Uppdaterat: Desinformation!

Jag skriver i princip inga egna blogginlägg numera, men ibland känns det tvunget. Detta med anledning av SvD skadliga rapportering i ubåtsfrågan under gårdagen.

Jag avser inte i något avseende kommentera sakinnehållet i artikeln. Det enda jag avser kommentera är medias okritiska förhållningssätt till frågan. Slutsatser i rubriker och ingresser är direkt skadliga för Sverige och kan inte tolkas på annat sätt än som ren desinformation. Vad är då problemet?

SvD formulerar artikelrubrik och ingress på ett sätt som av en icke insatt läsare, inte kan tolkas på annat sätt än att allting var fel, att det inte existerade någon främmande undervattensverksamhet överhuvudtaget under oktober månad 2014. Detta är en helt felaktig slutsats. Än värre är det att i princip alla övriga mediakanaler köper rapporteringen helt okritiskt.

SvD inledande rubrik

Omni sprider ren desinformation baserat på SvD artikel

Expressen tar steget ännu längre och hävdar gravt felatktigt att 10 miljarder kronor till ubåtsjakt har  tillförts 

Detta rent desinformativa narrativ etablerades snabbt i riksmedia under kvällen i går, och snart hade alla etablerade rikstäckande nyhetskanaler gjort en total okritisk re-write på SvD artikel. Samtliga med samma eller liknande vilseledande och felaktiga rubriksättning.

Även public service i form av Sveriges Radio och Sveriges Television gjorde okritisk re-write på artikeln, och bidrog således till spridning av desinformation. SR och SVT som förväntas fungera vid kris och krig, och därmed utgöra ett "skydd" mot påverkans- och informationsoperationer mot Sverige.

Statskontoret 2017:5 "Myndigheternas arbete med desinformation"

Efter massiv kritik i sociala medier mot detta har såväl SvD som SVT och övriga mediakanaler skrivit om sina rubriker och ingresser. Men problemet är att skadan redan är ett faktum. Narrativet är satt, och gemene svensk medborgare lever nu i tron på att allt som SvD och övriga skrivit är sant, och att det inte har existerat någon främmande undervattensverksamhet oktober 2014.

Idag på morgonen har redaktionen uppmärksammat felaktigheterna och korrigerat artikelrubrik och ingress, så även de flesta andra media som tidigare hade gjort re-write på artikeln (se nedan).

SvD korrigerade rubrik (Korrigerad dagen efter publiceringen)

Initial rubrik (Vilseledande givet fakta)

Korrigerad rubrik

Hade media bemödat sig att kontrollera fakta innan publicering hade detta inte behövt ske. I sakfrågan har nämligen absolut ingenting förändrats sedan september 2015, och det vet SvD men väljer ändå att göra stor sak av detta.

För att erhålla fakta i målet så ska man läsa Försvarsmaktens artikel från 23/9 2015 med rubriken "Utom allt rimlig tvivel". Här framgår den korrekta informationen på ett närmast övertydligt sätt. Några utdrag ur texten här nedan (min fetstil)...

Försvarsmaktens slutliga analys visar att det liksom i höstas är ställt utom allt rimligt tvivel att svenskt inre vatten kränktes i Stockholms skärgård i oktober 2014.

Underlaget för denna bedömning består nu av ett betydligt bredare material än det som var tillgängligt direkt efter det att underrättelseoperationen avslutades.

Av omkring 300 rapporter som gjorts har cirka 150 analyserats djupare varav 21 har bedömts som särskilt intressanta.

Genom analysarbetet har nu flera av dessa fått en högre klassificering än i tidigare bedömningar. Sammanvägningen av den samlade mängden observationer i området ger en mycket hög konfidensgrad. 

Den observation som i höstas hade den högsta konfidensgraden har omvärderats. Här har det tillkommit ny information som gör att just denna observation har en annan förklaring, och den har därför inte ingått i underlaget för den samlade värderingen. Det oaktat kvarstår bedömningen genom analysen att det är ställt utom allt rimligt tvivel att svenskt inre vatten kränkts.

Slutsatsen som media borde ha identifierat är att den "nyhet" som SvD bygger sin artikel på inte alls har ingått i den slutliga redovisningen och de sammanfattande slutsatserna. Det stod klart redan för fyra år sedan, men ändå försöker media få det hela till att denna nyhet nu ska tas som intäkt för att det inte har förekommit någon undervattensverksamhet. 

Detta är således ren desinformation, och det är beklagansvärt att all media helt okritiskt hänger på denna sensationsjournalistik. Det hade - som flera redan påpekat - varit  intressant om SR medierna hade tagit sig an den här rapporteringen och granskat rapporteringen ur ett källkritiskt perspektiv.

Att SVT gjorde en re-write på artikeln utan någon källkritisk granskning är extra intressant då SVT själva, alldeles nyligen har lanserat en kampanj för ökad källkritik. 

Med start idag lanserar SVT en ny kampanj om public services roll i det moderna medielandskapet. Den första filmen handlar om behovet av saklig journalistik.

Filmen ”Höna av en fjäder” fokuserar på den stora betydelse saklig journalistik har i en värld där rykten lätt blir till sanningar, och information riskerar att förvrängas. Där gränsen mellan påstående och fakta blir alltmer diffus, och samtidens snabba digitala landskap lätt bidrar till att göra en höna av en fjäder.

Kampanjen har för övrigt kritiserats hårt, av bland annat humorprogrammet Svenska Nyheter.


Uppdatering 15.00:

En betydligt mer nyanserad artikel har författats av Mikael Holmström (DN).

En välskriven ledarkrönika finns i Expressen signerat Linda Jernek med rubriken:
"Sprid inte spinn om att ubåten bara var en boj"

Ytterligare ett totalhaveri i rapporteringen står Jonna Andersson (mitti.se) för. Se nedan.

Uppdatering 17/9 09.00

Som ett brev på posten har en stor rad ryska mediakanaler givetvis blivit mycket glada och tacksamma för SvD artikel. Tack vare, eller rättare sagt på grund av artikeln förstärks narrativet i rysk media som i princip går ut på att "det var ingen ubåt, det var bara en boj". 

Det tål att ånyo påminnas om att det är SvD illa valda antydningar och rubricering som ligger till grund för nedanstående ryska publiceringar. Att övrig media, till och med public service i form av SR och SVT så okritiskt vidarebefordrade informationen har givetvis också bidragit till problemet.

SVT har dock insett sitt misstag och har gjort en rättelse. Detta genomfördes i rapport-sändningen kl 09.00 igår morse. Länk till sändningen här.

Så en rättelse. En av de indikationer som Försvarsmakten fick vid ubåtsjakten 2014
i Stockholms skärgård var signalerna från en av SMHI:s mätbojar. Det här uppger Svenska Dagbladets med hänvisningar till personer med insyn i händelsen. I tidigare sändningar har vi sagt att ingen kränkning förekom, det finns dock andra indikationer som enligt Försvarsmakten pekar på en kränkning.

Övriga bloggar i ärendet:
Corpral Frisk (som översatta inlägget till Engelska)
Gunnar Hökmark
Cornucopia

Gästinlägg: Möta Hejda Slå

I onsdags lanserades boken ”Möta Hejda Slå – Så skulle Sverige försvaras” på Armémuseum.
Boken utgör en del av forskningsprojektet FoKK (Försvaret och det kalla kriget) och är en uppföljning på den tidigare utgivna boken ”Den stora invasionen” som skildrade den svenska operativa planläggningen utifrån ett robust svenskt försvar mot invasion.


”Möta Hejda Slå” är således uppföljaren som istället beskriver den då gällande doktrinen, och de utmaningar som vi var tvungna att hantera. De fyra huvudsakliga teman som boken avhandlar är Strategin, Operationerna, Beredskapen och Stridskrafterna.

De marina delarna i boken är författade av Frank Rosenius, Lars G Persson, Claes Tornberg, Emil Svensson samt undertecknad.

Viceamiral Frank Rosenius beskriver i sin del ÖB planering, vilket omfattar mer än enbart marinen, och ger sin personliga syn på huruvida det svenska försvaret kunde lösa de tre uppgifterna inom ramen för doktrinen. Konteramiral Tornberg skriver på temat ”Sjöblindhet i det operativa tänkandet” – vilket syftar på den markoperativa dominansen i det operativa tänkandet under kalla kriget.

Generallöjtnant Lars G Persson skriver under temat beredskap om ”koncentrering och uppmarsch – det känsliga skedet” och avhandlar var svagheterna fanns vid den tiden, och huruvida vi skulle hinna komma på plats när det väl gällde. Kommendör 1.gr Emil Svensson beskriver i sin del ”Krigsrisk och undervattenskränkningar”. Denna del avhandlar motiven till de speciella undervattenskränkningar som drabbade Sverige under 80-talet samt krigsrisken.

Mitt eget kapitel i boken har jag valt att rubricera ”Ytattacken – krigsförberedelser och skarp verksamhet”. I kapitlet beskrivs förbandsverksamheten utifrån mitt perspektiv som fartygschef, divisionschef och flottiljchef, tillika chef för ubåtsjaktstyrkan under en lång sjökarriär. Mitt huvudsakliga fokus ligger på ytattackflottiljerna, dess materiella utveckling samt verksamhet från 80-talet och framåt.

I den avslutande delen beskriver jag ubåtskränkningarna, hur vi tänkte, vad vi gjorde och våra insatser som under åren formade och byggde upp vår ubåtsjaktförmåga till ett väl fungerande maskineri. Viktigt att notera för alla läsare av boken är dock att det stycke som jag benämner som ”Öva och jaga skarpt” kräver ett förtydligade i syfte att undanröja alla konspirationsteorier.

I stycket beskriver jag hur en övning kunde se ut, och hur övningarna ofta övergick till skarp verksamhet. Men i samband med redigeringen av texten har dessvärre förklaringen att min beskrivning är ett fiktivt scenario förvunnit. Det finns således en risk att de avslutande delarna i stycket skulle kunna tolkas som en verklig händelse. Så är alltså inte fallet. Det jag beskriver är ett möjligt scenario. Det vill säga något som hade kunnat hända, och som vi var förberedda att hantera.

Boken är på det hela sammantaget ett unikt historiskt dokument som beskriver dåtiden problem och hur vi tänkte. Mina exempel är den marina, men boken omfattar berättelser från hela den dåvarande Försvarsmakten, och är väl värd att läsa för både den historiskt intresserade, och för officerare idag som återigen har liknande problem att brottas med.

Göran Frisk
Stockholm, Oktober 2019