4 november 2011

Försvarsmaktens helikopterresurser


Till mitt förra inlägg rörande det faktum att Sjöfartsverket har tagit över helikoptrar och personal från Norrlandsflyg för att själv ansvara för sjö- och flygräddning med helikopter så har en del kommentarer genererats. En mycket intressant och saklig kommentar har kommit från signaturen Hovermode som jag väljer att lyfta fram i ett eget inlägg.

Bakgrunden till kommentaren är att undertecknad, Wiseman m.fl. anser att en förtida avveckling (innan helikopterns flygtid är förbrukad) av Hkp 10 är ett oerhört resursslöseri i en försvarsmakt som har ett oerhört stort behov av operativa helikoptrar. Undertecknad anser dessutom att FM bör stå för egen FRÄD vid våra flygflottiljer samtidigt som samma helikoptrar skulle kunna vara en resurs för att UTÖKA svensk sjöräddningskapacitet. Bakgrund till detta stavas bl.a ESTONIA.

Signaturen Hovermode ger i denna debatt ett perspektiv på resurserna inom helikopterflottiljen.

---------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är lätt att tycka att vi borde behålla Hkp10 men Sven har faktiskt rätt i sina invändningar mot detta. Hkpflj och FM är inte dimensionerad, och kommer inte kunna bli det på många år även om man försöker, för att behålla Hkp10 och samtidigt införa både Hkp14 och 16.

Personalen räcker helt enkelt inte till för alla uppgifter som skall lösas. Det talas om att behålla Hkp10 tills dess Hkp14 är klar, fast grejen är ju att Hkp14 aldrig kommer att bli klar om man inte låter nuvarande Hkp10-personal omskola sig till Hkp14 och göra den klar. Om Hkp10 skall behållas krävs utökade personalramar med svällande lönekostnader och en rejäl påse pengar för att kunna köpa ytterligare utbildningsplatser och för att kunna betala ut löner till en större organisation.

Det är även så att rekryteringen mot pilot idag är på en sådan kritisk nivå att även om man vill ta in kanske 14-20 nya piloter varje år istället för 8 så finns det inte underlag för det, det är helt enkelt för få som söker och för få som klarar alla tester och uttagningar. Alternativet är förstås att dra ner antalet nya piloter som utbildas mot spets- och transportflyg men det är ju knappast troligt att man går med på då det skulle försätta dessa system i en ohållbar situation på sikt. Redan idag råder det obalans mellan resurser och uppgifter för Helikopterflottiljen och man skulle behöva ta tillbaka minst en av följande uppgifter; HU ISAF, sjöoperativ Hkp15-förmåga och en eventuell ME03, beredskapen med Hkp15 på Malmen, skolningen med Hkp15 på Malmen, BG14, BG17, införandet av Hkp14 eller införandet av Hkp16.

Det krävs idag mycket lite för att hela korthuset som stavas Hkpflj skall rasa. 2-3 flyglärare på Malmen som slutar, 2-3 ytterligare tekniker som sitter på kritisk kompetens eller på kritiska befattningar som slutar med följd att t.ex all flygning med Hkp14 eller 15 på Malmen upphör en period, nåt tekniskt problem på något helikoptersystem som medför längre flygstopp, otur i rekryteringen något år så att elevplatserna i Tyskland inte fylls upp, sparkrav och ställd verksamhet eller, gud förbjude, ett haveri någonstans.

Planeringen och genomförandet av verksamheten de kommande 5-8 åren bygger helt på att inget går fel någonstans och att inga svarta svanar kommer flaxande. Det är naivt att tro att man skall kunna upprätta någon sorts beredskap på tre platser med Hkp10 och att detta skall "rymmas inom ram". De som förespråkar detta måste då vara ärliga och tala om vad som skall strykas istället.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är lätt att i debatten glömma bort att alla delar inom FM står inför samma problematik, nämligen resurser i form av P&P, pengar och personal. Tyvärr så gäller samma sak för vår helikopterflottilj, varför jag nu inser (även om nog vi alla redan innan visste det innan) att vi inte kan göra allt vi önskar med våra helikoptrar.

Det bästa hade förstås varit att regeringen ökat det totala anslaget till FM som förhoppningsvis gett mer ekonomiska muskler till att bedriva mer och bättre helikopterverksamhet, men där är vi inte ännu.

Av de saker som hovermode tar upp som uppgifter för hkpflj så hade jag gärna sett följande prioriteringsordning:

1. Sjöoperativ helikopterförmåga (Hkp-14)
2. Sjöoperativ Hkp-15 för ME03 (Utan helikopter på CKR kan en ev. insats strykas)
3. Återta egen FRÄD samt sjöräddning  (Hkp 10)
4. Införande Hkp 16 (Då detta projekt går ej att backa ur)
5. Skolflygning på Malmen (Hkp15)

Strykas bör således följande göras:
BG 14
BG 17
HU ISAF (Så snart detta är möjligt)

Vad beredskap med Hkp-15 på malmen innebär överlåter jag till någon kommentator att förklara i detalj.

Tack hovermode för en mycket läsvärd och tänkvärd kommentar.
 

10 kommentarer:

  1. Lite lustigt sammanträffande att man igår kunde läsa på Text-TV och höra på nyheterna om att inriktningen nu är att avbryta insatsen i Afghanistan för alla, stridande OCH stödjande enheter, till sommaren 2014. Dessutom anser S att vi inte skall ha en ledande roll i NBG14. Tillsamans med MP, V och SD kan de ju sätta press på regeringen om detta. För Helikopterflottiljens del skulle det vara en mycket bra och nödvändig utveckling om man dels bara behöver vara kvar i Afghanistan till 2014 och dels slipper BG14. Av hävd är det så att den ledande nationen också är den som förväntas bidra med helikoptrar.

    Rent konkret så innebär detta, såvida man nu inte hittar på nya uppgifter (Libyen? Syrien? Sydsudan?), att Hkpflj kan fokusera på ISAF med Hkp10 och sedan endast 1 år med Hkp16. Hkp14 ISAF blir aldrig aktuellt och man kan i lugn och ro bygga upp Hkp14-förbanden med sjöop på Ronneby och markop på Kallax efter att Hkp10 avvecklats Kv 3-4 2013. Nya elever, piloter och tekniker, kan inledningsvis inriktas mot att säkerställa rotationerna i Afghanistan, men sedan kan man växla kraftsamlingsriktning mot Ronneby och Kallax och acceptera vissa vakanser på Malmen/Hkp16 då man ändå kan lösa ett år i Afghanistan. Lämplig nästa internationella uppgift för Hkp16 blir sedan NBG17(?) och över tiden satsar man på att bygga upp först den egna kompetensen och sedan snarast påbörja samövning med främst K3 (Luftburet) och kanske även andra typer av jägar- och specialförband (SOG, Amf, Jbat, Fbjs, spaningsplutoner) för att vid behov snabbt kunna förflytta dessa över hela Sveriges yta till t.ex. Gotland eller till olika platser på nordkalotten. Självklart skall också nationell MEDEVAC-förmåga övas upp under de nationella övningar som förhoppningsvis blir av de kommande åren. Nationell PR/CSAR-förmåga, inklusive winschning, tillsammans med FBJS och stridsflyget bör på sikt övas upp och vidmakthållas. Får man till detta så får man med automatik även kompetens att kunna sättas in vid större fartygskatastrofer och liknande. Dock kommer man aldrig att bli lika duktig som de gamla hkp4/10 besättningarna på att winscha från fartyg under svåra förhållanden då detta kräver mycket övningstid som inte finns. Däremot kan man säkert få en viss förmåga att winscha från livbåt eller direkt ur vatten. En stor utmaning är också att återta förmågan att basera fältmässigt i skogen utan tillgång till annan infrastruktur. Denna förmåga har försvunnit helt och övades senast under 90-talet med Pvhkpkomp (Hkp9) och Tpkomp (Hkp6/3).

    Först när ovanstående (och säkert mycket annat som jag inte fick med på detta begränsade utrymme) är väl fungerande och inövat och samtliga nya system är införda till åtminstone 75% är Hkpflj redo att åter ta sig an längre utlandsmissioner.

    SvaraRadera
  2. @Hovermode

    ”…och man kan i lugn och ro bygga upp Hkp14-förbanden med sjöop på Ronneby och markop på Kallax…”

    Titta i backspegeln!

    Så länge omogna helikoptersystem under införande tillåts nyttjas som språngbräda inom ramen för diverse generalspersoners personliga karriärutveckling kan du nog glömma det där med ”lugn och ro”.

    Kräv en ny säkerhetskulturutredning nu – innan det är för sent…

    /Default

    SvaraRadera
  3. Ge helikoptrarna till armén eller marinen så kan de lära sig flyga och lösa egna trupp transporter torde gå fort med alla övertaliga som säkert är sugna på att spaka heli istället för åla i skogen.
    Alternativt rekrytera inom FM eller sänk kraven det är för helvete ett fordon ingen rymdstation!!
    Och ja jag har helikopter cert.

    SvaraRadera
  4. Sjöoperativ utveckling är i botten på Hkpflj priolista och samtidigt bör man veta att Hkpflj inte alltid bestämmer själv.

    SvaraRadera
  5. @12:56

    Ja, eller varför inte lägga ner hela flygvapnet och ge transportflygplanen och Griparna till armén också så kan ni lösa egna transporter till och från Afghanistan och köra egen CAS?

    Är det inte så att du egentligen menar "sänk kraven för helvete, så jag också klarar dem!"?

    SvaraRadera
  6. @19:23

    Den sjöoperativa utvecklingen är ju mycket beroende av tekniken och ubåtsjaktförmågan hos Hkp14 är ett sorgligt kapitel där man är helt i händerna på industrins oförmåga att leverera fungerande system. Det är alltså en förmågeutveckling som ligger utanför Hkpflj och FM möjlighet att påverka just nu. Det hade varit skillnad om det stått lådor med doppsonarer, ubåtsjakttorpeder och sjunkbomber i en hangar i Ronneby men all personal var upptagen med att köra trupp i Skövde. Så är ju inte fallet. Betänk också att den första och hittills enda skarpa insatsen med ett nytt helikoptersystem (14,15 och 16) var en marin insats.

    SvaraRadera
  7. @Hovermode
    Intressant, bra och du borde ta dig mer utrymme.

    Till den sjöoperativa oförmågan med Hkp14 skall inte enbart industrin förklaras skyldig, oavsett vilket förändras inte priolistan så länge uppgiften i Afghanistan kvarstår. Egentligen är det tråkigt att kontinuerliga resursbrister tvingar fram en priolista av dessa efterfrågade flygsystem, de lär så förbli.

    Antalet insatser kommenteras inte, men den marina var intressant då den i huvudsak bemannades med markoperativa då de sjöoperativa hade markoperativ uppgift, därmed kan multirole önskan i FFUP anses fullbordad. Att Hkp15 var före de övriga har också sina förklarliga skäl.

    Sune

    SvaraRadera
  8. Man får väl hoppas att de Hkp15 som skall baseras i syd framöver kommer vigas åt det sjöoperativa hållet. Då hinner flottan jobba upp en förmåga för HkpOp inför Hkp14 entré i SjöOp-rollen (om och när)
    Viljan verkar finnas hos Hkpflj personal samt flottans enheter.
    @12:56 Vilket vapenslag som flyger är egalt så länge det fungerar och vad det gäller antagningskraven på piloter så kanske de syftar till mer än förmåga till hanterande av flygetyg, eller vad tror du?

    SvaraRadera
  9. Bra diskussion! Mycket intressant, skulle vara bra ifall ni kunde skriva mer på flygvapenbloggen också.

    http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/

    SvaraRadera
  10. Varför vill du att det skall skrivas på flygvapenbloggen?

    Då kan du säkert kopiera utvalda texter med källhänvisning till flygvapenbloggen eller så kan Silwer skriva dem själv.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna