2 maj 2016

Gästinlägg: Skrota slussen på A 26!


Debatt är alltid bra. När den dessutom innehåller konstruktiva förslag till förändringar som ökar den operativa förmågan är den särskilt bra. Nedanstående gästinlägg är författat av Nils Bruzelius.

Nils Bruzelius är pensionerad kommendör med en lång erfarenhet inom svenskt ubåtsvapen, bl.a. som chef på de tre Näckenubåtarna och 1. adjutant/stabschef på ubåtsflotiljen. Efter sin pensionering har han avlagt en Licensiatexamen vid KTH och skrivit en avhandling om US Navy:s strategiska ubåtar. För närvarande arbetar han som lärare i Militärteknik vid Försvarshögskolan. Bruzelius är ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet.

/ Skipper
--------------------

De nu beställda ubåtarna av typ A 26 har sitt ursprung i det samnordiska ubåtsprojektet VIKING från 1990 talet. Inom detta nu nedlagda projekt drev Norge ett önskemål om en stor flexibel sluss i ubåtens förskepp. Tanken var att man från denna sluss skulle kunna sända ut dykare och norsktillverkade undervattensfarkoster. Norge har nu dragit sig ur all ubåtsanskaffning med Sverige men slussen finns kvar på de svenska ubåtarna.

Denna sluss kommer att vara sex meter lång och knapp två meter i diameter. Volymen blir därmed ca 20 kubikmeter. Om denna sluss förträfflighet försöker SAAB/Kockums övertyga oss med delvis felaktiga bilder (se t.ex. TiS nr 1, 2014, sid 33) och med tanke på den internationella marknaden är slussen döpt till Flexible Payload Lock.

Jag personligen tvivlar starkt på slussens användbarhet och jag är övertygad om att det finns bättre alternativ.

Vad är det då för fel på den föreslagna dykarslussen?

För det första kan slussen i praktiken endast användas när ubåten ligger stilla på havsbotten, vilket hon också gör på alla reklambilder. Detta är en stark begränsning av slussens användbarhet. Man riskerar även att vid bottenläge få in grus, lera eller främmande föremål som förhindrar att den stora slussluckan sluter tätt vid stängning. Om detta inträffar kan slussen inte länsas ur och ubåten befinners sig därmed i ett synnerligen besvärligt läge.

Att slussa ut dykare och undervattenfarkoster med ubåten svävande i vattnet är teoretiskt möjligt men i praktiken innebär det stora problem och risker. En svävande ubåt saknar förmåga ett bibehålla sin geografiska position och kommer att driva åt det håll vattenströmmen sätter henne. Om man försöker fixera positionen genom att ankra uppstår nya problem. Att fälla ankaret i uläge går kanske bra men att till ankars stanna kvar stabilt och avvägt på ett bestämt djup torde vara omöjligt. Dragningen i ankarvajern kommer obönhörligen att leda till att ubåten långsamt men okontrollerat pendlar upp och ned i vattenvolymen. Endast om dykarna skall lämna ubåten för att aldrig mer komma tillbaka är svävande utslussning ett tänkbart alternativ.

Vidare är sikten i vattnet så begränsad, ett tiotal meter på sin höjd i Östersjön, att dykarna riskerar att förlora kontakten med ubåten så snart man lämnat henne. Detta framgår inte av reklambilderna där dykarna obekymrat simmar omkring och sikten i vattnet är över 100 meter. Hydroakustiska fyrar är röjande så dykarna är hänvisade till fasta förbindelser, dykarlinor eller kablar, för att med säkerhet hitta tillbaka till ubåten efter utfört uppdrag.

Det är svårt att slussa in de obemannade undervattensfarkoster man enkelt kan slussa ut. I teorin går det bra och det är enligt uppgift provat inslussning med en slussattrapp nedsänkt i en bassäng. Men i praktiken är det nog svårare och det måste gå bra varje gång annars kommer ubåtscheferna inte att vilja använda slussen. När US Navy anskaffade en radioboj till sina ubåtar var det enkelt att konstruera radiobojen, att installera den ombord gick också bra, men att få ubåtscheferna att använda bojen visade sig omöjligt. Risken att radiobojens kabel skulle trassla in sig i ubåtens propeller var visserligen liten men risken var tillräckligt stor för att ubåtschefen skulle avstå från att använda bojen. Samma sak kan inträffa här.

Slussen är så stor att den begränsar antalet torpedtuber och den vapenlast ubåten kan föra med sig. Den ökade flexibilitet som tuben enligt sitt engelska namn tillför ubåten sker till pris av en betydande inskränkning av ubåtens förmåga att lösa sin huvuduppgift. Vidare undrar jag om det verkligen är lämpligt att bygga in en så stor och oprövad konstruktion i nya ubåtar. Det naturliga vore att på prov bygga in en sluss på en äldre ubåt vid dess halvtidsmodernisering. Det var den principen vi tillämpade med ubåtarnas mingördel och tillsatsmaskineri.

Hur ser då alternativet ut om man avstår från den stora slussen. 

På slussens plats får det rum minst två torpedtuber till och ubåten kan ges en mycket mer varierad och användbar vapenlast. Ubåten har i dag endast fyra tuber avsedda för tung torped. Denna torped är i för sig ett utmärkt vapen men den är inte optimal för insats mot en fientlig ubåt. Inte heller ger den möjlighet till graderad verkan. Med ytterligare två torpedtuber kan ubåten utrustas även med lätt torped. Denna typ av torpeder har funnits ombord på våra ubåtar sedan 1960-talet, ubåt typ Gotland har denna torped och även våra helikoptrar kan bära den. Denna torpedtyp är optimerad för insats mot fientlig ubåt och dess relativt lilla stridsdel ger möjlighet till graderad verkan. Ubåten kan stoppa ett fartyg utan att sänka det.

Enligt allianspartierna senaste förslag skall en ny sjömålsrobot utvecklas för att ersätta den åldrande robot 15. Ett utmärkt förslag, men förslaget att placera den typ av robot på Gotland (ön Gotland alltså) är mindre välbetänkt. En landbaserad sjömålsrobot kräver en omfattande och personalkrävande organisation med radarstationer och stridsledningscentraler utöver de personer som skall sköta om robotarna. Bättre då att bestycka de nya ubåtarna med en sjömålsrobot som kan skjutas från befintliga torpedtuber. Den personal som redan finns ombord kan ta hand om robotarna och ubåten kan med sina egna spaningsmedel upptäcka och identifiera de mål som skall bekämpas. Även industrin borde vara mycket intresserade av ubåtsalternativet, de konkurerande sjömålsrobotarna Harpoon och Exocet kan båda skjutas från ubåt.

Slutligen kan vi förse ubåten med luftvärnsrobot. Den robot som vi nu i stort antal anskaffar till luftvärnet och JAS finns i en variant som kan skjutas från en torpedtub på ubåt. Med en luftvärnsrobot i arsenalen kan ubåten försvara sig mot fientliga ubåtsjakthelikoptrar, det enda reella hotet.

Om ubåten utrustas med tung och lätt torped, sjömålsrobot och en luftvärnsrobot för självförsvar blir den en formidabel tillgång i försvaret av Sverige. En angripare skulle nog tänka över situationen både en och två gången innan han ens börjar fundera på att angripa oss. Ubåten blir fredbevarande genom avskräckning. Men detta kräver en kvalificerad vapenlast och fler än fyra torpedtuber. En dykarsluss i förskeppet skrämmer ingen. Ubåten skulle även bli billigare att bygga, ty två små tuber är alltid billigare än en stor.

Med denna artikel har jag visat på att det finns tveksamheter i det nu planerade alternativet med en stor sluss i ubåtens förskepp och att det finns ett bättre alternativ att välja. Men detta måste göras nu, snart är det för sent.

/ Nils Bruzelius

35 kommentarer:

  1. Inte för att jag vet mycket om ubåtars sensorer (annat än från datorspelet red storm rising) men hur är räckvidden på en sonar?
    Om räckvidden på ny sjömålsrobot är 300km kan en ubåt ens skjuta den utan att behöva avslöja sig?
    Sen tillkommer prisskillnad, en ubåt 2-3 miljarder kronor (vi kommer kanske ha 4 stycken i framtiden alltså kanske 2-3 i tjänst kontinuerligt), driftskostnader är inte oansenliga och även med borttagen stor sluss hur många vapen kan den bära?
    4-6 robotar?
    En lastbil för 1 miljon kan bära lika många och är väldigt svår att hitta. Sensorerna ett par miljoner till, låt säga 100 miljoner per mobil radar. Personalen behöver inte vara nämnvärt många fler än en ubåt.
    Så huruvida det är mer eller mindre kostnadseffektivt att placera dem endast på ubåt vet jag inte. Jag skulle snarare säga att vi behöver både ock.
    Dock är det helt rimligt att internationella insatser slussen borde tas bort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett markbaserat robotbatteri fordrar även ett omfattande skydd i form av markstrids- och luftvärnsförband, så det kostar en hel del mer i både personal och materiel än bara själva robotarna och sensorerna. Men visst, en ubåt är knappast gratis den heller.

      Som vanligt borde man förstås ha både mark- och ubåtsburen kryssningsrobot, precis som du säger, liksom flyg- och ytfartygsburen. Framför allt borde man ha försvarsanslagen för anskaffning och förbandsutveckling!

      Jag håller f.ö. med om att slussen verkar rätt onödig.

      Radera
    2. Markstridsförbanden och luftvärnet kommer att finnas där ändå så det är ingen fråga.

      Radera
    3. Med denna enorma kostnadsskillnad vore det stridsekonomiskt bättre att ha 16 lastbilar med 4 robotar var än två ubåtar med fyra robotar var även om undermåligt närskydd leder till att hälften av lastbilarna går förlorade. Skyddet av lastbilarna inklusive stödfunktioner är dessutom enklare att förbättra och det är lättare att köpa fler än att köpa fler ubåtar.

      Jag håller med om att det är en god idé att ersätta slussen med torpedtuber men ha dem då till torpeder och kanske någon LV-robot och lägg kostnaderna för nya ubåtsvapen på att förbättra torpeder och minor för mingördlarna än införande av kryssningsrobotar.

      Radera
  2. Skulle det inte gå att konstruera en vapenmodul med extra torpedtuber som passar i slussen? Jag gissar att det skulle bli betydligt billigare, och spara mycket tid, jämfört med att designa om ubåtens för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varje extra hål i skrovet, och speciellt stora hål, gör konstruktionen svagare och mindre robust. Om det inte finns en väldigt god anledning att ha en stor sluss så är det nog bättre att designa om med torpedtuber och sedan designa de saker man vill skicka ut så att de passar i en torpedtub istället. Ska man skicka ut dykare så borde det gå i en enklare och mindre sluss någon annanstans på ubåten.

      Radera
    2. Även om det kostar en dryd miljard och försenar projektet med 18 månader?

      Radera
    3. Varför fortsätta med något som är fel från första början?
      Är det fel så ska det göras om, man ska inte kasta bra pengar efter dåliga.
      Läs på om förlustaversion.

      Radera
    4. Den senare artikeln om Viking-projektet och ubåt 2000, ger en del intressant information.

      Dykarsluss är antagligen en ganska missvisande beskrivning som inte egentligen har så mycket med den verkliga funktionen att göra.
      Vad det antagligen handlar mer om är att i ub2000-konceptet så skulle någon typ av fjärstyrd farkost eller AUV ersätta tornet/periskopet, vilket kräver en betydligt större plattform än om man bara vill kunna skicka ut ett sensorpaket för undervattensbruk, sjöuggla eller liknande.

      Det kan alltså finnas andra anledningar till att slussen finns kvar i den svenska versionen. Det skulle dock kräva att någon utvecklar sådana plattformar för att slussen ska ha ett värde, men det är inte budgeterat än så då får man motivera det med att man vill kunna släppa ut sånt som redan finns, alltså dykare...

      Radera
  3. Håller med, känns mer vettigt att lägga pengarna på en sjömålsrobot alternativt mer/ bättre(?) torpeder.

    Om man promt skall ha en utstigningssluss, är det då inte bättre att ha den som USS Jimmy Carter - bakom tornet?

    SvaraRadera
  4. Instämmer att den föreslagna dykarslussen verkar överspelad. Det där med radio-boj borde väl kunna lösas med en påbyggnad på periskop, som används. Dels skulle insamlat sensordata som bearbetats i ubåten kunna överföras till stab och även att ta emot data snabbt. En riktat sändning borde inte röja ubåtens position.
    Vapen som kan bekämpa ubåtsspanings-flyg borde vara självklart, förutom torpeder mot fartyg.
    Undrar om det finns bra system för attt upptäcka minor från ubåten, det borde även ingå.

    SvaraRadera
  5. Uppfattar kommendör Bruzelius analys och slutsatser vara fullt ut relevanta.
    Betraktat ur ett kostnads-/nytto (operativ effekt) perspektiv förefaller A 26 - som den nu är projekterad - verkningsgrad komma att bli rätt begränsad.

    En så tekniskt avancerad och kostsam plattform måste självfallet utrustas med alla de verkansdelar som är adekvata för ett framtida konfliktscenario. Att prioritera frakt av undervattensmopeder och grodmän luktar lekstuga lång väg.

    Bruzelius konstaterar dessutom insiktsfullt att "det enda reella hotet" mot ubåtar utgörs av ubåtsjakthelikoptrar. Detta förhållande äger självfallet även riktighet för ubåtar från främmande makt som kränker svensk territoriell integritet. Mot den bakgrunden ter det sig obegripligt varför försvaret valt att ännu inte beställa integrering av ny lätt torped till HKP14 F. Bruzelius påstående att försvarets helikoptrar kan bära lätt torped är dessvärre felaktigt och kommer så att förbli inom överskådlig framtid.

    Försvarsmakten - möter varje hot och klarar varje utmaning.
    Försvarsmakten har sällan varit bättre än nu...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om ubåtshelekoptrar så skulle det väll vara utmärkt att en liten "båt" som kan fjärrstyras från ubåten att skicka upp till ytan, utrustad med enklare vapen typ pansarskott och tyngre sniper gevär borde räcka för att hålla helikoptrarna på avstånd.
      En ubåt som man vara i övervattensläge utan att gå upp till ytan kan dessutom skulle den kunna ställa till med en hel del trassel för fi's båtar, främst genom att skjuta sönder radar och flygfordon.
      Eller ja för den delen går det ju även bra att skicka ut den för att sätta fast magnetminor.
      Men att släppa ut folk känns ju lite fånnigt, men det är klart om man gör det i närheten av strategiska mål, St. Petersburg, Murmansk, London, New York eller Washington känns som plater som det skulle vara rimligt att landsätta specialförband via utbåt i.

      Radera
  6. Fråga. Har Svenska försvarsmakten efterfrågat slussen för miniubåt ??

    Vilken funktion har förmågan att transportera och släppa ut dykare via slussen till försvar av Sveriges territorier?


    SvaraRadera
  7. Att slussen på A26 ska bort håller jag med om men när någon från flottan börjar argumentera för att ej ha mobila sjömålsrobotar på Gotland utan istället ha det på ubåtar börjar det bli drygt. Vi kommer att ha mobila kustrobotar på Gotland och vi kommer även ha höghöjdsluftvärn på Gotland. Att argumenera emot detta gör att man devalverar sig själv i debatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kustrobot behöver inte vara baserat på Gotland om man bara skaffar en med bra räckvidd. Att försvara Gotland från fastlandet med KA går utmärkt om bara robotarna har minst 300 km räckvidd och, såklart, det tillförs tillräckliga sensorer och datalänkar. Har robotarna dessutom hyfsade sensorer som ger bra landattackförmåga (t ex en en sekundär IIR som backar upp radarmålsökaren) så kan High Value Targets som ändå kommer iland på Gotland bekämpas (Flygvapnet kommer vara upptaget med luftstrid).

      Radera
    2. Om man har en robot med landattackförmåga så talar det väl än mer för att man bör kunna placera dem på ubåt och därmed få en förmåga att slå djupt. Att bara ha förmåga att nå eget territorium och strax utanför avskräcker knappast, tvärtom bör man kunna slå mot flygbaser, luftvärn och t.ex. ballistiska robotar så att man även kan försvåra attacker mot egna baser eller liknande.

      Radera
    3. Kristian - det handlar även om flygtid för roboten, förvarning etc. Ju kortare desto bättre. Frågan är också vilken typ av robot vi ska anskaffa? Det blir sannolikt inte RB15 mk3 och bara mk4 om den är supersonisk samt har en räckvidd på minst 40 mil. Om missilen har en räckvidd på 60 mil så skulle man kunna nå Pskov från Gotska sandön - ett huvudmål för Sverige.

      Radera
    4. En ubåt utan VLS kan inte skjuta särskilt många kryssningsrobotar. Den typen av avskräckande djupattacker du är ute efter är omöjlig att uppnå av en eller två ubåtar som avfyrar 3-4 Rb-15 var. För en kritisk genomgång av kryssningsrobotar se https://bloggerwisser.wordpress.com/2014/04/27/svenska-kryssningsrobotar-stridsekonomiskt-daligt-alternativ/ Jag håller inte med om alla slutsatser men genomgången är grundlig. Och den utgår från flygvapnet - inte nålstick från ubåtar.

      Dessutom är Rb-15 för liten (räckvidd, stridsspets) för att vara en trovärdig landattack kryssningsrobot, bortsätt från noga utvalda mindre mål.

      Radera
    5. Johan - om man vill slå "djupt" så är robotar avlossade från Gripen att föredra alternativt från Gotland eller Gotska sandön. Är vi dessutom i försvarsallians med Finland så är det ännu enklare då vi kan avlossa missiler vid den finska gränsen. Här är dessutom Finland redan välförsedda. Prio ett för Sverige idag är ett höghöjdsluftvärn och ett sådant skall beställas i år.

      Radera
    6. Thomas B, det förutsätter att Gripen kan komma till en sådan avfyrningsposition, vilket kan vara svårt om motståndaren har modernt luftvärn.
      Min tanke var mer att kunna slå mot bakre regioner, logistik, luftvärn, avfyrningsplatser mm. för mer tillfälliga vinster och om Gripen knappt kan lämna fastlandet innan de måste släppa robotarna för att inte bli nedskjutna så blir robotarnas räckvidd ganska begränsad och risken för nedkämpning långt innan målet betydande.

      Man kommer knappast att kunna mätta luftförsvaret med en massiv robotsalva från sina egna bakre baser. Dvs baserat på hur svenska materialinköp brukar se ut så skulle man kanske kunna mätta luftförsvaret för en mindre framskjuten observationspost om man avfyrade hela robotlagret på en gång, inklusive ballastladdade övningsrobotar.

      Radera
  8. Men gubbar, ett könsneutralt omklädesrum skulle kunna vara ett alternativ. Försvaret måste passa in i dom nya och moderna samhällsstrukturerna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och om någon glömmer säga "hen" så är det bara att öppna luckan och avfyra?

      Radera
  9. Det här är viktigt att få FMV:s syn på!
    Med slussen skulle man dock kunna utföra intressanta underrättelsetjänstoperationer, men frågan är vilket som är högst prioriterat just nu i detta läge. En flexibel lösning med vapenmoduler låter inte helt fel utifrån en lekmans sätt att tänka.

    SvaraRadera
  10. Bra att A26 stridsegenskaper belyses: SUV:ar ska väl tas med vått, utanför tryckskrovet?
    Men, är det inte dags att tänka i helt nya banor kring ett marint artilleri som följer excalibur utvecklingen. Varför inte ubåtsbaserat eller SUV baserat system. Kanonröret måste upp till ytan med risker för att vapenbäraren röjs, men en robotavskjutning är ju även den röjande. Ett sådant vapen kan vara extremt effektivt vid gråzons insatser att med precision slå ut vitala mål och paralysera en motståndare, med begränsade skador. Alternativet är ett övervattens-artilleri likt amerikanska jagarutvecklingen, fast Sverige kan ju använda en betydligt lättare plattform. T.o.m Visby klassen skulle kanske kunna bära ett sådant system, men enkel modifikation?

    SvaraRadera
  11. Att placera sluss för attackdykare så långt ner i ubåten som A26 FPL är opraktiskt av ytterligare
    ett skäl. Attackdykarnas slutna- (rebreather) andningssystem medger inte dyk djupare än 10 m
    vilket innebär att A26 torntak hamnar i vattenytan! Nu tvingas man komplicera för dykarna genom
    att de krävs ett kompletterande gasandingssystem för att de ska kunna ta sig ner till FPL (som
    om de inte redan har tillräckligt att bry sig om?)! Bl.a. därför har alla andra ubåtar sina attckdykarslussar
    i tornet eller på akterdäck.

    SvaraRadera
  12. De tidigare kommentarerna är helt klart relevanta. Men ngn ovan var inne på underrättelseoperationer... Om man expanderar detta lite, och jag Oupptäckt, vill placera ut nya sosus-anläggningar...exempelvis... så kan slussen komma till bra nytta för dessa maskiner och utrustning.

    Eller hantera pipelines... eller utplacerade obemannade torpedplattformar...

    SvaraRadera
  13. Förefaller vara feltänkt, en tidig konstruktionsinriktning, för att vara till lags, för att få med Norrmännen, kanske i panik. Kontexten är väl Hafströms utredning, att öägga ner FMV, sedan Georgien etc, sedan omstart, utan ändringar i budgeten, för att sas kunna utvckla ny mteriel, utan det nya koderna, köpa från hyllanförsvaret, just in time, eller "a revolution in business affairs" Jo, bra när inget slirar.

    Den moderna tiden fungerar så att sälj oh marknadsfolket tagit ledningen i ledning, varför de sorts tänkare som gör jobbet, tar fram lösningarna, steg för steg passas till verkstadsgolvet, det är lite lika dant med it, människor som inte kan saken, fattar beslut utan att förstå konsekvensen av tidiga val.
    För några år sedan var bilderna begåvade med dykare....och gav signalen ren underrättelse-ubåt. Så när alliansen nu skulle ha kvar FMV, men ändrat i statsbudgetens struktur av materielinköp, så blir det nog lite struligt.

    Det tillhör fundamenta, i vilken verksamhet som helst, att ska man utveckla något nytt, för framtiden, så kan man inte veta något om den miljö saken ska verka i nu, eftersom "panta rei" S.W

    SvaraRadera
  14. Det är ibland enklare (eller svårare) än vad det behöver vara, att tänka enkelt (och klart). Problemet är ledning / styrning, av materielprojekt, sedan allt som kan påverka minsta öre i statsbudgeten togs över av finansen,(utom migration) och detta påverkar projektarbetets grunder:

    - utvecklingsprojekt
    - förädlingsprojekt
    - förändringsprojekt

    Detta luktar baklängeskalkyleling från finansen, av folk som inte kan projektutvecklingsarbetets grunder, dvs budgetstyrd projektering med vattenfall, och att ha en färdig insåld lösning från start, för att få ok från någon med politiskt budgetansvar.

    Antag att denna tingest ska ha fler intressenter än Sverige,
    (Det är ingen järv gissning, ironi kan inte uteslutas)

    att sälja till? Då gäller det att försöka tänka ut vad det är för miljö och vilka uppdrag dessa kan vara, och eftersom det finns en traditionell linje, (vad u-båtar alltid gör) och en föränderlig linje, vad u-båtar kommer att kunna göra, och även vad vi idag inte vet att de skulle behöva göra) så måste således plattformen vara anpasslig/föränderlig/dvs innehålla projektanpassad utveckling under resans gång, för att vara säljbar, allt annat luktar undergång. Här kan man tänka Bostonmatisen, Saab hand i hand med FMV och finansdepartementet och några politiska stordrömmare är nog inte idealiska för att värpa fram det som verkligen kommer att efterfrågas, det kan bara verksamhetsfolket. Ska man lyckas med sälj, så ska säljfolket bort i startskedet, in med 5 - 10 uåbtsmänniskor och 10 st produktingeniörer, konstruktörer, och forma grunden för plattformen, tekniskt, sy sedan allt eftersom in basala funktionsprogram, vad tingesten ska klara av, och speca sedan följande matris:

    Östersjön (dvs Sverige + Finland)
    Nordsjön (dvs Sverige + norden)
    Tidigare partners, vilka de nu är
    Okända pot kunder, dvs alla son inte själva utvecklar ubåtar

    Med rätt plattform som grund, går det att anpassa för pot köpare, i framtiden, om ca 5-10 år, men detta ska absolut inte in nu, och eftersom allt är budgetstyrt, styr finansen specialiserad anpassning redan nu, vilket ger att projektet få sämsta tänkbara start, dvs om man nu ska tänka sälj på rikigt, för marknadsfolket begriper detta fuller väl. Att sälja in projektet för nubehov och inte kommande behov, kan vara rotorsaken till att det uppstår gnissel redan nu. Förhoppningsvis kan en gedigen gråsosse förstå detta bättre än en nymoderat PR-specialist.

    Vilka är i så fall dessa kunder/länder?
    - Glöm det, det är en för lurig bransch, gör inte som alla andra.
    - vad har framtidens undervattensverksamhet för behov, (om 10 år)?

    Fredstid
    Skymning/gröna gubbarläge
    Ofred lokalt
    Krig inkl olika delat, tex handelskrig eller att bemöta anfall?

    Detta kan ingen förnuftig människa veta, vi vet bara att det förekommer krig/konflikt, och att den har en fördel, som kan kombinera grand strategy, och att förena tradition (praktisk strid) med förnyelse/förändring.
    Utgångspunkten är därför alltid regelrätt strid, och utifrån detta anpassa i motsatt riktning, för uppdrag under fred, och för att vara tröskel, så att freden består - rusta för strid. S.W

    SvaraRadera
  15. Det var ett dag sedan Georgien, paradigmet, och att EU expanderade mot öster och Svarta havet. Det var ett läge före 1991 ett annat fram till 2002, när Sverige fattade beslut att gå "all in" i det Europiska militära samarbetet, och sedan Longtbortistandoktrinen fram till Georigen, som sammanföll med Lehman Brothers och BIG-PISS, och sedan yrvakenheten 2008 till i princip 2015 då det blev lite svårt uppvaknande, som späddes på genom att EUs fördjupningsprocess stannade av. Allt detta påverkar budgetavdelningen på finansen, som övergått till att räkna allt på just in time, och inte bestycka försvarsbudgeten med kostnadsinteckningar för materiel/produktion. Då ska detta finansieras av andra (kallas risk) och när inte staten bär risken, ska aktieägarna göra detta, och privata företag brukar inte har de resurserna, i de initiala skeendena, så man kräver kontrakt/säkring, vilket skapar ett "nutänkande", kvartalskapitalism ger en mopedlucka, sedan försvinner mopedluckeinressenten, och då står man där med brallorna lite nedanför skinkorna. S.W

    SvaraRadera
  16. Således ett läge före och ett läge efter, ett eller annat paradigm.
    I grunden ska allt som utvecklas klara av förändring/anpassning över tid.
    Ingen vill ta risk, utan fördela om risktagandet till annan part, samtidigt som det är så att den som tar risken, och tar vinsten, segern. Svårigheten är att investera i rätt risker, dvs vilka potentiella kunder har
    - pengar, dvs pant
    - har ett behov av u-båtar, i en eller annan form,
    för vilka uppdrag de än må vara.
    - först därefter speca ett funktionsprogram, (nubehov, futurum-behov)

    En plattform är en plattform, avsätt om denna förses med en mindre välplacerad mopedlucka eller inte. Är mopedluckan känslig för grus och slam, i fred, är den sannolikt känslig även i regelrätt strid.

    Denna debatt ger dessutom lite vibbar till snabbjärnvägen, vi har inte råd att bygga ut och underhålla bef järnvägsnät, så vi bygger en NK-express på nya marker, för privat kapital (lån från gud vet vem) och sätter skattebetalarna som pant. Politiskt dilettanteri som bara kan ända med katastrof, styrt av PR-firmor som värper fram fullständigt hopplösa projekt (ut slutänvändarnens, dvs skattebetalarens nyttosynvinkel) En u-båt är i slutändan medborgarnas egendom (i vart fall några år till) och finansieras allt utanför statsbudgeten är det bankens egendom, såvitt inte medborgarna sätt i pant, och då ska u.båten göra nytta, inkluderat vara säljbar på marknaden om 10 - 15 år, och då ska den kunna strida, på riktigt. Annars får försvaret en ovälkommen budget-ubåt :-) S.W

    SvaraRadera
  17. Det verkar ur ett tekniskt perspektiv vara en storm i ett vattenglas.
    Förhoppningsvis går detta allt lösa, om det ens är ett realt problem?
    Inget förutom de som sitter i utvecklingssmeten vet hur den som ytterst styr
    projektet tänker.

    Ytterst är det finansdepartementet som är beställare, via försvarsdepartementet, som via FMV snackar ihop sig med
    Saab å ena sidan och flottan å den andra, och kanske inte bara
    flottan/marinen, utan även andra öron? Utångspunkten är nog
    att flottans intresse är nedprioriterat vid produktspec, varför
    det blir inputbister både avs brukare och utvecklare. Dvs det är
    "a revolution i n business affais" med fel sorts affärsfolk inblandade
    i det tidiga skeendena, jämte politiker, PR-folket och säljfolket i salig röra.

    Klart som själve fan, att utgångspunkten är att farkosten ska utrustas för regelrätt stid som utgångspunkt, med klassisk uppsättning, vad de nu än må vara. Uppdraget är och förblir avskräckning, att kunna sänka fartyg hejda anfall, bedriva alla sköns subversiv verksamhet under vattnet och förvisso över vattnet avs möjlig eld.

    Det torde vara grundbehovet för en abstrakt köpare, avsett tid och rum,
    att inge respekt med största möjliga eldverkan och anpassningsbarhet till
    egna arsenaler och mål.

    Sedan, från denna plattform, kan man väl pinka in vilka lokala revir eller tillfälliga moderniteter som helst. Varför inte en sluss för att skicka ut undervattensskotrar för oljeindustrin, eller annan rördragning, enkl energi- och telekom-leverenser. och med alla möjliga uppdrag, tex att lyssna på saker och ting på havets botten.

    x fred - skymning - ofred

    y Sv närområde - andra områden (kunder)

    z Uppdragsbeskrivning

    Börja med x3 sedan y2 (i vart fall några)

    sedan z, och då ska z lira med x och y, ur ett användarperspektiv.

    Olika behov, för olika lägen, i olika regioner för olika tider (framtiden) för olika tillstånd, dvs fred, ofred/skymning och krig. Plattformen ska specas efter ett grundtillstånd, och en mopedlucka är sannolikt en specialanpassning för ett viss ändamål, som kan vara efterfrågat om 10 år, det vet ingen. S.W

    SvaraRadera
  18. Eftersom det är så osannolikt att det blir krig, att det inte kan inträffa,
    så anpassasnk produkten (avkräckningsmedlen) för fredstida uppdrag, sopm förefaller vara efterfrågade just nu av marknaden, men som ska verka operativt om 10-15 år och betlas av....skattebetalarna, (dvs resursutnyttjande en militär farkost (som ska användas för att i första hand förebygga krig och i andra hand strida med), som nu specas om till att fungera som primär funktion i fred. Då har FMV eller de som styr högre upp, helt enkelt tänkt i andra banor, dvs lite kastat om primär och sekundär användning, som nog ändå måste vara det mest grundläggande (om kriget) skillnaden mellan teoretiskt krig och verkligt krig. De två världarna.

    Vad som förefaller vara rätt affärsmässigt i fred, kan mycket väl vara precis tvärt om, affärsmässigt. Tänk hemska tanke, om efterfrågan om 5-10 år på marknaden ligger på att köpa slagkraftiga u-båtar för strid, som kan upptäcka och bekämpa motståndaren med så mycket eld det går, innan farkosten måste vända och hämta upp mer eld? Dvs det är inte osannolikt att efterfrågan ligger på uthållighet i kombination med mest möjliga eldkraft, på en mer internationell arena. kan den sedan transportera undervattensmopeder i fredstid, är det sannolikt ett plus, så länge detta inte är primärt, 2025.

    Det går att tänka tanken, att alla beställer utanför Sveriges gränser,
    har sin historia från krigen, och inte inte tänker som Svenska politiker,
    utan att efterfrågan defaco gäller farkoster för regelrätt strid, det är väl därför som inga ubåtar kommer att säljas.... ;-) S.W

    SvaraRadera
  19. Om FMV (i hägre grad) satte ubåtsofficerare i toppen, för produktutvecklingsteamet jämte de vassaste produktutvecklarna (civilingeniörsfolket som förr fanns på FOI och andra försöksanstalter,
    med fokus på att utveckla en användbar plattform, transitiv, för skilda uppdrag och miljöer, så kommer man att få just detta, funktionalitet i första rummet, användbarhet och anpassningsbarhet i andra. Sedan kan man krydda med lullull, som tex undervattensmopeder, som säkert har sin funktion de med.

    Bara att studera vilka som föredrog ärendet på regeringens sammanträde 1973 är imponerande (hur de tänkte) Proposition 1973:88
    Angående försvarsforskningens framtida organisation m.m.

    https://data.riksdagen.se/fil/2E5615CC-C12E-40C5-9BA9-90E482C2E891

    Dvs vilket slags folk i vilken slags organisation sätter funktionsprogrammet?
    dvs att beskriva vad en u-båt ska användas till, och vilket sorts folk / kompetens, som kan utveckla detta? det är inte direkt PP-folket.

    Så ska det inte vara fasligt svårt att bygga plattformen för att klara fler uppgifter än att ge obemannad service till inspektions- och reparationsverksamhet under vattnet. Att speca detta, ska vetenskapsmän, industrifolket och officerarna göra, i viss samverkan med politiken.

    Utan att kunna ett enda dugg om ubåtskonstruktion,
    förefaller det inte svårt att utveckla funktioner för att ta med sig undervattensmopeder på takräcket, i fredstid. Ska man ha en bemannad undervattensmoped för man ha en docka i skalet, som absolut inte ligger i nosen, där det är helt centralt vattnet strömmar som det ska, kring nosen och i vart fall den laminära biten. Det måste vara formulär A, att denna del är robust och tål smärre smällare utan att tappa huvudfunktioner. Huruvida det finns behov av undervattensmopeder i krigstid, på djupare vatten är oklart, men då får man väl skapa en sådan variant, för den som efterfrågar, (kundanpassad projektutvecking som Saab verkar vara fenor på, för närvarande.

    om ubåten nu ska kunna skala för framtidens behov ska det vara torpeder
    bestyckade med full arsenal, som första ordning, sedan kommer ingenting, om farkosten ska vara verksam över tid för strid.

    Detta med robot, övergår kompetensen, men torde vara en efterfrågad funktion, att dra iväg eld för attack ovan ytan.

    Att anpassa slussar för dykare + underrättelseverksamhet verkar inte direkt vara något nytt.

    Så mopedlyckan förefaller begränsa u-båtens grundläggande funktionalitet, och då är det en mindre bra investering, och förhoppningsvis har man redan kommit på detta, sedan är det mer en frågan om hur ansvariga ska förmås att vända, utan att tapppa ansiktet, men det är en annan fråga, för psykologer. S.W

    SvaraRadera
  20. Lösningen på gåtan måste ligga i detta, att Saabfolk, inte var beredda, efter att regeringen naivt sålt Kockums, då blev det nytt affärsfolk, som skulle ratta kostnadsfördelningsnycklar till flera på Finansdepartementet, då blev det som det blev, kontrakt i tidiga skeenden-projekt, som kommer till för att skapa "täckning" i en budgetpost enl ngt internt regelverk.

    Här kunde nog finansdepartementet tänka efter lite, det går inte att få kontrakt från start, på något som kan komma att inträffa om 10 år, och gör man ändå så, så säljer man inga u-båtar ändå, när det är skarpt läge. Genom just idiotisk budgetstyrning från start, får man högre initiala utvecklingskostnader
    för uppdrag som man inte vet om de finns om 10 år.

    Så någon räknenisse måste förklara för produktionsutvecklingen, som måste förklara för politiken, att vill ni säkert sälja ubåtar, dvs få flera att dela på kostnaden, så kan man inte sälja skinnet nu, och framför allt inte utveckla en skinnbeklädnad, för de behov någon uppfattar nu.

    Så här skulle man kunna ställa upp:

    Vad är försvarsmaktens behov om 10-20-40 år?

    Fyrtio år låter mycket, backas bandet blir det 1975, vid tiden då trident utvecklades.

    Vilka behov komme en tilltänkt köpare att ha om
    10-20-40 år, då är det inte säkert att att undervattensmopeder är mest efterfågade, men om de är det, så ska u-båten kunna förses med en undervattensmopedsluss, så klart. Att inte bygga en ubåt som inte klarar av att anpassa 2-4 vanliga tuber till en mopedsluss, våre tjänstefel, och vad norrmännen anbelangar, så kommer säkert behovet för undervattenskamp, om sinansne resurser avs olja, att finnas hos fler än våra grannar, olja är inte mindre viktig nu, än under 1a och 2a V.K eller för den delen, vilken gråzonskonflikt som helst, herre jösses, vad ömtåligt det är, vem minns inte:
    i feel for the small people" :-) S.W

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna