försvarsförmåga. Men det som verkligen fick mig att börja fundera runt detta igen var detta uppfångade uttalande från generalmajor Dennis Gyllensporre vid de nyss avslutade försvarsföretagsdagarna arrangerade av FMV.


Här kan man vid en första anblick fundera på om general Gyllensporre som i dag är chef för ledningsstabens inriktningsavdelning och som även tillhör Försvarsmaktsledningen - FML möjligen blev felciterad? Men efter kontroll och efterföljande konversation på twitter så kan jag konstatera att citatet är korrekt, vilket gör mig både förfärad och förvånad. Det Gyllensporre utgår från i sitt resonemang - att kvalitét är viktigare än kvantitet - tar sitt avstamp i Försvarsmaktens eget underlag till regeringen, den s.k perspktivplaneringen (PerP).

Innan jag går vidare i detta ämne tänker jag göra en liten avstickare och påminna läsaren om en text som f.d. riksdagsmannen och ledamoten i försvarsutskottet, Rolf K Nilsson (m) skrev i officerstidningen nummer 9/2012.
Ett stort problem med Försvarsmakten var att många militära chefer på höga befattningar såg försvarsberedningens rapporter som beslut från riksdag och regering och började arbeta efter dess innehåll. En alltför vanlig syn vid förbandsbesök efter juni 2008 var förbandschefer som viftade med försvarsberedningens rapporter som om det vore Maos lilla röda under kulturrevolutionen och lyckligt förklarade ”Vi har redan börjar arbeta efter den här”. Illa. Mycket illa. Försvarsberedningens rapporter hade inte diskuterats i vare sig utskott eller kammare.
Enligt Gyllensporres twitterflöde så har Försvarsmakten tagit ställning till principen (kvalité före kvantitet) och ska nu omsätta detta till en plan, helt och hållet baserat på eget underlag. Ett underlag som i sin helhet utgår från att Försvarsmakten inte kommer att erhålla ett utökat försvarsanslag, en metod som i sig själv både är anmärkningsvärd och starkt ifrågasatt i den allmänna försvarsdebatten. Undertecknad har tidigare skrivit om perspektivplanen med utgångspunkt att jag då ansåg att det var ett bra sätt att påvisa de stora bristerna. Med andra ord ett sätt att väcka politikerna. Men jag var även då skarpt kritisk mot just denna skrivning. I dag är jag inte alls lika positiv till den metod man valt då risken är överhängande att den kan slå mycket fel ut.

Den stora frågan just nu berör frågan varför Försvarsmakten på eget initiativ nu avser att förbereda/planera för reduceringar enligt sitt eget förslag, helt utan att man erhållit något sådant direktiv från varken riksdag eller regering, och innan försvarsberedningen är klar med sin slutrapport? Noterbart är att Dennis Gyllensporre också är Försvarsmaktens enda representant i den pågående försvarsberedningen.

När det kommer till försvarsförmåga så finns det alltid en skärningspunkt där kurvorna kvantitet och kvalitét möts, och där kvantitet (numerär) till slut blir viktigare än kvalité för att inte säga helt avgörande. Den gränsen anser jag att vi sedan länge passerat inom alldeles för många områden. Det finns helt enkelt ingen numerär att skära i längre. En-veckasförsvaret skulle förmodligen begränsas ytterligare både i tid och område med en sådan utveckling så tillvida att man inte satsar alla kort på ett skalförsvar i kombination med ett NATO-medlemskap.

Det är ytterst olyckligt att Försvarsmakten på egen hand argumenterar och förbereder för en reducering till förmån för det man benämner som ökad kvalitét baserat på utgångsvärdet att man inte kommer att erhålla ett utökat försvarsanslag trots att både försvarsberedningens rapport och ett riksdagsval står för dörren. Dessutom har flera riksdagspartier tydligt deklarerat att en ökning av anslaget är helt nödvändig.

Jag får samma otäcka känslor av detta som projekteringen av det nätverksbaserade försvaret (NBF) genererade. Stora kostnader baserat på stora visioner som genererade noll försvarseffekt.

Har undertecknad och många med mig missförstått Försvarsmaktens budskap? Om så är fallet hoppas jag på ett förtydligande där frågetecknen runt kvalitétsbegreppet rätas ut.

UPPDATERAT 131121 kl 0630:

Dennis Gyllensporre har nu kommenterat inlägget och rätat ut vissa frågetecken. Försvarsmakten har alltså EJ börjat planera för en reducering. Just den delen var alltså en missuppfattning från min sida kopplat till gårdagens konversation. Rätt ska vara rätt. För övrigt är det mycket uppskattat att HKV kommenterar och är delaktiga i debatten. Bra!

Jag är dock fortfarande kritisk till HKV metod att enbart redovisa åtgärder vid en prononcerad ekonomi och inget annat. Tidigare år redovisades alternativen vid både bibehållen och ökat anslag vilket gav politiker en bild av vad respektive alternativ skulle innebära i operativ effekt och förmågor.

25 kommentarer:

  1. Kvalitét för kvantitet var det ja...

    Med tanke på hur antalet eldenhet i luftvärnet med kort räckvidd utvecklats de senaste 20 åren (märk väl här att vissa politiker vill påskina att vår försvarsförmåga är bättre nu än vad den var då) blir det intressant att se hur ersättningen av Hawk kommer att gå till.

    Lite fakta i målet:
    Vi hade då 520 eldenheter EldE-70, 60 st EldE-90 och 60 st 40/48-system (två pjäser i varje eldenhet), samt även mindre kvalificerade enheter med handriktat 40 mm Lv.

    Nu ligger vi på 32 st EldE-70 (se Öv Klevensparrs svar här:
    http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2012/12/varfor-bradskan.html
    angående detta). Dessa skall nu ersättas med xx st EldE-98.

    Vad avser Hawk kan ju detta kanske vara av intresse:
    http://www.tradera.com/item/341411/195275429/teknik-for-alla-1961-1-hawk-luftvarnsrobot-daf-600

    Mig veterligen är luftvärnet det enda truppslag som fortfarande använder hålkort i papper på daglig basis för att drifta sin system (om detta förekommer någon annanstans inom FM får ni gärna upplysa mig därom).

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  3. Skipper, du frågade "Håller Försvarsmakten på att designa ett nytt försvar innan försvarsberedningens rapport är klar, och innan riksdag beslutat?" Jag svarade att det gör vi inte. Vår planering utgår från de uppgifter som regeringen ger oss. Synd att detta inte framgick i din blogg. Perp rapporten redovisar bl a vilka risker Försvarsmakten anser vara förknippade med oförändrade anslag. Vi argumenterar inte för reduceringar.

    Försvarsmakten planerar och genomför verksamhet i enlighet med det försvarsbeslut som beslutades 2009. Det kommer vi att fortsätta med till dess att regeringen ger oss anvisningar om något annat.

    Vi förutser att regeringen ger oss planeringsanvisningar inför det kommande försvarsbeslutet när propositionen ska utarbetas. Då påbörjas vår planering, utgående från de ramar som regeringen har beslutat. Med detta så vill jag understryka att Försvarsmakten inte håller på att omsätta PerP i en plan. Jag hoppas att jag rätat ut några frågetecknen.

    Dennis Gyllensporre
    HKV

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra Dennis, och tack för att du rätade ut frågetecknen. Uppdaterar inlägget.

      Radera
    2. @Dennis Gyllensporre
      Mkt bra att du klargör och kommenterar.
      Vad är skälet till att försvarsmakten INTE redovisar vilket försvar som bäst svarar upp mot beslutade uppgifter ,närområdeskapacitet/förmåga på kort/lång sikt och att vi saknar pliktiga försvarsgarantier?
      Vilken kvantitet är det som avses nedgå om prolongerad nivå beslutas (vilket gud förbjuder)?
      Jag har ställt denna fråga med viss varians om PerP som du säkert känner till Jan Salestrand och Sverker Göransson med kopia till försvarsutskott försvarsminister mfl men ännu saknas svar.

      Trafikverket berättar vilka behoven är och vad de kostar.
      Migrationsverket berättar vad behoven är och vad det kostar.

      Vad är skälet att försvarsmakten inte gör det ?

      Det här är verkligen inte bra för vårt land och våra medborgare att inte myndigheten tar det ansvaret och beskriver vad som krävs för försvar uppgifter dimensionering och ekonomi.
      De är ju ni som yrkesmän som måste göra det arbetet-de är inte politikernas uppgift.

      Hoppas på ett lika bra svar som de du gav Skipper.

      Med vänliga hälsningar
      Kn Jan-Olov Holm Hemvärnsbefäl

      Radera
  4. Då har vi tre generalspersoner som vågat sig ut i debatten (Grundevik, Engevall och Gyllensporre). Bra!
    Men var är de övriga 35?!

    PA/General räknas ej!

    SvaraRadera
  5. Min egen reflektion över deviserna "smalare och vassare" samt "kvalitet före kvantitet" är att man måste utgå från den numerär som fanns när begreppen började användas på tidigt 90-tal. Då var det förvisso relevant.

    Men: Hur ser numerären idag ut jämfört med då? Jag skulle vilja dra analogin att vi då hade en försvarsmakt symboliserad av ett ganska tungt tvåhandssvärd, med lite naggad egg, någon rostfläck och sliten kavel. Dock med god verkan vid full sving. Idag har vi ett av högvärdigt stål tillverkat och modern laserslipning vasst rakblad. Mycket modernt, men duger bara till rakning.

    Reducering i kvantitet har redan skett med kraft de sista 20 åren, så till den grad att jag misstänker att det blivit ett självändamål. Men är inte den delen av uppgiften redan löst nu?

    Som nog nämnts tidigare: Kommunikationen mellan bunkern FM och planeten Politiker måste bli bättre och tydligare, debatten måste fram i en större offentlighet, annars får vi snart ett rätt trist svar på frågan i FM rekryteringskampanj "Vem bryr sig?"

    NFördKan

    SvaraRadera
  6. @Dennis Gyllensporre:

    "Vi förutser att regeringen ger oss planeringsanvisningar inför det kommande försvarsbeslutet när propositionen ska utarbetas. Då påbörjas vår planering, utgående från de ramar som regeringen har beslutat."

    Den dag det går fel, tror du inte att politikerna kommer att säga; "HKV var minsann inte senfärdiga med att agera i enlighet med de politiska målen."

    Det är kanske till och med möjligt att de lyckas omfokusera hela sitt misslyckande till att bli ert misslyckande. Det har hänt förr i historien på andra områden vet vi! Ordet är fritt, och den som äger ordet har makten.

    Med vänlig hälsning Roger Klang

    SvaraRadera
  7. Vilse i pannkakan ?
    Försvarsmakten har en egen värdegrund, som snabbt kan ändras på websida. Varför överhuvudtaget behöver man en egen värdegrund. Riksdagen har väl ordnat med lagstiftning som täcker samhällets behov.
    När det gäller styrning verkar även den biten vara oklar från ledning, varför annars förtydliganden och inga konkreta specifikationer om personal och materiel.
    Utan att tala om exempelvis antal korvetter, artilleripjäser eller flygplan blir kvalite ett fritt svävande begrepp. Vad skall ha kvalite ? Sluta med detta luftiga diffusa prat !
    //RN

    SvaraRadera
  8. Ordet kvalité och även bra kvalité kan vara ett förrädiskt uttryck när man ska beskriva en produkt. Säger en kund (politiker) till en leverantör att man vill ha en rostig gammal folkvagn som går sönder efter en vecka. Leverantören producerar varan som går sönder exakt efter en vecka. Då har leverantören producerat en vara av Högsta kvalitet.
    Säger man att hela landet ska försvaras och har i åtanke att det går å skicka en soldat med en gammal mauser var som helst i hela landet och är beredd att avlossa några skott mot lede Fi så har vi ju försvarat landet med bra kvalitet.
    Så det är nog bäst att vi behåller musikkårerna så de kan spela lite vackert när lede Fi marscherar över gränsen, så kanske han inte är så stygg när han etablerar sig på strategiska platser.

    Ironi förekommer!!

    SvaraRadera
  9. Ordet kvalité och även bra kvalité kan vara ett förrädiskt uttryck när man ska beskriva en produkt. Säger en kund (politiker) till en leverantör att man vill ha en rostig gammal folkvagn som går sönder efter en vecka. Leverantören producerar varan som går sönder exakt efter en vecka. Då har leverantören producerat en vara av Högsta kvalitet.
    Säger man att hela landet ska försvaras och har i åtanke att det går å skicka en soldat med en gammal mauser var som helst i hela landet och är beredd att avlossa några skott mot lede Fi så har vi ju försvarat landet med bra kvalitet.
    Så det är nog bäst att vi behåller musikkårerna så de kan spela lite vackert när lede Fi marscherar över gränsen, så kanske han inte är så stygg när han etablerar sig på strategiska platser.

    Ironi förekommer!!

    SvaraRadera
  10. Jag efterlyser även en diskussion om hur dessa volymer, stora eller små, skall användas i enlighet med Enströms "hela Sverige skall försvaras". Debatten handlar ofta om volymer, beväpningsalternativ mm - men alltför sällan om HUR allt detta skall användas. Ett visst mått av sekretess är väl naturlig, men några huvuddrag bör väl ändå kunna skisseras?
    Ju mindre Försvarsmakten blir desto större blir ju betydelsen av att vara på rätt plats, vid rätt tid och med rätt utrustning. Omsatt i en operativ kontext, innebär det att den fredsmässigt mycket spridda insatsorganisationen med mycket kort varsel måste kunna kraftsamlas i olika riktningar. Förband skall koncentreras, transporteras, marschera - och... möta, hejda och slå en fiende? Hänger underhållet med? Hänger ledningssystemen med? Kan det civila samhället möta insatsförbandens behov av stöd?

    Försvarsmakten, och för den delen också politikerna, hävdar bestämt att folkförankringen är viktig - men den information om försvaret som når mig, är de märkliga rekryteringskampanjerna och myndighetens webbsajt. Rekryteringskampanjerna berör inte på något sätt hur Försvarsmaktens uppgifter, och webbsajten beskriver organisationen i ett visions- och målbildsperspektiv, helt utan konkretiseringar. Förbanden kan i någon mån bidra med webbreportage från verkligheten, men då med ett mycket barnsligt och ganska intetsägande tilltal.

    Hur skall Sverige försvaras? Hur skall striden föras?

    Var är ni, Försvarsmakten? Har ni något att förmedla?

    Patrik Lander
    FA/kn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här har man väl gjort vägvalet att "varumärket" är viktigare än själva innehållet.

      Radera
    2. Det känns som att HUR-et eller om man så vill helhetsgreppet, sedan länge tappats bort. Försvarsmakten har fastnat i en negativ spiral av suboptimering och enskilda system diskuteras ner på detaljnivå. Jag kan förstå att det inte är helt enkelt att få ihop pusslet med alla bitar men utan kartongen med bilden hur resultatet ska bli så är det ännu svårare och nu är vi där vi är. Det är dags att ta ett steg tillbaka och titta på helheten.

      En leverantör av TV-tjänster hade en bra reklamfilm 2010 med ett hangarfartyg och två flygförare på en tandemcykel med vingar. Det hade lika gärna kunnat vara Försvarsmaktens reklamfilm. Vad gör det för nytta att ha senaste och häftigaste HD-TV:n om man inte har några HD-kanaler att titta på?

      Radera
  11. Om magasinen till Försvarsmaktens AK5:or laddas med en enda patron av extremt hög kvalitet, så behövs inga fler patroner i magasinen? Personligen skulle jag dock föredra att bära sabel. Ty en sabel har mycket högre kvalitet än en AK5:a laddad med ett skott. Sabeln kan nämligen återanvändas ett oräkneligt antal gånger. Missar det första hugget, så träffar det tredje eller femte. Hur gör jag med en oladdad AK5:a ?

    SvaraRadera
  12. Försvaret är ju i nedlagt. Varför överhuvudtaget diskutera det som inte finns?

    Att en handfull personer med världsförbättrarneuvros är i Afganistan med äkta AK-5:or med skarpa skott, det betyder väl inte att det finns ett försvar ?

    Det är som att diskutera olika aspekter på flogestonets reaktion med luft vid förbränning.

    SvaraRadera
  13. Ja helt klart är att kvantiteten saknas. Läs gärna Cornucopias inlägg om detta.

    Men hur är det egentligen med kvaliteten som politiker och FML hänvisar till ideligen?
    Om man bortser från Försvarsmaktens främsta tillgång, den mycket dugliga och tåliga personalen, vad har man för ”state of the art” system?

    Uniformssystem M90 är, jämfört med andra länders, ett gammalt system med sina 25 år. Även om enskilda plagg och kängor numera inte skall vara äldre än 10 år så är basuniformen gammal. Ett modernt kroppsskydd (Krsk12) och med dito stridsväst har börjat införas men på tok för sent, något som har varit eftersökt av alla svenska enheter i utlandstjänst sedan början av 2000-talet. En modern hjälm saknas fortfarande då den befintliga M90 hjälmen är på tok för tung och klumpig för att utrusta med bildförstärkare på ett bra sätt.
    Vapensystemen som fortfarande används är utvecklade och inköpta under kalla kriget när vi hade värnpliktsförsvar. Ak5an är i grunden ett belgiskt vapen som utvecklades runt 1975, alltså snart 40 år sen. Hemvärnet är som bekant fortfarande utrustade med AK4, ett vapen från 50-talet! Bägge vapnen är i internationell jämförelse tunga allra helst när moderna hjälpmedel skall monteras på vapnen. Var, i vilka system, har den enskilde soldaten fått hög kvalité?

    Armén har förvisso fått ”hela” 4st Archer-pjäser men systemet kräver Excalibur granater för att vara modern och av hög kvalitet. I internationell jämförelse är nog ett modernt raketartilleri som MLRS 270 av högre kapacitet och större bredd.
    Huvudproblemet för våra stridsvagnar är snarare den lilla volymen samt det inbyggda problemet med dem, svårigheterna är förflytta dessa på kort tid över en längre sträcka. Att härbärgera 14st i kända förråd på Gotland medför ingen förbättring av öns försvar då dessa kan slås ut av fienden innan besättningar hunnit anlända till ön. Var är då kvalitén?
    Frågan är om Strf90 kommer att ersättas av Pansarterrängbil 360. Kvalitén att gå från 90ans beväpning till en mindre och få sämre terrängframkomlighet, allra helst i snö, borde vara mer än tveksam. Att Hemvärnet utrustas med en, i militära sammanhang, ytterst tveksam konstruktion i den nya Personbil 8, utan splitterskydd, utan att vara terränggående, gör nog att fler personer än jag lyfter förvånat på ögonbrynen.

    För flygvapnet är det livsavgörande vid en eventuell konflikt att ha moderna plan av yppersta klass. När flygplan JAS 39E/F (Gripen NG) införs kommer det vara av generation 4.5. Många länder runt omkring oss kommer då eller i en nära framtid operera flygplan i generation 5, i Nato F-22 resp. F-35. Ryssarna kommer istället ha sin T-50.
    När skall Sverige ha ett stealth plan i generation 5? Flygsystem 2020 som syftade till detta har väl redan flyttats fram till 2025? Var är kvaliteten då?
    Att vi opererar med en av världens äldsta transportplan och Europas första är vida känt. När andra länder köpt in nya moderna J-versioner av Hercules-planet så harvar vi vidare, med risk för liv och lem, med 60- och 70-tals maskiner. Kvalitet?
    Ett annat problem hos FV, precis som hos Marinen, är bristen på moderna vapen. De flesta länder runt omkring oss har eller kommer att ha kryssningsrobotar. Finland har inköpt till sina F/A-18 den amerikanska JASSM men Sverige har fortfarande inte valt någon, inte ens den delvis svenska KEPD 350. Sverige bestyckar sina plan och båtar med RBS15 men inte i dess senaste variant Mk3 utan en äldre modell. Var är kvaliteten då?

    Att Flottans numerär är alltför liten, och tyvärr minskande är ytterst beklämmande och allvarligt. Ett svenskt skalförsvar kräver mer än 5st lätta korvetter, allra helst med vår långa havsgräns och import/export av varor till och från svenska hamnar. Att ingen av korvetterna har ett fullgott, modernt missilbaserat luftvärn, är mer än lustigt. Var är kvalitén att utveckla för dyra pengar under VÄLDIGT lång tid korvetter med smygförmåga om de ändå inte har moderna anfallsvapen eller försvarsvapen?
    Och så här kan man hålla på….

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Tobbe T

      Våra reklamkampanjer får ju utmärkelser och sen har vi ju ett framstående gendercenter!

      Radera
    2. Det stämmer att ett stort behov av ny mtrl finns. Dock är ju Gripen NG som system matchande F-35 och dylika system med råge. Dock får vi se vad pengarna räcker till.

      Radera
    3. Intressanta frågor det också, men jag menar att just fokuseringen kring vapensystem och personlig utrustning inte får skymma VAD försvaret de facto skall användas till.
      Naturligtvis skall vi ha bra utrustning, det måste ju vara ett övergripande mål. Jag brukar alltid dra parallellen med finska vinterkriget, där en stor del av soldaterna helt saknade uniformer, utan bara utrustades med kokard och gevär. Ändå lyckades man ge fienden en smäll som han sent glömde. Utrustningen är inte allt. Därmed, vill jag förtydliga, anser jag inte att vi inte skall ha bra personlig utrustning.
      Men vad vi borde diskutera är VAD vi skall ha flygvapnet till, vad vi skall med 24 artilleripjäser till, spelar det någon roll om vi har en eller två lvbataljoner, 5 eller 7 korvetter. DEN frågan är viktig.

      Patrik Lander
      FA/kn

      Radera
    4. @Patrik: Jo, visst kunde finnarna ge ryssen rejält med däng under vinterkriget, men det var tack vare en fenomenal fältmässighet under vinterförhållanden hos den enskilde finske soldaten, en förmåga som fanns där och då fanns utan att den behövde övas. Klarar vi det idag?

      Ibland framhålls också Vietnams förmåga att med en barfotaarme tvinga bort USA, men mer sällan nämns det kolossalt höga pris i stupade som det innebar och den högst tveksamma stridsmoralen i de amerikanska förbanden. Är vi beredda att ta en sådan risk, och kan vi vara säkra på att en motståndare har motsvarande låga motivation i en konflikt?

      Men din poäng är sann, materiel är bara en av många punkter i en helhet.

      Radera
  14. Det stämmer också att svenska marinen använder en äldre version av RBS-15 (Mk 2) än vissa andra mariner, men det är också ett faktum att de äldre robotarna livstidsförlängs och uppdaterades med komponenter (som målsökaren?) från den senaste Mk 3 versionen. I folkmun brukar den svenska robotversionen betecknas RBS-15 Mk 2,5. Även finska marinen lär göra samma sak med sina äldre robotar. Ett kostnadseffektivt program kanske jämfört med att köpa nya Mk 3 robotar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här var det mycket spekulationer...

      Radera
    2. Skipper, menar du då att det att Sverige och Finland håller på att livstidsförlänga och uppdatera sina äldre robotar att det bara skulle vara spekulationer?

      Radera
    3. För det första ska man ta vad som skrivs på SolfF och andra forum med en nypa salt. Jag reagerar särskilt på dina påståenden om uppdaterad robotmålsökare och att den i "folkmun" benämns mk 2,5 samt att den skulle kunna likställas med mkIII... Jag avser inte gå djupare än så mht att då börjar vi tangera sekretess. Men du får nog se över informationskällan.

      Radera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna