Debatten förs nu febrilt i media, på bloggar och i fikarummen om IO14, Basorg 13, omgalonering, OF kontra OR, försvarsbudget, PRIO införande. Nu senast har infodirektören gett sig in i debatten om öppenheten i FM, vikten av det fria ordet och den omtalade takhöjden i FM.
Detta är självklart viktiga frågor, framförallt för den enskilde individen och för för Försvarsmaktens ekonomi. Därav att dessa frågor ofta hamnar i fokus. Men som vanligt gör vi fel saker i fel ordning. Var förs debatten om VAD Försvarsmakten egentligen skall användas till, och till vilken OMFATTNING detta skall ske, och således med vilka RESURSER som krävs för detta. Var, vad, när, hur och i vilken omfattning borde vara de frågor som ska fastställas i första hand. Budgetunderlag och propositioner i all ära, men de blir oftast för allmänt beskrivande och lämnar ett alltför stort tolkningsutrymme till FM, något som ofta kan vara bra, men som nu i stället känns förödande.
Den enda som har beskrivit konsekvenserna av att dessa frågor aldrig besvaras på ett konkret sätt är Wilhelm Agrell, som om under Folk & Försvar på ett mycket tydligt sätt lade fram kalla fakta på bordet. Men reaktionerna uteblev som vanligt, trots FML och politikers närvaro.....
Som vanligt så är det ENBART pengarna som styr i mellanmjölkslandet. Vi ser tendenser i hela Europa och nu även USA att man skär ner i försvarsanslagen. Men i länder som USA och Storbrittanien så är åtminstone debatten om försvarets förmågor en central del i samhället och ges framförallt ett stort utrymme på den politiska agendan och i media till skillnad från i Sverige.
I Sverige funkar det ungefär så här.
Finansministern lägger ett "lämpligt försvarsanslag" för att hålla FM, de egna och oppositionen lugna. Gärna samma summa varje år, vilket i praktiken blir en sänkning av aförsvarsanslaget varje år. Detta sker också till synes helt utan att analysera omvärldsläget och andra avgörande faktorer för svensk säkerhetspolitik.
Därefter låter man riksdagen debattera och ta lite godtyckliga beslut på lösa grunder. Lite som ett spel för gallerierna, eftersom anslaget ändå inte förändras, och inga djupare analyser genomförs. Riksdagen skriver ibland lite fina propositioner med en massa vackra ord om det "användbara försvaret" som sedan lämnar ett gigantiskt tolkningsutrymme till Försvarsmakten. Lite raljant skrivet? Ja, jag är fullt medveten om det, men det är faktiskt så hanteringen av FM uppfattas av männsikor både innanför och utanför, och så ska det väl knappast behöva vara?
Sedan sitter FML där med en påse pengar som ska fördelas ut. Inom FM (och FMV) väljer man helt uppenbart att i första hand lägga större delen av dessa pengar på dyra IT-stödsystem (PRIO), ledningssystemutveckling (NBF, GLC mm.), teknikdemonstratorer (Visby, SEP), industristöd/utbildning (export av JAS mm), avveckling av förband, återuppbyggnad av nedlagda förband (MD staber), internationella insatser i långtbortistan, katastrofala upphandlingar (Hkp-14). Listan kan säkert göras ännu längre om man tog sig tid att fundera.
Därefter verkar man komma på att det kanske vore lämpligt att ha någon sorts nationellt försvar också. Men då var ju nästan alla pengarna slut? Att gå tillbaka till uppdragsgivaren och säga att pengarna inte räcker kommer nog inte på fråga. Det handlar om att förvalta 40 miljarder kronor, som uppenbart inte ger speciellt mycket nationell försvarsförmåga, nej helt ärligt, nästan ingen alls.
Jag skulle vilja se en fullständig oberoende revision av HELA Försvarsmakten avseende verksamhet, ekonomi, personal och materiel. Jag skulle vilja se en säkerhetspolitisk analys och därefter att politiker och Försvarsmakt i samråd tar fram konkreta svar på frågorna var, vad, när, hur och i vilken omfattning.
Borde inte detta vara ett grundläggande krav från oss svenska medborgare, för att lämna över förvaltningen av 40 miljarder svenska skattekronor till våra folkvalda politiker, regeringen och en statlig myndighet - FM?
En sak jag har funderat över, har våra nordiska grannar eller resten av världen ett FortifikationsVerk som tar stora pengar i hyra för de byggnader som försvarsmakten brukar, allt från små vapenförråd till verkstäder och regementsbyggnader? Räknas dessa pengar som bara tar en omväg genom FM tillbaka till staten, som en del av försvarsbudgeten? Syns det i så fall i siffran 45,3 miljarder för 2011, eller vad det blir (det är bara ett förslag från regeringen), som de presenterar när man jämför nordiska budgetar att dessa pengar aldrig kommit det svenska försvaret till del? Det är inga småpengar det rör sig om heller, jag tror att det är c:a 3 miljarder kronor, men detta går inte att verifiera på FV:s hemsida längre, omedelbart i alla fall. Fortifikationsverket äger:
SvaraRadera• 380 000 hektar mark, varav 100 000 hektar skog
• 7 600 byggnader, varav 300 statliga byggnadsminnen
• 6 100 försvarsanläggningar
• 11 flygfält
• 350 mil väg
Fortifikationsverket bildades 1994 för att förvalta försvarets markegendom, föga förvånande så tog FV snart över ägarbeviset för försvarets egendom och byggnader och började ta en hutlös hyra för det som tidigare nyttjades nästan gratis i sammanhanget. Var inte detta i själva verket den största försvarsnedskärningen någonsin i ett slag? Kom det fram i statsmedia? Jag tror inte det! Jag vet inte om de små vapenskjulen räknas in i siffran 6 100 ”försvarsanläggningar”, men det verkar troligt. Vad är hyran för ett vapenförråd?
Roger Klang
FortV är lite som mask, kryper fram och tar upp utrymme. Men FortV bildades för att förbandschefer börjat använda byggnadsunderhåll som budgetregulator. Är det ens en uppgift för militära förband att förvalta och utveckla byggnader, mark och anläggningar? Skall vi inte kunna ha vaktmästare anställda om vi hande FortV? Om vi räknar bort avkastningskravet FortV har ifrån sin ägare. Skulle det verkligen vara billigare att Försvarsmakten själva äger resurserna för att förvalta byggnaderna?
SvaraRaderaJ.K Nilsson
http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2008/02/vad-var-det-jag-sa.html
SvaraRadera"Forsvarsbygg" i Norge är tydligen deras motsvarighet till Fortifikationsverket.
SvaraRaderahttp://www.fortv.se/Documents/Aktuellt/Skyddskompetensutredningen.pdf sid.17
Militära anläggningar, volymer:
Uthyrning förvaltning och drift till Försvarsmakten = 210 miljoner kronor 2011, beräknade 190 miljoner kr 2015.
Investeringar till Försvarsmakten = 220 miljoner 2011, beräknade 140 miljoner kr 2015.
Kostnader för avveckling (Mkr) 110 miljoner kr, beräknade 0 kr 2015.
De här siffrorna ser ut att vara kraftigt friserade, för att inte säga direkt missvisande. I synnerhet den beräknade kostnaden för avveckling 2015. Ingenting talar för att den nedåtgående spiralen kommer att stoppas under Tolgfors. Tas kostnaden för avveckling också från försvarsbudgeten? Men sant är att det har blivit bättre på området Fortifikationsverket under borgarnas styre. Men jag känner inte igen de låga siffrorna från hyresintäkter från senast jag studerade FV! De ser ut att vara minst tio ggr så låga, och då ska man komma ihåg att dessa nya siffror sträcker sig tillbaka till 2002 och alltså borde ha varit identiska med mina siffror när jag skrev ett långt blogginlägg om FortV för ett par år sedan. Sedan dess har de gjort om sin hemsida.
Roger Klang
Enligt vad jag kunde utläsa efter senaste avvecklingshysterin (Fb04) så sålda man av fastigheterna till Vasallen med priser som motsvarade de senaste årens direkta investeringar i dessa.
SvaraRaderaJ.K Nilsson
Håkan Syrén brukade säga att han kände det som att FortV hade "autogiroöverföring" från hans bankkonto.
SvaraRaderaDet är inte självklart vilket som är bäst, egen regi eller genom FortV. Men när det beskrivs som att "minskar ni med en byggnad höjer vi hyran på de andra" kan man fundera om inte trögheten blir helt kontraproduktiv.
Dessutom gillar jag affärskonceptet: Försvarsmakten köper fastigheter och annat, skänker dem till FortV och hyr dem sedan för ett belopp som grundas på anskaffningspriset.
GMY
Sinuhe
"Minskar ni med en byggnad höjer vi hyran på de andra"
SvaraRaderaFortV bygger nästan hela sin verksamhet på försvaret, då är det inte konstigt att de resonerar som ovan. De tar ju betalt för övningsfält också. Allt utom luften soldaterna andas debiteras.
Roger Klang
JK Nilsson - du har så rätt.
SvaraRaderaDet finns otaliga bevis för att den tidigare ordningen med fort-officerer och förbandschefer i dubbel roll som hyresgäst och hyresvärd var synnerligen olämplig. I vissa fall så olämplig att en del verksamhet som pågick var absolut och otvetydigt olaglig - var glada att ni slipper den tiden!
Jag har två synpunkter jag tycker är viktiga:
1. Det har funnits ett enormt underhålls- och nybyggnadsbehov av hus, anläggningar och andra fasta investeringar att "ta igen" från tidigare försummelser - det har blivit dyrt att "ta igen", det syns givetvis på hyreskostnaden.
2. FortV bygger ju, om processerna mellan FM och FortV fungerar som de skall, endast de fastigheter och anläggningar som FM önskar. Om man tycker att hyran blir för dyr så får man som hyresgäst fundera på vad man har råd med när det skall byggas nytt (och jäklar vad det byggs!). Mindre yta? Enklare standard?
I punkt 2. är det ju lite grand som mellan FM och FMV - om prislappen inte matchar plånboken måste man ju se om kravbilden... Om sedan FortV är världens mest effektiva fastighetsförvaltare vet jag faktiskt inget om, men det är ju den fastighetsförvaltare ni har.
Tänkte delge några pärlor från min studie av FortV från dec. 2008:
SvaraRaderaFortifikationsverket får inte vara vinstdrivande enligt förordningens stadgar.
Idag står utgifterna för lokaler, anläggningar och mark för försvarsmakten, för uppemot 10 % av försvarets utgifter, om jag har tolkat den splittrade informationen som finns att tillgå rätt. Alltså c:a 4 miljarder kronor om året. (Fortifikationsverket pungslår försvaret genom att hyra ut lokaler, anläggningar och mark, när dessa egentligen är tillfullo betalda av Försvarsmakten för länge sedan, underhåll och påbyggnation undantaget.) Det var åtminstone delvis så att försvaret först ägde marken, fastigheterna och anläggningarna till att börja med, när Fortifikationsverket tog över ansvaret för fastighetsdriften från Försvarsmakten. På sidan 19 i Fortifikationsverkets tidsskriftsmagazin ”Öppet hus” i nr 2, 2006 kan man läsa; ”1994 bildades Fortifikationsverket när riksdagen beslutade att skilja på brukare och ägare inom statens fastighetsförvaltning. Verket överfördes efter en tid till Finansdepartementet. 1997 övertogs fastighetsdriften från Försvarsmakten. Sedan dess finns ägande, förvaltning och drift inom samma verksamhet.”
”1997 övertogs fastighetsdriften från försvarsmakten, och 1999 tog Finansdepartementet över ansvaret för Fortifikationsverket.”
Före 2008 har Fortifikationsverket inte redovisat intäkter och utgifter, för sin chef finansministern, om man ska tro Finansdepartementets redovisning i ett regeringsbeslut från den 20 december 2007, vilket är vad man kan förvänta sig av någon med en dold agenda.
Försvarsmakten är inte maktlös mot Finansdepartementets budgeteringsminskningar om nu någon trodde det (de är ju det enda skydd mot rikets säkerhet vi har), om det inte vore för att politikerna är oförmögna att se sambanden mellan hotbild och anpassad försvarsbudget!
Roger Klang
Så här långt ned har regeringen makt att anställa och förmodligen sparka i FML (Läs nedan) Är det då konstigt att ingen av de höge vågar gå emot, eller finner det konstruktivt att gå emot Totenkopfdivisionen (regeringen med flaggskeppet; Anders Borgs Finansdepartement) och Sten "värdegrunden" Tolgfors?
SvaraRaderaSå här står det i förordningen, den numera upphävda författningen från 1994, om hur anställning av en Generaldirektör och hans stab går till: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19940643.htm
”11 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen för en bestämd tid.
Anställning av yrkesofficer som generalmajor, konteramiral, överste av 1. graden och kommendör av 1. graden beslutas av regeringen efter anmälan av generaldirektören.
Som yrkesofficer får endast den anställas som har en motsvarande anställning i Försvarsmakten. Anställningen vid Fortifikationsverket skall gälla tills vidare, dock längst sex år. Förordning (1994:1364).
12 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid.
Regeringen utser ordförande. Förordnandet ges för en bestämd tid. Styrelsen utser inom sig en vice ordförande.”
För det första så styrker det mina teorier om att Fortifikationsverket mjölkade försvaret på pengar, eftersom det bara var regeringen som fick anställa höga officerare enligt § 11. För det andra så blir implikationen av § 11 att den dåvarande administrationen Persson ville ha järnkoll på myndigheten. Och det vore väl inget anmärkningsvärt med det, omm (= om och endast om) de inte hade smusslat med att de hade en politisk agenda, och att de följaktligen förde folket bakom ljuset! Paragraf 11 blev satt ur spel bara månader efter att regeringen Persson införde den, enligt Rättsnätet Notisum AB, vilket var en rent kriminell handling anser jag, eftersom det omöjliggör för en borgerlig regering att tillsätta en borgerlig Generaldirektör utan att sänka sig till samma låga omoraliska nivå som regeringen Persson genom att mygla med paragrafrytteriet i syfte att politisera generaldirektörsposten! Det är en rimlig gissning att så ändå har skett. Hur många svenskar har inte getts(!) folkhemsbilden av att svenska myndigheter är rediga och opartiska, men byråkratiserade, kolosser? Jag räcker upp en hand! Jag skulle vilja gå så långt som till att säga; All byråkrati är bara till för att främja politisering, det är dess främsta mål!
Roger Klang
Fortifikationsverket hade 2008, 700 anställda.
SvaraRaderaPå Fortifikationsverkets startsida http://www.fortv.se/ kunde man tidigare läsa följande, åtminstone fram till och med den 26/12/2008, men förmodligen längre;
”Stort intresse för anläggningar till salu
En av Fortifikationsverkets uppgifter är att sälja de byggnader, anläggningar och den mark som Försvarsmakten inte längre behöver. Det ska också göras till affärsmässiga priser.”
Det är tydligt att försvaret ses som en mjölkko av myndigheten! När försvaret inte längre kan mjölkas så säljer man kon.
Roger Klang
@ Skipper: Bra inlägg!
SvaraRadera/ Commander
"Minskar ni med en byggnad så höjer vi hyran med motsvarande för andra"? Naturligtvis, det kostar att hålla en byggnad i skick. Kan man inte avyttra, skaffa annan hyresgäst så är alternativet att riva. De två första alternativen är näst intill omöjliga och det sista kommer ändå att kosta många års kallställning.
SvaraRaderaVisst man skulle kunna spärra av 10 meter ifrån huskroppen och låta skiten förfalla men är det ett alternativ?
J.K Nilsson
Och FortV får inte vara vinstdrivande? De har ju ett överskottskrav av ägaren.
SvaraRaderaJ.K Nilsson