31 oktober 2010

PRIO - För skrivbordsofficeren

I morgon den 1/11 2010 går delar av Försvarsmakten in i nästa del i utrullningen av PRIO.
Nu är det inte längre frågan om så enkla saker att varje medarbetare ska se till att kunna logga in och genomföra ett antal mer eller mindre intetsägande interaktiva kurser. Nu är det snart skarpt läge för flera förband.

Arbetstidssystemet Palasso, som nu framstår som fullkomligt logiskt och fulländat i en snabb jämförelse med det nya systemet stängs successivt ned och arbetstiden ska nu istället knappas in i PRIO. Även reseadministrationen skall gå via systemet

Systemet har tidigare debatterats ordentligt hos såväl Wiseman som Chefsingenjören och att gå in på systemets alla konstigheter, och konstigheten i att införa systemet över huvud taget blir som att slå in öppna dörrar. Istället kan man återigen bara konstatera att systemet är konstruerat och tillämpbart för de officerare och tjänstemän som dagligen sitter vid ett skrivbord och har tillgång till Försvarsmaktens IT-infrastruktur FM AP.

För en stor del av den marina personalen blir hela införandet av PRIO än mer kännbart och svårhanterlig.
För de som inte har full insikt hur merparten av de som har sin befattning ombord på ett fartyg lever och jobbar så kan jag upplysa att dessa kollegor till skillnad från de flesta andra, inte har daglig tillgång till FM AP. De har istället sin arbetsplats ombord på fartygen i en trång hytt. I bästa fall med en stand-alone dator för att kunna skriva de mest nödvändiga övningsordrar m.m.

Många har nog uppfattningen att man har ett kontor motsv. i land trots att man har en befattning på ett fartyg, vilket alltså är fel. Vissa av marinens fartyg har skapat "egna lösningar" i form av att man jackat in sig med en nätverkskabel från någon anslutningspunkt. Detta är dock inget som är en officiell lösning, men helt avgörande för att överhuvudtaget kunna arbeta.

Man kan helt enkelt konstatera att man vid införandet av PRIO som vanligt börjat arbetet i fel ände. Man borde självklart inledningsvis tillsett att alla medarbetare i FM kan få åtkomst till FM IT-infrastruktur innan man tvingade in all personal i systemet.

På samtliga fartyg borde så klart ett administrativt nätverk installerats så att alla får tillgång till en nätverkskopplad dator i sin hytt(arbetsplats). Därefter så borde självklart en sattellitlänk, FM Satcom eller annan civil krypterad motsvarighet installerats för att möjliggöra att utföra det av FM ålagda arbetet oavsett var ett fartyg befinner sig. Samma sak borde självklart genomförts vid samtliga camper vid Internationella insatser m.m.

Hur kollegorna som är ute i fält under längre perioder ska få detta att fungera är sannolikt en ännu större utmaning.

Att medarbetare fortfarande inte ens har daglig tillgång till systemet är riktigt dåligt. Att det dessutom sitter en marinofficer som ansvarig för  införandet av PRIO, utan att ens verka engagera sig i ovanstående problematik är ännu mer anmärkningsvärt.

Nya ryska fartyg och ökad marin aktivitet

Det kan omöjligt undgått någon som följer försvarsdebatten att Rysslands militära aktivitet ökat markant de senaste året. Däremot har detta fått mycket begränsad uppmärksamhet i Svensk media.

Om vi tittar på den marina sidan så verkar det som om rysk varvsindustri går för högtryck. De senaste åren har vi sett många Ryska fartyg och vapensystem gå på export till framförallt Indien och Kina. Skillnaden som vi nu ser är att många av de nya fartygen istället tillförs den egna Ryska flottan.

Bloggen Observationsplatsen är den optimala läsningen för den som är intresserad och vill följa Rysk försvarsmateriel. Vi kan bland annat konstatera att vi inom kort kommer att få se nya fartygtillföras Östersjömarinen. Häromdagen sjösattes det senaste tillskottet, nämligen fregatten Amiral Gorshkov som är det första fartyget i en serie om 20 fartyg som konstrueras i St Petersburg. Man kan snabbt konstatera att fartyget har många likheter med tidigare serie av Krivak IV som exporterats till Indien. Fartyget är bland annat bestyckat med sjömålsroboten SS-N-26, vilket förenklat sagt är en utvecklad variant av överljudsroboten SS-N-22 Sunburn. En robot som från början är konstruerad för att kunna bekämpa Amerikanska hangarfartyg

Vidare så konstrueras även nya signalspaningsfartyg till Ryska flottan vid samma varv. Nya hangarfartyg ubåtar, landstigningsfartyg, jagare och korvetter är också under full konstruktion. Det är med andra ord inte småsaker som pågår hos vår granne i öster. Man kallar det GPV 2020, vilket innebär ett moderniseringsprogram som kommer att pågå fram till år 2010. På ryska omnämnt som "Gosudarvstvennaja Programma Vooruzenija"

Nyligen har även de strategiska robottrupperna genomfört lyckade provskott med bl.a. den nya roboten Bulava. Man flyger mer än någonsin med de strategiska bombflygplanen Tu-22 Backfire och Tu-160 Blackjack. Man har genomfört flertalet luftlandsättningsoperationer och landstigningsoperationer, något som man inte övat på många många år.

För ett år sedan genomfördes en Rysk storövning Zapad i Östersjöområdet. Den övningen undgick inte helt Svenska media, även om det inte fick speciellt stort genomslag.

Ytterligare en anmärkningsvärd händelse med stor kalla-kriget-varning är att en Rysk ubåt av Akula klass konstaterats befunnit sig i väntläge utanför Faslane, den brittiska flottans huvudbas för de stategiska atomubåtarna. Akulaubåten har sedan skuggat en Trident-ubåt av Vanguard klass då den påbörjade sitt patrulleringsuppdrag i Atlanten.

Allt detta sammanslaget ger vid hand en ökad marin Rysk närvaro och aktivitet. Att detta inte fått större genomslag i Svensk media och i den politiska debatten är för mig ett mysterium.

Den Svenska underrättelsetjänsten lär åtminstone ha fullt upp med att hålla sig uppdaterad på alla ny materiel, provtursverksamhet och övningar, det är åtminstone en sak som är säker.

Brittisk atomubåt grundstött

För en vecka sedan grundstötte den brittiska atomubåten HMS Astue utanför Skottlands västkust. BBC rapporterar att ubåten grundstötte långt utanför farleden och inom så kallat ringat område enligt Admiralitys sjökort.

Enligt en lokal ortsbo som sett hela förloppet citeras i media
"Mr McKerlich said HMS Astute was in an area of shallow water where he would not risk taking his yacht."

Enligt media så har inga allvarliga skador uppstått på ubåten och inga personskador har förekommit. Det man är orolig för är kylvattenflödet till reaktorn.

Även Aftonbladet har uppmärksammat händelsen.

HMS Astute är en helt ny ubåtstyp och är den första av sin klass. Ubåten konstrueras av BAE-systems och deplacerar 7,200 ton. Den aktuella ubåten har endast varit i tjänst sedan augusti innevarande år.

Det skall bli intressant att följa vilka konsekvenser denna händelse kommer att få.

30 oktober 2010

Det vi alla redan visste

Vi har vetat om det hela tiden, men fick det idag bekräftat ännu en gång.
Inför försvarsbesluten 2000 men också 2004 fanns starka viljor att avveckla Försvarsmaktens verksamhet i sydöstra delen av Sverige och centralisera verksamheten till Mälardalsområdet.

I dag publicerar BLT en rad artiklar där flera av de då inblandade bekräftar att det var precis så turerna gick. Siste chefen för KA2 Günther Villmann berättar i en artikel i BLT att han fick utstå en hel del s.k. vuxenmobbing av kollegorna i HKV i samband med nedläggningen av det regemente han då var chef för. Ingen lyssnade på de faktiska omständigheterna som han försökte förmedla. Han upplevde att man redna innan hade bestämt sig för att regementet skulle bort. Ett exempel på att man bortsåg från fakta var avvecklingen av det moderna 12/80 systemet som Kustartilleriet förfogade över, till förmån för Arméns förlådrade Haubits 77.


Inför FB04 så var det en väldigt lite krets höga officerare som ensamma skulle utreda vilka orter som skulle få finnas kvar under generallöjtnant Göran Gunnarssons ledning. Missnöjet och konspirationsteorierna runt detta gick så långt att gruppen till slut fick öknamnet Mälardalsmaffian, då man befarade att man skulle fortsätta att driva en linje där allt skulle centraliceras till Mälardalsområdet.

Idag skriver även BLT en ledarartikel  i samma ämne.

I dag handlar det inte längre om vilka orter som ska vara kvar. Istället handlar det i dag om att försöka bevara alla nuvarande verksamhetsorter med dess personal och försöka samla ihop spillrorna efter FB00 och FB04.

Nya stödfartyg till marinen

Det omtalade projektet L10 fick stryka på foten för att man skulle kunna köpa en interrimshelikopter i väntan på Hkp14. Nu ser det ut som om vi trots allt får nya fartyg, men inte ett stridsstödfartyg som planerades från början, utan istället ett renodlat stödfartyg till våra Sjöstridsflottiljer.

Detta är precis det Marinen behöver. Ett fartyg som kan stödja våra stridsfartyg med logistik och viss ledning. Det ursprungliga projektet L10 hade sannolikt blivit en katastrof för marinen, då det med största sannolikhet hade blivit en strategisk resurs vid internationella insatser (transport av Armén) istället för att stödja Marinen på plats.

Nu kommer det enligt nya rykten att bli två fartyg. Ett till varje sjöstridsflottilj som ersättare för HMS Visborg och HMS Trossö. Det här är riktigt positivt för marinens förband. Låt oss hoppas att dessa två fartyg som planeras att levereras från 2017 får stå kvar i materielanskaffningsplanen och att de också blir byggda.

Stödfartyg är i dag ett absolut måste då man redan avvecklat merparten av de marina basområden och dess infrastruktur. Dessutom så behövs fartygen redan nu för att kunna stödja våra fartyg vid internationella insatser likt utanför Libanon och i Adenviken.

Vi lär få anledning till att återkomma i den här frågan framöver.

En forum för de marina frågorna?

Det här blir det första inlägget på den här bloggplatsen.

De poppar upp lite här och var, alla försvarsbloggar som har blivit så oerhört viktiga för försvarsdebatten. En stor orsak till detta är förstås den enorma avsaknaden av öppenhet inom Försvarsmakten. Förre ÖB, general Håkan Syrén införde begreppet ÖRA - Öppenhet, resultat, ansvar.

Tyvärr upplever nog väldigt många försvarsanställda den raka motsatsen i sin vardag. Därför är vikten av att på ett enkelt sätt kunna debattera försvarsfrågor stor. Med anledning av försvarsbloggarnas tillkomst upplever jag att framför allt försvarsanställda, men även många andra har engagerat sig mer i den allmänna försvarsdebatten nu när det finns enkla och tillgängliga forum som dessa bloggar utgör.

Wisemans Wisdoms är den största och mesta försvarsbloggaren, tätt följd av Chefsingenjören. Två eminenta bloggare med djup kunskap om det mesta. Jag vet att många försvarsanställda följer dessa dagligen.

Dessvärre så anser jag att det har saknats ett forum med fokus på de marina frågorna. Bloggen Vakthavande höll den tretungade flaggan högt, men försvann tyvärr alltför abrupt utan närmare förklaring.

Den här bloggen kommer därför att försöka bevaka Marinens intressen i försvarsdebatten. Gästinlägg från alla med tankar runt detta välkomnas självklart. Hur mycket skrivet det blir, och om några läsare hittar hit återstår att se.