18 september 2015

En tydlig operativ idé leder till rätt avvägningar




Den senaste veckan har ÖB-frågan stått i fokus. Jag har skrivit två artiklar i ämnet, en krönika i BLT och en kolumn i SvD. Den senare hade dock en helt annan vinkel än det som tidigare har skrivits i ämnet.

Den senare har uppnått sitt syfte, att väcka debatt i frågan om vilka avvägningar som oundvikligen kommer att krävas. Mail och kommentarer strömmar in, huvuddelen är instämmande, många tycker det är bra att frågan, eller rättare sagt avsaknaden av en en tydlig operativ idé måste upp till debatt. Några få, men självklart väldigt högljudda personer, vill få det hela till att Armén ställs mot övriga Försvarsgrenar. Så är givetvis inte fallet, vilket den som läser hela artikeln kan konstatera. Det hela handlar som sagt att det i tider av svår underfinansiering blir allt mer nödvändigt med rätt avvägningar. Här handlar det alltså inte om att ställa försvarsgrenar mot varandra, utan att titta på vilka förmågor, som i första hand, måste öka.

Med en omfattande ökning av försvarsanslaget så skulle givetvis allt behöva ökas. I synnerhet då vi är allianslösa och ingen kommer att komma till vår undsättning, åtminstone har vi inga sådana garantier. Men verkligheten är en annan, och då måste vi vara realistiska. Återstår gör då som alltid att prioritera.

Att prioritera och fokusera på ett område är inte likställt med att genomföra satsningar. Oftast handlar prioriteringar om att nedprioritera, eller i värsta fall helt välja bort något annat.

Internt i Försvarsmakten är detta tyvärr ett tabu-ämne att diskutera. Så länge inte någon antyder att "mitt område" ska stå tillbaka går det bra, inte annars. Men det är den här debatten vi måste ta. Många röster har höjts över att vi saknar en tydlig operativ idé. Åtminstone är den inte tydligt kommunicerad. I den här frågan finns många parametrar att ta hänsyn till som sedermera påverkar hur vårt försvar ska utformas.

Under hela den strategiska time-outen har inriktningen, och därmed den operativa idén, om man nu kan kalla den för det, varit att anpassa Försvarsmakten för internationella insatser, i huvudsak på marken. Därmed har fokus också legat på de förband, i huvudsak arméförband, som har haft till uppgift att sätta upp dessa insatser samt sätta upp bland annat NBG.

När tiderna nu förändras så har politiken pekat ut en ny väg, det nationella försvaret ska nu åter stå i fokus vilket är helt rätt. Alla är överens om att försvarsförmågan ska ökas, men ingen vill betala priset av vad ett starkt försvar med både ett starkt skalskydd och operativt djup kostar.

Att i det här läget enbart göra en rättvisefördelning av de anslagsmedel vi får blir därför farligt.

Om vi hade haft en tydligt kommunicerad operativ idé, så hade prioriteringarna och avvägningarna varit enklare för framför allt politikerna själva. Nu måste avvägningsförslag istället komma från Försvarsmakten vid varje enskilt tillfälle.

I samband med försvarsbesluten 2000 och 2004 har osthyvelsprincipen tillämpats. Att hyvla ner hela Försvarsmakten istället för att skära bort delar har varit temat. Det har med facit i hand möjligen varit rätt, för annars hade både ubåtar och amfibie varit ett minne blott då Johan Kihl föreslog att dessa system skulle avvecklas i samband med FB00. Men nu går det inte längre att hyvla mer eftersom i stort sett alla förband numera är i singular. Så hur gör vi då om pengarna inte räcker, ska vi ta bort ett kompani ur varje bataljon eller ska vi öva mindre alternativt låta materielen bli ännu äldre? För pengarna kommer nog tyvärr inte att räcka framöver eftersom nya förband nu ska sättas upp. Ett bra beslut i sig, men finansieringen hänger inte med.

Förr eller senare landar vi oundvikligen i nya avvägningar, och då är min bestämda uppfattning att skalförsvaret måste prioriteras till förmån för annat. 

Kvalificerat luftvärn till Armén är ett av de viktigaste områdena att ta tag i. Utan luftvärn får vi inget skydd av civil infrastruktur och vår huvudstad. Inte heller militära förband kan erhålla något skydd i basområden. Ett Gotland utan luftvärn är dessutom en helt oacceptabel risktagning. Vidare så måste antalet ubåtar och stridsfartyg ökas från nuvarande anorektiska nivå. Fartyg har den unika förmågan att kunna användas i hela konfliktskalan från fred, via kris till krig. Samma sak gäller för Flygvapnet. Att gå från 100 till 60 flygplan samtidigt som omvärldsläget i närområdet snabbt försämras är helt orimligt. Flygvapnet saknar dessutom rätt beväpning i flera avseenden. Avseende nya (nygamla) förmågor ser jag också ett stort behov av markbaserat rörligt kustrobotbatteri på Gotland.

En mycket förenklad operativ idé skulle kunna vara att den omtalade "veckan" ska förlängas till dess att den omtalade hjälpen anländer (oklart vem). Hur ska detta åstadkommas? Det gör vi förmodligen bäst genom att tillse att vi har ett starkt skalförsvar som i första hand är krigsavhållande, men som i det yttersta läget ska orka stå emot, och tillfoga en motståndare förluster innan han sätter sin första känga på svenskt territorium. Således bör framtida prioriteringar enligt min mening, i första hand, ligga på att öka dessa förmågor.



  

  

27 kommentarer:

  1. Å andra sidan blir både hela marinen och luftvärnet samt till stora delar flyget verkanslösa i det fall en motståndare väljer en mer "gröna gubbar" approach som kommer in med EU pass och turistvisum. En fiende torde ju dessutom välja att slå mot våra svagaste delar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kanske just därför säkbat utökas i org ny?! Motsvarande satsning vore önskvärd även i marinens och flygvapnets basskydds- och säkförband.

      Radera
    2. Folkvlda räknar nog med att avstå Malmö direkt.

      Radera
  2. "– Det handlar nu i första hand om att leverera militär förmåga. Den ska levereras här hemma, men också i andra delar av världen, tillsammans med andra. Vi ska fortsätta den försvarsreform som initierats och det gör vi genom att fullfölja försvarsbeslutet."
    Herr Byden på utnämningsdagen.

    Jag har inte varit hemma på en tid så jag måste ha missat hans tankar om luftvärn, pengar och allt det andra du tar upp.
    Vad har han sagt? "Fjärrberkämpning", vet han något om budgeten som vi andra inte känner till?

    Oavsett detta så finns det inte pengar att genomföra IO14 så långt jag kan se i framtiden. FM kan inte ens underhålla de plattformar de har idag än mindre skaffa några nya. Många hela vapensystem har passerat bäst före och några även sista förbrukningsdag.
    Med detta följer att underfinansieringen ökar kraftigt när t.e.x. stridsvagnar (det lilla antal som finns kvar och renoveras till kördugliga beräknas kunna hållas igång för övning till 2030), robotsystem m.m. inom en snar framtid går ur tiden.
    Man kan givetvis skriva önskelistor och argumentera för dessa, men verkligheten är tyvärr att de medel som finns avsatta idag för FM inte räcker till att genomföra eller underhålla det som en gång kallades IO14.

    Hyveln måste fram och skalförsvaret prioriteras?
    Ett luftvärnsskydd värt namnet, beväpning till våra nya flygplan, sjömålsrobot, radar och sensorsystem och givetvis en ersättare till HMS Jägaren. Uppfyller du detta inom ram så har Armen förvunnit för länge sedan.
    Du får inte mycket luftvärn för en armebataljon! Jag menar här modernt robotluftvärn inte ksp/58 ;-)

    Operativ ide?
    Ska den vara grundad på, som vanligt, tilldelade medel, eller ska den vara verklighetsförankrad?
    Som det ser ut nu kommer ingen av ideerna någonsin att bli operativ i verkligheten!
    Dessvärre verkar dessutom ytterst få ha ambitioner i den riktningen.

    Den politiska hållningen är väl fortfarande att man är överens i försvarsberedningen och ingen är villig att betala?
    Vad man är överens är väl fortfarande oklart. Det viktiga var ju att man kunde deklarera att man nått en överenskommelse inte om vad;-(

    En välgärning vore om höga vederbörande kunde erkänna problemen, då kan vi också börja debattera lösningarna;-)))

    Suck!

    F.d. Teaterdirektören.

    P.S. Hur mycket båtar måste hyvla ta bort för att öka antalet plan men 40?

    P.S.2 Påminner om att den s.k. "veckan" infinner sig först när vi fått betydande tillskott av medel och materiel och kunnat genomför omorganisationen. Bedömning utifrån dagens militära och politiska "operativa" tankar så har vi passerat 2030 när/om "veckan" uppstår.

    P.S 3 Detaljen "fjärrbekämpning" är inte en detalj i fråga om kostnader. Det behövs inte så många sådana "detaljer" innan dagens budget är slut! Tro mig, jag säljer dem!

    SvaraRadera
  3. Under rubriken "Expedition: Håll Västkusten ren, förväntade jag mig (nördigt och naivt) få läsa något om HMS Jägarens efterträdare få FMs hemsida.

    Döm om min förvåning när det handlade om sophantering!

    Detta måste väl vara så längt ifrån "fjärrbekämpning" man kan komma ?;-)

    Tänk så olika vi tänker;-)
    PUST!

    F.d. Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  4. En plan B, kanske inte realistisk, har för lite kunskap. Min fundering är att kunna slå mot Kaliningrad och ta bort all militär förmåga där. Förhoppningen är att skapa en modell som är krigsavhållande. Tanken är att försvara Sverige/Gotland men vid en viss nivå lägga stora resurser på att slå ut Kaliningrad. Räcker inte resuserna till att stoppa så skall det kosta.
    Intentionen kan visas med materielanskaffning och var den placeras, Karlskrona regionen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Realistisk plan B [om man inte vill satsa på egen luftvärn], Be till Gud för Polacker så att de stabiliserar Europa och Ryssland. Kostnad, tid. 1919-1989, 70 åriga ryska fångenskapet. Marxism/kommunism andra världskriget. Sen föll muren som väntat. Oklahoma city tragiska explosionen 1995 bekräftade Ryssland Går söderut. USA kommer stänga sin gräns för Ryssar. Sverige, Finland, Estland, lättland, Litauen ha en öppen gräns till Ryssland. Sverige kommer att påverka Ryssland på något sätt.
      Men sen kommer tredje världs kriget från några av de nedre muslimska länder (de pratar ju om det)men de behöver nog köpa massa fartyg från nån och massa tid för att försöka ta hela Sverige. Antagligen mellan år 2060 och 2240 når det fullskaliga beväpnade invasionen Sverige. Lutar åt det senare årtalet för att man börjar ta striden lite redan nu inom ram men det blir farligare Marxism/is senare.

      Radera
  5. Man fick ju lära sig i skolan att det fanns elasticitets-principen och kontinuitetsprincipen gällande försvar
    (och för övrigt det mesta som stater sysslar med, av komplex natur) Och så fick vi lära oss mangrant, att
    elasticitets-principen inte fungerade så vidare bra, varken 1808/9, 1853, 1914 och 1939 (eller för den delen 1956), så på något sätt fick även de flesta som gått i vanlig skola, (inte inte skolades som militärer) en förklaring till att den Svenska eftergiftspolitiken, som vi alltid blivit tvungna till, var en funktion av vår "elasticitet".

    Man skulle vilja ställa frågan till vår statsmakt, innan frågan om en operativ idé kommer, och innan frågan om en försvarsidé kommer - vilken statsmakts hade ni egentligen - att vi skulle bli en elastish del av Ryssland eller en elastish del av Europa eller en elastish del av USA? Det verkar som att man tänkte sig en fjärde väg, vi tror inte på den Ryska statsbärande idén, vi tror inte på EU-idén, då vi röstade nej till Euron, vi tror inte på nato, men vi tror på de Europeiska stridsgrupperna, (som Fransmännen tutade i oss), för att få med oss mot Tyskland i den högre ordningens spel, men vi tror på FN och vi tror på att omgruppera vårt försvar till Longtbortistan.

    Vår representativa demokrati överlåter medborgarna tex utrikes affärer och försvar till proffs, politiken, som anställer proffs, tex diplomater och militärer att klara skivan.

    Man skulle vilja ställa frågan - Hur tänkte ni strategiskt?
    (strategi kan enklast översättas till att behålla handlingsfrihet/valfrihet, om något inte går som man har tänkt sig)
    Persson var känd som taktiker och Reinfeldt som strateg - hur tänkte ni mer långsiktigt?

    Fick ni också lära er om Sveriges historia? (innan skolan rasade samman)

    om orsakerna till att Sverige inte drogs in i andra världskriget och varför vi fick acceptera avsteg från vår neutralitet. Fick ni också lära er att Sverige hade usel beredskap, och att vi hade kommit ikapp en smula 1946/47 och att vi sedan somnade lite, och fick storhicka 1956, och att vi sedan tog det lite piano igen efter att Stalin trillade av pinn, ända till Erlander vinkade av Chrusjtjov från sin eka, varpå Rysslands försvarskomplex installerade generalmajoren Brezniev , varpå Sverige fick ny hicka 1964.

    Sedan har vi lärt oss att tom vi hittar magiskt utrymme i budgeten, eftersom det så ofta finns tora ekonomiska marginaler, just inför kriser och krig, så tar det ändå ca 0 - 15 år att återta förlorad förmåga, och att det kan vara en acceptabel startsträcka om det händer något och man kan förutse framtiden, men eftersom inte någon kunde förutse Georigien, vad de säger, så verkar det som att startsträckan inte räcker, och då är denna elastish idé, som vi lärt oss, kanske inte helt genomtänkt. och eftersom vi lärde oss allt detta efter 2a världskriget, så undrar kanske menigheten lite om någon på regeringskansliet glömde bort den lilla detaljen. Djävulen bor i detaljerna sägs det.

    Något som är så osannolikt att det inte kan hända, bränder eller konflikter, borde ju inte får förekomma, och eftersom det inte borde hända, eller är så sannolikt, så behöver det inte förebyggas, (just nu) och eftersom det inte behöver förebyggas, och något händer, så blir det sas någon annans problem, för nu ska jag vidare i livet, på nya uppdrag, kanske som PR-konsult eller som flygande orakel i omvärldsanalys....

    men vi kan väl ändå ställa frågan, den som är uppdragsgivare lägger ner allt, och tror att EU kommer att bli den nya Pax Europa. Jo, tror har ju människan gjort in alla tider, men exakt hur tänkte de, trodde de att EU inte kunde gå fel, eller att en ny finanskris inte kunde inträffa, eller trodde det på att Ryssland skulle gilla läget för all framtid, och börja steppa av glädje, av att bli inträngd i ett hörn? Det är ju så dumt så att man inte tror det är sant, att stänga in en björn i ett hörn, svälta ut den, och sedan klä av sig naken och utropa "Här är jag" jag klär av mig naken för dig, de de de de dig, U.U.
    S.W

    SvaraRadera
  6. På något sätt borde en psykolog och inte en historiker, försöka förklara hur det fungerade - med magiskt tänkande. Är/var statsmakten galen eller bara okunnig? S.W

    SvaraRadera
  7. Persson kanske inte kan förlåtas helt, men kommer undan lite lättare i den moraliska domstolen. HSB fick ärva finanskrisen från 80-talet samtidigt som Sovjet hade brakat, och Sverige äntrade EU, och han skulle sopa igen spåren efter Palme/Erlander. Men helt förlåten är inte HSB, som räddade sig kvar 1998, genom att ligga mp. Exakt hur de där dealarna såg ut vet man inte, 2002 åkte vettet helt ut, in kom Leni och hela fredsrörelsen. och det var vältimat med att kriget mot terrorismen inleddes, en ny fantastish världsordning. Ut ur Afganistan, in i Irak, ut ur Irak, tillbaka till Afghanistan, ut ur Afghanistan och tillbaka till Irak (Isis) Som om Georigien, Svarta havet, Krim och östersjön/Finska viken bara upphört ur kartan, kanske nedmonterades även ämnet Geografi från skolan?

    Alliansen tillträdde något år innan Georgien, det är ju inte så att detta bara hände utan en orsak.
    (Rumänien och Bulgarien anslutningsfördrag med Eu 25/4 2005 och fullvärdiga medlemmar i EU 1 januari 2007.
    efter att Ungern blivit medlem redan 2004. Detta ska gemene man inte behöva påpeka för politiken i efterhand, detta visste politiken, och frågan är då varför inte förklarade, eller om det inte fanns någon inom politiken, som kunde räkna ut att Ryssland kanske inte riktigt kände sig bekväm, och i vart fall fick vi förr lära oss i skolan att Rysslands historia förskräcker, avseende diktat och respekt för tom de egna medborgarna.

    Så det kan inte uteslutas att någon vid tiden 2004 - 2007 snuddade vid tanken om vad som händer om vi demonterar vårt försvar i rasande takt och sedan lovar att vara brandkårsstyrka, i en alternativ försvarsallians, som sas inte fanns. Här undrar man efter Bertelmans utredning om inte någon skarpsinnig person i försvarsberedningen kunde listat ut detta redan på förhand? Den där praktiken, utan vare sig försäkring eller beredskap.

    Det var det djävligaste - det hade jag ingen aaaaning om.

    Alliansen hade egen majoritet 2006 - 2010, man kickade försvarsministern innan finanskrisen 2008, så strategin var klar redan innan man 2010 blev medberoende till mp:

    Elastish fantastish

    Även om nu någon tänkte, avseende militärt engagemang utrikes, så går tänkandet inte ihop, ingen nato-debatt, inte ens en natouppfattning, eller en försvarsuppfattning, (för det kunde påverka valresultatet negativt)

    Det hade varit begripligt att säga, vi har inte råd med ett försvar, vi samarbeta eller anpassa oss (eftergiftspolitik) mot Ryssland, men inte, full fart i Georgien och Ukraina med retoriken (vilket inte var fel), om vi haft en försäkring dvs.

    Nä, man avskaffade civilförsvaret istället, och strök begreppet totalförsvar, kanske tänkte man att ingen märker ändå något i lilla Östersjön, inget som räknas, nu är det krig mot terrorismen, och om det osannolika händer , så har vi ju alltid Finland, Baltstaterna och Polen att falla tillbaka på, som alltid, ibland kommer historisk erfarenhet till pass.
    men om det händer något mer, så har vi genom vår förda politik en fantastish beredskap i vår statsbudget, den är ju helt elastish, och bara att fördela om på några månader, alla åtaganden. S.W

    SvaraRadera
  8. Så givet fantastish elastish statsbudg krisåret x (inkluderat nöjda medborgare och höjd att spara in på annat, varför inte järnväg, flygplatser, skyddsrum och hamnar) och anslagen raskt höjs för att anpassa hotbilden, så tar det bara 2 - 3 mandatperioder att jobba sig tillbaka och det går säkert att förklara, om någon annan får ansvaret.
    Så det verkar som att man verkligen tänkt igenom detta - och kommit fram till samma analys, både inom S och M, och det är det som är fantastish.

    Förresten, vi avskaffar inte bara civilförsvaret och anslagen till frivilligverksamheten, vi avskaffar värnplikten, och hoppas att ungdomarna hoppar och skuttar av glädje över att bli anställda i fred, (vilket det var om villkoren var marknadsmässiga) och blir ännu mer sugna på att stanna kvar i yrket inför en kris och beredskap, vilken anstormning det kommer att bli, och vi har fantastish utrymme i budgeten att anpassa lönen till elastish efterfrågan. och vilken fantastish urval, vi gör oss av med hela instrumentet att göra urval, vi chansar på att de som börjar räcker, i relation till de som hoppade på, i brist på en personlig ide och sedan kom på att något annat passade bättre, efter en pinne i CV:t. Elastsh - det är var arbetsmarknaden kommit att bli.

    Naturligtvis har någon tänkt, tänkte mycket, och det är väl lite när som man skulle vilja få svaren, HSB avslöjar mellan raderna lite, men HSE (han som efterkom) berör inte frågan, vare sig strategiskt eller självkritiskt, det är kanske det som är så kallat "nyansvar"

    Tänk om det är så att för mycket makt i en korg, kan bli fel, om det inte riktigt går som man tänkt , och det gör det nästan aldrig, vilket sas är hela grejen, att bollen är rund, och därför har man en strategi, att operera och manövrera från, när omvärlden uppträder som den själv vill, inte som man tänkt sig. Då kan det vara bra om det finns en:

    1. Statsmaktsidé
    2. Utrikespolitisk/säkerhetspolitisk idé
    3. Totalförsvarsidé (grand strategy)
    4. Försvarsidé (strategy)
    5. Operativ idé (en slags nivå mellan taktik/manöver och strategi)

    har man inte det, så kanske medborgarna kan hjälpa till lite, och ställa de där grundläggande frågorna, om det kommer mat på bordet, och vems ansvaret är, om något mindre sannolikt inträffar, bara ansvaret är klart, så kan ju valmanskåren hålla beredskap själv - om nu detta inte längre ingår i statsmannens uppgift att förklara.

    I och för sig, det skadar inte att även ha en ekonomisk idé,
    (och kanske en demokratisk idé, så att man inte spelar bort parlamentsunderlaget)
    så att man sas på förhand vet vilken svansföring man ska ha,
    att förebygga stryk om man sas drabbas av magiskt tänkande avs 1.

    Oups I did it again är ändå bäst med Max Rabe

    https://www.youtube.com/watch?v=O84p6amPY_Q
    S.W

    SvaraRadera
  9. Nu tror jag inte "fjärrbekämpning" här syftar på offensiva attacker mot fiendens basområden. Den taktiken fanns ju på tapeten ett tag, t.ex. i robotprogrammet på 50-talet. Vi tänker nog mer tröskeleffekt. Där blir attackflyg, ubåtar, sjömålsrobotar och minor avgörande för vad som kan komma fram och ev "slås N Gislövs läge"
    .

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att slå mot fiendens basområden för att hindra, störa och försena är exakt vad fjärrbekämpning syftar på här. Kryssningsrobotar alltså. Wiseman kom med exemplet att slå till mot det ryska flygfält där rysslands alla lufttankningsflygplan är baserade (kommer inte ihåg namnet). Eftersom lufttankningsflygplan är en stor s.k. force multiplier skulle det omedelbart förbättra vår situation.

      Om vi har en sådan förmåga har vi också skapat en stor och trovärdig tröskeleffekt. Och det är därför bl a Finland och Polen skaffat just sådana vapen.

      Radera
  10. Först kommer magen, sedan moralen.
    Har regeringen medel, kan de genomföra en reform.

    Har man inte medel, kan man inte genomföra mål,
    det finns helt enkelt inga reala metoder som kan
    baseras på menlös-/medellöshet.

    Sedan många år är reformer i Sverige, kortsiktiga, dvs dagsländor,
    eftersom det inte finns utrymme i budgeten, det är här prioriteringar
    måste ske (och sker) och det är detta som ger att kontinuerlig slagförmåga
    eller effekt inte upprätthålls. Att osthyval är rätt, då det i vart fall upprätthåller en kompetens,
    att prioritera bort, ger svaga länkar, som gör att andra starkare länkar brister.

    Just nu är nog den största frågan samhällets sårbarhet, och eftersom militärer i någon mening
    är civila efter jobbet, så är detta utgångspunkten. Det finns för få individer, på nyckelpositioner,
    alltså sådana positioner som är operativ effekt, just nu (Eller möjligen tidigt i söndag morgon)

    Så kan man inte, innan det ena ställs mot det andra, komma fram till en högre ordning:
    direktförmåga, här och nu. Har man inte det, så kanske det där fartyget eller flygplanet
    aldrig kommer iväg, eftersom för få enheter är så sårbara. Rimligtvis är få enheter
    enklare att kartlägga? Tyckte det var tänkvärt om Gotland, avs försörjningen.
    En gotlandsbonde som kan fiska, och det kan de, och som har en gammal brunn, klarar sig
    ett år, och kontrakterade soldater så länge de har eld, vatten och bröd, men om man översätter Gotland till Sverige, så man väl back to basics, som det alltid varit, att vår försörjning är beroende av sjöfart.

    Så detta att undgå blockad (Mare Clossum) är nog ett av alla formulär A, det är därför Polen och Sverige har något gemensamt, det är bland annat därför som det gamla Östpreussen inte längre finns. Det var ju lite deppigt (uppgivet) i Sverige efter 1809 och det var först efter Krimkriget och Ålandslösningen som modet kom tillbaka, att sas inte hemfall åt reträtt, utan mota Olle i grind, och den strategin förändrades definitivt 1917. När centraleuropa låg i ruiner och Finland blev självständigt, och kommunsterna började fundera lite, på vad det var som gjorde att de så lätt kunde gripa makten, blockad, men nu satt de på andra sidan, och kände sig lite darriga.
    S.W

    SvaraRadera
  11. Skipper, jag tror att du hamnar snett i tänket här. Självklart är skalförsvar viktigt men som Karlis Neretkis påpekar så är risken stor att vi är 2:a om Ryssland genomför ett överraskningsanfall i samband med t ex en större övning alt en "snap drill" med ca 150 000 man. Vi måste, minst, kunna försvara Gotland samt Stockholm. Det stora problemet är att Försvaret är för litet - vi kommer inte runt detta. Vad det gäller personal och materiel så finns inget man kan ta bort - det mesta är redan borta... Vi har idag inga haubitsar, bataljonsartilleriet består av 81 mm granatkastare - i praktiken oanvändbart mot en kvalificerad motståndare. Luftvärnet är också i praktiken oanvändbart - gamla Hawk-robotar... Sen har vi flottan - tja, ubåtarna är bra att ha för att försvåra en överskeppning men eftersom Visby-korvetterna saknar kvalificerat luftvärn så kommer de att bekämpas relativt fort.
    Stommen i dagens försvar är flygstridskrafterna och jag tror att det är en bidragande faktor till att just Micael Bydén blev utnämnd till ny ÖB. Det är fundamentalt för en ÖB att förstå hur man ska använda det Svenska Flygvapnet i en krigssituation.
    Sen är det så här - ren fakta - det Sverige i första hand kan få i förstärkningar av Nato så är det just flygstridskrafter och i andra hand sjöstridskrafter. Det vi kommer att få vänta längst på eller t o m aldrig få är förstärkning av landstridskrafter.
    Det man måste göra är att befästa Gotland och det gör man genom att ha en stående mek-brigad på ön, skyddat av kvalificerat luftvärn, en luftvärnsbataljon Aster 30, samt mobilt kustartilleri RB15 Mk IV (på ritningsbordet). Gotlands hemvärn skall utöver detta utrustas med 12 cm granatkaststare samt stinger-robotar.
    Visby -korvetterna kan användas i detta sammanhang men bara om de utrustas med minst Rolling Airframe Missile (RAM) alt IRIS-T SL, optimalt en kombination av de båda.
    Om inte Gotland kan försvaras så spelar resten inte någon roll. Om Gotland anfalls så kommer med största sannolikhet Ryssland att använda taktiska kärnvapen mot alla flygbaser, flygplatser som kan användas för svenskt eller NATO-flyg, marinbaser, försvarets ledningscentral i Bålsta, Hästveda m m. Sen är det game over.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns så många antaganden i din kommentar som inte alls speglar verkligheten. Men om du tror att Nato ska hinna komma hit med flygplan och fartyg i tid så tror du väldigt fel. Grannarna i vårt närområde kommer i ett sådant läge dessutom ha fullt upp med sitt egna. Vi måste alltid klara oss själva i det inledande skedet. Därav vikten av rätt prioriteringar.

      Radera
    2. Rätt prioriteringar?
      Utredningar och studier har sedan slutet på andra världskriget visat att något militärt eller annat fullvärdigt mål som finns på marken eller på vattnet inte har något att göra med utgången om det inte skyddas av ett för dagen kvalificerat luftvärn.

      Så en "rätt prioritering" blir ganska lätt att göra.
      Allt som inte kan skyddas av ett för dagen modernt luftvärnssystem ska bort.
      Nu kan man ju tycka att allt ska bort eftersom vi ligger lite (läs 40 år) efter på den fronten.

      Egna svenska utredningar visade redan under slutet av 40-talet att rörlv inte hade någon framtid i det moderna kriget. Här har väl en viss typ av "rörkramare" fått härja under många år i onödan?

      Tittar jag på marknaden idag så finns det ungefär 10 färdigutvecklade luftvärnssystem till salu.
      (Jag talar bara om luftvärnssystem, hela paket av system. Det finns några enstaka "lösa" robotar på marknaden)
      Cirka hälften av dem har nått slutet av sin utvecklingspotential och den andra halvan bedöms kunna utvecklas under en tioårsperiod.

      Det finns cirka 15 system som nästan är färdigutvecklade, där slutester och annat innan lansering är gjorda eller skall göras inom en snar framtid. Jag beräknar att det bara under hösten kommer att lanseras tre-fem nya system, där två är speciellt framtagna för fartygsskydd.
      Sedan finns ett stort mörkertal (bedömt ca 20-25) av system som är under olika stadier av utveckling.
      Gemensamt för nästan alla är att man försöker blanda sensorsystem och undvika att vara beroende av GPS eller kommunikation mellan robot och utskjutningsmodulen efter skott.
      Ett stort mått av självfungerande system för upptäckt, identifiering, meddelande till omgivande system, val av insats o.s.v. inryms i paketen. Mycket lite personal behövs för drift och underhåll.

      Kort räckvidd (läs 10-15 km) är oftast tänkt som sista linjen av försvar i samtliga system, ibland dessutom av olika typer av robotar med olika system av sensorer och framdrivning.
      Många av de system som är under utveckling vill också använda själva robotarna till flera saker i samma modul.
      Ett exempel är att i en modul finns standardkonfigurationen åtta robotar, två mark, två sjö, och fyra luft. Ett enkelt kommando gör om dem till annan funktion.
      Nästan samtliga finns i vertikalutförande och flyttas utan någon form av specialfordon.

      Forts..

      Radera
    3. Forts..
      Ska vi prata verklighet så vet jag vad det står på de flesta prislapparna från inköp, underhåll och avveckling på snart utvecklade och utvecklade system.
      (Samtliga system beräknas ha en mycket kort användarperiod innan uppgradering och vissa kommer förmodligen att bli omsprungna av verkligheten innan de ens kommit ut på marknaden. Så fort går det idag!)
      Pratar vi då om det verkliga behovet av dessa system i landet, är vi enligt vissa, i närheten av 20 bataljoner av blandade medel- och långräckviddigt Lv.

      Talar vi fortfarande om verkligheten så förstår du att då börja prata om hyvling inte är aktuellt.

      När vi tagit bort det som behövs för att finansiera de första tio bataljonerna har behovet av lv också nedgått till hälften:-(
      Dessvärre inställer sig nog frågan om vi behöver den lilla rest som finns kvar av luftvärnsskyddade staber och andra installationer.
      Ska vi dessutom ha flygplan och sjömålsrobotar och annat av fjärrbekämpningsmodeller får dess bli i ental och av typen kaderförband.
      Att med detta i åtanke, någon gång efter 2030 försöka skapa en operativ ide, värd namnet?
      Detta är bara en av många infallsvinklar och parametrar som landet behöver ta tag i, enligt mig långt innan vi ens kan börja tala om några operativ planer och ideer. Just nu och många år framåt är det mer hur vi skall kunna påverka ett eventuellt hot mot oss på något sätt överhuvudtaget!

      Nuvarande Föm talar om en basplatta (personlig utrustning, eldhandvapen, övning m.m.) som absolut nödvändig för vårt lands försvar. Hans regering är inte ens villig att betala för den absolut nödvändiga resursen. Det får väl ses som en operativ planering mot nedläggning av förmågor inte en upprustning?

      SUCK!

      F.d. Teaterdirektören.

      P.S. Får väl kanske också påminna om det så kallade materialberget som strax innan 2030 anses passera 100 miljardersstrecket!

      P.S.2 Begreppet lång räckvidd blir längre och längre för varje presentation eller lansering. Om begreppet fjärr- menas att man kan landa robotar långt inne på en eventuell fiendes område är snart de med lång räckvidd tillräckliga!

      P.S.3 Man kan också diskutera vilka förmågor vår vattengående del av försvaret har prioriterat/prioriterat bort de senaste tjugo åren? Här finns väl plats för eftertanke och självrannsakan?

      Radera
    4. Skipper - inte seriöst att påstå något utan att ge exempel. Vad det gäller prioriteringar så ska jag prioritera.
      Jag väljer kvalificerat höghöjdsluftvärn före Visbykorvetter.
      Jag väljer avancerade sjömåls- och kryssningsrobotar före Visbykorvetter.
      Jag väljer 2 mekbrigader till före Visbykorvetter.
      Jag väljer 30 flygande Neurons före Visbykorvetter etc etc.
      Korvetterna kommer långt ner på prioritetslistan om vi inte får mer i anslag.
      Du har fel vad det gäller flyg och fartyg. De har relativt hög beredskap och är de verktyg man fortast kan flytta långa avstånd. Att flytta mek- och pansarbrigader tar månader. Att Nato skulle tas helt på sängen är inte sannolikt, därför skulle troligen redan en hel del flyg redan vara frambaserat. I Östersjön har du dessutom både tyska och danska flottan.

      Radera
    5. Vem har sagt fler Visbykorvetter? I övrigt delar vi inte samma uppfattning i alla avseenden, och för det tredje sparkar du in många dörrar som redan är öppna där inga motsatsförhållanden råder.

      Radera
    6. Vem har sagt några korvetter överhuvudtaget?

      Radera
    7. En tanke som jag tror att man måste hålla i huvudet här är uthållighet.

      Thomas B har rätt i att det knappast kommer att vara så att vi kommer att ha lyxen med oändlig tid att mobilisera resurser eller att dessa kan mobiliseras under en kort tid med hög aktivitet och därefter återgå till ordinarie sysslor. Det enda vi kommer att se är sannolikt det vi ser redan nu, med en gradvis uppbyggnad av resurser i närliggande områden, mer övningar o.s.v., men inget direkt tecken på nära förestående anfall eller att udden riktas mot oss.

      För att kunna hålla beredskapen uppe under den långdragna processen där motståndaren försöker vänta ut försvaret måste vi ha uthålliga system som är igång hela tiden eller snabbt kan aktiveras. Långräckviddigt luftvärn och landbaserad sjörobot är ypperliga i det avseendet.

      Dessa räcker dock inte utan det måste även finnas tillhörande bas-, infanteri- och mekförband med motsvarande uthållighet. Varken hemvärnsförband eller tillfälligt tjänstgörande kan lösa den uppgiften, kvar finns då fast anställda eller värnpliktsförband som tjänstgör en tid efter fullbordad utbildning. Oavsett vilket så behöver antalet förband med den tillgängligheten vara betydligt högre än idag och t.ex. avtal skrivas om för att hantera den problematiken som lång tids kontinuerlig beredskap innebär.

      Radera
  12. Jag skickade in en kommentar där jag var något kritisk till dina slutsatser - vad hände med den?

    SvaraRadera
  13. Dom blåa försvarsgrenarna har ju den stora fördelen att du får väldigt mycket effekt i ett yrkesförsvar.

    Personligen är jag svag för ubåtar eftersom dom har liten besättning och en fiende har svårt att veta vart dom befinner sig. Nackdelen är att dom är mest lämpade för högintensiv strid.

    SvaraRadera
  14. Ni kan debattera detaljer och egna ideer i all oändlighet.
    Verkligheten är att skuldmättnaden i samhället nu gått så långt att staten tar in medel från SJ, Akademiska hus mm. Se http://cornucopia.cornubot.se/2015/09/fredagsmys-statsbudgetens-underskott.html.

    Detta för att systemet kräver ökad skuldsättning för att fungera. Det är nu på det viset att skulden är så stor att inte ens negativ ränta kan klara av de utmaningar ekonomerna står inför. Se positiva pengar.

    Det rinner mellan fingrarna nu så till den grad att man undrar om inte sandlådan är att föredra.
    Det kommer aldrig att finnas tillstymmelse till utrymme till det ni fabulerar om på denna sidan.
    Acceptera verkligheten och gör en plan för detta istället för att fantisera om svunna tider och orealistiska planer som saknar all täckning i tid, rum eller budget.

    SvaraRadera
  15. En operativ idé som planeras nu – får i bästa fall genomslag om 10 år och då har man hunnit byta ÖB och FML och försvarsminister  och så har det hänt saker på världsscenen. Och så har det hänt saker med statsbudgeten, och den kommer nog inte att bli bättre. Finns ingen statsbudget i världen som ser ut att bli bättre, förutom att skulderna ökar.
    Tomas Bertelmans analysmodell har kommit med en formidabel för att förklara nato-moståndets grunder, som är så klargörnde att den bör återanvändas av alla som vill föra en seriös (och avgörande) diskussion i fråga och i opinion. Natoförespråkarna startade uselt, efter Bertelsmans utredning och uppfattades som mer obildade än motståndet, och det kan vi sannolikt tacka PR- och spinmaskineriet för, som omedelbart efter valförlusten skramlade på som den största tunna. Nu har det landat lite, och kanske dags för en återstart. För detta handlar ju ytterst om en operativ idé, det går inte att föra en seriös debatt om detta, utan att först hantera vad det är som styr, det är:
    1. Finansdepartementet, och budgeten är intecknad fram till 2018.
    2. Internuppfattningar inom partier (samarbeta, dubbelspela, kriga eller uraktlåtenhet)
    3. Opinionen vart fjärde år inför val.
    4. Avtal/fördrag, tex EU
    5. Verkligheten, omvärldsläget
    ÖB ska nu hantera detta operativ  och det går så klart inte att klara av balansera detta, i synnerhet inte om barnen i sandlådan är schizzofrena, ska kritik delas ut gäller det just ”opinionsbildarna”
    S för att de slog blå dunster i alla 48 - ? och moderaterna för att du helt enkelt duckade 2006 - 2014, så operatören, den högsta har helt enkelt flytt uppgiften att tala med folket om något så grundläggande som rikets säkerhet och styrning, i fråga om vad som händer om något inte går så bra som man förespeglat sig (och opinionen), för att vinna det där visitkortet till Rosenbad.
    Det går alltså både att förstå och tom sympatisera med natoskeptikerna, detta har de blivit itutade i 60 år, inkluderat skolan. Möjligen har alla som gjort värnplikt skolats i en något mindre falsk idealistisk verklighetsuppfattning. Detta är utgångspunkten, arvet av falska förespeglingar. Den debatten, att bara hoppa upp ur lådan, säga hoppsan, och byta åsikt, prallellt som man över blockgränserna avlövat försvaret, är oavsett vad som är rätt och riktigt, en pedagogisk uppförsbacke, detta om tillit och förtroende för politiken.
    Bertelman beskriver tre slags rötter, använd inte bara dessa på motståndet, utan använd modellen även för förespråkarna och naturligtvis, vilket är poängen, för de tveksamma, vilka ju avgör frågan, inte bara vid en ev folkomröstning, utan även inför valet 2018. Glöm inte heller att det förekommer opinionsbildning via PR-byråerna från andra statsmakter än vår egen.
    Rötterna
    1. Politisk-taktiska – opinionsbildning

    2. Idealistiska (romantiska)

    3. Realistiska

    4. Tilläggas bör en fjärde (den oppportunistiska)

    S.W

    SvaraRadera
  16. @ Skipper.

    "Kan vi vara överens om att Försvarsmakten genomför operationer och inte insatser?"
    Du ställer frågan på "kvitter".

    Ja att det "nya" insatsförsvaret inte genomför insatser kan jag väl köpa.
    Men operationer genomförs väl huvudsakligen på våra civila kirurgavdelningar ute i landet?

    Jag vet heller inte vilka och med vad några förband skulle genomföra något som liknar en militär operation i mina ögon. FM får nog hålla sig till övning, underrättelseinhämtning och liknande under många år framåt:-)
    (Undantaget kanske en övningsoperation av FörMedC)

    För övrigt verkar vår nya ÖB satsa på den så kallade "basplattan" (inte helt oväntat med tanke på utnämningen)och jag har inte läst ett ord om hans "fjärrbekämpningstankar!

    F.d. Teaterdirektören.

    P.S. Den senaste lönefadäsen kommer lite olägligt när man nu skall rekrytera 150 GSS/K till stridsvagnskompaniet på Gotland. Jag har inte sett några annonser till de Lvförband som med all nödvändighet måste baseras på ön. De kommer kanske lite senare när vi har något att stoppa i händerna på dem;-(

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna