Gästinlägg: Chefer – Ta ansvar och tyck till!

Gårdagens inlägg avhandlade den enorma skillnad som råder mellan verklighet och dikt när det kommer till vårt försvar, något som bekräftades av riksrevisionens rapport. Det var en rejäl sågning av rikets försvarsförmåga och regeringens sätt att hantera Försvarsmakten. I stället för att replikera på detta så spelade försvarsminister Karin Enström ånyo ut genderkortet och krävde fler kvinnor till försvaret.... En uppenbart lyckad avledningsmanöver eftersom TV4 svalde betet utan att ställa en enda fråga om riksrevisionens rapport. Skamligt TV4!

I gårdagens inlägg utlovades också ett gästinlägg som med avstamp i det som nu händer inom Försvarsmakten, och det som inte händer inom försvarspolitiken, som skulle avhandla vad som nu förväntas av våra högre chefer i dessa bistra tider. 

Det är nu hög tid att våra chefer tar bladet från munnen. För att citera en skribent på Försvarsmaktens Kommenterar. "Myndigheten Försvarsmakten har inte något uppdrag att skapa opinion. Men mig veterligen finns det ingenstans uttryckt att en myndighet INTE får skapa opinion". Tänkvärda ord!

En aktiv försvarsdebattör som alltid sa vad han tyckte i alla lägen var sjöofficeren, kommendörkaptenen och jagarchefen Hans von Hofsten vars memoarer får utgöra en talande bild till detta gästinlägg. Hans von Hofsten blev aldrig mer än kommendörkapten, men kunde gå med högt huvud då han inte behövde skämmas för att han inte hade försökt påverka genom debatt. I dag är det betydligt högre till tak i Försvarsmakten än var det var under hans tid. Jag är helt övertygad om att dagens chefer på alla nivåer både kan och bör sticka ut hakan betydligt mer i debatten.

Men mer om detta överlåter jag till Sea Bear att förklara i dagens gästinlägg  

  

/ Skipper

---------------------------

Vad förväntas av den som givits det stora ansvaret att leda och förvalta en organisation eller verksamhet. Den frågan borde alla chefer i Försvarsmakten ställa sig, men i synnerhet de som är utvalda att vara våra främsta företrädare, i min värld förbandschefer och uppåt.

Att bli chef innebär att få ett stort ansvar. Att vara chef kräver så mycket mer, nämligen att ta ett stort ansvar. Jag upplever att de flesta cheferna inom Försvarsmakten är kompetenta och ambitiösa individer med goda värderingar. Men det råder en form av omvänd logik där man fokuserar mer på att innehålla det ansvar man fått, än att ta ansvar för att utveckla och förbättra det man fått ansvar för.

Jag är medveten om att anslagsfinansierad verksamhet har att leva med denna problematik, men detta får inte hindra våra chefer att agera för Försvarsmaktens bästa. I det civila näringslivet krävs av chefer att de levererar lönsamhet, driver sin organisation för en positiv utveckling, gör man inte det är man inte chef särskilt länge. För detta krävs ett stort engagemang och en tro på det man vill åstadkomma. Nu har våra militära chefer inte samma förutsättningar, man har sin anslagspåse att förvalta och det gör man, punkt! Men det som inte skiljer, och som måste krävas av varje chef, är just engagemanget och viljan att utveckla det man ansvarar för. Men då frågar sig vän av ordning, har inte våra militära chefer det?

Jo, fast ofta med ett felaktigt fokus. Man försöker gjuta mod i sin personal genom att hävda att vi inom ”vår” beskärda del gör ett bra jobb och ”vi” levererar trots kärva tider. Om man bara zoomar in lite i verksamheten är det klart man kan hitta något positivt. Man håller god min och försöker hålla organisationen under armarna för att personalen inte ska fly fältet.

Men är detta en chef som tar sitt ansvar? På många sätt säkert, ja. Men enligt min åsikt och på många sätt, nej! Detta är en chef som fått ett ansvar och förvaltar det inom givna ramar. Låt mig gissa att denna chef sannolikt levererar rapporter till högre chef om att läget är kärvt, men kan ändå inte låta bli att spränga in lite superlativer om sin egen organisation. Missnöje uttrycks bara i kretsen av de som man vet känner och tycker likadant. Gentemot högre chefer och de som föder oss med resurser, politikerna, är man lite tveksamt kritisk men samtidigt lite försiktigt inställsam och positiv. Helt enkelt ett riskfritt agerande där man åtminstone inte äventyrar karriären. Jag tror dessvärre att den chef jag beskriver här är ganska vanlig. Man gör inga uppenbara fel, men tar man verkligen hela ansvaret? Om vi inte nöjer oss med ovanstående egenskaper, vad förväntar vi oss då av våra chefer.

Vad innebär det då att ta hela ansvaret?  

Att ta hela ansvaret är givetvis att göra det bästa möjliga av tilldelade medel, vilket jag tror de flesta chefer försöker göra. Men för att leverera ett trovärdigt ledarskap stannar det inte där. Även om man är begränsad att verka inom givna ramar, så måste man tydligt våga framföra sin åsikt utanför dessa givna ramar. Om våra chefer inte gör det kommer vi aldrig kunna vinna opinion eller förståelse för våra verkliga behov. Det är vanligtvis inte cheferna som gör underverk ute i verksamheten, men de skall göra sitt bästa för att skapa förutsättningar för dessa underverk. För att göra det måste de våga ta ton och peka på vilka resurser (ekonomiska och materiella) som krävs, och vilka konsekvenserna blir om man inte får dem. Våga vara ärliga och uppriktiga med att vare sig förmågor, materielsystem eller numerär är så bra som vissa tycks tro, och som våra politiker återkommande hävdar. Den chef som vågar ta klivet upp i ringen och boxas för en framtida Marin kommer vinna stort förtroende. De som inte gör det kan tryggt fortsätta göra karriär, men till vilket pris och med vilket samvete?

Just nu kokar det av åsikter hos Försvarsmaktens personal i allmänhet och hos Marinens personal i synnerhet, och jag har svårt att tro att våra främsta företrädare, de klokaste av dem alla, inte har några åsikter. Jag är övertygad om att det finns ett stort engagemang och en massa åsikter hos våra chefer, men det måste komma ut!

Jag antar att MI, C PROD M och våra förbandschefer inte är tillfreds med den Marin vi har idag, eller den de ser framför sig inom överskådlig framtid. Låt säga att mitt antagande här är helt fel, då tror jag dessvärre att vi snart springer rätt in i en förtroendekris.  Om jag nu har rätt i detta antagande, kliv då fram och visa vad ni tycker och agera för det ni tror på?

Man brukar säga att man står sig själv närmast! Man får tänka så, det är nog en form av överlevnadsinstinkt. Utifrån detta synsätt lever givetvis också våra chefer, och i många avseenden heller inget fel med det. Förr kunde vi kanske vara ”rädda om karriären”, men nu handlar det om så mycket mer. Nu måste vi våga flytta fokus från oss själva.

Det handlar om att rädda Försvarsmakten, vår Marin och indirekt rikets försvarsförmåga!

Jag vänder mig avslutningsvis till dig som är chef OF5 och uppåt med frågan om vad som är viktigast för dig just nu? Är det att ha förtroendet och organisationen bakom dig, och strida för en framtida Marin? Eller knyter du näven i fickan och värnar din egen karriär?

Väl medveten om att responsen till denna fråga sannolikt uteblir eller stannar vid en fåordig och uddlös kommentar, så hoppas jag ändå att det leder till någon form av eftertanke. Jag blir gärna motbevisad här. 

Eller vill du vara den chef som inte kliver fram och som därmed indirekt bidrar till Försvarsmaktens fortsatta förfall!?

//SeaBear


--------------------------

Uppdatering:

Officersförbundets Lars Fresker tar verkligen bladet från munnen och talar klarspråk i dag i en välformulerad artikel med anledning av riksrevisionens rapport. Passande nog tar han upp precis de problem som både gårdagens inlägg avhandlade, och vad dagens gästinlägg tar upp.

Rapporten ger stöd för våra medlemmars dagliga upplevelser av luckor och problem. Dessutom undergräver den på ett trovärdigt sätt den politiska retorik som ständigt försöker dölja verkligheten bakom floskler

Att Försvarsmakten avstår från att undersöka och redovisa politiskt känsliga faktorer är sannolikt en självcensur till följd av att den politiska nivån inte uppskattar myndighetens ärlighet utan tvärtom ser det som illojalt. Flera tjänstemän i Högkvarteret är idag rädda för att leverera negativa budskap som kan leda till ytterligare reaktioner från regeringen

/ Skipper

Öppenhet och Ansvar

I dag meddelade Försvarsmakten genom informationsdirektören Erik Lagersten att ingen förundersökning kommer att inledas mot försvarsbloggar. Ett bra besked av flera anledningar. Vad ligger då bakom att man från Försvarsmaktens sida gjorde en anmälan till SÄPO?


Det hela grundar sig i medias rapportering runt de ryska flygövningarna med strategiska bombflygplan under långfredagen, mer känd som #ryskapåsken. Försvarsmakten ansåg sig med anledning av uppgifter som kom fram i mediarapporteringen skyldiga att anmäla SvD och SVT till SÄPO. Chefsåklagare Tomas Lindstrand, samma åklagare som för övrigt övervägde att anmäla ÖB efter nyårsintervjun, har i sin tur därefter överlämnat ärendet till Justitiekanslern för prövning. Justitiekanslern beslutade relativt omgående att inte inleda en förundersökning om tryckfrihetsbrott med anledning av SvD:s avslöjande. Vad som däremot i stället framkom i samband med detta beslut var följande:

Däremot kan uppgifter som publicerats på olika bloggar bli föremål för fortsatt utredning. Orsaken är att dessa bloggar inte omfattas av grundlagarna. JK sänder tillbaka hanteringen av dessa bloggar till Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

I Försvarsmaktens anmälan till säkerhetspolisen kan man blanda annat läsa följande text.

Försvarsmakten har granskat uppgifter som förekommit i SvD, DN, Expressen och Aftonbladet under perioden 22 - 26 april. Det granskade underiaget har sammanställts av informationsstaben (INFOS) i Högkvarteret. Översiktligt har även några av INFOS utvalda bloggar <.....MASKAD TEXT....> kommentarer och hänvisningar granskats.

På den plats man har maskat dokumetet vid utlämnandet av handlingen framgår med största sannolikhet namnen på ett antal bloggar Försvarsmakten vill ska granskas av säkerhetspolisen. Bloggrannen Lars Wilderäng (Cornucopia? ) reflekterade den 24 juni över detta på twitter.

— Cornucopia? (@Cornubot) June 24, 2013

I dagens besked där det alltså framgår att det inte kommer att inledas någon förundersökning gör Erik Lagersten också följande i mina ögon helt korrekt iakttagelse.

Min uppfattning rent principiellt är att de bloggar som aktivast deltar i debatten är väl medvetna om vad som kan sägas och inte kan sägas. Detsamma gäller de journalister som har säkerhets- och försvarspolitik som sitt huvudområde.

Vilka bloggar som omfattades av anmälan är fortfarande inte känt, men det finns inte särskilt många att välja på. Ett beslut om förundersökning mot försvarsbloggarna hade inte gynnat en fortsatt saklig försvarsdebatt. Detta alldeles oavsett vad man hade kommit fram till.

Som ett rent sammanträffande så skrevs jag ett inlägg i ämnet bara två dagar innan uppgifterna i SvD om Försvarsmaktens anmälan framkom. Ett inlägg som blivit ett av de mesta lästa sedan bloggstarten för tre år sedan.

Försvarsmakten har genom nuvarande ÖB Sverker Göranson och informationsavdelningen under ledning av nuvarande informationsdirektör Erik Lagersten bäddat för en betydligt större öppenhet än tidigare, och man han aktivt verkat för en bredare och mer öppen försvarsdebatt. Man har som bekant även startat upp ett stort antal egna bloggar som inte modereras från centralt håll, vilket tyder på att man på riktigt eftersträvar en öppen rapportering och en levande debatt.

Utökad rapportering från Försvarsmakten

Försvarsmakten har den senaste tiden (efter #ryskapåsken) blivit mer öppna runt händelser som dessa än vad man tidigare varit, något som är mycket bra och helt rätt väg att gå.

Marintaktisk chef Jan Thörnqvist publicerade för någon månad sedan ett inlägg på marinbloggen om intensiv främmande marin verksamhet som pågår i omedelbar anslutning till vårt närområde. Ett ämne som tyvärr likt vad vår flygvapnets incidentberedskap sysslar med, även det varit föremål för stor sekretess av oklar anledning. Att MTCH nu följer det goda exemplet som flygtaktisk chef, Micael Bydén statuerade på Flygvapenbloggen för bara några dagar sedan är vitaliserande.

Det är mycket glädjande att nu även Marinen tar bladet från munnen för att förklara för allmänheten vad Marinen (bland annat) gör där ute på böljan den blå, och att man faktiskt har koll på vad som pågår runt våra gränser. Av fotografierna att döma så är verksamheten minst sagt varierande. "FF LK" till både MTCH och FTCH.


I dag fortsätter Försvarsmakten den positiva rapporteringen då man har under dagen hade bjudit in media till en pressträff för att informera om utvecklingen i närområdet, om kränkningar av vårt territorium, och hur man från Försvarsmaktens sida anpassar sin egen verksamhet efter detta.

Kollegan Wiseman skriver i dag ett läsvärt inlägg där han precis som undertecknad i grunden är positiv att man gläntar på dörren till en större öppenhet runt just den här frågan, men med tillägget...

"Det är dock långt kvar till en öppenhet värd namnet."

Någon jag tyvärr inte alls imponeras av är insatschefen Anders Silwer och hans uttalanden som tyvärr ger intrycket av att ligga mer i linje med Moderaternas retorik, än att vilja ge den mest korrekta och sakliga bedömningen av läget, utan hänvisar precis som nu välkända politiker till "låg nivå"? Det är tyvärr inte heller första gången som liknande uttalanden sker. Detta har även Jägarchefen avhandlat på sin blogg varför detta inte behöver upprepas ytterligare en gång. Läs bloggarna via länkarna här nedan.


Bloggar: Wiseman, Jägarchefen, Göran Pettersson (m)
Media: SvD, Aftonbladet, Expressen, SR (TV4 sände inslag i 22-sändningen, länk senare)
Övrigt: Försvarsmakten


För övrigt har Miljöpartiet under dagen gjort ytterligare ett utspel mot Försvarsmaktens verksamhet.

WebRep

currentVote

noRating

noWeight

Allt på en gång - En sammanfattning av läget

Den 10 september 2012 kommer nog att gå till historien som en märklig dag. Dels då delar av Försvarsmaktens personal börjat inse vad omstruktureringen kommer att innebära, och dels som dagen då försvarsbloggar, i synnerhet Wiseman´s Wisdoms blev en officiell kanal för att få ut budskap på bred front. Något som förmodligen hade varit helt otänkbart för 5 år sedan.

Det hela börjar med att försvarsbloggen Cynismer i fredags publicerar de första konkreta fakta från konsekvenserna av omstruktureringen. Där finns många delar som till en början känns mer eller mindre overkliga. Strax därefter så publicerar Wiseman ett gästinlägg i form av ett öppet brev till ÖB Sverker Göransson. Brevet är skarpt formulerat och uppmanar bland annat ÖB att avgå.

Under dagen så publiceras ytterligare ett gästinlägg hos Wiseman. Den här gången författat av Officersförbundets ordförande Lars Fresker där han ger sin syn på omstruktureringen och avslutar brevet med att uppmana alla medlemmar (officerare) att fundera över om en strejk kan vara ett alternativ. Detta fångas omgående upp av SvD ledarredaktion, och det skulle vara förvånande om inte TV har detta som en huvudnyhet i morgondagens TV-sändningar.

"Men till dess tycker jag att ni medlemmar, speciellt ni som INTE är mest upprörda just nu, bör fundera på om ni kan tänka er att strejka för att bevara för det militära kollektivet viktiga värden?" - Lars Fresker  

Rösterna höjs nu över att ÖB Sverker Göransson är helt osynlig i denna turbulenta tid. Försvarsmakten är snabba att replikera och ÖB skriver omgående ett svar på det öppna brevet som även detta publiceras på en av de tidigare så förhatliga försvarsbloggarna - Wiseman´s Wisdoms. Regissören till det faktum att ÖB svarar så snabbt och jordnära får nog med stor sannolikhet tillskrivas informationschefen Lagersten (Skippers egenhändiga analys).

Var den här historien kommer att sluta är svårt att bedömma. Strejk ser jag mer eller mindre som otänkbart. Detta då en strejk måste ha ett tydligt mål som är möjligt att uppnå, ett så kallat "endstate". Vad skulle syftet med en strejk i detta läge vara? Den frågan måste Lars Fresker och officersförbundet svara på innan han drar detta vidare.

Avslutnigsvis så "stjäl" jag en kommentar från WW då den kanske är mer sann än vi bara kan ana.

Men jag knäckte just koden. Det som sammanbinder PRIO och omorganisationen. "Alla" nuvarande plutonchefer har ju klagat på den arbetsbörda som PRIO innebär. Nu med det "nya" så placeras alla IT-hungriga Fänrikar på den platsen. De kommer inte ha tid med något annat än att planera och administrera. Detta ger följdaktien att utbildningen måste skötas av StfC.  Man gör alltså 2 flugor på smällen med den lösningen...

Fortsättning lär följa....

Uppdaterat 120911 kl0830
Göran Pettersson (m) kommenterar händelserna på sin blogg och han skriver bl.a. att det behövs mer av strategiska överväganden och mindre av förenklade ordväxlingar om vem som har helt rätt.

ÖB ger politikerna raka budskap - Avveckla marinen, flygvapnet eller armén?

ÖB har tröttnat på att den politiska nivån vägrar att lyssna till, och förstå de budskap rörande Försvarsmaktens framtida ekonomi som både han själv och Officersförbundet fört fram vid flertalet tidigare tillfällen.

ÖB som tidigare uppfattats både som osynlig och passiv går nu (lagom till politikerveckan i Almedalen) ut och ger den politiska nivån en rejält slag rätt i solar plexus med budskapet. "Tillför nödvändiga ekonomiska medel, eller lägg ned marinen, flygvapnet eller armén" 


Det som måste skrivas när en överbefälhavare går ut med ett sådant statement har redan skrivits på ett alldeles förtäffligt sätt av Wiseman, så några upprepningar av dessa rader behövs inte. Detta inslag på SVT måste dock ses. Ett inslag som varit huvudnyhet i samtliga SVT nyhetssändningar under kvällen.

Det ska bli mycket intressant att se om framförallt de moderata försvarspolitikerna aktivt ger sig in i debatten och kommenterar detta utspel från ÖB, eller om det kommer att vara lika tyst som när SvD avslöjade att det inte blir några mer pengar, och att eventuella nya förbandssnedläggningar är att vänta. D.v.s. genomförandegruppen i repris. Har möjligen statsminister Reinfeldt och försvarsmi... förlåt, finansminister Borg redan gett ut så kallade talepunkter(tystnadsdirektiv) till sina partikamrater för denna heta fråga?

Vi får verkligen hoppas att politikerna ställs mot väggen inför den aktuella frågan, bland annat under detta arrangemang i Almedalen arrangerat av Försvarspolitisk Arena.

Andra bloggare: Johan Westerholm, Kommunisternas blogg
Media: SR, DN, SvD, Aftonbladet

(En het debatt på twitter har brutit ut med anledning av detta där ena lägret anser att ÖB äntligen är tydlig och agerar helt rätt, medan andra sidan anser att Försvarsmakten absolut inte ska erhålla ytterligare ekonomiska medel.)

Hur tar vi hand om våra soldater och sjömän?

Gud och soldaten hedrar vi, när ofreden råder och de står oss bi.

Men när fred råder och fyllda är faten, glömma vi Gud och föraktar soldaten.

Dessa rader som enligt uppgift har skrivits av Alf Henriksson har sedan denna blogg startades funnits här nedan i högerkanten. Aldrig har de orden varit så påtagligt närvarande som nu i den soldatdebatt som pågår främst på SvD där ledarskribent, kadett, informationsdirektör, äldre officer, fänrik, kapten deltagit och där slutligen en överste lagt en stor våt filt över debatten med ett budskap som man tyvärr kan tolka som "rättning i ledet".

Hur står det egentligen till där ute bland svenska soldater och sjömän som plikttroget övar och verkar så att du som läser detta ska kunna vakna i morgon och att landet Sverige fortfarande har sina gränser, sitt statsskick och att vi fortfarande kan leva i ett fritt land, samt dessutom bistår andra länder som Afghanistan m.fl. Det är lätt att glömma detta faktum som vi ser som en självklarhet och sällan eller aldrig reflekterar över.

Att soldaten har det problematiskt att få sin vardagsekonomi att gå ihop framgår med all önskvärd tydlighet i debatten på SvD. Det är självklart inte tillgång till logementet, eller att Försvarsmakten ska fixa en säng till soldaten det egentligen handlar om. Det hela handlar om att soldaten har alldeles för låg lön för att kunna skaffa sig ett eget boende, om än en liten hyreslägenhet av minsta sort. För vem vill egentligen behöva bo på ett logement? Vilken civil arbetstagare skulle acceptera en lön som tvingade individen till att sova kvar i omklädningsrummet eller på kontoret?

Hela debatten på SvD baseras mer eller mindre på situationen vid Livgardet (Stockholm). Där är situationen sannolikt värst eftersom möjlighet till att få tag på ett billigt (soldatlönsanpassat) boende inom rimligt avstånd från regementet mer eller mindre är en omöjlighet!

Hur ser det ut inom flottan och amfibiekåren? Är läget lika illa även där?
Inom Amfibiekåren på Berga är läget sannolikt likvärdigt. Möjligen något bättre än vid LG då det i Västerhaninge (15 min bussresa från Berga) bör finnas mindre lägenheter till överkomligt pris i synnerhet om man kan tänkas att dela lägenheten med en kollega.

För flottans förband så har sjömannen (än så länge) möjligheten att bo ombord på fartyget under större delen av året. Men standarden där är absolut inte bättre än på ett logement och utrymmena är betydligt mindre. Vem vill leva på några få kvadratmeter tillsammans med 15-20 andra kollegor året runt, dygnet runt. Detta fungerade alldeles ypperligt under värnpliktstiden då man åtminstone fick resa hem varje helg förutom då fartygen var på övning samt att den totala tiden ombord var begränsad till endast ett år.

Under perioder då fartygen ligger inne på varv för årliga översyner så kan det dessutom vara så att fartyget inte är tillgängligt för boende under några månader, då måste sjömannen ändå hitta ett eget boende. Logement finns det som bekant inte särskilt många lediga varken på Berga eller i Karlskrona. För sjömannen på Berga är problemet att hitta ett eget boende i närområdet samma som för amfibiesoldaten.

Summa sumarum så har sannolikt sjömannen generellt sett något lättare än soldaten om man kan tänka sig att bo ombord på fartygen när de är tillgängliga. Men faktum kvarstår, vem vill leva ett sådant liv under åtta av sina kanske bästa och viktigaste år?

Att skaffa familj och således också ett boende värdigt en familj med små barn är sannolikt inte alls att tänka på så till vida att inte partnern drar in rejält mycket mer med pengar till familjekassan än vad soldaten/sjömannen kan göra.

Här måste både den politiska nivån och Försvarsmakten agera, och det snabbt om man vill vara en bra "ungdomsarbetsgivare" som framförallt moderata politiker stoltserar med! Utan en politisk vilja att lösa detta bekymmersamma problem så kommer Försvarsmakten inte själva att klara ut det. Det Försvarsmakten själva kan göra redan nu är att stå upp för sina soldater och sjömän och erbjuda det som erbjudas kan här och nu. D.v.s. att man ställer alla tänkbara sängar till förfogande snarast, dessutom utan kostnad!

Försvarspolitikerna fokuserar i sin tur alltför ofta på fel saker. Så sent som för någon vecka sedan hade jag en twitterkonversation med Johan Forsell (m) representant i försvarsutskottet, där undertecknad önskade att han som försvarspolitiker i första hand borde engagera sig i Försvarsmakten operativa förmåga i stället för vad han då gjorde, fokuserade på soldatens civila meritvärde? En fråga som man kan engagera sig i när andra viktigare och större frågor runt Försvarsmakten är lösta.

Jag tror knappast att soldaten just nu bryr sig om civil meritvärde när han inte ens har någonstans att sova på natten p.g.a. brist på pengar samt att regementen mer eller mindre slänger ut sina soldater från logementen (se SvD debatten). Frågan är om soldaten överhuvudtaget kommer att stanna så länge i Försvarsmakten så att behovet av att kvalitetssäkra ett meritvärde finns?

Däremot har behoven enligt Maslow har aldrig varit så tydliga som nu!

Se även denna nytillverkade film på youtube. Den måste ses då den är synnerligen träffande i just den här debatten. Som tur är har soldaterna humorn i behåll!

Marinbloggen - Sämst i klassen!

Marinbloggen som startade upp i höstas har inte imponerat särskilt mycket.

Sämst av försvarsgrensbloggarna blir det enkla betyget för 2012 då man enbart presterat 12st inlägg och det senaste publicerades den 28 oktober.

Om vi jämför med armébloggen med sina 107 inlägg har således en bra inläggsfrekvens och ett bra innehåll där man öppet diskuterar många viktiga frågor så ser man att det helt klart finns förbättringspotential.

Bäst i klassen är ändå flygvapenbloggen.Där är flygvapeninspektören Anders Silver både en frekvent skribent, men framförallt den som också kommenterar inläggen och ger sin syn på detaljer som berör flygvapnets verksamhet, personalen och materielen.

Man har på flygvapenbloggen gjort något så unikt som att öppet valt att debattera flygvapnets utvecklingsplan - FVUP steg för steg och del för del. Något som imponerar.

Sedan riksdagsbeslutet om det insatta insatsförsvaret har vi på HKV tagit fram utvecklingsplaner för alla stridskrafter. Så också för flygstridskrafterna, Flygvapnets utvecklingsplan. Denna utvecklingsplan ska vara vår ledstång på vägen framåt.

Flygvapnets utvecklingsplan innehåller också ett antal områden eller grunder för hur vi tycker att vi ska se på flygstridskrafter och varifrån vi kommer.Under den närmaste månaden med start måndag den 20:e november kommer vi att publicera bit för bit av en populärutgåva av Flygvapnets utvecklingsplan (FVUP) på Flygvapenbloggen.

Syftet med publiceringen är att det ska bli möjlighet att diskutera de områden som publiceras.

Delarna som handlar om flygvapnet själ och ledarskapet har så många som upp till 40 kommentarer till inläggen, där FVI Silver står för flera.

Här har marinbloggen mycket att arbeta med.
Var är marinens utvecklingsplan? Finns det en sådan?

Var inte hela tanken med marinbloggen att i första hand den marina ledningen med MI och C Prod Marin i spetsen skulle få en möjlighet att på ett enkelt sätt kommunicera med framförallt marinens personal?

Ett första steg borde vara att näst intill ordersätta till de marina förbanden att regelbundet skriva inlägg, samt att MI och C Prod Marin förhoppningsvis regelbundet börjar skriva. C 4.sjöstridsflottiljen skriver enligt uppgift redan i dag ett mycket uppskattat veckobrev till sin personal. Varför publiceras inte delar av detta veckobrev på marinbloggen?

Hoppas nu att marinbloggen kan tvätta bort stämpeln "sämst i klassen" under nästa år!
Det positiva är att det nu bara kan bli bättre. Marin informationsspridning behövs både internt och externt. Jobba på!

Imponerande och mycket ovanligt!

De som följt bloggen under de senaste dagarna känner till debatten som var tänkt att handla om Basorg 2013 för marinens del, men som tråkigt nog skiftade fokus och kom istället att handla om helt andra saker. Ursprunget till detta var en kommentar till inlägget av chefen för PROD MARIN i HKV amiral Jonas Haggren.

Haggren var i sin kommentar väldigt tydlig med att han inte uppskattade att jag hade synpunkter på hans personals kompetens, vilket jag inte har, och ens hade funderat på, utan ställde i mitt inlägg endast en hypotetisk fråga med innebörden om de hade jobbat ute på förbanden den senaste tiden? Haggren tyckte jag skulle ta det "direkt med honom" i stället för att skriva om detta på en blogg. Resten är nu historia och turerna runt detta med en massa kommentarer och åsikter finns att läsa här. Med viss uppgivenhet och en smula ilska tog jag då bort inlägget och kommentarerna.

Nu visade det sig att amiral Haggren verkar tillhöra en ny kategori av högre chefer som jag aldrig stött på tidigare. Haggren kommenterar nu igen här på bloggen, och jag blir minst sagt imponerad och framförallt glad över att en av marinens högsta chefer intresserar sig för det fria ordet i försvarsfrågorna utanför HKV stängda dörrar, och öppet deklarera detta. Jag lyfter därför fram amiralens kommentar här.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag kan konstatera att min kommentar här på bloggen rönt många kommentarer, åsikter och till och med funderingar på att sluta skriva. Det sistnämnda gör mig förvånad och var inte min avsikt.

Jag följer en rad skribenter på sociala medier och jag kommer att fortsätta att läsa och -när så krävs- bemöta dessa. Helst skulle jag förstås alltid vilja veta vem jag kommunicerar med, men där är vi inte och det accepterar jag.

Jag hoppas att inlägg som skrivs är en del av en debatt och en uppmuntran till dialog. Med denna utgångspunkt kommer jag även fortsättningsvis ge uttryck för mina åsikter när jag tycker så är motiverat.

För egen del tycker jag att ursprungsinlägget med mina och andras kommentarer ska återpubliceras så att alla kan ta del av meningsutbytet. Det är fortsättningsvis viktigt att det förs en debatt om vårt försvar och säkerhetspolitik då denna har varit frånvarande under en lång tid.

Jonas Haggren
Chef Prod Marin

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

På amiralens (och många andras) begäran så återpubliceras det ursprungliga inlägget här nedan. Tyvärr så kan jag inte publicera kommentarerna till det första inlägget då de tyvärr verkar försvunnit helt och hållet. Jag hoppas att vi får se amiral Haggren, och kanske flera andra höga chefer delta i "den öppna försvardebatten" framöver.


Basorg 2013 - Delarna hänger inte ihop?

Begreppet "krigsorganisation" blev istället "insatsorganisation". Anledningen är självklart att det aldrig mer kommer finnas någon som helst risk för att Sverige skulle stå nära ett krig [ironi]. Vi ska istället genomföra lite insatser här och där i långtbortistan [trots regeringens inriktnig om ett närområdesperspektiv].

Begreppet "grundorganisation" blev till "basorganisation". Motiveringen till detta är betydligt mer oklar. Men som vi alla vet så har Försvarsmakten en extrem stor förkärlek till att omorganisera, avveckla, byta namn och lägga ner fungerande saker och system. Så det verkar vara helt i linje med allt annat som sker [ironi].

För marinens del så sitter det officerare på PROD M och försöker göra så bra de bara kan och skickar ut underlag för den nya basorganisationen. Man kan undra flera saker. För det första så undrar jag om de själva varit ute och jobbat i den förbandsnära verkligheten de senaste åren, eller om de rört sig i området längsValhallavägen mellan FHS, L24 och tre vapen? Andra alternativet är att de mer troligt fått tumskruvarna åtdragna så hårt att de tvingas ge ut underlag som de själva kanske inte riktigt tror på?

De kommande dagarna ska det "spelas på planen", vilket innebär att man provar hållbarheten och realiserbarheten i de bemanningsförslag man lagt fram till förbanden. För den som sett eller fått förslaget föredraget för sig, så kan man nog ganska enkelt förutse utfallet.

Det stora problemet är helt enkelt att man bemannat efter hur ett förband ser ut i PRIO. De befattningar som finns på staberna, på fartygen och på underhållsdivisionerna är bemannade - men där slutar det.

Det finns ingen som helst höjd tagen för att personalen kan vara:
- Sjuka
- Föräldralediga
- På nivåhöjande utbildning
- På annan längre utbildning

Det som är ännu mer märkligt är att det finns inga (eller för få) tjänster för bemanningsuppdrag UT till andra förband, staber eller skolor. Detta blir väldigt konstigt om man tittar på bemanningen av ex. Sjöstridsskolan där man också kraftfullt reducerar antalet fasta tjänster och gör om de få kvarvarande till bemanningsuppdrag IN. Det är just här det hela inte alls hänger ihop. För om inte flottiljerna har några utgående tjänster mot bemanningsuppdrag och man samtidigt säger att SSS, och staber ska bemannas genom bemanningsuppdrag - ja då kan man bara dra två olika slutsatser.

1. Merparten av fartygen kommer att ligga utan besättning då personalen går åt till att bemanna helt avgörande tjänster vid skolor och staber.
2. Fartygen är bemannade medan skolorna är tomma och ingen utbildning kan genomföras.

Oavset vilket alternativ man väljer så tror jag rätten till att vara sjuk och föräldraledig kommer att kvarstå, vilket ändå kommer att tvinga fartygen att nöta kaj stora delar av tiden.

Organisationen känns redan grovt anorektisk - och värre lär det bli i landet vars försvar och säkerhetspolitiskt tänkande styrs av Anders Borg och Sten Tolgfors pengapåse samt en försvarsmaktsledning som inte verkar vilja slå näven i bordet och säga stopp.

Läs gärna tidigare inlägg i samma ämne.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så där, nu kanske vi kan lägga denna parantes bakom oss. En sak att tänka på fortsättningsvis är hur man uttrycker sig, det gäller även undertecknad. Nu ser vi fram mot en fortsatt levande debatt på alla försvarsbloggar. En debatt som nu kanske också börjar kryddas av högre chefers syn på både det ena och det andra. Tidigare har informationsdirektören deltagit hos Wiseman. Vem av de högre cheferna i HKV får vi höra från nästa gång?

Hur man kväser en debatt?

Fick i dag en mycket intressant kommentar från en högt uppsatt herre (direktör) i det svenska näringslivet som arbetar inom en stor etablerad koncern som finns över hela landet.

Anledningen att jag vet detta, är att jag fick ett separat mail med mer bakgrund om vem som ligger bakom innehållet, och vet således också var han arbetar.

Budskapet handlar helt enkelt om hur man från högre chefer kväser en icke önskvärd debatt. En taktik som skribenten mycket väl känner till från storföretagen inom den privata sektorn. En mycket intressant och minst sagt annorlunda kommentar som kräver eget utrymme. Jag tackar för kommentaren och publicerar den här.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Hej Skipper.
Följer din blogg liksom många andra försvarsbloggar.

Är verksam i det civila och innehar en mycket hög chefsbefattning i ett företag med en hård företagskultur. När ni nu har fått klartecken för öppen kommunikation borde ni titta på hur det fungerar i organisationer som har haft detta i många år och hur man där kväser debatt eller hindrar information att "komma ut".

Amiralens öppna kommentar är ett skolboks exempel på hur man skall agera och uppnådde precis det han ville. Det är nog dags att ställa in sig på att kursändringen från FM gällande information även innefattar att man hanterar dessa frågor annorlunda än tidigare.

Så fortsätt blogga och du och andra bloggare får helt enkelt vara beredda på att ammunitionen har ändrat karaktär och utseende och anpassa er till detta.

Lycka till.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Personligen har jag ändå svårt att tro att det skulle finnas någon större tanke och planering bakom kommentaren till det nu raderade inlägget som avses, utan ser det mer som en spontan reaktion.
Men det är däremot enbart mina egna spekulationer.

Politiker - Agera !

Som om inte en SMS-uppsägning från Försvarsmakten vore nog, så kryddar nu den gode arbetsgivaren soppan ytterligare med att sparka Chefsingenjören från utlandsstyrkan genom att annonsera ut hans tjänst i Afghanistan på Försvarsmaktens webbsida.

Ny teknik och SvD har uppmärksammat även detta.

Detta konsekvent dåliga agerandet från Försvarsmaktens ledning får nu bägarna att rinna över hos väldigt många medarbetare. Det har under de senaste åren byggts upp en stor frustration hos många medarbetare p.g.a en mängd olika saker där en stor orsak är att Försvarsmakten hela tiden blir en sämre och sämre medarbetare.

Frågan är hur långt kommer det att gå innan det blir ett riktigt dåligt läge? Redan nu sitter väldigt många försvarsmaktsanställda och filar på sina CV:n och söker jobb, bara för att man tröttnat på dålig personalhantering, materielsystem som är undermåliga samt den konstanta nedmonteringen av Svensk försvarsförmåga som pågått under längre tid. Det sistnämnda orsakat av såväl politiker som militärer i Försvarsmaktens högsta ledning.

Jag tycker det nu är dags för alla politiker i allmänhet, och ni som kan tituleras försvarspolitiker i synnerhet att vakna upp, se vad som händer och börja agera.

Allan Widman hävdar att det formellt sett är omöjligt för en politiker att agera, och skriver på sin blogg följande.

Jag har fått många mail om vad politiker kan göra för Chefsingenjören. I realiteten knappast något. Vi vare sig kan eller får blanda oss i FM:s enskilda beslut. Däremot kan vi med lagstiftning och övergripande styrning vaka över att strukturerna blir mer öppna och mottagliga för det omgivande samhället.  

Enligt den svenska Regeringsformen får ingen myndighet, ej heller regeringen, överpröva en annan myndighets beslut i enskilt fall.

Jag tror nog att alla förstår och accepterar detta, som lätt skulle kunna gå under det välkända begreppet ministerstyre. Däremot tror jag ni politiker skulle kunna agera på annat sätt, och som skulle kunna ge minst lika bra genomslag, om än inte ännu bättre. Bloggaren Cornucopia skriver följande på en kommentar hos Widman.

Det är struntprat att inte politiker och regering kan göra något. De kan kalla upp ÖB och ha "ett förutsättningslöst samtal" där de informerar honom att de är missnöjda med situationen och eftersom han uppenbarligen tappat kontrollen över sin organisation får sparken.

Det är inte någon detaljsstyrning av FM, utan bara en liten signal om vad man tycker. Regeringen kan fritt tillsätta och avskeda GD för statliga verk, i det här fallet ÖB.

Att vara chef är att ta ansvar, och om inte FM sköter sig är det ytterst ÖB:s ansvar.

Till sist undrar jag, som någon skrev på Allan Widmans blogg, om ni försvarspolitiker verkligen vill se och höra verkligheten då ni är ute på era förbandsbesök. Att ni alltid har förbandschefen eller hans närmaste med er när ni går runt bland fotfolket gör definitivt att ni inte får höra sanningarna. Det törs jag nästan garantera.

Så nästa gång, be de högsta cheferna snällt sitta på sitt kontor när ni besöker förbanden och i stället träffar fotfolket. Åtminstone någon gång.

Sammanfattningsvis. Juholt, Widman, Engblom, Daniesson, Jeppsson, Widegren, Wallmark, Lindestam, Hansson, Forssell och Wallmark m.fl. Bestäm ett möte med Herr Tolgfors och föreslå ett agerande efter Cornucopias linje här ovan om ni på något sätt önskar att behålla en officerskår med framåtanda, framtidstro och arbetsglädje. Den varan verkar det nu tyvärr vara ont om på många håll.

Läs i samma ämne:
Wiseman
Chefsingenjören
Cornucopia
Väpnaren

Vem vill man rekommendera ett jobb i Försvarsmakten? (Uppdaterad)

Försvarsmakten har många gånger visat prov på att man som arbetsgivare brister i både chefsskapet, i sitt ledarskap och något föredöme för andra statliga instanser som en god arbetsgivare är man inte heller.
I dag har man verkligen befäst detta, och förankrat ovanstående påståenden med ett 1000-tons blysänke i Landsortsdjupet.

Det chefsingenjören i dag beskriver på sin blogg, på vilket sätt hans uppsägning från myndigheten Försvarsmakten gått till väga får den mest luttrade individ att näst intill trilla av stolen. Att bli uppsagd via ett SMS måste vara någon sorts nytt rekord när det gäller en myndighets (icke-)hantering av ett personalärende.

Att minst 98% av alla Försvarsmaktsanställda står bakom Chefsingenjören råder det nog ingen tvekan om. Att det inte blir mer än så beror nog då på att 1% är unga och oförstående (se utvecklade tankar kring detta längre ner), och resterande 1% är just de chefer inom HKV som står bakom hela denna cirkus.

Frågan är om facket som tidigare utlovat i allmänna ordalag kommer att ta strid för ett ärende likt detta som CI nu beskriver. Då menar jag ta strid på riktigt, och inte det gamla vanliga tyckandet i Officerstidningen. Är det någon gång som facket har chans att visa att alla anställda verkligen får valuta för att man månad efter månad betalar fackföreningsavgiften så är det här-och-nu!

Som av en händelse så har TV4 ett inslag på riksnyheterna om det nya anställningsavtalet idag. Inte en dag för sent!

Uppdaterad: Nu har även MEDIA i form av EXPRESSEN uppmärksammat Chefsingenjörens ärende. Inte en dag för sent skulle jag gärna vilja säga. För en gång skull önskar jag att fler tar upp detta, för Chefsingenjörens skull, och för alla Försvarsmaktsanställdas skull!

Försvarsmakten gör i dag också självmål, och gör bort sig (igen) när man i ett pressmeddelande går ut och dementerar att någon uppsägning via SMS inte förekommit. Chefsingenjören, listig som han är, visar då upp för både Personaldirektören och resten av Sverige att ett SMS med budskapet UPPSÄGNING visst skickats... Frågan är var den här soppan ska sluta?

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

En annan fundering som blir ännu mer aktuell är vad man ska säga till alla unga och ofta oförstörda som man möter, och som funderar på att söka sig till ett yrke inom Försvarsmakten. Ska man säga som det är, att Försvarsmakten är en riktigt usel arbetsgivare som man gör bäst i att hålla sig så långt borta i från som möjligt, eller ska man låtsas som om det regnar och enbart fokusera på alla de fördelar och möjligheter som yrket i sig själv medför?

För att ytterligare utveckla mitt tidigare påstående ovan angående de yngsta anställda i Försvarsmakten rör den i bland fullständiga oförståelsen för frågor av ovanstående karaktär.

Men det är nog så enkelt att när den nyanställde fänriken kanske fortfarande bor hemma hos mamma, eller med sina kompisar i en lägenhet, och den enda fasta utgiften man har i livet är kostnaden för sin mobiltelefon. Ja, då har man kanske inte förståelsen för ovanstående frågor.

Man märker stor skillnad så fort samma unga officer har skaffat en sambo och en liten lägenhet. Då börjar man skönja en viss förståelse och framförallt visst intresse för frågorna.

När individen något senare förlovat sig, skaffat hund, och lånat pengar till en bostadsrätt börjar det hända saker. Faktum är fullbordat när sedan villan, bilen, giftermålet och barnen kommit till på individens agenda och man plötsligt inser att en trygghet i arbetet är en förutsättning inte bara för en själv, utan också för  hela familjen. Först då förstår den tidigare så unga och tuffa fänriken vad det hela handlar om.

Frågan är om han/hon då tänker tillbaka på det tillfället då man uttrycke sig fullständigt oförstående till att det var många äldre kollegor som tvekade, och i vissa fall inte ville skriva på ett nytt anställningsavtal "in blanco".
Man kan åtminstone hoppas...

I samma ämne:
Wiseman
Morgonsur
Väpnaren
Commander

Hur står det egentligen till med Försvarsmakten?

Senaste numret av Officerstidningen trillande in i går.
Det är i synnerhet två artiklar man reagerar över, och funderar lite extra runt.

Den första rör den internationella arbetsplikten och omregleringen av våra anställningsavtal.
Detta har Commander skrivit ett bra inlägg om, där jag instämmer helt och hållet. Läs för övrigt även den första kommentaren till inlägget. tyvärr tror jag den är talande för allt för många anställda i FM.

Jag hoppas verkligen att officersförbundet skickar ut en ny enkät till samtliga medlemmar. Frågeställningarna finns redan färdiga på ovan nämnda blogg. Det finns säkert någon som kan bidra med att vässa formuleringarna ytterligare om så skulle behövas. Jag anser till och med att det är förbundets plikt att redovisa den verkliga bilden av vad medlemmarna egentligen tycker. Det är det minsta man kan göra mot sina medlemmar.

Personligen så tillhör jag den skara som anser att:
- deltaga i Internationella sammanhang är en del av jobbet
- FM däremot skött den s.k. omförhandlingen av avtalet fruktansvärt uselt
- det är fullkomligt huvudlöst att tvinga någon att skriva på ett nytt avtal utan några som helst villkor
- jag kryssade JA men egentligen ville kryssa NEJ, p.g.a. att jag som alla andra måste ju försörja mig
- rekryteringen till internationella insatser fortfarande bör ske på helt frivillig basis, vilket aldrig har varit ett problem

Arméinspektören däremot, verkar tro något helt annat när man läser vad han anser om saken. Om han på fullt allvar tror att 95% av alla anställda skrev JA, för att dom verkligen menade JA. Då tror jag nog att herr Arméinspektör bott på en annan planet sedan Sverkers sommarhälsning trillade ner i brevlådorna under semestern. Han kan åtminstone inte följt debatten i media. En annan sak är också klar, han tillhör uppenbart inte någon av alla de hudratals antällda vid HKV som läser Wisemans blogg på tjänstetid.


Den andra artikel handlar just om yttrandefriheten och bokstaven Ö i FM policy ÖRA (Öppenhet).
Wiseman har skrivit ett inlägg i just den frågan.
Nu säger förvisso herr infodirektör Lagersten att det är varierande takhöjd i FM, vilket han har helt rätt i. De flesta upplever den nog dessvärre som väldigt låg i många sammanhang. Många upplever nog att det är högt till tak så länge man håller sig i sin närmaste omgivning på arbetsplatsen. Men destå högre upp i organisationen man kommer, och ju större frågorna blir, destå närmare kommer taket.

Det allra märkligaste måste ändå vara då Lagersten i detta sammanhang påstår att

-När en order väl är given finns det väldigt lite utrymme för diskussion och ifrågasättande, utan då ska ordern verkställas.

Ja, står vi på stridsfältet öga mot öga med en fiende så gäller självklart denna devis.
Tyvärr så verkar Lagersten anse detta gäller även i andra beslut, eftersom artikeln handlade om debatten. Då innebär det att alla ska knipa igen när det fattas märkliga beslut om stridsledning för JAS 39C/D, GLC/NOC, Helikoptrar. Då innebär det, enligt tolkningen av infodirektören, att alla skall ställa in sig i ledet och bara vara tyst, trots att man i efterhand kanske upptäcker fel, brister, problem och svårigheter att verkställa fattade beslut?

Gynnar detta synsätt verkligen Försvarsmaktens utveckling, dess förmågor och för att få ut mest pang för pengarna?

Jag tror att många med mig upplever en avsevärd skillnad till det negativa hållet när det gäller klyftor mellan "arbetarna" på förbanden och cheferna på olika nivåer på HKV.

Jämför exempelvis med tidiga 90-talet. Då var det officerare som ex. Bo Hugemark och Stellan Bojerud som skrev böckerna Operation Garbo i ren protest mot våra politiker. Då handlade det om klyftan mellan sävliga politiker utan förmåga att fatta rätt beslut och en enig Försvarsmakt. I dag är den största klyftan nog den mellan HKV och förbanden.

En forum för de marina frågorna?

Det här blir det första inlägget på den här bloggplatsen.

De poppar upp lite här och var, alla försvarsbloggar som har blivit så oerhört viktiga för försvarsdebatten. En stor orsak till detta är förstås den enorma avsaknaden av öppenhet inom Försvarsmakten. Förre ÖB, general Håkan Syrén införde begreppet ÖRA - Öppenhet, resultat, ansvar.

Tyvärr upplever nog väldigt många försvarsanställda den raka motsatsen i sin vardag. Därför är vikten av att på ett enkelt sätt kunna debattera försvarsfrågor stor. Med anledning av försvarsbloggarnas tillkomst upplever jag att framför allt försvarsanställda, men även många andra har engagerat sig mer i den allmänna försvarsdebatten nu när det finns enkla och tillgängliga forum som dessa bloggar utgör.

Wisemans Wisdoms är den största och mesta försvarsbloggaren, tätt följd av Chefsingenjören. Två eminenta bloggare med djup kunskap om det mesta. Jag vet att många försvarsanställda följer dessa dagligen.

Dessvärre så anser jag att det har saknats ett forum med fokus på de marina frågorna. Bloggen Vakthavande höll den tretungade flaggan högt, men försvann tyvärr alltför abrupt utan närmare förklaring.

Den här bloggen kommer därför att försöka bevaka Marinens intressen i försvarsdebatten. Gästinlägg från alla med tankar runt detta välkomnas självklart. Hur mycket skrivet det blir, och om några läsare hittar hit återstår att se.