22 april 2012

Föredömligt av arméinspektören - men vad kan marininspektören göra?

Vår arméinspektör Bernt Grundevik har enligt Wiseman som företrädare för arméstridskrafterna tagit föredömliga initiativ i syfte att öka svensk försvarsförmåga. Detta dessutom i ett enligt utsago, kostnadsneutralt förslag.

Vad skulle då marininspektören kunna vidta för åtgärder, eller rättare sagt föreslå, för att öka den marina försvarsförmågan i likhet med vad AI nu har gjort?

För flottans del är det inte lika enkelt. Armén kan alltid plocka fram lite förrådsställda stridvagnar, vilket är bra. Men inom flottan finns det i dag inga fartyg som bara ligger och väntar på att börja användas. Förvisso finns det två korvetter av Göteborgsklassen i malpåse (Göteborg och Kalmar) men dessa två är redan nu planerade för att modifieras och skall på sikt ersätta de mindre Bevakningsbåtarna typ 80.

Mer materiel finns alltså inte att plocka fram. Att köpa nytt blir inte kostnadsneutralt så det är i detta resonemang med andra ord inget alternativ. På samma sätt är inte heller bättre bestyckning (sensorer och vapen) inte heller ett alternativ då det inte finns någon sådan materiel föråddsställd.

Det som möjligen skulle kunna göras är att ånyo se till att fullt ut plocka fram minsystem M9 och RBS-17 inom amfibiesystemet, börja använda (utbilda ,bemanna och öva strid med) den stora båtparken av Strb 90 som är upplagda på land vid f.d. 11. helikopterdivisionen på Berga? I detta ämne har säkert någon klok amfibieofficer bättre kunskap att dela med sig av.

För att öka försvarsförmågan inom flottan så är sannolikt det enda konkreta att göra att bemanna upp de befintliga fartygen fullt ut så att man kan öva utan de stora vakanser som nu råder. Att återuppta övningar i kvalificerad strid mot en högteknologisk motståndare är nästa självklara steg för att öka försvarsförmågan.

I övrigt så är bedömningen att MI kommer att ha svårt att föreslå några andra konkreta åtgärder i likhet med vad AI kan göra. Konkreta idéer i detta ämne skrivs med fördel i en kommentar till detta inlägg.

TV4 Nyheterna tar upp de enorma problemen med PRIO


TV4 Nyheterna tog på söndagkvällen (22/4) kl 19.00 i ett längre repotage upp de enorma problemen med PRIO, både avseende det faktum att verksamheten står helt still på många militära verkstäder just på grund av att datasystemet PRIO förhindrar att reservdelar kommer fram, och att personalen således inte kan utföra sitt arbete.

Inslaget tar även upp den stora frågan om att den administrativa bördan för samtliga anställda inom Försvarsmakten har ökat i orimligt stor omfattning. PRIO-amiralen Thomas Engevall intervjuades men gled undan kritiken och reportern följde tyvärr inte upp med de riktigt hårda frågorna.

Länk till inslaget


Nu måste någon politiker ta tag i detta och ställa ansvariga inom Försvarsmakten mot väggen. Det går inte längre att bara acceptera detta elände till system. Ett datasystem skall vara till nytta för användaren och förenkla verksamheten. I fallet med PRIO har det varit tvärtom i allt förutom en enda sak. Det enda som blivit marginellt enklare är beställning av resor. I övrigt är allt annat svårare och kräver mer tid än tidigare.

Det kan omöjligt vara så att varje individ skall behöva sitta och administrera sig själv och sin egen verksamhet vid en dator istället för att leverera den effekt som förväntas i form av en övad försvarsmakt redo för att användas.

Sten Tolgfors hävdade alltid att det inte var politikernas uppgift att lägga sig i detaljfrågor i Försvarsmakten. Men nu är det så illa i hela Försvarsmakten i just denna fråga att någon måste göra något. Vi får sätta hoppet till att någon driven politiker i försvarsutskottet åtminstone tar upp detta till debatt.

Utkräva ansvar, gör en oberoende granskning och efter en sådan, beroende på vad utfallet blir, lägg eventuellt ner hela projektet. Att fortsätta kommer sannolikt att bli dyrare, ta mer tid från kärnverksamheten och FM kommer inte att  fungera fullt ut på många år.

Försäkringskassan som (försökte) att införa system PRIO lade ner hela 10 miljarder kronor på projektet innan man valde att avbryta det. Försvarsmakten har nu sannolikt en möjlighet att avbryta projektet redan efter halva den kostnaden om "bara" 5 miljarder skattekronor. Var det någon inom Försvarsmakten som tog kontakt med Försäkringskassan innan man drog i gång projektet?

För att avsluta detta inlägg så är det väldigt många som undrar varför det inte finns ett kostnadsställe att redovisa den tid varje individ lägger på att administrera sig själv i PRIO. FM ställer höga krav på att redovisa sin arbetstid mot exakt vilken verksamhet man arbetar mot för att få spårbarhet och kontroll på var arbetstiden används till. Detta är i sig jättebra, men när det gäller tiden som går åt till individens egen administration i PRIO så finns det alltså fortfarande inget kostnadsställe att redovisa detta mot. Detta är en ren skandal. I synnerhet då det enda som krävs är att FM fastställer en gällande sifferkombination i likhet vad man gör med all annan verksamhet.

Men förklaringen är sannolikt enkel. Om det blev offentligt hur mycket tid varje individ i Försvarsmakten lägger på att sitta med datasystemet PRIO så skulle man direkt få svart på vitt hur illa ställt det är. Detta vill nog Försvarsmakten troligtvis helst slippa ta upp i årsredovisningen.

Se även kollegorna i samma ämne: Wiseman , J.K Nilsson

20 april 2012

Ingen förtroendeingivande start för nya Försvarsministern

Vår nya försvarminister Karin Enström har tyvärr inte fått någon bra start på sin ministerkarriär.
Redan första dygnet deklarerade ministern att "kalla kriget är slut" och att "Just nu så är det så att det är länderna runt omkring oss som faktiskt drar ner sina försvarsbudgetar."


Inlägget hos Försvar & Säkerhet får tala för sig själv.

18 april 2012

Sverige har fått en ny försvarsminister - Här är dina utmaningar!


Grattis till utnämningen som Sveriges nya försvarsminister Karin Enström.

Det här kan bli startskottet för att skapa en Försvarsmakt som är i balans. Och då avses inte balans som i Tolgfors-balans, utan balans på riktigt! Karin har en mycket stor utmaning framför sig att få i ordning på en  Försvarsmakt som i dag är mer eller mindre körd i botten främst avseende operativa förmågor, numerär, tillgänglig materiel och tillgänglig personal. Här råder det med andra ord inte alls någon balans som Tolgfors under sina år försökt framställa det som.

Karin Enström, du ska här nedan få tio punkter som du måste ta tag i så snart du bara kan. Måhända att det blir något marintungt, men detta är en skyldighet när det skriv på en blogg med marint fokus.


1. Tillse att en omfattande säkerhetspolitisk omvärldsanalys genomförs. Den analysen måste fokusera på situationen och den omfattande militära uppbyggnaden som sker i vårt eget närområde. För detta går inte längre att blunda vilket din företrädare och även media tyvärr har gjort under lång tid.


2. Försvarsanslaget måste utökas snarast! Utan tillräckligt med ekonomiska medel, ingen fungerande försvarsmakt, varken personellt eller materiellt. Officersförbundets analys av Försvarsmaktens ekonomi pekar på att försvarsanslaget måste utökas med åtskilliga miljarder per år bara för att kunna bibehålla nuvarande (alldeles för låga) nivå. I detta arbete måste också hänsyn tas innehållet i solidaritetsförklaringen och vad detta inebär för skyldigheter för Sverige.


3. Tillse att frågan om ett medelemsskap i NATO tas upp för debatt och gör en analys om vad detta skulle innebära för svensk försvarsförmåga. Ett medlemsskap i NATO skulle troligtvis kunna innebära att man kan lägga vissa militära funktioner åt sidan (som andra nationer i vårt närområde kan bistå med) och Sverige kan lägga krutet på andra delar för att få bättre kvalité och operativ förmåga. I dag försöker Sverige stå för allt själva, vilket i praktiken egentligen innebär ingenting av någonting.

4. Återuppta värnplikten igen! Moderaterna måste nu inse att reformen med ett försvar uppbyggt av enbart anställda soldater och sjömän är betydligt dyrare än ett försvar till större delen baserat på värnplikt. Folkförankringen försvinner succesivt vilket är negativt för Sverige.

5. Tillse att materielanskaffning sker omgående så att svenska flygplan och fartyg får nödvändiga vapensystem och sensorer. I dag är alltför många system bara halvfärdiga och mer eller mindre tandlösa. Som exempel måste du tillse att Visbykorvetterna snarast beväpnas med lv-robot och att projektet blir operativt i alla avseenden.

6. Tillse att marinen och flygvapnet fokuserar på att bygga upp en förmåga som i första hand anpassas till att kunna nyttjas i närområdet i linje med vad riksdag och regering redan har beslutat. I dag är det fortfarande för stort fokus på långtbortistan-insatser enligt devisen "syns man i media så finns man" och då säljer internationella insatser tyvärr bättre. Marinen och flygvapnet måste kunna övas för att kunna hantera väpnad strid mot en kvalificerad motståndare under alla förhållanden. Tillse också att Försvarsmakten återtar ubåtsjaktförmågan omgående.


7. Tillse att politiska beslut tas för att ordna nödvändig infrastrutur inom Försvarsmakten. Ett exempel är beslutet avseende den planerade nybyggnationen av helikopterhangarer för att kunna ta emot de nya hkp14. Genomför också en översyn avseende behovet av system för operativ och taktisk ledning av militära resurser för nationella behov, samt genomför en oberoende översyn av Försvarsmaktens verkliga logistikbehov. Efter analysen, eventuellt sätt stopp för överföringen av FM Log till FMV.

8. Genomför en större basutredning. Den ska analysera Försvarsmaktens behov av marina baser/basområden för försvarsmaktens fartyg. Den skall också utreda behovet av fortifikatoriskt skyddade ledningsplatser och behovet av baser och resurser (spridningsplatser/fortifikatoriskt skydd) för flygvapnets flygplan, något som mer eller mindre helt saknas i dag.

9. Tillse att Gotland re-militariseras och att kustrobotar och långräckviddigt luftvärn anskaffas och utplaceras där. En ny större marinhamn i Fårösund bör byggas.

10. Se över den svenska officersutbildningen och revidera den efter Försvarsmaktens verkliga behov. Låt inte FHS sätta agendan för vad Försvarsmakten behöver för officer!

Men allra först, tillse att system PRIO som anskaffats för orimliga 4 miljarder skattekronor förpassas till cylinderarkivet för gott och tillse att man anskaffar ett system som hjälper, och inte som nu stjälper Försvarsmakten!


Så Karin Enström, välkommen till det nya jobbet. Nu är det bara att sätta fart och beta av ovanstående lista så har vi förhoppningsvis snart en fungerande försvarsmakt igen!



Karin har för övrigt en blogg i likhet med sin företrädare.Den har uppdaterats sparsamt, men jag hoppas att vår nya minister skriver ofta och mycket  samt låter läsarna komentera. Något som inte Tolgfors tyvärr tillät.

2 april 2012

Dags för en ny svensk insats i Adenviken?


Det skulle inte förvåna särskilt mycket om det inom kort kommer ett direktiv från HKV avseende att börja planera för en förnyad löpa till Adenviken för att åter igen ge sig in i den oändliga historien som handlar om att försöka få bukt med piratplågan utanför Somalias kust.

Det skulle inte heller förvåna särskilt mycket om det är kungliga flottans fartyg HMS Carlskrona som kommer att pekas ut som den enhet som ska göra jobbet även denna gång.

Det skulle inte heller förvåna så mycket om insatsen ska påbörjas under hösten 2012 och det skulle förvåna ännu mindre om det är så att det inte redan finns personal på plats i OHQ Northwood (London).

Om nu ovanstående spekulationer skulle bli sanning, vad säger man då om detta.
Till att börja med så är HMS Carlskrona den svenska enhet som är bäst lämpad för uppgiften. Hon kan ta med två helikoptrar ombord (Hkp 15) men kan dock inte hangarera dessa vilket är en svaghet. Helikoptrar är helt avgörande för om en svensk insats i just denna operation kan bli framgångsrik, eller om man bara erhåller stämpeln "deltagit". Detta då området är så enormt stort och den taktiska snabba rörligheten en helikopter medger är avgörande. HMS Carlskrona är dessutom tillräckligt stor för att besättningen inte skall behöva leva lägerliv ombord, vilket var fallet då korvetterna Stockholm och Malmö var där första gången.

Piraterna i området verkar dessvärre bli mer aggresiva och ta större risker. Senast så attackerades själva ledningsfartyget med FHQ ombord (samma roll som Carlskrona hade senast) av pirater. Fartyget var det spanska stödfartyget SPS Patino med en storlek om 170 meter och 7800 ton, d.v.s ett betydligt större fartyg än HMS Carlskrona. Det är med andra ord inte alls riskfritt ens som örlogsfartyg att patrullera dessa piratvatten.

Just nu finns Spanska, Franska, Tyska och Portugisiska enheter på plats. Exakt vilka kan ses här.

Tidpunkten att skicka ett svenskt fartyg skulle ur ett väderperspektiv vara gynnsamt då monsumperioden med tropiska cykloner och mycket stark vind och våghöjd pågår från maj till slutet av augusti. Att starta en operation med Carlskrona i september skulle således vara gynnsamt för fartyg och besättning, men med detta så eskalerar även piratangreppen då vädret även medger piratoperationer med mindre så kallade skiffs långt ut till havs.

Är då detta en insats som bra ur ett svenskt marint perspektiv?
Ja, våra politiker inklusive Allan Widman vill nog gärna se en ny svensk marin insats i Adenviken för att kunna ge Sverige lite cred i media. Samma sak gäller vår Försvarsmaktsledning som nog gärna ser att FM erhåller samma positiva respons. MI vill nog utåt sett också se en ny insats. Men där är vi högst osäkra på om marininspektören under ytan verkligen önskar en ny insats om han samtidigt funderar på vad som påverkas i den andra änden på hemmaplan.

Ur ett rent försvarsförmågeperspektiv så tillför en insats i Adenviken mer eller mindre ingenting, detta är vår bestämda uppfattning. Möjligen kan en insats tillföra ytterligare positiva effekter till den sjöoperativa helikopterförmågan i detta skede då just den förmågan ska försöka återupplivas från de tidigare dödsstötarna. Att kalla den lilla hkp 15 för en sjöoperativ helikopter är i sig mycket magstarkt om man tittar på kapacitet och förmåga. Men det är ändå ett steg i rätt riktning till skillnad från att inte göra något alls i väntan på hkp 14.

Problemet för marinen vid en insats i Adenviken är att HMS Carlskrona med stödfunktioner till olika stor del kommer att dränera de marina förbanden och skola på personal. Det kommer således att uppstå en ännu större vakansbrist på fartyg som redan i dag är hårt drabbade av ett ansträngt personalläge. Det kommer sannolikt att ske över hela bredden i likhet med föregående insats.

Detta innebär i sin tur att det kommer att ta ännu längre tid att återta alla förmågor som MI vid flertalet tillfällen pekat ut som prioriterade och ett absolut måste att återta. MI har använt orden "kvalificerad väpnad strid mot en högteknologisk motståndare". I samma andetag har MI sagt att vi inte längre ska lägga fokus på att kunna möta den lågteknologiska piraten. Det klarar vi ut som ren bonus om vi kan hantera den större utmaningen.

Tyvärr är nog den allmänna uppfattningen att dessa ord från MI fortfarande har fått ett alltför litet genomslag längst ut på linan.

Sammanfattningsvis säger vi som tidigare. Marinen behöver just nu ingen insats i Adenviken oavsett om MI tidigare hävdat att vi inte har lyxen att bara göra en sak i taget. Vi anser att marinen behöver få tid att återuppbygga nationell försvarsförmåga i tre dimensioner och återigen lära sig att hantera en högteknologisk motståndare i kvalificerad väpnad strid. Detta måste prioriteras högt och genomföras fullt ut!