21 december 2015

Hur länge kan icke-samordningen få fortsätta?



Jag har vid ett flertal tillfällen i olika sammanhang tagit upp frågan rörande utökad samordning och sammanslagning av Försvarsmakten (läs Marinen) och Kustbevakningen. Det är oerhört märkligt att detta är en fråga som ingen politiker verkar förstå, och att verksamhet till sjöss därför tillåts fortgå i parallella spår år efter år, utan att några åtgärder vidtas.

Min bedömning av situationen är att våra politiker saknas tillräckligt kunskap om de båda myndigheternas verksamhet och således vilka samordningsvinster som skulle kunna åstadkommas om man valde att organisera verksamheten på ett helt annat sätt, dvs. göra kustbevakningen till en del av marinen.

I dag larmar Kustbevakningen om personalbrist. Anledningen är att Kustbevakningen inte tog in någon ny personal, så kallade aspiranter, under åren 2009, 2010 och 2014 på grund av dålig ekonomi. Det innebär att KBV i dag saknar tio procent av personalen. Samtidigt rapporterar SR om att samma sak gäller i Försvarsmakten, dvs. personalbrist men här av en helt annan omfattning i numerär. Vi har alltså två myndigheter inom försvars- och säkerhetssektorn som har problem med både personal och ekonomi.  Kustbevakningen har fått ökade anslag för att klara verksamheten, men frågan är hur länge det räcker. Försvarsmakten fick hälften av det man såg som ett minimum i det senaste försvarsbeslutet och den omfattande materielproblematiken är elefanten i rummet som ingen vill prata om just nu...

Trots dessa realiteter så kan man fråga sig varför det så uppenbart saknas politisk insikt att se de stora samordningsvinsterna man skulle kunna erhålla genom att införliva Kustbevakningen som en del i marinen? 

Men till saken hör att den politiker som lyfter frågan i samtal med Kustbevakningen kommer att få ett helt annat svar. Man är från KBV sida fullständigt allergiska mot tanken på att bli en del av marinen.  När utredaren Jan Hyllander redovisade sin maritimutrdening som föreslog att man borde överväga en sammanslagning så regerade man inom Kustbevakningen både starkt, och på ett märkligt sätt.

– Men vadå överlappande arbetsuppgifter? Jag har jobbat här sedan myndigheten var ny och i Kustbevakningen sedan 1980. Jag kan inte komma på en enda överlappande arbetsuppgift, säger regionchefen för Kustbevakningen i Göteborg, Bengt Fernlund och brister ut i ett skratt åt sitt egen konstaterande.

Även andra chefer inom kustbevakningen uttalade sig i samma anda. Avdelningschefen på Kustbevakningen Dan Thorell är även han mycket skeptisk till utredningen och hävdar att man redan har ett mycket bra samarbete med marinen, så ur den aspekten behövs ingen sammanslagning.

Vilket samarbete Thorell avser, förutom det mellan Sjöcentralerna och KBV-flyget, och att marinen levererar sjölägesbild H24 till Kustbevakningen är det nog få som känner till? Myndigheterna tecknade förvisso redan 2011 en överenskommelse med goda avsikter. men utfallet har hittills varit relativt begränsat. Det intressanta, eller rättare sagt olyckligt och skrämmande i sammanhanget är att en statlig utredning (Maritim Samverkan SOU 2012:48) totalt har ignorerats. Mig veterligen har inte en enda av utredarens föreslagna åtgärder har genererat några konkreta åtgärder i rätt riktning. På regeringens webbsida sammanfattas utredningen enligt följande.

Det är utredarens bedömning att svenska staten saknar en samlad strategisk överblick av de sjöverkande myndigheternas maritima verksamhet. Därmed blir det svårt att driva en samlad långsiktig strategisk inriktning och utveckling av myndigheterna. Den bristande överblicken beror bland annat på att den maritima verksamheten är fördelad på ett stort antal myndigheter som lyder under flera olika departement. De ordinarie besluts- och styrningsprocesserna inom och mellan Regeringskansliet och myndigheterna förefaller otillräckliga för att skapa en tydligare strategisk inriktning.

Men några åtgärder har alltså inte vidtagits. istället vidtog nuvarande regering ytterligare en åtgärd för att försvåra samverkan, nämligen att flytta KBV från försvarsdepartementet till justitiedepartementet(!) Kustbevakningen kämpar dessutom emot med näbbar och klor och hävdar att slutsatserna är felaktiga och att det inte finns en enda överlappande arbetsuppgift...

Men det är givetvis inte sant. Det finns ett flertal punkter där Försvarsmakten och Kustbevakningen har överlappande uppgifter, men som absolut inte är samordnade. Om detta har jag skrivit tidigare här.  Att bedriva verksamhet parallellt med två maritima myndigheter kan aldrig vara kostnadseffektivt. Det har i stort sett alla förutom Sverige och Tyskland insett. Fördelarna med att införliva KBV som en del av Marinen är givetvis många, men de kanske viktigaste är:

- Samordning av parallella verksamheter. KBV övertar sjöövervakningsuppgiften (H24) så att Marinens stridsfartyg kan ägna sig åt att öka förmågan till väpnad strid.

- Samordning av fartygsbeståndet. KBV har en omfattande fartygsflotta som kan merutnyttjas på ett betydligt bättre sätt. I dag sker nära nog noll samverkan mellan fartyg ur marinen och Kustbevakningen.  Man möter varandra ute på havet och den ena har inte en aning om vad den andra sysslar med. Mer skrämmande exempel finns, men som inte lämpar sig för skrift.

- Samordning inom personalområdet. Vi har idag två maritima myndigheter med personal i stab- lednings- och logistik/underhållsorganisationer. Här finns en stor samordningspotential om man vill. Det finns även stora möjligheter att omskola personal som är färdig med stridsfartygstjänst till att bli kustbevakare. Det skulle ge en betydligt bättre nyttjandegrad av de investeringar man har gjort i varje individ avseende kostsamma utbildningar (nautiker, sjöingenjörer och tekniker).

Jag noterar även att KÖMS i sitt yttrande till tidigare nämnd maritimutredning föreslår en sådan samordning.

KÖMS bejakar utredarens förslag att överväga att skapa ett samlat sjöförsvar som inkluderar både Kustbevakningen och Marinen. KÖMS inser att det finns en stor politisk sprängkraft i detta förslag i Sverige men att nuvarande situation inte långsiktigt är hållbar ur en rad aspekter. Utredaren belyser på ett tydligt sätt dessa i sin utredning (rekrytering, utbildning, infrastruktur (hamnar etc.), fartygsanskaffning, havs- övervakning mm.) dvs. en rad frågor där det borde finnas mycket att vinna på att skapa ett samlat sjöförsvar. KÖMS föreslår att regeringen snarast tillsätter en utredning med uppgift att föreslå former för, samt hur och när ett samlat sjöförsvar ska kunna realiseras. Som en modell bör den av Norge valda lösningen prövas särskilt.

Det är ytterst anmärkningsvärt att man från politisk nivå varken vill se, och än mindre ta tag i detta. Alliansregeringen som tillsatte maritimutredningen valde att helt ignorera utfallet. Regeringen Löfvén valde att ta ytterligare ett steg - åt fel håll - genom att flytta Kustbevakningen till ett annat departement vilket går stick i stäv med rekommendationerna.
Begreppet "att sila mygg och svälja kameler" har sällan varit mer passande.


--------------------------------------

Som kuriosa i sammanhanget kan man även betrakta turerna runt Kustbevakningens fartyg KBV 003 Amfitrite i Karlskrona. redan 2012 började det planeras för att fartyget skulle in i örlogshamnen.

"Marinen har börjat muddra för en plats i örlogshamnen ..... Om det känns bra för oss och det passar örlogsbasen kan det bli hennes nya kajplats."


Men det skulle dröja mycket länge innan man förtöjde där. Man har lagt stora summor på muddring och senare på att bygga om och förlänga en hel kaj för att Kustbevakningen skulle acceptera sin nya förtöjningsplats. Sommaren 2013, dvs ett år senare skrev media att det snart var dags. Men trots det var man inte särskilt entusiastiska utan såg det mer som prov och försök.

"Då ska vi låta 003 provligga vid kajen för att se om det passar oss. Det är en länge planerad försöksverksamhet."

Ytterligare ett och ett halvt år senare, dvs i december 2014 så skrev media att en flytt nu är nära, men inte heller denna gång blev det något av den saken.

Det skulle dröja nästan ytterligare ett år, nämligen till september 2015 innan det hände något. Då skrev media att Amfitrite hade flyttat in till örlogshamnen.

Men den vistelsen blev inte långvarig, trots alla mudderarbeten och trots den för Kustbevakningen nybyggda kajen. För plötsligt kom man på att bottendjupet inte var tillräckligt. man lämnade således sin nybyggda kajplats och gick tillbaka till den gamla i handelshamnen igen.

"Fartyget flyttades till marinbasen för att man ville öka säkerheten runt fartyget, men det visade sig att vattendjupet inte var tillräckligt stort vid den nya kajplatsen. Hade vattenståndet blivit lägre hade det stora fartyget riskerat att fastna när man skulle rycka ut vid larm, skriver Blekinge Läns Tidning."

Nu förhåller det sig på det viset att det nämnda grundet (på 5,5 meters djup) inte på något sätt var nytt. Det återfinns i alla sjökort, dessutom fritt tillgängligt via Eniro webben. Som navigatör med 15-20 års erfarenhet så kan jag faktiskt inte riktigt se problemet. På bilden nedan (sjökortsutdrag från Eniro) illustreras inseglingen till/från den aktuella kajplatsen. Det ligger även en mätvektor som visar att passgen mellan 6-meterskurvorna är 97 meter bred, och man går där på rak kurs till/från kajplatsen. 

KBV 003 Amfitrite har ett normalt djupgående på fem meter, är 81 meter lång och 16 meter bred. Vid passage på rak kurs har man således 2,5 fartygsbredders marginal på varje sida. Det finns således även utrymme att passera på tvären med åtta meters marginal i för och akter, även om det inte är en manöver att rekommendera.



Min enda bedömning av alla dessa turer, sammantaget med den tidigare uttryckta oviljan till mer samarbete och än mindre till en sammanslagning, är att man från KBV sida helt enkelt har en allmän ovilja att samlokaliserar med marinen. Huruvida detta stämmer överens med verkligheten lär vi aldrig få veta, men tidigare samordningsförsök avseende lokaler för utbildning har även det runnit ut i sanden.

Jag konstaterar att det verkar vara fritt valt ämne huruvida man ska samordna sig eller inte, eftersom politikerna inte ställer några krav inom just detta område samtidigt som man är väldigt detaljerad i styrningen inom andra områden. Är det ren och skär okunskap?


-------------------------

För övrigt så passar jag på att tipsa om att läsa mina krönikor från föregående vecka i både BLT och i SvD om ni inte redan har gjort det.





20 kommentarer:

  1. Vad får politikerna för svar när frågan går till FM?

    Ryktet säger att två andra pensionärer skall fylla tomrummet efter HMS Jägaren.
    Vedettbåtarna HMS Stockholm och HMS Malmö skall turas om att då och då vara på framsidan av landet. Båten, som redan fått namnet 08an, beräknas vara färdigavrustad redan under 2016! Det är då dags för den att inträda i det som numera kallas för antikrundan ;-)
    Jag har faktiskt en viss förståelse för svaret, och skrattet, från regionchefen i Göteborg. Med vad skall han samverka och ha överlappande verksamhet? Antikrundan, några bevakningsbåtar i och omkring hamnen eller det marina hemvärnet?

    F.d. Teaterdirektören.

    P.S. "Försvarsmakten fick hälften av det man såg som ett minimum i det senaste försvarsbeslutet...". Vår nuvarande ÖB tycker detta är helt tillräckligt för att genomdriva alla de beslut som har tagits och mer därtill? Marinchefen tycker som chefen fast lite mer!
    P.S.2 Betänk också att redan nu är kostnaderna för personalen en tung ekonomisk sten att bära och då saknas det ändå ca 1200 heltids och 8000 tidvis tjänstgörande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är varför militären gnäller om kostnader för personal? varenda sopa till officer som uttalar sig i media är i det närmaste lyrisk hur bra och vasst dagens försvar är. De svenska guldgalonernade hönorna är det mest patetiska man kan tänka sig, ingjuter noll förtroende. Inte så konstigt att allt fler väser att de inte kommer lyfta ett finger om ryssen kommer? Och ja jag skojar inte, personer som gjort lumpen och som snarast är mer "patriotiska" än gemene man kastar ur sig sådana saker! Varför skulle de göra det? Vad har svenska militär att erbjuda? Inte ens en burk ärtsoppa och inte en Hkp om elden är lös. Svensk militär kan hålla ett kompani i Tchad för 40 miljarder kronor, sen är det stopp på verkanselden.
      Lägg ned skiten, KBV kan gå samma väg, det enda de gör är att jaga lite förfriskade fritidsbåtsägare och kolla fiskenät.
      Mvh
      Trött Världsmedborgare

      Radera
    2. Modigt att vara anonym när du drar ur dig en massa skit ingen kan bemöta. Samtidigt skall du ha en eloge för att du nyttjar en av demokratins styrkor; nämligen att få vara anonym.
      Var lite försiktig bara när du använder ordet sopa, eftersom vi officerare har inte hur stor skyffel som helst så gör du på dig för mycket när det krisar kanske vi inte kan sopa upp allt.
      Tomas Westerling
      Kommendörkapten
      070-569 27 44

      Radera
    3. Modigt att vara anonym när du drar ur dig en massa skit ingen kan bemöta. Samtidigt skall du ha en eloge för att du nyttjar en av demokratins styrkor; nämligen att få vara anonym.
      Var lite försiktig bara när du använder ordet sopa, eftersom vi officerare har inte hur stor skyffel som helst så gör du på dig för mycket när det krisar kanske vi inte kan sopa upp allt.
      Tomas Westerling
      Kommendörkapten
      070-569 27 44

      Radera
    4. Modigt att vara anonym när du drar ur dig en massa skit ingen kan bemöta. Samtidigt skall du ha en eloge för att du nyttjar en av demokratins styrkor; nämligen att få vara anonym.
      Var lite försiktig bara när du använder ordet sopa, eftersom vi officerare har inte hur stor skyffel som helst så gör du på dig för mycket när det krisar kanske vi inte kan sopa upp allt.
      Tomas Westerling
      Kommendörkapten
      070-569 27 44

      Radera
    5. Men beskrivningen stämmer ju inte, det gamla försvaret hade fast anställd personal för de blå vapengrenarna och plikt för armén, delar av KA och flottan undantaget. När politiken använde FM som budgetregulator kunde man inte göra sig av med den professinella personalen, för beväringar kan nog varken strida eller utbilda sig själva, samtidigt plockade man upp RMA och NBF där det förra var sprunget ur doktrin efter Vietnamn och det senare en nymornad linda, som byggde på natosamband, samtidigt som Sverige skulle svara för NBG, dvs en nordisk expeditionsstyrka, detta var inte officerare universalt, utan några enstaka i gemen, som utfärdade de politiken ville och serverade de underlag som passade det politiska landskapet. (Moore-doktrinen) Jo, visst var det lite si och så med uppskattningen av plikt, som uppfattades som lite bonnig, men bättre GB, PB och KB avseende fysik och omdöme torde inte funnits, och att man var för att avskaffade plikt var en dygd av nödvändigheten, för man fick inte de resurser som behövdes för att ställa om försvaret professionellt, och då blev det som militären varnade för, ett försvar utan erfroderig bemanning och materiel, men det är väl knappast officerskåren som röstat på vågmästarpartiet mp, som varit proaktivt minska anslagen och ställa om allt till den internationella scénen, ett resultat av den frihetliga vänstern och den frihetliga liberalismen, hand i hand. Att inte fler officerare klagat i högan sky är närmast förvånande. Inget besked om vilka besked man ska stå på, och ingen platta att upprätta en bas på, och endast finansiering som räcker för halva målet. S.W

      Radera
  2. Om inget skedde under 8 år med Alliansen, och Persson 2002 - 2006 var väldigt nära att lägga ner försvarsdepartementet, och skapa ett ett(1) ett enda blåsljusdepartement, så inses att frågan förefaller vara ngt annorlunda föreställd inom politikens värld, och det är trots allt politiken, som absolut enligt regeringsformen inte får ha med opererativ verksameht att göra, som styr riket genom ramar och principbeslut (policys)

    Så man får studera regleringsbreven på ESV,
    för 2015 (baserat på alliansens budget gäller:

    Fö2014/125/ESL (delvis)
    Fö2014/2097/ESL (delvis)
    http://www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=16359

    Mål 1

    Kustbevakningen ska under 2015 vidmakthålla: (notera vidmakthålla)

    i. förmågan att kunna bekämpa oljeutsläpp
    på upp till 10 000 ton till sjöss
    arbeta för att utveckla denna förmåga.

    ii förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss
    i syfte att

    iii ansvara för miljöräddningstjänst när olja eller andra skadliga
    ämnen har kommit ut i vattnet eller då det föreligger en överhängande fara
    för detta samt

    iv arbeta för att vidareutveckla dessa förmågor.

    Återapportering MÅL 1

    ii. nationell förmåga OCH kapacitet till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss

    Redogörelsen ska innehålla en bedömning av
    - insatsförmågaeventuella
    - utvecklingsbehov för att förbättra förmåga och beredskap.

    i. Förmågan att bekämpa oljeutsläpp på upp till 10 000 ton
    ska analyseras och kommenteras utifrån såväl nationella som
    internationella resurser.

    S.W Notera att man kastar om återrapportering av i. och ii. dvs ii. ska återrappterteras som en konkret operativ verkställbar uppgift, medan 1. ska analyseras, dvs det är ett BÖR-värde, med tillägget internationella insatser.

    Slutsats: Kusbevakningens främsta mål är att hantera beredskap för oljeutsläpp.

    Mål 2

    i. Kustbevakningens verksamhet ska bidra till att de
    miljökvalitetsmål som har anknytning till myndighetens verksamhetsområde nås
    (miljökvalitetsmål är normativa grejor och omöjliga att utvärdera)

    ii. KBV ska särskilt bidra till att utsläpp av olja eller
    andra skadliga ämnen från fartyg minskar.

    Notera att MÅL 2 handlar om hantera oljeutsläpp, för säkerhets skull inte bara operativt, utan öven kvalitativt, och dett tillför regeringen eftersom det hjälper generaldirektören att inte nyanställa personal till sjöss som kan hantera utsläpp, utan att anställa skrivbordsspecialsiter som tex kan utveckla myndighetens värdegrund.

    Återrapportering Mål 2

    i. Kustbevakningen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna
    bidragit till att målet kan uppnås.

    ii. Kustbevakningen ska redovisa:

    det totala antalet anmälda och konstaterade utsläpp (bra, går att fastställa)

    hur många konstaterade utsläpp som har lett till lagföring (kvantitativt)
    respektive beslut om vattenföroreningsavgift (intäkter)
    en bedömning av var de konstaterade utsläppen har skett (geodata)
    och volymen utsläppt olja eller (skattningar)
    andra skadliga ämnen. (båtbottenfärg :)

    S.W

    SvaraRadera
  3. Mål 3

    Kustbevakningen ska vidareutveckla verksamheten för att

    i. bekämpa brott inom myndighetens ansvarsområde.
    Fokus ska särskilt läggas på att utveckla
    underrättelse- och riskbaserade arbetsmetoder (avseende miljö)

    ii. Kustbevakningen ska inom ramen för sitt uppdrag
    medverka i arbetet med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten
    med maritim anknytning.

    iii) Samverkan med Polisen och Tullverket ska förstärkas.

    S.W Regeringen har ju lagt ner tullverkets sjöoperativa verksamhet, som bekant lyder tulllen under finansdepartementet och bevakar skatter och tullavgifer för att upprättahålla statens monopol på intäkter, varför KBV övertagit finansdepartmentets ansvar att hantera smuggling, som naturligt lagt ut denna uppgift på entreprenad till KBV. Allt hantera denna grova organiserade brottslighet, tex människosmuggling + narkotika verkar inte vara prioriterad.

    Återrapportering MÅL 3

    i. ii. iii. Kustbevakningen ska redovisa en bedömning av
    hur vidtagna åtgärder bidrar till målen för brottsbekämpningen.

    Notera bedömning, en relativ eller normativ fråga, inga som helst krav att redovisa något konkret, avseende brottsbekämpning, naturligtvis inte.

    Mål 4

    i. Kustbevakningen ska inom kontrollverksamheten* (notera kontroll)

    genom utveckling av effektivare arbetsmetoder (kvack)
    förbättra urvalet av kontrollobjekt. (så uppenbart)

    Kontrollverksamheten ska genomföras
    i nära samarbete med berörda myndigheter (Tullverket alltså)
    i syfte att bidra till att uppfylla målen
    inom huvudansvariga myndigheters ansvarsområden. (med tillägg polisen)

    * KOntrollverksamheten handlar om handel på köl + fiskeri.

    Återraportering MÅL 4

    i. KBV ska för samtlig kontrollverksamhet redovisa
    hur myndighetens utveckling av arbetsmetoderna (utveckling av metoder)
    har förbättrat urvalet av kontrollobjekt. (kontrollobjekt=farkoster)

    I redovisningen ska ingå en bedömning av hur
    vidtagna åtgärder bidrar till målen för bl.a.
    fiskerikontrollen och varukontrollen till sjöss (kontroll av fiskeri/varor)

    Inget om kvantitativa mål, bara redovisning av mål (som avser arbetsmetoder)

    ii. Kustbevakningen redovisa genomförd verksamhet avseende
    kontrollverksamheten genom att ange
    antalet genomförda kontroller (kvantitativt)
    särskilda åtgärder
    antalet misstänkta brott (kvantitativt)
    i tillsyns- och kontrollverksamheten som anmälts
    hur samverkan skett med berörda myndigheter. (tull, polis, FM?)

    iii. För fiskerikontrollverksamheten ska andelen kontroller
    riktade mot yrkes- respektive fritidsfisket
    särskilt specificeras. (kvantitativt)

    S.W

    SvaraRadera
  4. Väl talar som vanligt Skipper. Min erfarenhet av att samarbeta med kbv är att det fungerar bra på lägre nivå men sämre på högre nivå. Samverkan har dessutom oftast varit uppkommen.

    SvaraRadera
  5. Angående departementsbytet; som myndigheten utvecklats ligger man nu närmare justite- än försvarsdepartementet, med fler polisiära uppgifter. Därmed inte sagt att jag inte tycker att samverkan ska ske i större omfattning. Tyvärr finns det en viss sanningshalt i att många KBV-are är livrädda för att bli sammanblandade med FM.
    Men att göra en myndighet av allt är att gå väl långt. Då ligger det närmare till hands att KBV blir en del av Polisen, enligt mig. Där finns helt enkelt fler överlappande uppgifter.
    Min bestämda uppfattning är dock att samverkan (operativ) sker bättre på "lägre" nivå, i de fall att personliga kontaktvägar finns. Det kan dock bli mycket bättre på ledningsnivå!

    SvaraRadera
  6. Jo, det var just detta med justitie/finansdepartementet,
    man ska jämföra Tillverket lite med Skattemyndigheten,
    dvs halva Tullen är en slags skatteadministratörer, och
    halva tullen, i vart fall förr, en slags operatörer, men sedan
    EU, så är det ju sas öppna gränser inom EU, vilket i praktiken
    är öppna gränser för hela klabbet (dock inte i teorin), så man
    har sas inte så stort behov längre av operatörer, varför tull-
    kryssare etc är borta. Dock är det ju mycket fuffens med tull,
    tex varusmuggling, narkotikasmuggling, människohandel, utöver
    detta med infiltration av gummigubbar under vattnet :-)

    Så KBV har helt enkelt övertagit lite av sjöpolisens göra,
    eftersom sjöpolisen inte har så stora resurser, och inte har
    så stora fartyg.

    Sist i regleringsbrevet till KBV finns FM omnämnd, på en höft
    på förekommen anledning:

    (Ospecade mål) Endast rapportering

    "Kustbevakningen ska göra en sammanställning
    av sina internationella engagemang och EU-samarbeten."

    "I vilken form och med vilken representation myndigheten deltar."

    S.W
    REPRESNTATION = ngn slags stabssamverkan inom EU
    FORM: Tex expeditionen till medelhavet, som måste har bränt upp
    en stor del av den sjöoperativa verksamhetsbudgeten för 2015 och halva 2016.

    "hur de internationella engagemangen
    EU-samarbetena, insatserna och övningarna
    kopplar till verksamhetens kärnverksamhet"

    S.W dvs oljeläckage, tull och fiskeri
    samt i de polisiära uppgifter tullen hanterar.
    (mål 1-4)

    "Sammanställningen ska redovisas till Justitiedepartementet den
    16 mars
    15 juni
    14 september
    14 december"

    Försvarssamverkan (kommer sist och omfattas inte av kvartalsrapporteringen)
    Obs inga mål --> (inga medel eller metoder)

    Redovisning:

    "KBV ska redovisa vilka åtgärder som genomförts
    inom ramen för samverkan och överenskommelser
    med FM och andra nationella myndigheter.

    S.W Samverkan är politikens nya modeord, som sas löser alla statsfinansiella problem, eftersom man avskaffar funktionsansvar, inte målsätter konkreta operativa uppgifter och är så där lite lagom luddig, så att man kan minska på operativ verksamhet, dvs fartyg och sjöfolk, och driva verksamheten mer administrativt,
    å andra sidan är detta inget nytt, Strindberg beskriver fenomenet väl i första kapitlet av "Röda rummet".

    Alltså den sista rapporteringsuppdraget gäller FM och de "övriga myndigheter"
    som inte omfattas av mål 1 - 4, dvs tullen, vattenmyndigheten, polisen, möjligen vissa underrättelser med säpo samt polisen, inkluderat den nästan bortglömda kärnverksamheten, som inte nämns i målen, men som beskrivs i myndighetens namn.
    Bevakning av kusen, med ett ord, Kustbevakning, dvs vad även FM gör.

    Så man kan säga att politiken och finansdepartementet, som styr allt via statsbudgeten som våra politker fom 2014 inte kan få ihop ngn majoritet för,
    är väldigt dåliga på att förklara att hela rikets styrning och allt vad våra myndigheter gör, utgår från statsbudgeten, och att våra journalister för länge sedan slutat att kontrollera partiernas olika uppfattning inför valen, avs budget, och detta sedan omsätts i statsliggaren, som ESV via finansen dirigerar våra statliga verk. Fm har helt enkelt ingen som helst roll i statsliggaren, och därmed inte i budgetens utgiftsområden nr 6, som alltså ska övergå till justitiedepartementet, sannolikt av flera skäl, ett kan vara att rädda det från styrning från miljödepartementet:-) S.W

    SvaraRadera
  7. FM är inte ensam om att få operativ verksamhet neddragen, sjöpolisen och KBV sitter i samma båt, man får rikt blickarna tll vilka myndigheter som nyanställer 1000-tals kontrollanter och administratörer, för att förstå hur regeringarna omfördelar resurser inom myndighetsutövningen, för några månader sedan var det inget fokus alls på gränsen, och tar man bort en dammlucka, så börjar det forsa, varför det just nu pendlat, inte bara FM som ska fokusera på gränsen, den nationella, nu ska tydligen även migrationsverket kontrollera gränsen.
    I övriga nordiska länder sköter polisen gränskontroll, inkl asylprövning, varför ordning upprätthålls, i Sverige har inte polisen resurser, eller snarare, politiken vill styra migrationen, genom Migrationsverket, och naturligtvis genom
    gränslös hantering av pass och ID varför Svenska pass blivit kända på smugglarmarknaden. S.W

    SvaraRadera
  8. Det skummaste av allt är att KBV saknar helikoptrar, eftersom detta sköttes av marinen, på den tiden marinen fungerade med andra budgetförutsättningar, så där sköttes sas samordningen med KBV genom att det var FM som skötte mycket av bevakning och tillhandahöll personal och plattformar.

    När alla skulle spara in, där FM var det främsta regulatorn, så drabbade de så klart all försvarsverksamhet och det var därför någon budgetnisse fann upp detta att låta sjöfarten bekosta helikopterverksamheten, vilket nära nog höll på att bli en finansiell lösning även för polisens och försvarets transportbehov.

    Budgetnisseriet och Polsaksvenskan ordnar resten,
    men det är klart att det slår ute i den operativa verkligheten.

    Favorit i repris (när kustbevakningen inte hade råd med helikoptrar,
    eftersom dessa kunde betalas med beskattning av sjöfartsavgifter.

    http://navyskipper.blogspot.se/2011/07/sjofartsverket-upphandlar-nya.html

    http://www.sjofartstidningen.se/sjofartsverket-i-blasvader/

    http://www.flygtorget.se/illustrationer/fil_20130510133029.pdf

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5315406

    S.W

    SvaraRadera
  9. Vänta nu... Varför är det så skumt att KBV inte har helikoptrar? Tänker du på sjöräddning? Det är som bekant (?) Sjöfartsverkets ansvar, än så länge. Vilka sv KBVs bev.uppgifter svarade Marinen för, och i vilken omfattning tillhandahöll de personal och plattformar? Ursäkta, men det börjar osa svammel här.

    SvaraRadera
  10. Kent Hermansso ang KBV
    1994 -- 2000 var jag Kaderledare för våra Minkrigsavdelningar som fanns då. KBV i sin helhet övergick vid beredskapshöjning till våra 4.a avdelningar som Spaningsflottiljer. Organisation. Personal och utrustning fanns redan. Endast viss förstärkning på vapensidan och sambandsutrustning krävdes. Vid övningar deltog KBV inom ramen för sin egen verksamhet -- kostnadsfritt. Allt fungerade LYSANDE

    SvaraRadera
  11. Nä, inget svammel, inte här, men det har svamlats väldigt mycket hos de som har ansvaret, varför detta kan sprida sig till andra sektorer, där det alltjämt finns lite kunskap kvar, och som inte driver ett visst ekonomiskt eller partipolitiskt intresse. Se ovan:

    "svårt att driva en
    samlad långsiktig strategisk
    inriktning och utveckling av myndigheterna.
    Den bristande överblicken beror bland annat på
    att den maritima verksamheten är fördelad på ett
    stort antal myndigheter som lyder under
    flera olika departement"

    I Sverige är vi experter på att tala om hur det (världen) borde vara,
    men själva inte är beredda att göra något konkret, med de förutsättningar som är rådande. Man vill aldrig tala om hur (metod) och med vilka medel (resurser) det som borde göras ska göras. Endera ska en ansvara för något, eller ingen för ingenting, eller så ska alla ansvara för ansvaret genom samverkan.

    Just nu verkar inte politiken så samverka själv, utom i övertygelsen att EU borde samverka för Sverige och att Svenska kommuner och myndigheter ska ansvara för det ansvar som statsmakten lite schappat från, rent operativt. Just nu visar vi solidaritet med Frankrike.

    Återkommer nedan i sak, men först höja blicken:

    Beredskap (enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien) =
    tillstånd att vara beredd på kommande utveckling
    särskilt avseende faror och kriser
    Ordet beredskap (av ty bereitschaft) - att vara beredd

    Det finns olika beredskaper:
    - beredskap mot epidemier
    - beredskap mot olyckor (larmberedskap)
    - beredskap mot brott(överfallsberedskap)
    - beredskap mot naturkatastrofer (nedlagda beredskapsmyndigheten)
    - beredskap mot kriser, tex ekonomisk kris
    - beredskap mot blockad (beredskapslager)
    - beredskap mot krig (försvarsberedskap)
    - beredskap mot överraskningar (mental beredskap)

    Beredskapsförordning 1993:242 är tydlig (upphävdes 2002:472)

    och ersattes med den nya tidens eufemismer

    Stärkt krisberedskap - Försvarsutskottet betänkande 2007/08:FöU12:

    ”Utskottet avstyrker Riksrevisionens framställning 2007/08:RRS6
    och därtill hörande följdmotion med hänvisning till det påbörjade
    arbetet med att ta fram en effektiv och tydlig ansvarsfördelning
    mellan berörda aktörer på området.”

    S.W Jo, politiken hade ngt på känn….
    om, just det ja, ansvar, (hur man slipper ansvar)
    Saxat ur socialdemokraternas reservation:

    ”När en kris eller olycka drabbar fler än ett politiskt område
    finns i dag ingen som tar ansvar för att samordna myndigheternas
    olika insatser.”

    (Det var före flyktingkrisen, som drabbat i stort sätt alla samhällets sektorer, inkl posttraumatiskt stresssymptom på i vart fall två ledande ledarredaktioner, jämte att landet i princip inte kan regeras i framtiden med ett regeringsunderlag på 175 mandat ;-) en slags självförvållad kris som man är nyfiken på om någon kommer att reda ut ansvaret för?

    reservanterna skriver:
    "det är nu mycket viktigt att ansvarsprincipen utvecklas
    till att även omfatta gemensamt beslutsfattande."

    "När en kris har spridit sig till flera områden,
    såväl myndighetsöverskridande som geografiskt,
    krävs förutom gemensamt beslutsfattande även
    samordning för att uppnå en effektiv krishantering."

    När en kris eller olycka drabbar fler än ett
    politiskt område finns i dag ingen som tar ansvar
    för att samordna myndigheternas olika insatser."

    "En enig försvarsberedning har konstaterat att
    en samordnande krisfunktion på myndighetsnivå
    behövs för att ge förutsättningar att inom kort
    tid fatta nödvändiga beslut."

    "Trots detta motsätter sig regeringen att införa
    en sådan krisfunktion. På så sätt bakbinds alla
    goda intentioner med att skapa en gemensam myndighet."

    Dock, att flytta regerings krisberdskap till Ygeman
    var nog inte dumt, eftersom mp inte är placerade
    på justitie/civildepartementet :-) S.W

    SvaraRadera
  12. En artikel av Wiseman 2010 berör den vidare frågan är nog bästa källan för att bena ut aktuell fråga, vad som inträffade 10 år tidigare, eller snarare i samband med att Persson haft stormöte i Göteborg, blåst Helmut Kohl, blivit grön av övertygelse, medberoende av mp, som plockades in på finansdepartementet, och fick inflytande över säkerhetspolitiken. Persson och socialdemokraterna tänkte fortsatta regera med stöd av mp och vp, utom på två områden – försvars- och utrikespolitiken. De borgerliga vägrade göra upp om detta, varför Persson tvingades till eftergifter. Enligt Ångström miljöpartiets försvarsexpert hade mp veto i försvarsfrågor, som villkor för att stödja Perssons budget i sin helhet.
    Wisemans artikel har sin utgångspunkt ungefär då, vad som hände efter millenniumskiftet, när århundrades försvarsreform genomfördes utan borgerlig medverkan inom säkerhetspolitiken.
    http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2010/10/omtag-behovs-i-flyg-och-sjoraddning.html
    I både artikel och kommentarsfält framgår att det saknas plattformar och att ingen riktigt vet hur detta ska skötas, för om inte FM ska sköta detta, stötta civlsamhällets samtliga sektorer i fred, så skulle ju någon specifik myndighet svara för detta, och det naturliga hade varit KBV, som låg under Försvarsdepartementet. Några är inte snälla mot KBV, kallar dem sillpoliser och mörtgeneraler,
    Inlägget av Kn Strömming 10 oktober 2010 10:40 ;-)
    ”Sverige är ett av två länder i Östersjön (och västerhavet) där Kustbevakning och Försvarsmakt är två totalt isolerade verksamheter. Detta är helt sjukt!……..Det finns oerhört många samordningsvinster med en sammansatt Kustbevakning/Flotta. Hamnar och kajer, underhåll av fartyg, utbildning, inköp av materiel kunde effektiviseras alldeles oerhört.”
    Som man säger på Tyska:
    Die Heeringen der Ostsee sind magrer als die der nordsee.
    Sverige hade inte råd, ansåg man, och basplattan var mager redan då.
    alltså när KVB inrättas som myndighet 1988, så ansåg inte regeringen att KBV behöver tillföras helikoptrar, det tillhandahålls av marinen genom ett avtal. 2002 händer mycket, (utöver att mp blir vägmästerare) bland annat byter Persson ut von Sydow som försvarsminister och tillsätter Leni, för nu skulle det bli åka av.
    FM (som nu skulle avvecklas nationellt för att bli en slags expeditionskår genom de Europeiska stridsgrupperna, som utvecklades på förslag av Frankrike och passade in i Sveriges säkerhetspolitiska utanförskap, skulle nu avveckla det mest, som första åtgärd avskaffades den militära flyg- och sjöräddningen. Därmed kunde inte FM bistå KBV längre, om nu någon funderat på varför inte KBV (som bevakar vår kust) skulle ha nytta av egna helikoptrar. Någon hade säkert Estonia i åtanke, och tänkte lite på vilka lärdomar man kunde dra av detta, dvs att den operationen hade viss nytta av FM kapacitets, så detta med sjöräddning kurade man på, vem som skulle finansiera, om inte FM skulle göra detta.
    Regeringen kom efter lite dividerande fram till att man hade ytterligare en civil myndighet, affärsdrivande sjöfartsverket, skulle den upphandlas hos privata aktörer, och genom SAR skapa en resurs für alle. Dvs detta med att komma åt sektorsansvar, och skapa samverkan, som var orsaken till att KBV bildades 1988 visade sig fungera, fram till 1998, när man fick för sig att avskaffa FM nationella ansvar att tillhandahålla plattformar under fredstid, varför någon måste stå med den där dumma operativa ansvarsuppgiften, att vara Mädchen für alle. Det fanns naturligtvis ingen som kunde det, och definitivt ingen som hade resurser, så då blev de Norrlandsflyg, som finansierades genom att ta ut tull/skatt/avgifter, av handel på köl, som alltid. Sjöfartsverket och sjöfarten fick lösa basplattan för hela landet, vilket inte gick, i synnerhet inte med en kommersiell aktör, och sedan dess har man varit lite rådvill.

    Jo, det är svamligt och svårt, det operativa i pardans med politiken, när det svänger mycket, så det låter sig nog inte ens förklaras objektivt. S.W

    SvaraRadera
  13. Jo, det är en massa svammel, men med lite perspektiv går det kanske att komma underfund med varför det är sådan oordning, det saknas strategi, eftersom det itne finns samlad insukt/kunskap, utan bara en massa småtjyvar som drar och sliter i var enda resurser, för att rädda sin del av kakan, och då blir debatten helknäpp, den nya GD för KBV bör ges all hjälp hon kan, att klargöra uppdrag och samverkan, för i längden verkar det vara resursslöseri, att ha sjöfartsfinanserierade SAR-helikoptrar i väntan på ett ryck, som inte kan nyttjas till annat.

    Förenklat, den enda myndighet som kan klara av att tillhandahålla en basplatta i fredstid, att serva alla andra myndighter, är FM, inköp SAR, och det är sas ur ett LEAN-perspektiv rätt så lätt att se, beredskapen er överskottskapacitet, som andra civila myndigheter kan nyttja, dvs om man har ett försvar för hemmaplan (också) för det går ju också att låna ut då och då, men har man allt för utrikes räkning, så uppstår ett civilt förmågetapp, det finns ingen som kan tillhandahålla en gemensam basplattform för att hantera kris/ruptur, och så ska någon stackars verk vara huvudansvarig och var mädchen für alle, åt andra civila myndigheter, och nu har man prövat lite sedan 2002, och kanske är det dags att dra lite slutsatser.
    Det kanske inte gick som man endera hoppades eller tänkt sig med samhällets grunduppgifter, och till på löpet så gick vi ett nytt parti som inte kommer sluta växa förrän någon gör hemläxan. S.W

    SvaraRadera
  14. Om Kustbevakningen skall underställas Försvarsmakten så är väl erfarenhetsmässigt risken stor att alla Marina resurser baseras i Östersjön och inga, inte ens några ur kustbevakningen, i Västerhavet......

    SvaraRadera
  15. Det är ju dock inte vattendjupet i inseglingen som är huvudproblemet, utan djupet vid kajen som ställer till det.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna