4 december 2012
KÖMS - Tidskrift i Sjöväsendet
I går släppte KÖMS den senaste utgåvan (4-2012) av sin Tidskrift i Sjöväsendet (TiS). Detta nummer är ett specialnummer då man bjudit in marinens yngre officerare att bidra med debattartiklar i ämnet att debattera marinens framtid. Utöver de yngre officerarna var även de "brottsligt negativa" försvarsbloggarna särskilt inbjudna att skriva artiklar. Undertecknad, Wiseman, Chefsingenjören och Försvar & Säkerhet har utöver de unga författarna bidragit med olika alster i detta nummer.
Detta var ett riktigt bra grepp, i synnerhet när det bevisligen finns väldigt många kloka och sunda åsikter som vi andra nu fått ta del av. Jag avser att återkomma med löpande inlägg kopplat mot respektive artikel i tidskriften då jag anser att dessa verkligen är värda att lyfta fram i sin helhet. En artikel jag vill lyfta fram per omgående är artikeln av kaptenen Anders Persson som tar upp den problematik som finns rörande bemanningsuppdrag vid Sjöstridsskolan, något som bör kunna åtgärdas omgående om bara viljan finns.
Undertecknad författade en artikel med titeln "Försvarsförmågan måste vara det centrala inför marinens framtida vägval".
Det kan vara på sin plats att göra ett förtydligande och en korrigering till artikeln.
För det första så har jag vid författandet gjort en avgränsning som berör personalläget i marinen. En inte alls försumbar faktor, tvärtom. Men för att kunna föra ett resonemang runt en framtida ökad försvarsförmåga så är personalförsörjningen en grundläggande faktor för framgång. Om detta hade man kunnat skriva en helt egen artikel. Förutsättningarna för att få ut fler fartyg på linje och att kunna köra dubbla bsättningar på ex. vedettbåtar är självklart utökade personalramar. Löser vi inte denna svåra knut får vi heller ingen utökad försvarsförmåga what-so-ever! Detta är värt att förtydliga för läsaren.
Korrigeringen gäller mitt resonemang runt luftförsvarsförmåga och luftvärnsrobotar där jag tyvärr felaktigt för Visbykorvetter använt begreppet "områdesluftförsvar". Jag borde självklart korrekturläst mig själv bättre då jag till och med författat ett eget inlägg i februari där jag försökt styra upp det felaktiga användandet av just begreppet områdesluftförsvar. Kopplat till detta har jag även exemplifierat med Aster-30 som är något för stor för att rymmas i en Visbyburk. I det nyss nämnda inlägget finns bättre exempel.
Sätt er nu i bästa läsfåtöljen och läs det senaste numret av TiS med alla sina välskrivna debattartiklar. Skipper återkommer i ämnet.
Som avslutning till detta inlägg vill jag passa på att gratulera Wiseman till att WW nu passerat 3 miljoner läsare sedan start. Grattis!
I samma ämne:
Försvar & Säkerhet
Wiseman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett bra inslag i den säkerhetspolitiska debatten för att företräda behovet av marina förmågor.
SvaraRaderaDock så är grundtesen om att desssa förmågor behövs med anledning av den "enorma" ryska upprustningen lite väl mycket ett slag i luften. Att nyttja rysslandshotet lite väl generellt kan slå tillbaka och måste konkretiseras lite tydligare. Att Ryssland ökar sin förmåga generellt behöver ej betyda att hotet mot Sverige som nation ökar.
Denna grundtes i argumentatione kan i förlängningen innebära att andra svenska förmågor prioriteras före de marina och det torde ej vara meningen.
Du få nog läsa artikeln en gång till med anledning av att:
Radera1. Jag konstaterar i artikeln att Ryssland bygger upp sin militärmakt och satsar fantasisummor på detta. Jag konstaterar även att Ryssland under Putin får en alltmer auktoritär ledning. Jag har i artikeln inte nämnt något om hot, utan konstaterar fakta rörande förmågeuppbyggnaden.
2. Det är du som i en kommentar hävdar att grundtesen är kopplat mot ett ryskt hot. Jag tar inte alls upp detta som den enda anledningen utan skriver om behovet (och snart avsaknad) av en allmän marin försvarsförmåga.
Som sagt läs om artikeln igen och återkom gärna.
Har läst artikeln två gånger till och ber verkligen om ursäkt om jag har missuppfattat din avsikt.
SvaraRaderaDock så tolkar jag att du genom beskrivningen av Rysslands förmågeutveckling underbygger din tes om ökad marin svensk utveckling.
Om du ej underbygger din argumentation med detta så återigen så är det väl bara jag som kunde se en logisk akademisk uppbyggnad av din tes. Då kan man göra som i den akademiska världen,,,,"kill your darlings" dvs ta bort detta stycke om det ej underbygger din argumentation eller ändra det till Kina istället om det ej har att göra med utveckling i det svenska närområdet om du vill understryka andra nationers divergerande syn på relationen investering ekonomiska medel contra förmågeutveckling.
No fence,,,du drar en bra lans för marinen men om man skall få effekt i debatten och nå beslutsfattare så kan man ej skriva internt till redan frälsta som ej kritiskt tolkar sakligheten i olika argument,
Det är glädjande med kommentarer som engagerar sig. tack för det.
RaderaSjälvklart är förmågeuppbyggnaden i Ryssland en högst relevant faktor att ta hänsyn till. Varför skulle vi inte göra det. Finland har verkligen gjort det i och med anskaffningen av ATACMS M57 markmålsrobot. Den är inte avsedd för internationella uppdrag...
Att Ryssland inte utgör ett hot här och nu är de flesta överrens om. Men det handlar om vilken förmåga Ryssland bygger upp, och vad den skulle kunna användas till inom 5, 10, 15 år.
Om du inte anser att att Rysslands förmågeuppbygnad inte är en faktor att ta hänsyn till, vilket du antyder, vad skal då vara dimensionerade för marinen? Piraterna i Adenviken?
Här har till och med MI varit tydlig. Han har tydligt deklarerat att marinen skall övas och utrustas för att kunna möta en kvalificerad/högteknologisk motståndare. Piraten och terroristen skall således inte vara dimensionerande för marinens förmåga.
Tydligare än så kan det knappast bli. Detta oavsett om en framtida motståndare heter Ryssland eller något annat.
Slutsats: Det är förmågor i närområdet som skall vara dimensionerande inte nuvarande hotbild!
En kommentar lite off topic.
SvaraRaderaVisbys förmågor verkar inte enbart vara begränsade när det gäller luftförsvaret, även andra förmågor verkar vara starkt begränsade.
Av en ren slump så överhörde jag en del intressant information på tåget, där en person pratade relativt öppet om olika tester som skulle genomföras i närtid, vilka problem som fanns, vilka system som inte kunde jobba ihop osv, vilka företag som hade tillgång till specifika detaljer osv.
Det riktigt intressanta blev försvarmaktens informationsavdelings svar när jag ringde och berätta om det jag upplevt. Var personen i uniform? När svaret var nekande så försvann intresset då det var utanför kontorstid.
Blev ärligt talat lite förvånad både över mobilsamtalens art, vilken typ av anteckningar som fördes, vilken typ av information som det pratades om, när tester skulle genomföras osv, vad resultatet skulle bli om man inte kunde göra som planerat osv.
/Förvånad Medborgare
Självklart är det mycket förvånansvärt och helt oacceptabelt att diskutera detaljerade förmågor och brister i ett sådant forum. Det är också lätt att bli hemmablind och glömma bort vad som är hemligt när man jobbar ingående med ett projekt dagligen.
RaderaMen på samma sätt kan det som utomstående vara svårt att avgöra vad som faktiskt är sekretessbelagd information, och vad som är öppen info. Många av de tester som genomförs är inte av hemlig karaktär.
Oavsett vilket så ska man alltid tänka igen vad man pratar om när det finns andra personer i närheten, och när man pratar telefon eller skriver mail. Detta bör vara en självklarhet för alla som jobbar inom eller runt militär verksamhet.
Pratar man mobil kan dessutom många fler lyssna samt spela in samtalen än de man ser runt omkring sig.
RaderaSekretess om försvarsförmågan vart nog dess fiende när politiken mer eller mindre medvetet började riva det mesta av försvarsförmågan. Man måste gräva ganska mycket för att komma i närheten av att förstå hur mycket det är som har försvunnit och jag har inte nått botten i detta.