21 januari 2012

Marinens Hkp 4 - En historisk tillbakablick

Detta inlägg är sannolikt det längsta som skrivits på denna blogg, och det har tagit en del tid att gräva i arkiven. Detta inlägg tillägnas Hkp 4 och alla som jobbat med dessa maskiner under närmare 50år. För de av er läsare som är intresserad av denna helikopter så kommer ni att få en förhoppningsvis givande stunds läsning, och det rekommenderas att ni även läser innehållet i länkarna.

Bemanning
En komplett besättning i en marinversion av Hkp4  bestod av fem besättningsmän:
- 2st Flygförare (varav en besättningschef)
- Taktisk officer (TakO/Spanare)
- Operatör (tillika ytbärgare)
- Färdmekaniker (tillika vinchoperatör och lastmästare)


Ibland förstärktes besättningen med andra funktioner såsom tex teletekniker/avionik, extra ytbärgare, meteorolog etc. Minimibesättning på helikoptern var en flygförare och en färdmekaniker.



Uppgifter
Exempel på uppgifter som helikoptern kunde tilldelas och utföra var:
- Ubåtsjakt
- Ytmålsspaning
- Trupptransport (26 sittplatser)
- Sjöräddning
- Sjukvårdstransport (15 bårar)
- Brandbekämpning (med tunna för vattenbombning)
- Materieltransport
- Tunga lyft (med lyftkrok för lyft upp till 5 ton)


Materiel och system
För taktisk stridsledning eldledning, radarspaning och kommunikation hade spanaren en stridsledningskonsoll med benämningen MARIL 920.


Helikoptern var också utrustad med en mycket bra radar för ytmålsspaning med benämningen PS-864 som monterades på bakre lastrampen. När radarn användes fällde man ned rampen och en mellanvägg monterades inne i kabinen för att minimera buller och skapa en bättre arbetsmiljö


Sonaroperatören som satt bredvid spanaren ansvarade för ubåtsjaktutrustningen Sonar 204 med tillhörande sonardom som var tillverkad av Cit Alcatel.


För sjöräddningsuppdrag fanns en yttre elektrisk vinch monterad utanpå helikoptern, ovanför dörren som användes av ytbärgaren. Den manövrerades av färdmekanikern. Tidigare fanns en annan typ av vinch som byttes ut under mitten av 90-talet efter alla vinchproblem man hade vid Estoniakatastrofen. Man monterade även en mindre reservvinch efter alla dåliga erfarenheter med vajerbrott. En annan efarenhet man också drog då var att ytbärgare med mörkgröna dräkter syns mycket dåligt i ett mörkt hav under svåra förhållanden. Ytbärgarutrustningen blev betydligt bättre, och i dag har man fluorocerande gul-gröna dräkter som syns mycket bra.   



Vapensystem som användes för ubåtsjakt var sjunbomb 51 som monterades i rack på vardera sida av helikoptern. Varje rack rymde tre sjunkbomber. Helikoptern kunde även ta en torped 45 på vardera sida. Tidigare beväpnades helikoptern med den betydligt sämre torped 42.
  
Sjunkbomb 51
Torped 45
De olika versionerna av Hkp4 i Försvarsmakten
Totalt 16st Hkp 4 har levererats till Försvarsmakten genom åren i fyra olika versioner A-D.

Hkp 4A
Flygvapnet var först med att erhålla 10st Hkp 4A under 1963-1964. Den första maskinen gick till F8 Barkaby. I flygvapnet användes helikoptern framför allt som räddningshelikopter. När Flygvapnet långt senare erhöll sin nya helikopter, Hkp 10 så modifierades fyra av FV Hkp 4A i början av 90-talet och fick då beteckningen Hkp 4D och dessa tillfördes marinen. Den korrekta benämningen på just denna typ är Boeing Vertol 107-II-14.

Hkp 4B
I samband med att FV fick sina första helikoptrar så erhöll marinen sina tre första helikoptrar från Boeing. Det var maskinerna Y61-63 som tillverkades och levererades 1966. Bara två år efter leveransen så totalhavererade Y62 vid Huvudskär och sex av de åtta som fanns ombord omkom. För att ersätta den maskinen så hittade man den helikopter som blev Y64. Detta är en historia för sig, och mer info om detta finns att läsa under Y64 längre ned i texten. Den korrekta benämningen typen är Boeing Vertol 107-II-15.

Hkp 4C
För att ersätta Hkp 1 i marinen så beställdes ytterligare 8st helikoptrar. Boeingfabriken i USA hade vid denna tidpunkt slutat att tillverka Vertol-107. Men lyckligtvis hade en produktionslina satts upp hos Kawasaki i Japan i stället. 4C blev således, till skillnad från de fyra första, istället licenstillverkad i Japan av Kawasaki under benämningen Kawasaki KV 107-II-16. Dessa maskiner levererades 1972-1973 till marinen.

4C var annorlunda (bättre) utrustade än tidigare helikoptrar då den var särskilt framtagen för SAR ändamål med större bränslevolym, sökstrålkastare och bättre navigationsutrustning. Bland annat var den även utrustad med en styrautomat (SA-08) som gjorde det betydligt lättare för piloterna att hovra med helikoptern under svåra förhållanden. 

Denna helikopter skulle från början benämnas Hkp 7, men ändrades senare till 4C.
De åtta individerna som levererades i denna serie benämndes Y65-Y72.

Hkp 4D
Helikopter 4 var som bekant den stora arbetshästen i marinen. Framför allt som ubåtsjakthelikopter under 80-talets intensiva ubåtsjaktperiod men även som sjöräddningshelikopter. Marinens hkp 4 flotta hade mycket stort gångtidsuttag och man ansåg att ytterligare helikopterresurser skulle behövas för att förstärka upp. När flygvapnet fick sina nya Hkp 10 så överfördes fyra av flygvapnets tio Hkp 4A till marinen 1991.

Dessa individer var 93, 95, 98 och 99. De modifierades snabbt för att bli en sjöoperativ helikopter och få samma status som övriga marinhelikoptrar. Detta innebar bland annat starkare motorer, kompositblad och styrautomat.

Dessa fyra helikoptrar fick efter ombyggnad beteckningen Hkp 4D och individnumren Y73-Y76. Marinen förfogade i och med detta över totalt 14st Hkp 4.


Modifieringen av sju Hkp 4A & 4B (Y73-76 samt Y61, Y63 och Y64) till Hkp 4D standard genomfördes i SAS lokaler på Arlanda av SAS personal förstärkt med personal från bla Försvarsmakten och FMV. 




MARINENS  HELIKOPTERFLOTTA

Y61
Y61 var marinens första hkp 4 som levererades 1966 till marinen. Två år tidigare hade flygvapnet fått sina första helikoptrar av samma typ. 

Y61 fick namnet "Bettan II" och har under större delen varit baserad hos 11.hkpdiv på Berga.

Vid Estoniakatastrofen 1994 anlände Y61 området som den nittonde helikoptern kl 1140 på förmiddagen efter olyckan som inträffade 0148. Y61 fick uppgiften att genomsöka livflottar och båtar efter överlevande. Dessvärre kunde man inte finna något utan avbröt insatsen och gick till Hangö för att tanka. Där tog man ombord 6st avlidna personer och transporterade dessa till Åbo innan man återgick till Berga.
Y61 vid övning med DK ubåt


En bild på Y61 från 1986 vid Eelde airport i Holland i samband med ombasering till England



Y61 med Yngve röd vapen

Y62


Som synes på bilderna på Y62 här nedan så är det enbart äldre svart-vita bilder. Anledningen är att Y62 totalhavererade i havet den 6 oktober 1968 under en flygning från Gotska Sandön till Berga. Trots denna tragiska olycka kan man konstatera att endast två hkp 4 havererat med dödlig utgång under helikoptertypens 50 år i Försvarsmaktens tjänst. 

Y 62 totalhavererade SO Huvudskär. Det fanns 12 personer ombord och 10 av dessa omkom i haveriet. Av dessa var fyra besättningsmän och sex var passagerare. Orsaken till olyckan sägs vara att ett av de aktra rotorbladen bröts av och slog sönder det främre rotornavet.

Det är fortfarande den värsta olyckan marinflyget drabbats av, och sannolikt även den värsta helikopterolyckan i Sverige.



En helt otrolig bild på en lågt hovrande Y62 från 1965 då hon var helt ny i marinen. Länk
Y62 under ubåtsjakt i samverkan med Fregatten F79 HMS Karlskrona, tidigare jagaren J8.

Y63
Y63 var den sista av de tre första helikoptrarna (Hkp4B) som levererades till marinen 1964. Y63 fick namnet "Daisy" och har enligt uppgift under större delen av sin tid i marinen tillhört 11.Hkpdiv på Berga.

Y63 var enligt uppgift den första (och enda) hkp 4 i Sverige som modifierats och utrustats med "glass cockpit" d.v.s. digitala skärmar. Hon blev också utrustad för användning av NVG (Night vision googles).
Produktionslinjen på Boeing Aircraft Corporation's i Pennsylvania. Y63 står efter US Marines helikopter till höger på bilden.



Äldre bild på Y63


Y63 landar på Arlanda 2005

Y64

Historien om hur Y64 kom till marinflyget
Y64 är en mycket udda fågel i Försvarsmaktens flotta av hkp 4 och har en historia som skiljer sig markant från övriga helikoptrar och hon har dessutom ett helt annat utseende än övriga då hon har 8 respektive 6 fyrkantiga fönster i kabinen till skillnad från övriga helikoptrar som har fyra runda fönster. Anledningen till detta är att snabbt ville ersätta Y62 som havererade redan 1964.

Y64 var således inte den första hkp 4 i Försvarsmakten, men hon var den äldsta då hon tillverkades redan 1959! Hon fick namnet "Bettan" har enligt uppgifter flugit på 11.Hkpdiv Berga under större delen av sin tid i marinflyget. 
För att ersätta Y62 inköptes 1970 från Boeing-Vertol en begagnad maskin som blev nr Y64. Maskinen var byggd som prototyp nummer två (TAB-II) i Airline-serien för New York Airways. Den hade av materielverkets Jan Sohlman setts stå bakom en hangar vid Boeing-Vertols Philadelphia-fabrik. Den hade använts för olika utvärderingsprov, bl a försök med vingar monterade på främre pylonen för att få högre fart
och avlasta rotordiscarna.Y64 monterades ihop på Malmen och hos Ostermans av i lårar anlända delar och var försedd med åtta fyrkantiga fönster på varje sida. Stjärtpartiet var prototypen till CH-46D-modellen. I detta monterades samma typ av motorer som i övriga HKP4. De yttre bränsletankarna är försedda med två 
stag. I övrigt blev Y64 modifierad till HKP-4B standard. Signerat / Bengt Andersson

Inledningsvis användes Y64 för ubåtsjakt, minsvepning, trupptransport och räddningstjänst. Efter anskaffningen av HKP4C under mitten av 70-talet, som utrustades med en riktig styrautomat, blev huvuduppgiften för Y64 i stället olika typer av transporter. Under mitten av 80-talet genomfördes en  modifiering och livstidsförlängning av samtliga HKP4, varvid även Y64 utrustades med styrautomaten SA-08 för allvädersubåtsjakt. Insatserna har varit både militära och civila och ett stort antal människor har Y64 att tacka.

Modifiering till 4D
Y64 var också den första maskin som modifierades till Hkp 4D standard tillsammans med Y68. D.v.s. man tog en B-helikopter (Y64) och en C-helikopter (Y68) och gjorde alla prover med dessa individer innan övriga helikoptrar modifierades. 

Estonia
Vid Estonia katastrofen var Y64 på plats som sjunde helikopter i området och den andra hkp 4 efter Y65 som var först. Y64 lämnade Berga och nådde olycksplatsen kl 0552. Det var Y64 som föreslog att man skulle skära sönder taket på redan genomsökta livflottar för att man inte skulle söka genom samma flotte flera gånger och tappa tid. Y64 hittade ganska snart tre personer vid en livflotte men oturligt nog havererade vinchen.

Y64 började med att undsätta tre personer; en i en flotte, en liggande i vattnet och bunden vid flotten samt en livlös snärjd i flottens drivankare. Helikoptern firade ned sin ytbärgare till personen som låg i vattnet. Trots att vinschvajern krånglade lyckades ytbärgaren få upp honom. Nästa person att lyftas upp var mannen i flotten. Han hade inte flytväst. Alldeles innan han nådde helikoptern föll han i vattnet. Ytbärgaren hoppade efter och lyckades få tag i honom. Vinschen totalhavererade nu och man tillkallade en annan helikopter, Y74, för att undsätta dem. Innan Y74 anlände, avled emellertid mannen.
Y64 förde den överlevande till Utö och därifrån förde sedan Y64 20st överlevande till Åbo universitetscentralsjukhus. Efter denna transport fick Y64 tillstånd att återgå till Berga för att reparera den havererade vinschen.

Haveriet 2003
Y64 var olyckligtvis drabbad av ett haveri den 27 januari 2003 i samband med en flygning från Berga till Malmen 8 km NNO om Studsviks kärnkraftverk kolliderade helikoptern under lågflygning med havsytan varvid en mindre skada på helikoptern uppstod. Besättningen lyckades landa helikoptern på en liten ö. SHK undersökning tyder på att förarna under flygning på låg höjd, med dåliga yttre referenser, förlorat uppfattningen om det korrekta flygläget och minskat flyghöjden så att kollision med havsytan inträffat. Båda flygförarna var överförda från arméflyget och hade precis genomfört TIS på hkp 4. Helikoptern fick mindre skador och kunde dagen efter flygas från platsen. Hela haverirapporten finns att läsa i sin helhet på statens haverikommission sida.

Efter detta blev Y64 blev stående på Berga ända fram till nedläggningen av divisionen 2005. Övriga helikoptrar flögs till Kallinge, men Y64 blev kvar på Berga. Till slut reparerades hon och kunde den 5 december 2007 för egen maskin genomföra sin sista flygning till Malmen


Y64 lyfter räddningstjänstens gummibåt på Berga 1991

Y64 med sina karakteristiska 8 fyrkantiga fönster på varje sida och här med radar monterad på BB sidan
Y64 på flygvapenmuseum - Malmen Linköping

Y65
Y65 var den första helikoptern i den tredje serien av helikoptrar som levererades till Försvarsmakten 1972 under benämningen Hkp 4C. Dessa helikoptrar var betydligt bättre utrustade än tidigare och en av de viktigare uppgraderingarna var styrautomaten SA-08.

Y65 fick namnet "Gordon" och har större delen av sin tid utgångsbaserats på Berga vid 11.Hkpdiv.

Vid Estoniakatastrofen var Y65 en av de första helikoptrarna som kom ut till olycksplatsen i havet. Hon kom som tredje helikopter av totalt 19 helikoptrar. Anledningen till att just Y65 kom ute så tidigt, två timmar efter larmet, var att den stod i SAR beredskap på Berga den aktuella natten. Besättningen hade dock beredskap i hemmet. När Y65 kom till platsen observerade man et stort antal flottar och började söka igenom dessa med ytbärgare. Man hann få upp en person i helikoptern men direkt därefter havererade vinchen och ytbärgaren fick via 40 meter wire sättas ned och lämnas på Silja Europa. Man flög den överlevande till sjukhus och därefter till Berga för att byta vinch och ta ombord extra ytbärgare. När man de andra gången kom ut i området sökte man igenom flera tomma flottar. Tre döda bärgades som flögs till Hangö.

Inför NBG 08 var Y65 en av fyra helikoptrar som modifierades med ksp-fästen och ballistiskt skydd.
Äldre bild på Y65 ur marinflyget
Y65 med hängd ubåtsjakttorped tp45 och radar PS-864 synlig på rampen
Y65 med sjunkbomber

Y66
Y66 levererades till Försvarsmakten i oktober 1974. Inte en enda bild har gått att finna på Y66. En stor anledning till detta kan vara att helikoptern totalhavererade den 6 november 1975 efter bara ett år i drift.

Helikoptern slog i havet nordost Utö och en besättningsman omkom tragiskt. Orsaken till haveriet sägs vara att man i och med Hkp 4C hade infört en styrautomat SA 08 vilket kan ha varit en bidragande orsak. Uppgifter säger att helikoptern bärgades och att delar av den har återanvänts på Y65.

Om bilder på Y66 finns tas de tacksamt emot.



Y67
Y67 tillfördes Försvarsmakten 1974. Vilket "namn" helikoptern fick är oklart (info behövs). Helikoptern har enligt uppgift under större delen av sin tid tillhört 12.Hkpdiv på Säve.

Y67 modifierades till NVG kapacitet tidigt under 2000.
Y67 under en större översyn
Kanske en av de bästa bilderna på Hkp 4 (Y67) med marinens målning vid sitt rätta element - havet.
http://hem.passagen.se/hkpdiv/bild/hkp14.jpg


Y68
Y68 levererades redan i slutet av 1973 till Försvarsmakten och blev enligt uppgift den första Hkp 4 som baserades vid 12.Hkpdiv på Säve. Vilket "namn" helikoptern fick är oklart.

Y68 var den första helikopter som modifierades med de starkare motorerna Rolls-Royce Gnome H1400. Detta var också den första maskin som modifierades till Hkp 4D standard tillsammans med Y64. D.v.s. man tog en B-helikopter (Y64) och en C-helikopter (Y68) och gjorde alla prover med dessa individer innan övriga helikoptrar modifierades. 

Vid Estoniakatastrofen 1994 stod helikoptern som beredskapshelikopter på Säve och larmades kl 02.45 och startade exakt en timme senare för att flyga via Berga för att tanka. man nådde haveriplatsen kl 06.45 på morgonen.Omedelbart hittade man en upp och ned vänd flotte där det fanns sex överlevande med svårt nedkylda personer på. Dessa bärgades under svåra förhållanden och flög direkt till Mariehamn. Dessutom eskorterade man samtidigt Flygvapnets Hkp10 Q91 som hade spånvarningar från huvudrotorväxeln. Y68 gjorde två ytterligare pass därefter och hittade under första passet en död som flögs till Nagu. Andra passet hittades ytterligare två döda som flögs till Åbo. Y68 landade på Berga kl 16.40. Se ett klipp på SVT play med Y68 vid Estoniakatastrofen. Se även en intervju med befälhavaren på Y68.

Y68 var en av fyra helikoptrar som byggdes om för NBG 08 med ksp fästen och ballistiskt skydd.

Under sommaren 2008 härjade en massa skogsbränder där bland annat Y68 deltog. Då var hon ombyggd för NBG08 vilket man kan se på bilderna. Då siffrorna på bakre delen och "tre kronor vapnet" efter modifieringen blev svarta. 
Y68 i den ursprungliga  målningen av marinens hkp 4 med marinens stora vapen på sidan

Y68 inför start tillsammans med kamraterna på Berga

Y68 passerar lågt förbi tornet på Säve

Y69
Y69 levererades till Försvarsmakten i november 1973 och har merparten av sin tid baserats på 12.Hkpdiv Säve och därefter på 13.Hkpdiv i Ronneby. 

Även Y69 var delaktig under Estonianatten 1994. Helikoptern stod på Ronneby och gick därifrån direkt till haveriplatsen där man anlände samtidigt som Y68 kl 06.46. Direkt upptäckte man en livbåt som låg upp och ned där tre personer klamrade sig fast vid kölen. Man försökte bärga dessa tre men ytbärgaren skadades i huvudet. När man försökte lyfta upp honom igen havererade vinchen. Y74 kom till undsättning och plockade upp ytbärgaren och de tre överlevande. Därefter agerade Y69 som inte hade någon fungerande vinch spanings- och transporthelikopter från Åbo.

Y67 modifierades till NVG kapacitet tidigt under 2000.
Y69 vid sjöräddningsövning på Hårsfjärden 1991
Y69 på Säve 2000
Y69

Y70
Y70 levererades 1974 och har haft Berga som sin bas under stor del av sin tid och senare Säve. Den var en av de fyra Hkp 4 som modifierades med ballistiskt skydd och ksp inför NBG.

Karikatyrbild på Y70 i Expressen hämtad från Yngve röd hemsida.

Y70 är det enda kvarvarande FLYGANDE exemplaret av Hkp 4 bortsett från de maskiner som är sålda till USA/Kanada. Maskinen finns på Aeroseum Säve precis som Y72. Helikoptern anlände till Säve den 1 mars 2011 och överlämnades då av chefen för Hkpflj Magnus Westerlund. Läs artikel på sidan 9. Bilder från mottagandet på Säve finns att beskåda i Yngve blå fotoalbum.
Försvarsmakten har även en egen artikel om händelsen.

Helikoptern kunde vid leverans flyga ytterligare 300 flygtimmar och ska inregistreras i ett civilt register och flygas av f.d. marinflygare från Försvarsmakten. Allan Widman uppmärksammade detta på sin blogg.

Y70 med hängd ubåtsjakttorped tp45


Sista flygningen med Hkp 4 i Försvarsmaktens regi. Notera målningen som fyra helikoptrar fick vid NBG08 modifieringen

Y71
Y71 levererades i december 1974 och har enligt uppgift haft Berga som sitt hem under större delen av sin tid.
Hon var den sista av fyra helikoptrar att modifieras inför NBG 08.
Y71 vid Kapellskär i samband med ubåtsjakt

Lastning av trupp för trupptransport via aktra rampen på Y71
Mäktig bild på Y71 vid Berga helikopterbas

Y72
Y72 levererades  i november 1974 till Försvarsmakten och har varit en västkusthelikopter på Säve under större delen av sin tid.


Y72 var också delaktig vid Estonia men kom senare under eftermiddagen till olycksplatsen där hon hade med sig journalister ut till området. Man genomförde då eftersökningar efter döda då man befarade att inga överlevande kunde finnas kvar. Man hittade då bara tomma flottar. Dagen efter fortsatte man med sökandet och fann då fem döda människor som bärgades.


Y72 var under än längre tid, fram till sin pensionering utlånad till FC (Försökscentralen) och senare FMV på Malmen för prov och försöksverksamhet. Exakt vad man använt Y72 till under denna utlåning var får vi låta vara osagt. Någon läsare kanske kan hjälpa till med den informationen?


En video på sista flygningen med helikopter Y72 från 28 augusti 2010. Ytterligare en video från samma dag, dock med sämre kvalitet. Det finns även bilder från överlämnandet till Aeroseum i Yngve Blå fotoalbum.


Y72  under torpedskott  i en tidig marin målning 
Y72 under en flygdag på Malmen i augusti 2010
Y72 på sin nuvarande plats - Aeroseum (f.d. F9 Säve berghangar) med Yngve blå vapen (12.hkpdiv)

Y73
Y73 är unik på flera sätt. Hon blev den första Flygvapenhelikopter (Q99) som överfördes till Marinen och byggdes om till Hkp 4Doch fick då den nya beteckningen Y73. Helikoptern byggdes redan 1964.

Y73 är också unik på det sättet att hon var den sista helikopter att stå i beredskap som sjörädningshelikopter på Berga 2005. 
Flygvapnets Q99 (04459) 1982 som senare modifierades till Hkp4D och blev marinens Y73
BILD
Y73 med "vattentunnan" för brandbekämpning 

Y73 med ytbärgare från 13.Helikopterdivisionen Yngve Gul
Y74
Y74 tillverkades 1964 och var den andra av fyra flygvapenhelikoptrar som överfördes till Marinen och byggdes om till Hkp 4D. U95 fick då den nya beteckningen Y74.

Under Estoniakatastrofen var Y74 sannolikt den Hkp 4 som hade det svårast. Man lyfte från Berga och kom ut till området i gryningen kl 06.42. Först hittade man en flotte med en död person. Därefter fick man hämta Y64 ytbärgare som låg i vattnet pga vinchhaveri. Man hade svårt att hitta Y64 men till slut fick man upp ytbärgaren och en död person som han höll fast i. Y74 egen ytbärgare ramlade och skadade sig men krävde ändå att fortsätta bärga. Skadorna visade sig sedan så allvarliga att Y64 ytbärgare fick överta jobbet när de fick upp honom. Kl 0715 hittade man en flotte med tre överlevande som man plockade upp. Kl 07.40 rapporterade även Y69 att de tvingats lämna sin ytbärgare i vattnet som man fick hämta upp. han led även av hjärnskakning. Man hittade sedan tre överlevande på en upp och nedvänd båt som Y64 ytbärgare hämtade. Vid sista vinchningen slog ytbärgaren i huvudet.

Y74 hade nu sex överlevande, tre skadade ytbärgare och en död person i helikoptern. Då tvingades man att lämna området och flög till Huddinge sjukhus och lämnade samtliga. Därefter flög man till Berga för att tanka och hämta nya ytbärgare.

Man kom ut i området en andra gång runt kl 11.00 och fann då fem döda på en flotte varaav fyra vinchades upp, den femte förvann i vågorna. Dessa flögs sedan till Utö och Y74 fick order om att avbryta och gå till Berga där man landade kl 16.57. Y74 var den Hkp 4 som tog upp flest människor vid Estoniakatastrofen. Sex överlevande och fem döda. 
U95, senare Y74 landar på isbrytaren Ymer i Bottenviken 1978
Y74 flyger traditionsenligt med årets julgran till Gustav Adolfs torg i Göteborg 2002
Y74 på en bild tagen 2003
Y75
Y75 även den 1964 och blev den tredje av fyra flygvapenhelikoptrar som byggdes om till Hkp 4D. Q93 fick då den nya beteckningen Y75. Helikoptern har varit en Ronnebyhelikopter på 13.Hkpdiv under många år.

Vid Estoniakatastrofen fick Y75 uppdraget att transportera en läkare och en psykolog till Silja Symphony. På vägen dit hittades en död person som bärgades och på vägen tillbaka hittade man ytterligare en död som bärgades. Y75 transporterade de döda till Utö och återgick därefter till Berga.

Inför NBG 08 så gjorde man prov med att paketera en Hkp 4 med syftet att skydda helikoptern under en längre transport till ett eventuellt insatsområde. En bild på hur detta såg ut finns här. Enligt uppgift har helikoptern stått paketerad på Kallinge sedan dess och blev så sent som 2011-01-20 av med sitt plastfodral. 
Y74 med 13.Hkpdiv vapen "Yngve Gul" vid ett stopp på F4 Östersund 1991 precis efter modifieringen
Y75


Y76

Y76 var den sista av fyra helikoptrar som överfördes från Flygvapnet och modifierades.
Här finns ett videoklipp på Y76 under en flygdag på F17 1986 då helikoptern fortfarande var en FV-helikopter med beteckningen Q98.

Helikoptern var den sista helikopter av totalt 19st som deltog vid Estoniakatastrofen. Man lyfte från Säve som andra helikopter därifrån och flög via Berga för att tanka och anlände vid olycksplatsen på kvällen kl 18.00 och var i området under nästan fyra timmar. Man hittade inga överlevande vid denna tidpunkt.

Y76 fick NVG kapacitet under 2000.







Var tog helikoptrarna vägen?



Hkp 4A (Flygvapnets helikoptrar)


O91 (04451) tillhör Flygvapenmuseum men är utlånad till Flygmuseet F21 där den står utställd utomhus.
1969 var helikoptern med om ett haveri men återställdes snabbt till flygande skick.
1991 pensionerades helikoptern efter 5806 flygtimmar. Under 16 år var den sedan magasinerad hos flygvapenmuseum. I augusti 2008 skeppades O91 på isbrytaren YMER från Norrköping till Luleå. Resan från Malmen till Norrköpings hamn slutade med trafikkaos. Resan från Luleå hamn till F21 gick enligt media bättre. Denna helikopter deltog i flyguppvisning 1986 på F4 och gjorde en spektakulär insats. Se filmen nedan.
H92 (04452) såldes 1992 till Columbia Helicopters i USA som N193CH. Denna maskin totalhavererade i Kanada 2005 vid återflygning efter att den sysslat med "heli-logging". Båda besättningsmännen omkom. Ett tidigare stjärtpartie från F92 fanns 2007 att beskåda på flygplansskroten i Halmstad.
N193CH (F92) havererad
Q93 (04453) modifierades till Hkp 4D 1991 och fick beteckningen Y75. En händelse från 1983 där Q93 var inblandad finns att läsa här.
U94 (04454) såldes 1992 till Columbia Helicopters i USA och fick beteckningen N194CHDenna maskin flyger fortfarande.
O/U95 (04455modifierades till Hkp 4D 1991 och fick beteckningen Y74. En bild på U95 vid landning på isbrytaren YMER 1978.
H/O96 (04456såldes 1992 till Columbia Helicopters i USA och fick beteckningen N195CH. En video finns på denna inivid. Helikoptern blev såld ytterligare en gång till Helifor och fick då beteckningen C-GHFF. Denna maskin flyger fortfarande.
O/Q97 (04457såldes 1992 till Columbia Helicopters i USA och fick beteckningen N196CH. Totalhavererade i Canby, Oregon oktober 1996 och tre besättningsmän omkom. 
Q98 (04458modifierades till Hkp 4D 1991 och fick beteckningen Y76.
Q99 (04459modifierades till Hkp 4D 1991 och fick beteckningen Y73.
U90 (04460skrotades direkt i samband med att FV avvecklade alla sin Hkp 4A 1991. Helikoptern flögs till Berga för att bli reservdelshelikopter. En bild på den skrotade helikoptern finns här då den står i Halmstad 2007 i väntan på att bli helt skrotad. Ytterligare en bild finns här.
Sammanfatttningsvis finns det alltså fortfarande två flygande exemplar av Hkp 4A. U94 flyger i USA och O96 i Kanada. Båda maskinerna används för att lyfta timmer genom s.k. "Heli logging" i civila företag. Dessa trotjänare kommer år 2014 att ha varit i tjänst under hela 50år!
Hkp 4B
Y61 (04061) togs ur tjänst 2008 och slutade på en total flygtid om 8662 flygtimmar. Står sannolikt i Kallinge, alternativt på Malmen. Huruvida denna individ är i flygbart skick och/eller är konserverad är oklart (mer info behövs).  Ligger ute för försäljning enligt Försvarsexportmyndigheten FMX.
Y62 (04062) totalhavererande den 6 september 1966 söder om Huvudskär i Stockholms södra skärgård. Mer om denna händelse under Y62 här ovan i inlägget.
Y63 (04063) togs ur tjänst 2008 och slutade på en total flygtid om 8165 flygtimmar. Står nu vid 3.hkpskv i Kallinge. Huruvida denna individ är i flygbart skick och/eller är konserverad är oklart (mer info behövs).  
Y63 ligger ute för försäljning enligt Försvarsexportmyndigheten FMX.
Y64 (04064) gjorde sin sista flygning från Berga till Malmen den 5 december 2007 och överlämnades den 28 mars 2011 till Flygvapenmuseum där den nu står utställd. Y64 är en mycket unik individ som har en lång och brokig bakrund. Mer om detta under Y64 ovan i inlägget.
Hkp 4C
Y65 (04065) modifierades för NBG 08, men togs sedan ur tjänst 2009 och slutade på en total flygtid om 7105 flygtimmar. Står nu "konserverad" i vid 3.hkpskv i Kallinge. Ligger ute för försäljning enligt Försvarsexportmyndigheten FMX.
Y66 (04066) totalhavererade 1975 när den flög ner i vattnet under flygning över Mysingen. Mer om denna händelse under Y66 här ovan i inlägget. Vissa delar har enligt obekräftade uppgifter återanvänts på Y65.   
Y67 (04067) togs sedan ur tjänst 2008 och slutade på en total flygtid om 7382 flygtimmar. Står sannolikt i Kallinge, alternativt på Malmen. Huruvida denna individ är i flygbart skick och/eller är konserverad är oklart   (mer info behövs). Y67 igger ute för försäljning enligt Försvarsexportmyndigheten  FMX.
Y68 (04068) modifierades för NBG 08, men togs sedan ur tjänst 2009 och slutade på en total flygtid om 7249 flygtimmar. Står nu "konserverad" i vid 3.hkpskv i Kallinge. Ligger ute för försäljning enligt Försvarsexportmyndigheten FMX.
Y69 (04069) togs ur tjänst 2008 och slutade på en total flygtid om 7638 flygtimmar. Står sannolikt i Kallinge, alternativt på Malmen. Huruvida denna individ är i flygbart skick och/eller är konserverad är oklart (mer info behövs). Y69 ligger ute för försäljning enligt Försvarsexportmyndigheten FMX.
Y70 (04070modifierades för NBG 08, men togs sedan ur tjänst 2009. Maskinen flögs från Kallinge till Aeroseum utanför Göteborg den 1 mars 2011 där den står utställd i dag. Detta var den absolut sista flygningen med Hkp 4 i Försvarsmaktens tjänst. Y70 är också den enda svenska Hkp 4 som kommer att hållas i fullt flygande skick, dock som civilregistrerad. Se mer under Y70 längre upp i inlägget.
Y71 (04071modifierades för NBG 08, men togs sedan ur tjänst 2009 och slutade på en total flygtid om 6938 flygtimmar. Står nu "konserverad" i vid 3.hkpskv i Kallinge. Ligger ute för försäljning enligt Försvarsexportmyndigheten FMX.
Y72 (04072togs ur tjänst 2008. Maskinen flögs från Kallinge till Aeroseum utanför Göteborg den 28 augusti 2010 där den står utställd i dag. Helikoptern kommer ej att bibehållas i flygande skick. Läs mer under Y72 längre upp i inlägget.
Hkp 4D
Y73 (04073) togs ur tjänst 2008 och slutade på en total flygtid om 9493 flygtimmar. Står sannolikt i Kallinge, alternativt på Malmen. Huruvida denna individ är i flygbart skick och/eller är konserverad är oklart (mer info behövs). Y73 ligger ute för försäljning enligt Försvarsexportmyndigheten FMX.
Y74 (04074) Y74 står i dag på Malmen och ingår inte i den batch om 9 helikoptrar som ligger ute till försäljning. Avsikten är att placera helikoptern på Malmen som monument på pelare eller plintar. Som det ser ut just nu är det en ekonomisk fråga.
Y75 (04075) står i dag på Kallinge. 2012-01-20 blev hon av med "förpackningen" som hon stått i sedan tester genomfördes med att transportförpacka en helikopter inför NBG 08. Precis som Y74 så ingår ej denna helikopter i den batch om 9 helikoptrar som FMX avser att sälja. Ambitionen är att Y75 skall placeras på pelare eller plintar på Kallinge i likhet med Y74.
Y76 (04076) togs ur tjänst 2008 och slutade på en total flygtid om 9185 flygtimmar. Står sannolikt i dag på Kallinge. Huruvida denna individ är i flygbart skick och/eller är konserverad är oklart (mer info behövs). Y76 ligger ute för försäljning enligt Försvarsexportmyndigheten FMX.
Hkp 4 vid katastrofer och olyckor
Scandinavian star
Vid brandkatastrofen på färjan Scandinavian Star 1990 hade Hkp 4 även där en viktig roll då man transporterade brandmän och släckutrustning från Göteborgsområdet ut till fartyget för att försöka bekämpa branden. Erfarenheterna från katastrofen visade på ett stort behov av att snabbt kunna flyga ut personal och materiel till sjöss. Man bildade då de så kallade RITS styrkorna. Där man hade särskilt utbildade individer och färdigpackad materiel i boxar som en Hkp 4 kunde hämta upp och flyga ut till ett brinnande fartyg. Hur utbildningsstatusen är på RITS styrkorna i dag är oklar. Samövningen med Försvarsmakten är vad jag vet i stort sett obefintlig i dag. Läs Wiseman och CI i ämnet.
Estonia
Vid Estoniakatastrofen deltog 9st av totalt 14st Hkp 4. Det var Y61, Y64, Y65, Y68, Y69, Y72, Y74, Y75 och Y76. Total tog dessa helikoptrar upp 14 överlevande och 24 döda. Totalt nyttjades 26st helikoptrar under insatsen och dessa helikoptrar tog tillsammans upp 104 överlevande personer och bärgade 92 döda kroppar. Totalt räddades 137st människor som överlevde medan 852 rapporterades som döda eller saknade. Läs hela haverirapporten här.
Den mest heroiska insatsen gjorde Finska gränssbevakningens super puma OH-HVG som stod i beredskap i Åbo och var först ute i området kl 03.05. Den helikoptern räddade ensam hela 44 överlevande och bärgade 11 döda kroppar. Anledningen till den stora mängden var att detta var den enda helikopter som landade på de andra färjorna och lämnade av personer där. 
Tyrestabranden
Branden i det stora naturreservatet Tyresta utanför Stockholm ödelade hela 650ha skog. Även här var hkp 4 helt avgörande för att över huvudtaget kunna få kontroll över branden. Helikoptrarna vattenbombade stora områden med sin stora vattentunna och kunde transportera manskap  och brandslangar in till avgörande områden i en annan så otillgänglig terräng. Totalt deltog 17st helikoptrar från Försvarsmakten.
Se artikel i Aftonbladet.
Lennart Daléus (c) skrev följande i en motion till riksdagen strax efter då han efterlyste bättre beredskap och samordning i händelse av liknande olyckor. Hans ord belyser samhällsvikten av större helikoptrar, något vi idag står helt utan efter avvecklingen av det tunga helikoptersystemet innan fullvärdig ersättare finns.
Den massiva helikopterinsatsen med mörkerutrustade helikoptrar som på ettavgörande sätt bidrog till att få kontroll över branden, sattes in först efteratt den härjat i flera dygn.
Skogsbränderna 2008
Under två veckor sommaren 2008 var 12st helikoptrar från Försvarsmakten anspråkstagna med att släcka 12 olika skogsbränder. En artikel med besättningen på Y68 finns här. Enbart Hkp 4 släppte 2600 ton vatten under dessa veckor.
Hkp 4 med brandtunnan
Hkp 4 släcker skogsbrand
  
- Jag hoppas av hela mitt hjärta att det blir ett nytt beslut som gör att vi kommer att behålla Vertolhelikoptern, säger Martin Malmborg (flygförare på Hkp 4 mitt under släckningsarbetet).
Skogsbrand i Påryd 2009
Vid skogsbranden i Påryd i kalmar kommun 2009, d.v.s. 10 år efter branden i Tyresta så fanns inte längre några militära helikoptrar i närheten som kunde släcka skogsbränder p.g.a. ett politiskt beslut där man gett Försvarsmakten direktiv att man inte längre skulle syssla med sådan typ av verksamhet och inga Hkp 4 med brandtunna fanns längre tillgängliga. Då vinklade media det hela till att Försvarsmakten vägrade att hjälpa till...... Även chefsingenjören uppmärksammade detta under 2009.
Finnbirch
Två hkp 4 deltog i räddningen av besättningsmän från fartyget Finnbirch som förliste utanför Öland den 1 november 2006. Det var Y63 och Y67 som tog upp tre besättningsmän vardera ur vattnet under natten. Sju personer plockades upp av Norrlandsflygs Lifeguard 992. Y67 som stod i beredskap på F17 var i luften 10 minuter efter larm enligt haverirapporten. Helikoptrarna var helt avgörande för den här insatsen på grund av det dåliga vädret. Totalt deltog fem helikoptrar av olika typer vid räddningsinsatsen.
Modifiering av Hkp 4 inför NBG 08
De helikoptrar som modifierades i samband med NBG 08 var individerna Y65, Y68, Y70 och Y71
Mellan den 1 januari - 30 juni 2008 stod fyra Hkp 4 i beredskap för snabbinsatsstyrkan NBG 08 inom ramen för Helikopterenheten. Helikopterenhetens huvuduppgift var att stödja NBG 08 med sjuktransportförmåga (MEDEVAC). I planeringsstadiet ville Försvarsmakten att ett annat land skulle ansvara för Helikopterenheten, men 2005 tvingades Försvarsmakten konstaterade att inget annat land kunde bidra med helikopterkapacitet och att Sverige som ramnation fick lösa frågan på egen hand. Beslut fattades att Helikopterenheten skulle bestå av två HKP 10B samt fyra HKP 4. 2006 påbörjade därför modifieringen av tre HKP 10A till B-version, som skulle levereras i juni 2007. Dock försenades leveransen gång på gång och i april 2008 stod det klart att HKP10B inte skulle hinna bli levererad under beredskapstiden. Även modifieringarna av HKP 4 fick problem, vilket gjorde att de inte kunde levereras förrän i slutet av 2007. Detta ledde till att NBG 08 inte kunde öva med helikoptrarna under hela utbildningsperioden.
Kuriosa runt Hkp 4 Helikopter 4, kärt barn har många namn. Ni har säkert hört namn som: Hkp 4, Vertolen, Boeing 107, CH-46, Sea Knight, Bananhelikoptern (som egentligen är Hkp1). För att mäta kortvågsradion byggdes ett mättorn i plast som man landade helikopter på. Något spektakulärt och påkostat prov. Här finns en bild på detta. En berättelse från 2006 där Y75 spelar huvudrollen finns att läsa här. Det fanns ett inofficiellt utbildningstecken som benämndes "svarta baronerna". Svart baron innebar att man hade blivit besättningschef på Hkp4 och genomgått alla utbildningssteg. Ett liknande märke finns att beskåda här.
Hkp 4 baseringsplatser 11.Hkpdiv Berga Minnesmonument rest över Yngve röd - 11.Hkpdiv verksamhet på Berga mellan åren 1961-2005. Stora delar av byggnaderna vid Berga helikopterbas är nu tyvärr rivna. Det finns även en Kamratföreningen Yngve Röd. 12.Hkpdiv Säve Innan nedläggningen av 12.hkpdiv skapades en hemsida där man bland annat uppmanades att skicka ett brev till Försvarsministern. Nu lever Kamratföreningen Yngve Blå kvar i allra högsta grad. 13.Hkpdiv Ronneby Hit flyttades alla helikoptrar då övriga två platser lades ned och här står helikoptrarna nu i sin sista vila i väntan på försäljning genom FXM. Helikopterutredningen
Regeringens beslutade i oktober 2008 att en utredning, den s.k. helikopterutredningen skulle tillsättas för att utreda hur förmågan att stödja Försvarsmaktens insatsförband med helikopterresurser skall bibehållas respektive förbättras. Utredningen slog definitivt fast i slutrapporten SOU 2010:50 att Hkp 4 skulle avvecklas.
Inom ramen för uppdraget skulle ett delbetänkande rörande Hkp 4 avveckling eller vidmakthållande också levereras. Detta gjorde utredaren genom delrapporten SOU 2009:67. Man gjorde då följande bedömningar.
Militärhelikopterutredningen gör vidare bedömningen att om HKP 4-systemet ges sjöoperativ konfiguration kan systemet stödja sjöstridskrafterna tidigast omkring 2013. 
Utredningen konstaterar också − mot bakgrund av vad myndigheterna uppgett i fråga om brist på resurser inom helikopterområdet i respektive myndighet − att åtgärder för att vidmakthålla HKP 4-systemet i det korta perspektivet allvarligt påverkar anskaffningen och utvecklingen av Försvarsmaktens övriga helikoptersystem.
Militärhelikopterutredningen gör i delbetänkandet även bedömningen att kostnaden för att vidmakthålla HKP 4-systemet får sådana ekonomiska konsekvenser att en omavvägning av Försvarsmaktens förmågor bör ske vid beslut om vidmakthållande.
Militärhelikopterutredningen gör i delbetänkandet – med utgångspunkt i vad som anges i de ursprungliga direktiven till utredningen − bedömningen att det sammantaget saknas tillräckliga skäl för att vidmakthålla HKP 4-systemet och föreslår därför att HKP 4-systemet avvecklas enligt plan. 
Sammanfattning Helikopter 4 har under nästan 50 år varit en mycket viktig kugge i svenska Försvarsmakten men även bidragit med oerhört mycket till det svenska samhället. Militärt har den stått för kvalificerad ubåtsjakt och helikopterburen ytmålsspaning med kvalificerad radar, något som idag helt saknas och som MI nu lyfter upp i marinens utvecklingsplan. Civilt så har många människor denna trotjänare att tacka för sina liv. Många skogsbränder har också släckts tack vare Hkp 4. Skulle stora skogsbränder eller en fartygskatastrof i likhet med Estonia inträffa igen så har samhället inte alls samma resurser nu som man hade när Hkp 4 fortfarande flög. Beslut om totalavveckling fattades i december 2010 och den sista flygningen genomfördes i mars 2011 då Y72 levererades till Aeroseum. För att läsa tidigare inlägg om sjöoperativ helikopter  klicka på fliken "Sjöoperativ helikopter" längst upp på sidan.

47 kommentarer:

  1. Tack för detta! Världens bästa helikopter, kanske gammal men fortfarande oöverträffad. Det var bättre förr// YG

    SvaraRadera
  2. Mycket välgjort och utmärkt illustrerat! Tack för trevlig läsning.

    SvaraRadera
  3. @YG och Hans J:

    Tack för ert beröm.
    Hoppas fler läsare kan bidra med de detaljer som saknas och kanske lite speciella historier runt varje helikopterindivid. Det saknas exempelvis "namn" på några av helikoptrarna. En annan detalj som bör redas ut är varför Y74 och Y75 ej är tillgängliga för försäljning genom FMX?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Y74 och Y75 skall på pinne/plintar på Malmen resp. Kallinge om Hkpflj får råd. Y 74 står idag på Malmen och Y75 på Kallinge. Y75 befriades från sitt fula plastöverdrag 2012-01-20.

      Radera
    2. @BAM

      Tack för informationen. Uppdaterar inlägget.

      Radera
  4. Tack för detta. Mycket välgjort. Kan bara hålla med YG, Världens bästa.....
    Jag har en del bra filmer, vinschning högstammigt, NBG 08 med NVG och en hyllning till VERTOLEN. finns det intresse att lägga till dessa?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @MAG : Tack! Självklart är alla kompletteringar för att göra berättelsen mer levande välkomna, i synnerhet bilder och filmer. Det är bra om de redan finns uppladdade någonstans på exempelvis youtube. Kontakta mig genom länken "kontakt" längst upp på sidan.

      Radera
  5. Bra inlägg. Tragiskt med alla vinchar som gick sönder under Estoniakatastrofen. Tyvärr så misstolkade många detta och ansåg att sjöräddningen skulle över till privata bolag då de kunde fokusera på denna verksamhet. Problemet var att anledningen till haverierna berodde till stor del på att pengar saknats till moderniseringar och träning/underhåll då sjöräddning inte riktigt fanns budgeterat inom Försvarsmakten. D.v.s. man jämförde äpplen och päron. Hade Försvarsmakten fått uppgift och finansiering så hade man mycket väl kunnat fortsätta med sjöräddning och det hade dessutom varit en bra bredduppgift för att vidmakthålla krigskompetenserna.

    Helikopteruppvisningarna med HKP 4 på F 15 höll alltid mycket hög kvalitet.

    Jag kommer ihåg ett tillfälle när marinens officershögskola var på besök. Alla hade givetvis skärmmössa. När HKP 4 an skulle "hälsa" på publiken så gjorde han det, mer eller mindre avsiktligt ganska så nära och med högt gaspådrag med resultatet att 50 skärmmössor for all världens väg. Stort jubel bland oss flygvapenanställda givetvis.

    Ryktet säger att leverantören av helikoptrarna en gång var med och fick se en uppvisning. När de bl.a. såg 360 rotation med nosstället i backen under hela manövern så sade de att den manövern inte gick att göra med en Vertol. Det är nog som med Humlan.

    Vid uppvisning så knäckte man ett nosställ under just detta moment.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @CI : Tack för en mycket bra komplettering och för klarläggande i vinchfrågan under Estoniakatastrofen. Det var väl även så att man efter dessa haverier beslutade om att installera en ny typ av vinch på helikoptern?

      50 marinkadetters skärmmössor flygande hade varit en upplevelse att se. Kanske någon läsare blev av med sin mössa det aktuella tillfället?

      Radera
    2. Vincharmen var felkonstruerad. Varje gång vincharmen fälldes ihop och drogs in i kabinen blev vinchlinan fastklämd i en av vincharmens leder. Efter ett antal ut- och infällningar av vincharmen blev vinchlinan så sönderklämd och trasig att den satt orubbligt fast i vincharmen.

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
  6. "Vid uppvisning så knäckte man ett nosställ under just detta moment."

    Så leverantören kanske hade en poäng? ;-)

    SvaraRadera
  7. Jag läste ditt inlägg om Torped 45. Jag blir lite orolig när jag läser sådant. Har det skett några framsteg där än? Jag hittar inget på FMV.se som tyder på det.

    Och en följdfråga. Nu är ju A26 projektet i ropet men om jag kommer ihåg rätt så har man där bara stora torpedtuber och dom små är utbytta mot en stor sluss.

    Skulle detta innebära att man inte kan skjuta Torped 45 och dess efterföljare från A26 alls? Eller kan man skjuta små torpeder från stora tuber utan problem?

    //Mvh Tore
    P.S. Tack för en bra blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Tore

      Det är precis så illa som du kan föreställa dig. I dag är det tyvärr ännu värre än när inlägget skrevs. Den 14 mars 2011 tog man beslut om att SAAB Underwaters systems i Motala skulle flyttas till Linköping. Enbart 14 tjänster kopplat mot provverksamheten kommer att finnas kvar.

      Alla går och väntar på ett politiskt beslut om ersättare (Tp 45D) som aldrig tas av den politiska nivån.

      Denna fråga debatterades i riksdagen så sent som den 15 december med Anna-Lena Sörenson(s) som pådrivare i frågan. Allan Widman(fp) instämde i debatten om att en ny torped måste anskaffas nu, och att den enda tillverkaren med kompetens av att ta fram en ersättare för våra svenska vatten är SAAB.

      Men ännu är inget beslut fattat, och detta är mycket oroväckande!

      Radera
  8. TRYCKFELSNISSE

    "Tyrestabranden
    ...Lennart Ekeus (c) skrev följande..."

    Daléus heter karln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var verkligen tryckfelnisse. Daléus givetvis.
      Ekeus heter Rolf i förnamn och är någon helt annan.
      Nu är det korrigerat. Tack!

      Radera
  9. Hej!
    Fick problem med länken till "Kanske en av de bästa bilderna på Hkp 4 (Y67)"
    Bilden togs vid Lilla Pölsan med en kompaktkamera! Vi skulle hämta en fotograf och hade lite tid över. Piloterna tog tillfället i akt och övade lite. Jag tog tillfället i akt att ta en "luftning" på ön och som tur var så hängde kameran med. Hör av dig så fixar jag originalet istället. /OLE

    SvaraRadera
    Svar
    1. @OLE.

      Roligt att du som "originalfotograf" kommenterade inlägget. Jag hävdar fortfarande att bilden är en av de mäktigaste jag sett på Hkp 4. Tar tacksamt emot bilden. Kontakta mig under fliken "kontakt" längst upp.

      Radera
  10. Även den nya vinschen var elektrisk. Hkp 4 har aldrig haft en hydraulisk vinsch. I den nya installationen monterades också en mindre reservvinsch, efter erfarenheterna med vajerbrott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för korrigerande info. Jag ändrar i texten.

      Radera
  11. En liten justerin
    I samband med Scandinavian star var det inte RITS styrkor som flögs ut utan vanliga brandmän utan speciell utrustning eller utbildning för att bekämpa bränder på båtar. Dessa kom till först efter just Scandinavian Star.
    Dock synd att man skall lära sig i efterhand. Man gjorde ju samma erf med vinsharna på Estonia samt att gröna ytbärgare syns DÅLIGT i svarta hav...

    Blev ju ett ganska bra lyft på just ytbärgarutrustningen efter det...

    SvaraRadera
  12. Du har förstås helt rätt, jag ändrar i texten! Tack för bra info!

    SvaraRadera
  13. Hej!
    Det är Y64 som döptes till Bettan och hon var ju även den äldsta av de svenska (prototyp nr 2) och med en otrolig historia bakom redan innan hon köptes av Sverige.
    Kul läsning dock. Tackar!
    Mvh
    Kisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Kisen.

      Jo precis, Y64 var "Bettan" och Y61 var "Bettan 2". Eller har jag missuppfattat det hela?

      Radera
  14. Magnus Reimhagen22 januari 2012 13:12

    Vilken bra sammanställning över HKP 4 och historien om vår hittills bästa helikopter!

    Hoppas det fortfarande finns hopp om att använda några till nåt nyttigt...

    SvaraRadera
  15. Hej igen!
    Y61´s namn återkommer jag förhoppningsvis med senare.

    Lite småjusteringar till texten i övrigt:
    Färdmekanikern är även bla Lastmästare och teknisk rådgivare ombord.

    Minimibesättning var en flygförare och en färdmekaniker.

    Ibland förstärktes besättningen med andra funktioner såsom tex teletekniker/avionik, extra ytbärgare (tepåse), meteorolog etc.
    Spanaren var ofta en vidareutbildad ytbärgare.

    Y68 var den första helikopter som modifierades med de starkare motorer etc och Y64 var den andra. Dessa två helikoptrar genomförde då också alla de speciella prov för den totala modifieringen.
    (Dvs en Hkp 4C & en fd 4B och efter mod 4D helikopter).

    Y64 hade lika många fönster på båda fram till denna modifiering då det bakersta högra fönstret sattes igen för att rymma delar av den nya utrystningen.
    Y64 fick även större bränsletankar i samband med denna modifiering.

    Modifieringen av de sju Hkp 4A & 4B till 4D genomfördes i SAS lokaler på Arlanda av SAS personal förstärkt med personal från bla Försvaret och FMV.

    Y70 tillhörde under många år på slutet 80 och början av 90 Helikopter på Berga.

    Berga Helikopter hette från början 1a Helikopterdivisionen och Säve Helikopter 2a Helikopterdivisionen.
    (Den rörliga styrkan kallades 12e Hkp grupp, bestående av matriel osv från båda divisionerna).

    Senare i samband med att Marinflyget bildades fick de byta namn till 11e resp 12e Helikopterdivisionerna och den nya divisionen nere på Kallinge fick då heta 13e Helikopterdividionen.
    Detta för att undvika missförstång med Flygvapnets olika divisioner.
    (Den rörliga fick då heta 123e Hkp grupp, bestående av matrial, personal etc från alla tre didvisionerna.)

    Senare i samband med Helikopterflottiljens bildande döptes de om ännu en gång och fick då heta 11e, 12e & 13e Helikopterbataljonerna.

    FV Helikoptergrupp på fd F8 Barkaby placerades under fem år (78-83) på Berga i ett första försök att se möjligheterna till samordning av utbildningar etc och för att på så sätt även frigöra utrymme för en annan utveckling på Barkaby.
    F8 gruppen hade ju även ansvaret för Gotlandshelikoptern och Berga låg lite bättre geografiskt till.
    Det var detta försök som så småningom ledde till att samtliga av Försvarets Helikoptrar samlades under en gemensam ledning.

    Nåja, de sista styckena är mer organisatoriskt än om själva helikpter 4.
    Ha D
    Mvh
    Kisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej igen Kisen.

      Se min fråga till dig rörande Y61 och Y64 i din förra kommentar.
      Tack för alla övriga tillägg. Dessa kommer att inarbetas i texten för att göra det hela mer komplett.

      Radera
  16. Hej igen!
    Använd ortsnamnen istället för numreringen då du gärna blandar ihop det lite . ;O)
    Dvs Berga Helikopter, Säve Helikopter och Kallinge Helikopter.

    Det var alltså 12 Helikopterbataljonens lokaler på Berga, som "Nakenskyttarna" nu använder och delvis har rivit etc.
    12 Hkp Bat = 11 Hkp Div = 1 Hkp Flj = 1 Hkp Div och där vistades bla 12 Hkp Grp, 123 Hkp Grp, Marinflygets stab etc.....
    Ha D
    Mvh
    Kisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset. Fixar detta så småningom!

      Radera
    2. Det är något som inte stämmer. 12:e Hkpbat/div har väl alltid varit Säve, 11:e Berga och 13:e Kallinge. 1999 bildades Göta Helikopterbataljon som bestod av 13:e Helikopterbataljonen i Kallinge och 12:e Helikopterbataljonen på Säve. Svea Helikopterbataljon på Berga. När sedan Göta Helikopterbataljon gick i graven sommaren 2000, gick förbanden på Kallinge och Säve in i Svea Helikopterbat. Var det inte då som man bildade 1:a, 2:a, 3:e, 4:e och 5:e Helikopterbataljonerna där 1,2,3,5 låg under Svea helikopterbataljon och 4:e direkt under 1:a Helikopterflottiljen? 1998 bildades Helikopterflottiljen men alla ingående helikopterförband hade sina gamla benämningar. Ta kontakt med Håkan Neckman, så får vi de rätta turerna i namnfrågorna.

      Radera
    3. Det finns mycket bra information om just detta på FM hemsida.
      http://www.forsvarsmakten.se/hkpflj/Historia/

      Det finns också bra info på Wikipedia:
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Helikopterflottiljen#F.C3.B6rbandets_historia

      Det man verkligen KAN konstatera är att Försvarsmaktens helikopterverksamhet måste vara den verksamhet som lidit av flest organisationsförändringar, något som SHK vid haveriutrdeningar också konstaterat varit mycket dåligt för personalen.

      Radera
    4. @BAM och Kisen

      Någon 12.hkpbat på Berga har aldrig existerat enligt mina efterforskningar. Däremot blev 11.hkpdiv på Berga > 2.hkpbat den 1 januari 1999.

      Försvarsmaktens helikopterorganisation är så historiskt komplicerad så att det kana vara ämne för ett eget inlägg framöver.

      Radera
  17. Utöver sammanslutningen med de "svarta baronerna" så har jag hört att på Berga hade de även en seriös sammanslutning som benämndes "KUUK", med tillhörande "utbildningstecken". Är det någon som känner till mer om det?

    GMY

    SvaraRadera
    Svar
    1. EN "Seriös" sammanslutning bestående av två till tre idioter

      Radera
  18. Tack Skipper, mkt bra skrivet om FM i särklass bästa operativa hkp någonsin.
    Det finns ofantligt mycket positivt att skriva om denna arbetshäst.
    De som ev köper dessa hkp lär inte bli besvikna.


    //Åsd

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för berömmet. En sannolik köpare borde vara någon som redan i dag opererar med samma typ. Då är det rimligtvis Columbia Helicopters i USA eller Helifor i Canada som blir köpare. Eller vad tror du?

      Radera
  19. ..vilket slöseri med resurser ! Att låta dessa helikoptrar stå och samla damm ! så kan det bara bli när egon är större än förnuften!

    SvaraRadera
  20. Varför inte föra över ett antal(eller ett antal Hkp10) till Polisen för transport av NI?? Denna brist uppmärksammades i samband med händelserna i Norge i somras då våra västliga grannar led av helikopterbrist för att transportera personal till Utöya. Torde vara en smart lösning då de fortfarande kan göra nytta i samhället och polisen slipper stora investeringskostnader.

    /H

    SvaraRadera
  21. Största kostnaderna torde ändå vara vidmakthållande och basering för Polisen.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  22. Lars Engström28 januari 2012 13:59

    Stort tack för en mycket fin sammanställning över mitt, under långa tider, skötebarn. Lite mer om Y 62:s haveri. Ett av de bakre rotorbladen hade en utmattningsskada på 55% av bladbalken. Bladbalken som bestod av en stållegering utformad som en D-profil som var täckt av formplåtarna och kunde därför ej okulärbesiktigas. I detta fallet blev det ett direktbrott när återstående 45 % ej längre klarade belastningen på bladet. Oturligt nog så uppkom brottet i ett sådant läge att bladet träffade främre rotorn som totalhavererade och helkoptern dök rakt ner i havet. Piloterna hade inte någon möjlighet att påverka förloppet i detta läge. Efter haveriet fick vi vetskap om att USA hade haft liknande haverier i Vietnam men då på grund av skottskador på bladbalken. Efter vårt haveri infördes ett indikeringssystem som indikerade om en spricka uppståt i balken så vi kunde fortsätta flyga. Samtidigt tog Boeing fram en ny typ av rotorblad av glasfiberarmerad plast med en balk av kolfiberarmerad plast. I dag har de flesta helikoptertyperna denna typ av blad.

    SvaraRadera
  23. Y 61 hette Mona II.

    SvaraRadera
  24. Efter Estoniaolyckan författade nàgon pà Berga en rapport om FM:s hkps märkliga insatser där alla vinschar gàr sönder och ytbärgare simmar runt, etc, som sedan användes i slutrapporten och som citeras ovan. Jag har gjort en annan version som kan läsas pà http://heiwaco.tripod.com/punkt141.htm .

    SvaraRadera
  25. Jag har ett par bilder i min ägo på prototypen TABII under utprovningen om det kan vara av intresse?

    //Lisa

    SvaraRadera
  26. Y72 flögs sommaren -94 av FMV med en laserskanner för ubåtsjakt monterad i torped fästet. Det var topphemligt då.

    SvaraRadera
  27. Låg 1982-83 som värnpliktig på 1 Hkp.divisionen Berga som fordonsförare, vilket innebar att vi tankade dessa fina kärror!

    Blev en gång nedflugen med Hkp 4 nr 63 till Muskö för att hämta en Mecrabus då våran hade pajat!
    Glömmer aldrig den känslan, stod och tittade på mellan piloterna samtidigt som de lågsniffade över öarna i dimma, vilken känsla!

    Va även med och monterade sjunkbombställ och satte dit sjunkbomber då man sett en boj fara fram och tillbaka på ett underligt sätt! Något som aldrig kom till offentlig kännedom!

    Tycker det är synd och bedrövligt att man gjorde sig av med dessa fantastiska helikoptrar, de hade kunnat operera i många år till!

    SvaraRadera
  28. Tyckte jag såg en Hkp 4 under brandsläckningsuppdrag i TV 4-nyheterna kl 22
    Någon som vet mer?
    Bu

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så blir det när man gräver i bildarkiven. Således en inspelning från "den gamla goda tiden"!

      Radera

Regler för kommentarer:
- Undvik personangrepp
- Håll en god ton