23 april 2016

Författarens kommentarer till "I sista minuten"


Batteri Tjurkö pjäsplats idag (Bild lånad från www.fortsweden.com)
Flera frågor har dykt upp efter serien som publicerats i veckan. Här reder författaren ut några frågetecken.

/ Skipper

---------------


Först tre STORA tack: till er som tagit er tid att läsa mitt opus; för alla positiva reaktioner; samt till Skipper, som gjort sig möda att publicera det.

Först vill jag nämna något om berättelsen i sig, sedan svara på några av de frågor som ställts och där utveckla en av den för att visa på hur många överväganden kan ligga bakom ett till synes enkelt beslut. till slut ska jag än en gång försöka vederlägga desinformationen om "felnavigering".

"I sista minuten" är publicerad i Marinmuseets årsbok 2010. Efter att obetänksamt tackat ja till att skriva ett kapitel, drabbades jag av viss vånda. Hur skriva utan att ta kopia på krigsdagboken, hur undvika allftör omfattande fotnoter, hur förmedla känslan i oprummet de där timmarma, och framför allt: hur göra händelseutvecklingen förståelig för den helt oinsatte?

Reslultatet blev en mycket tidsavgänsad, dramadokumentärsinfluread berättelse, som endast i smådetaljer avviker från krigsdagboken, av sekretess- och förståelseskäl. Sedan måste jag även tacka "Amiralen", som plötsligt uppenbarade sig och gav mig möjligheten att ge en rimlig förklaring till Sovjets agerande. För säkerhets skull: det är inte hans inre monologer, de är helt och hållet mina egna.

Förutom händelseförloppet var avsikten att försöka förmedla något av den nervpress, stress och arbetsbörda som sedan blev vardagsmat för stora delar av främst marinens personal.
Slutligen, att försöka avliva några av de värsta myterna och desinformationerna.

Så: några av frågorna. Ja det är kustrobotbatterimed Rb 08 som avses. Materiel och personal fanns i närområdet, och"Amiralen" räknade säkert med att även detta system kunde aktiveras på motsvarande sätt som batteri Tjurkö. Hans klocka startade ju i från den tid U 137 gick på, så han måsste räkna med möjligheten att delar av kustrobotsystemet kunde utnyttjas. För vår del gjorde personalbristen att vi inte kunde bemanna systemet, de behövdes bl a på TÖ.

AJ 37 och Rb 04: Där och då visste vi på vår nivå inte om man hunnit ladda planen vid denna tid. Någon samordning av flygvapnets och våra eventuella vapeninsatser hade inte aktualiserats vid denna tid. "Amiralens" överväganden har jag redogjort för.

Nej, inga varningsskott avlossades. Däremot genomfördes ju korrektionsskjutningarna på ett synnerligen "demonstrativt" sätt.

Så till frågan varför vi inte valde batteri Ellenabben (EN) istället? Deras ARTE 719, var ju redan "planterad" och klar. Batteriet låg på Aspö, med ARTE:n på Bollö, dvs väster om Tjurkö. Batteri EN hade 7,5 cm pjäser och betydligt kortare skottvidd än batteri Tjurkö ( TÖ). Om vi öppnade batt EN skulle Sovjets styrka enkelt kunna "runda" batt EN:s effektiva porté. EN hade också sämre möjligheter att eldleda i Gåsefjärdens närområde Öppnade vi batt EN ARTE 719, fick vi inte fram budskapet att de tunga pjäserna på TÖ var eldberedda. Batt EN, helt ögrupperat, underhålls- och transportåtgäder krävdes, dvs mer personal och fler båtar. Batt TÖ förmåga att bekämpa markmål: att inte räkna med helikopterluftlandsättning vid fritagningsförsök borde leda till krigsrätt. 
ARTE 719 på Torhamn har redogjorts för, den användes flitigt i telekrigföringen. Personalen räcker inte till att bemanna två batterier. Osv, osv. 
Osorterat? ja, men så snurrade övervägandena inledningsvis. Den grova kalibern och markmålsförmågan blev avgörande: Bemanna batteri TÖ. Bakom många till synes enkla beslut ligger omfattande bedömanden.

Källan till Mikael Holmströms bok "Den dolda alliansen" i dessa avseenden är jag.

Så "felnavigeringen". Observera att detta skrevs 2010, alltså före det Sverige fick tillgång till 2011 års informationer. Om syftet tar jag inte ställning annat än 1995 år kommissions uttalanden; givetvis kan andra syften funnits; i detta sammanhang egentligen av mindre vikt. Oavsett vilket syftet var, har det uppenbarligen krävt U 137 närvaro på svenskt inre vatten; med kärnvapenbestyckning.

1995 års kommission är enligt min uppfattning den mest gedigna och självstandiga hittills. Den arbetade under lång tid, med hög intensitet och med de bästa hjärnorna som fanns. Den arbetade strängt vetenskapligt. Dess slutsatser måste tas på största allvar av både statsledning och debattörer.

Därmed har jag också sagt att jag anser Ekelius/Mossbergs utredning, som arbetade några månader med få personer, uppenbarligen på det tidigare materialet i pappersform, vara ett beställningsverk utan tillräcklig fakta- eller vetenskaplig grund för sina slutsatser. Bl a neglierar man 1995 års konstaterande, att U 137 noga fastställt sitt läge, utan att vederlägga det med nya fakta.

1995 års kommission fastslog alltså, att "..........ubåten noga fastslällt sitt läge....". Att detta förtfarande avfärdas av vissa är minst sagt uppseendeväckande.

Men det mest uppenbara beviset anser jag att vi haft framför näsan hela tiden. Jag tar det igen. långsamt:

Ubåten går på grund.
Ubåten kör dieslarna på högvarv hela natten.
Ubåten kan definitift inte köra framåt, över grundet.
Ubåten kan definitivt inte försöka backa av grundet, DET ÄR TENKNISKT OMÖJLIGT att backa för dieseldrift.

Då finns det bara en enda vettig anledning att ligga och väsnas hela natten: att ladda batterierna för att SEDAN försöka backa av grundet med eldrift.

Ubåt som befinner sig vid Bornholm eller NÅGOT annat ställe, på rutinuppdrag eller övning, knallar ALDRIG omkring med tomma batterier.

En sovjetisk ubåtschef, med kärnvapen ombord, som uppträdde så skulle omgående få en lång vistelse i ett kallt klimat, bokstavligen

Ubåt har bara tomma batterier om den är på speciellt uppdrag i speciellt område, där den inte kan snorkla , därför att den inte får upptäckas där och tvingats till undervattensläge och hindrats att snorkla av yttre omständigheter.

Eller, enklare uttryckt: genomföra ett uppdrag på annan stats territorium.

Tack
Rolf Lindén

51 kommentarer:

  1. Tack, Rolf!

    Mycket intressant läsning!

    Några kommentarer:
    1. En intressant inblick i hur det var att leda insatserna. Där var det bra med samövning.
    2. Lite överraskande var det för mig att även om intrånget skedde där det fanns materiel och personal, så var det ändå inte lätt att få fram tillräckligt med resurser.
    3. Bra att du gör klart av det inte var någon felnavigering! Tomma batterier måste betyda att det inte gick enligt planerna och att det inte fanns möjlighet att avbryta verksamheten för att snorkla.
    4. Också bra att visa på underrättelseinhämtningen (avsaknad av mätstation) och koll på de militära lederna.
    5. Det är märkligt att både det rörliga och det fasta kustartilleriet skrotades. En del länder har kvar det rörliga.
    /P

    SvaraRadera
  2. Bra artikel om hur förutsättningarna såg ut i och kring ett militärt skyddsområde och att det inte var felnavigering.
    Undrar hur artikel hade varit om grundstötningen hade skett idag ?

    SvaraRadera
  3. Hade u137 kunnat komma ut för egen maskin inifrån Gåsöfjärden om den inte gått på grund ?
    Anledningen till frågan är den stora svängradien hos en Whisky-ubåt med stående/liggande roder och i låg fart i kombination med det begränsade utrymmet inne i fjärden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta och lägga ett senapskorn på sjökort i skala 1:50 000 över Gåsefjärden så får du proportionerna. Gåsefjärden är relativt stor, och djupen räcker väl.
      Och U 137 (med laddade batterier) kunde ju även vända genom att köra växelvis fram och back, på betydligt mindre utrymme än som erbjuds här. F ö påstod Besedin vid vårt samtal, att det inte var första gången han var på Gåsefjärden. Man hade kanske vanan inne, men litade för mycket på militärledsmärkena? ;)) Mvh Rolf Lindén

      Radera
  4. Tack för givande (levande) läsning.

    Det framgår att det är en komplext arbete, gränslandet mellan ickevåld, hot/bluff och realt våld, krigshandlingar.

    Det rent tekniska kunnandet, materielen, logistiken, bemanningen, beredskapen, sambandet förefaller vara grunden.

    (utöver taktik och sannolika politikiska/säkerhetspolitiska bedömningar).

    Detta med deterrence, avskräckning, eller tröskel, kan inte visas mer tydligt, ”essence of decision”

    att det inte handlar om huruvida en lite stat (inte) kan slå (stå emot) en stormakt, utan att en liten stat ska ha tillräckligt med bett, för att inte lägga sig platt. (att fatta beslut om eld, eller att fatta beslut om att säga halt, innebär uppenbarligen att man måste kunna avge eld :-) annars får man snacka sig ur knipan, och tom Ryska Påsken förefaller ur det perspektivet begriplig (att det var helt tyst från de som resurssätter försvaret)

    ”felnavigering” att köra u-båtens batterier dagtid i u-läge...rakt upp på en klippa i en militär farled.... Rimligt, nej, däremot är det fantastiskt, den politiska debatten som kom därefter.

    med sådan fart, jisses, vad säkra de måste ha varit, på navigationen, för att hamna så där långt upp, såtillvida var det onekligen fel navigerat. S.W

    SvaraRadera
  5. Ingen tröskel (förmåga)-->
    ingen politisk vilja,
    dvs ingen real handlingsfrihet.
    Dvs snickesnackande.

    Handlingsfrheten är minimal utan försvar och/eller medlemskap i nato.

    Handlingsfrihet = egenmakt, att fatta beslut suveränt, kan väl inte illustreras tydligare, politikens/diplomatins beroende av elden.

    Med ett minimalt insatsförsvar är man beroende av andras beslut (att tolka EU-fördraget och hur natoländerna tolkar detta fördrag, i relation till natofördraget, som rimligtvis är beroende av vad Sverige själv bidrar med...

    Behållningen är att skildra vad som faktiskt hände (utan orsaksförklaringar) och jämföra med senare kommissionernas utredningar, som haft ett så tydligt politiskt syfte, som mer tjänar som underlag för studier av politiska pamfletter och inrikespolitiska bortförklaringar än att gå till botten med själva berättelsen från grodperspektivet, skildringen vid fronten.

    Befattningen som UD:s Folkrättssakkunnige 1976 –1987 var Theutenberg som efterträdde Hans Blix (efter Thorbjörn Fälldins tillträde som statsminister i oktober 1976). Hoppas T fortsätter med sina dagböcker, han har varit lite tyst (sedan 15 april)

    Det som slår en är hur mycket tid och kraft Svenska utredare lagt på att relativisera, dividera och förvirra hela debatten, och hur lite kraft som lagts på att faktiskt bara rekonstruera själva förloppet, vad som faktiskt hände, och sedan överlåta till läsaren att dra sina egna slutsatser. S.W

    SvaraRadera
  6. Historien är ritkigt nervkittlande och autentisk, och väldigt näta inpå.
    och dessutom i hög grad aktuell idag, avseende besök och kartläggning,

    förutom då att Sverige har rustat av, utan att vara med med i någon försvarsgemenskap, vilket Sverige nog ändå för sägas har varit under kalla kriget (med hänsyn till Norge och Danmark och vår egen säkerhet som potentiell frontzon.

    - En grundstött Sovjetiskt u-båt (samma år Reagan vann valet)

    - På en plats där den absolut inte ska vara (med atomvapen)

    - samtidigt som marinen utför tester med nya vapensystem

    - med en betydande fritagningsstyrka utanför territoriet.

    - Borgerlig ministär (med nytt folk på FD och UD utöver 1812 års män)

    - Samtidigt som Olof Palme höll på med sin Palme-kommission om avspänning i Östersjön.

    - att man sedan dividerat om u-båtar under hela 80-talet är bara för mycket, varför skulle det inte förekomma ubåtar i Östersjön under kalla kriget? Central rysk intressesfär.

    Parallellen är även att Sverige numvera begåvats (bestraffats)med mp i säkerhetspolitiken, vars arv från Svenska Freds och avrustning är omisskännligt, ingen kan väl idag tro att det partiet har varit utsatt för påverkansoperationer, från alla möjliga håll och kanter, samlat under en allt mer svårbegriplig socialdemokratisk utrikespolitik utan förankring i det förgågna (utöver Schori och Co)

    Pga Lissabon, har Sverige inte möjlighet att före så mycket socialdemokratisk utrikespolitik, (som förs mer av inrikesskäl än utrikesskäl) varför FNs säkerhetsråd blev symboliskt viktigt.

    Vad som är intressant är det politiska spelet därefter,
    Palmes arbete med en kärvapenfri zon i Östersjön efter Palmekommissionen, som var ett av Sovjets motdrag mot Reagans upprustning, där det nog är ganska uppenbart att Sovjet inte var helt bekväma med risken att amerikanska atom-ubåtar med misiler skulle kunna ruva inne i Östersjön.

    Den enda rimliga hypotesen är att det förekommit mycket mycket mer undervattensverksamhet än vad som någonsin kommer att komma fram, och att dolt samarbete med nato, företrädesvis under vattnet måste ha förekommit, men aldrig kommer att erkännas. Det finns inte ett enda rimligt skäl till att nato-ubåtar inte skulle befinna sig i Östersjön, allt annat hade varit vansinne från natos sida. SÅ Ryssarna måste ha lagt ner en försvarlig del på kontraverksamhet. Det är alldeles klart, påstår man att Östersjön är fredens hav, är man lite inne på Orwellska. S.W

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sista delen i ditt inlägg:Ser inte heller behovet av massuppträdande NATO-ubåtar(förutom de danska/tyska som redan var där). De övriga kundeju lugnt vänta öster om Bälten/Öresund för att hindra de 50-talet sovjetiska ubåtar som skulle ut på Nordatlanden. NATO kärnrobotbestyckade ubåtar hade inget i Östersjön att göra: de hade kommit innanför minsta möjliga skjutavstånd för mål i Sovjet (Europadelen)
      Däremot sökte sovjetiska kärnrobotbetyckade ubåtar dolda uppskjutningsplatser, på internationellt och svenskt vatten. Mvh Rolf

      Radera
    2. Såtillvida liknar Sverige och Turkiet varandra,
      strategiskt, geopolitiskt.

      Om Sverige var ett uppmarschområde, för kampen om NOrdsjön - att lite likna vid Schlieffenplanen, eller i vart fall Weserübung, dvs helt enkelt en genomfartsled för de större slagen, kampen om resurserna och logistiken, samt naturligtvis det mest centrala, folkförsörjniungen, det som fick både Ryssland och Tyskland på knä 1917 och 1918.

      De större frågorna, livlinorna på haven, den lina som i vart fall avgjorde 1a VK, sjöherraväldet. Sovjet hade Murmansk,men var rimlitvis mins lika beroende av Finska viken och St Petersburg.

      Om det fanns strategiska atomutåbar i Östersjön går inte att veta, för en lekman. Ditt svar att möta ubåtar från Sovjet ut till Nordsjön verkar rationellt och riktigt , de strategiska bjässarna.

      Det måste ha funnits andra slagfält/arenor, atackubåtar, företrädesvis nato, för att förhindra överskeppningsföretag.
      Är detta kontroversiellt att hävda, eller låter man konspiratorisk,
      dvs Ryssvänlig då?

      Ryssarna var beroende av:
      - egna varv
      - lejd till Nordsjön
      - förebygga brohuvuden för nato för transportflyg
      - förebygga mellanlandning av strategiskt bombflyg
      - att kontrollera Östersjön för att rulla genom Sverige mot Norge.

      Detta + allt som man inte fick veta vid tiden, är väl ändå lite elemanta, för att förstå detta med undervettensverksamhet, och Sveriges vid tiden, tämligen omfattande KA?
      S.W

      Radera
    3. Att Ryssland och Sovejt inte vill ha med Sverige+Finland i nato, är så självklart. Bara genom att hota med kärnvapen är det att rulla igenom, vem säger ja till att bli bombad med nukleider?

      Om man tänker tvärt om, Sovjets intresse i pölen är så självklart, att man gör sig till en fåne om det förnekas, Rysslands intresse för att hantera Sverige som sin planhalva och inte Natos, annars är fångna likt grävlingen i sitt gryt. Så det borde inte vara kontroversiellt alls, för den mest naive, att förneka Sovjet, Rysslands mycket stora intresse av Svenskt kust och hav.
      trams att inte Ryssland var här i parti och minut.

      Det jag funderar på, är natoangängarna, som förefaller göra en tankevurpa, att likte fredsvänstern, helt förneka natos intrsse att vara i östersjön, förnelar två sidor samma sak, uppstår en lite märjlig situation, före gemene fredsskade svenske man, att all verksamhet bara var påhitt, minkar, , budget-ubåtar etc, det som att lite förneka att det fanns ett kallt krig, eller att Sovjekt inte var beroende av östersjän. Det blir en debatt som inte ens platser på dagisnivå, att förneka spaden, eller om man så vill, hammaren och skäran, industri (kol och stål) + jordbruk, försörjningen på hemmaplan för att slippa hemmarevolution, vilket är den strategiska klassikern. Vredens druvor.

      Kan det finnas tendenser (inte på Ryssidan eller vänsteropinionen, utan till höger politiskt) att förneka västs intresse att skydda Norge + Danmark genom verksamhet i Östersjön? Reinfeldt förnekade inför valet alla hot från öster, och därmed fanns inget behov av försvar? S.W

      Radera
    4. De där debatten, att det inte fanns intressen avseende Östersjön, ur ett strategiskt perspektiv, borde kunna förklara det stora intresset att helt bortförklara Sovjets/Rsysslands intresse. (Eftersom vi smög med vårt samarbete) och då blir alla sas fostrade i en falsk föreställning om intressen.

      Detta är en psykologisk nyckel, att komma åt förnekelsemotiven.
      Vad kan Nato ha haft för intresse i Östersjön. Förklarar mand etta, så blir det plötsligt legitimt, om man är vänsterstyrd, att säga, ok, Ryssarna är nog här, men det beror på nato, och då kan man i vart fall komma vidare, genom att hantera skuldfrågan, och faktiskt acceptera enkla realiteter, att det finns en massa tonnage, under ytan som har viktiga och försvarliga uppdrag.

      Med en mycket liten och otränad militärstrategisk hjärna framstår detta som centralt, debatten, och metadebatten. att förklara ett hittepåtillstånd, och inte förklara vad som var fallet.

      Kan man tänka sig tendenser från Sveriges ledning, att vörnela varje intresse för nato att vara i pölen, för att skydda sina egna intressen? S.W

      Radera
    5. Liknelse
      Om Sovejekt skulle spränga sig ut från Finska viken, och sedan Bälten eller Öresund, så måste de i praktiken fundera på samma vis som Weserübung, dvs att överraska och ta tillfället i akt, innan någon ens vaknat. Sitter man då i motsatta ringhörnan, att förekomma en inrullning mot Danmark och Norge, genom att ta kommandot i Östersjön, allt givet konventionell strid, så borde det vara av visst intresse att vara på insidan, från start, Ubåtar kan inte vara i u-läge hur länge som helst, i synnerhet inte från nato. Mat tar slut, och bränsle, om det inte är atomutåbar, så att nypa sundet, måste ha varit nyckeln, för vidare manövrar. (och Danmark har väl inte haft ubåtar på år och dag)

      Var Karlskrona den viktigaste nyckeln för att hantera försvaret av Skåne, och räknade Sverige med ryska anfallsplaner i tidiga skeenden, för att hantera passagen ut mot Nordsjön? har man dessa motiv klart för sig, så torde det bli något mindre kontroversiellt, att förklara varför U137 var bestyckad, det handlade om att sänka fartyg? eller mer precist, vilka mål kan man tänka sig att ubåten hade med sin vapenlast, om det skulle bli batalj? S.W

      Radera
  7. Tänk om:

    Hans Villius levde, (berättarrösten)

    Tänk om:
    SvT skulle rycka upp sig lite och göra en dramadokumentär
    att bara berätta, vad som faktiskt hände, med denna grund.

    (och andra källor)
    sådan där dramadok som USA ofta är bra på att skildra.

    Den där provskjutningen - bara den är helt magisk, vilken demonstration av slagkraft.

    Och därmed förefaller det fullt logiskt att hela KA och ubåtsjaktsförmågan helt läggs ner, inkl rärligt artilleri, inkl kustrobot, verkligeh genomlogiskt, politiskt.....

    Vilket var samma debatt som under 80-talet, avrustning.
    Det verkar som att allt är tvärt om, Sverige, inkluderat jämställdheten och uppfattningen om rätten att diskriminera kvinnor, eftersom vissa män är diskriminerade, sanningsdepartementet, frihetsdepartementet etc.

    Utan ubåtar, u-båtsjakt och KA, balanseras styrkeförhållanden över till Rysslands fördel, på fler än ett sätt, naturligtvis. Så såg nog inte Persson det hela, hans politik baseras bara på att vinna valet 2002 efter näradödenupplevelsen 1998 och då blev det sridsgrupper som mellanmjölk till nato, är försvaret blev regulator och mp blev vägmästare, samtidigt som det var helt tyst om att EU är en allians.

    Politiskt känsliga frågor - u-båtar, där hypotesen ändå måste vara att Sveriges dolda natosamarbete fördes via företrädesvis:

    - signalspaning (uppenbarligen)
    - underättelse- och säkerhetstjänst, tex IB och stay-behind
    - militär koordinering, företrädesvis genom ubåtar och KA,

    som resultat av 1812-års säkerhets- och utrikespolitik. Här är Krister Wahlbäcks "Fred och säkerhet i tider av förändring" - essäer om utrikes- och säkerhetspolitik, väldigt underrättande, hur de som förstod sig på balansen, faktiskt resonerade.

    Sveriges "neutralitet" och kopplingen till värnplikt som blev allt svårare att förklara, inom de vapenslag som hade närkontakt. KA var ett ganska effektivt vapengren/-slag som gjorde en massa icke önskvärda upptäckter.

    Bara den där fritagningskåren för tankarna till Cuba-krisen.

    Nä, hela debatten , säger lite som "narrativet", det politiska gyckelspelet, att S skulle upprättahålla någon slags fasad, som de är beroende av än idag.

    Fasiken, det var nära att BBC gjorde en drama dok vid tiden. Hade de gjort det, om inte Falklandskriget kommit emellan, så hade nog debatten därefter varit helt annorlunda, för inte kan vi själva beskriva detta, med SvT, att skildra något som faktiskt har hänt, skulle ju kunna innebära att ta ställning.... för en eller annan parts fiskehistorier. S.W

    SvaraRadera
  8. "Ubåten går på grund.
    Ubåten kör dieslarna på högvarv hela natten.
    Ubåten kan definitift inte köra framåt, över grundet.
    Ubåten kan definitivt inte försöka backa av grundet, DET ÄR TENKNISKT OMÖJLIGT att backa för dieseldrift."

    Låt mig bara göra klart att; jag betvivlar inte sanningshalten i ditt påstående.

    Men hur bevisar det faktum att dieselmotorerna går på högvarv att Besedin visste att han var i Karlskrona skärgård? Han visste ju att han gått på grund, klart att han måste ladda batterierna. Men jag idiotförklarar inte Besedin, han visste var han var. Men retoriken din bevisar ingenting i mina öron. Vill du vara snäll att förklara dig, eller vill Skipper förklara det? Jag tror att det måste till en förklaring om Rolf Lindéns syfte med artiklarna ska gå i lås.

    Roger Klang

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är inte säker att jag uppfattat frågan rätt, men:
      1. Besedin (förvisso inget sanningsvittne, men ändå) uppger att U137 hade en uppgift. I det område hon gick på.
      2. Om vi för ett ögonblick (inte längre) antas att U 137 verkligen trodde att hon var öster om Bornholm, måste man ju ställa sig frågan: i vilken skärgård befinner man sig då i? I Kaliningradområdet borde man ju hitta någorlunda. De övriga alternativen är ju ännu mer långsökta.

      3. När Sovjet under natten beslutar sig för att föra fram påståendet om att hon skulle ha befunnit sig öster om Bornholm, är det klart att man skickar dit spaningsflyg för att stödja påståendet. Att ta de spaningarna som intäkt, som flera gör, som bevis för den sk felnavigering är mer än naivt. Sedan måste ju frågan ställas: VILKEN grynna står man på, öster om Bornholm? Efter att ha passerat öar, drivis, oljebälten osv, allt enligt loggbok och officiell ståndpunkt. Och varför skickar man ut flyg dit för att spana efter en ubåt som står på grund? Borde man inte spana där det finns MÖJLIGHET att stå på grund?

      4. En sovjetisk kärnvapenbärande ubåt, med en "medföljande" kommendör (!) ombord, gör helt enkelt inte en felnavigering av så astronomiska (sic!) mått, det skulle diskriminera hela det strategiska systemet.

      5. Jag har inte kopplat körning av dieslarna till positionsbestämmningen, utan till att hon pga sitt uppdrag, på svenskt vatten, inte kunnat ladda/snorkla och därför hade (nästan) tomma batterier. Var man var, visste man mycket väl. (Ingen nödsamtal osv.)


      Hoppas du fick svar på din fråga. Mvh Rolf Lindén

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  9. RL anger att syftet med inlöpandet till Gåsefjärd är att ladda batterierna.
    Beviset skulle vara att dieslarna körde hela natten efter grundstötningen.

    Men U 137 hade en 2-takts diesel ganska lik Nohabs för ellok. Den gick utmärkt att starta baklänges när man skulle backa. Så, vad fan skulle de göra där?
    Det har i varje fall inte klarlagts i det ryska underlaget från 2011, om detta nu existerar.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt samstämmiga upppgifter GÅR det inte att backa med dieseldrift.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  10. "RL anger att syftet med inlöpandet till Gåsefjärd är att ladda batterierna."

    Om det är så, så faller det helt på sin egen orimlighet och behöver inte förklaras. Även de dummaste förstår hur orimligt det är. Och detta även trots att man utgår från att (vilket författaren till artikeln undlät att förklara) man försöker ladda batterierna på ubåtar nära kusten. Ryssarna har idiotförklarat omvärlden. Antingen det eller så har de idiotförklarats själva.

    Roger Klang

    SvaraRadera
  11. Nu gick det upp ett ljus. He he. Besedin ville gömma sig i Blekinge arkipelag när han laddade batterierna. Det gör "förklaringen" ännu jävla dummare, för är man inte i Ryssland så är man någon annanstans där man inte har rätt att vara!

    Roger Klang

    SvaraRadera
  12. Tack så mycket, Rolf, för att du delar med dig av din upplevelse.

    Jag har en fråga gällande följande stycke: "Ett av fartygen hade ju inte stoppat i tid, utan kommit in nästan 500 meter på svenskt vatten, innan en ilsken morsesignal från en av våra torpedbåtar fått den att skyndsamt vända."

    Det jag undrar är om detta är samma incident involverandes en bogserbåt som dåvarande ubåtskaptenen Björn Hamilton försökte avvisa från svenskt vatten? I hans historia beskrivs aldrig någon torpedbåt, och heller beskrivs inte ubåtens signaler till bogserbåten som det som fick bogserbåten att avbryta sin insats. Han beskriver incidenten här: http://www.blt.se/nyheter/jag-var-beredd-att-avfyra-torpeder/

    Tack igen för superintressant läsning!

    Mvh
    Simon B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min bild är att den bogserbåt om överskred gränsen gick tillsammans med fritagningsstyrkan. "Björns" bogserbåt jag uppfattat som ensam, och inte under dessa timmar jag redogör för,men givetvis under ledning från huvudstyrkan Mvh Rolf

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  13. Hej Rolf,

    Dina artiklar har blivit lite av en snackis på ett forum som diskuterar dessa frågor, väldigt intressant.

    Just nu går debatten het om ensmärkena, har du möjlighet att förtydliga.

    Vi har gissat att det inte var Sjöfartsverkets stora ensmärken som du skriver hade trillat ned.

    Vi har också uppgifter på att ensmärkena i Gåsefjärden var målade på stenar.

    Vissas tolkning är att om U137 grundstötte i samband med att ett ensmärke trillat ned så kan man anta att grundstötningen inte var avsiktlig eller ett navigationsfel.

    Tyvärr så råder det då delade meningar om just dessa ensmärken och jag vore tacksam för svar.

    Med Vänliga Hälsningar
    JHAN

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    2. Ensmärken syns, även på nätter, med bra kikare. Särskilt med mörkerkikare ( bildförstärkare). Som tom svenska förband hade i mobförråden vid denna tid. Ubåt, med kommendör, kärnvapen mm ombord hade säkert tillgång till sådana, eftersom det var en stor sovjetisk exportartikel.

      Dina uppgifter om djupförhållandena är djupt (sic!) missledande, för att inte säga desinformerande.
      Från Flisan utanför Gåsefjärden till långt upp norr Ornö visade sjökort 821, vitt ( mer än 6 m); med djupsiffror söderifrån: 25, 13, 15, 13 (20 meter till vänster/ väster om grundstötningen), 8,7 och 7,0.
      Dessutom anger inte sjökortet maximala djup. De är ju mindre farliga, och av vissa skäl kanske sekretessbelagda. Så, varifrån har du din uppgift om militärledens djup? Och från vilket ledavsnitt?

      Sedan har du helt rätt i att hon hade gått på mycket tidigare, om hon obesvärat gick på rak kurs. Det finns ingen rak kurs som bär fri så långt. Alltså har hon gjort flera exakta kursändringar strax innan hon gick på.

      Sedan har du ju de besvärande omständigheterna att U 137 angjort Utklippans fyr ( lysvidd minst 45 km, en av de ljusstarkaste fyrarna i S Österrsjön) söderifrån, rundat på ostsidan (fastställt både bäring OCH avstånd). (1995)
      Tillkommer att vid passagen in i Gåsefjärden har hon fyren akterut, ca 10 km, och Karlskrona stad på babord/vänstersidan och förut. Också ca 10 km. Med mycket väl upplysta områden som Verkö djuphamn, Örlogsbasen, Varvet. Och hela Karlskrona stad. Jag lovar dig, det lyser! Jag har varit där. Ofta. DET är fenomen, svårt att förklara om man är på fritt hav öster om Chrisiansö/Ärtholmarna.

      1984-händelserna är bl a noggrant utredda av haverikommissionens ordförande Steen. Han konstaterar att det skedde minst 10 kränkningar, med en bevisföring motsvarande fällande dom i ett svenskt mordfall. 1995 granskade endast tekniska indikationer/bevis, och undersökte inte 1984 i detta avseende. 2001 har jag kommenterat tidigare, Du kanske är väl insatt i den?

      Det JAG har svårt att leva med, är personer som fortfarande, och med vilseledande påståenden, försöker ursäkta/bagatellisera Sovjets aggressiva uppträdande under denna period. Utan att sätta in händelsen i sitt historiska perspektiv. Utan hållbara sakargument. Som du just gjort.

      Ännu svårare är det att leva med att några tar sig friheten att offentligt håna de oerhört påfrestande insatser som främst Marinens personal utsattes för under 80- och 90-talen. Att hävda vårt territorium kostade många krossade drömmar, ekonomier,förhållanden och, indirekt, flera kamraters liv.


      DET har jag fortfarande svårt att leva med.

      Radera
  14. Jag tar det långsamt U 137 ligger på botten och lyssnar på torpedproven Plötsligt upptäcker man att batterinivån är låg Då smyger man in i Gåsefjärd för att där ladda Således avsiktligt inträngande För att gå in behövs några svep med radarn och ett sjökort Alla ombord vet var de är även Besedin Vilket skulle bevisa B skuld Kanske Skipper kan förklara bättre?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1. U 137 befinner sig på svenskt inre vatten. Neptun med Hamilton passerar på c:a 800 meter. Hon vet var hon är, efter att noga ha angjort Utklippans fyr (med en lysvidd på 45 km), med en förflyttning söderifrån, gort ett antal postionsbestämmningar under förflyttning öster om Utklipporna (för att fastställa inte bara bäring, utan också avstånd till fyren. Källa 1995 år utredning.

      2. Sedan blir det som du (och jag) skriver. Min uppfattning är att hon inte behövde/ville använda radarn. Mörkerkikare (bildförstärkare) fanns vid denn tid t o m på svenska vissa förband, ner på bataljonsnivå.
      Vid intrånget passerar U 137 stora sjömärken, öar och skär på mindre än 200 m mer än synliga i en mörkerkikare.

      3. Det finns i praktiken INGEN rak kurs in i Gåsefjärden.Det behövs flera noggranna kursändringar. Med en rak kurs (för jag är öster om Bornholm) går man på mycket tidigare.

      4. Varför gick man på, med mörkerkikare osv? Samma misstag som jag, en vecka tidigare: tittade akterut efter den nya enslinjen, för länge, kanske också för att Besedin "hade varit där förut" hans citat.
      Det hade jag också varit.

      5. Det avsiktliga inträngandet sker alltså 22,2 km söder om Utklippans fyr; en av de ljusstarkaste i södra östersjön. Efter att ha rundat fyren enl ovan, har man dessutom ljusen från Verköhamnen, Örlogshamnen och Varvet, alla starkt upplysta, samt hela Karlskronas stadljus på 10 km avstånd.
      Med kommendör och kärnvapen, av någon sort, ombord.


      Radera
  15. Funderade Du aldrig på att använda 719 på EN medan den rörliga klargjordes? Det tar ju mycket kort tid att få den i drift. Den borde kunnat leda eld från TÖ. Jag lekte mest med 724 så jag kanske minns fel.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå. Se resonemanget i min "Avslutande kommentar", överst här. Men TÖ:s pjäser hade ju ännu inte fått sina pjäsdatorer, och dataförbindelser för eldledning mellan batterierna var inte uppkopplade. Alltså kunde man ändå inte eldleda från EN. Personaltillgången (bara stambefäl och civilanställda, vi var i sskiftet då en ny stor vplkontingent skulle rycka in, de fåtal som fanns hade ryckt in för 3 dagar sedan. Alltså, kraftsamling till TÖ av de skäl jag redogör för i den avslutande kommentaren. mvh Rolf

      Radera
  16. Det har Du rätt i. Jag glömde att Du skrev att pjäsdatorerna inte var inkopplade. Tack för en intressant redogörelse av händelserna.

    SvaraRadera
  17. Var U137 ensam? Borde det inte varit flera ubåtar där för att spana på torpedproverna?
    När man laddar batterierna borde man ha ett konstant varvtal på motorerna som inte hörs så väl.
    Har det rapporterats om fullgaskörning på natten så borde det kunna vara från en annan ubåt som försöker dra loss u137. Finns det några teorier om det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det fanns flera ubåtar i området. En helikopter hade dagen efter, om jag inte minns fel, kontakt med ubåt så länge att den fick landa på en ö pga bränslebrist. Ja, det förekommer uppgifter om försök till lossdragning.
      Utan att ha kollat igen: jag har för mig att avgasutsläppen pga grundstötningen låg över vattenytan och att motorljudet därför hördes så starkt.
      Jag vet inte vid vilket motorvarv batterierna laddas. Vittnena uppfattningar är väl ganska subjektiva, påverkade av ljudnivån. Mvh Rolf

      Radera
  18. Linden vill 2016 få oss att tro att U 137 i ytläge går in till Gåsefjärd för att ladda batterierna. I närheten kretsar ubåtsjakthelikoptrar.
    Kviman vill få oss att tro en rysk ubåt i ytläge går in till Stockholm för att lägga en atommina utanför slottet.
    Försvarsmakten avbryter 2016 tillfälligt en ubåtsjaktövning för att övergå till intensivare sjöbevakning.
    Jag tar mig igenom militärstrategisk doktrin för vägledning men blir inte klokare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så det kan bli om man tillskriver Sven-Olov Kviman och mig dina egenhändigt tillverkade åsikter.
      FÖR det första "vill jag inte få någon att tro". Jag beskriver de fakta jag har tillgång till, samt ge den mest sannolika förklaringen.
      För det andra har jag aldrig talat om att snorkla i ytläge. Självklart avsåg hon snorkla från bottenläge. Att hon laddar batterier i ytläge när hon står på, är inte det samma som du påstår.
      För det tredje så var det inga ubåtsjakthelikoptrar, i varje fall inte med den uppgiften. helikoptrarna var helt inriktade på Proven; med olika uppgifter.
      Men slarvar man med med orden och glider på fakta så kan man lätt få till en och annan ironisk kommentar, utan att tillföra något till den sakliga debatten.

      Radera
    2. Jag tillskriver dig åsikten att ubåten skulle gå in på Gåsefjärd för att ladda batterierna och att helikoptrarna var ett hot.
      Du skriver nämligen i artikel 4:
      "Den svenska ubåten skulle genast höra och helikoptrarna och radarspaningen se henne. Återstod bara att smyga in mot Gåsefjärden för att ladda batterierna. Det var inte första gången."
      Men du har kanske ändrat uppfattning?

      Radera
    3. Nej. Men du har. DU skrev nämligen: ladda i ytläge. Nu glider du, ladda batterierna på Gåsefjärden. Men din tidigare invändning var ju " ytläge"?
      Det utesluter du tydligen nu, motsägandes dig själv.

      Ja. Ladda i uläge UTANFÖR Gåsefjärden skulle fått flera system, men främst Neptun att reagera på dieselljud. Från en plats där inget ytfartyg syns.

      Ja. Helikoptrarna hade förstås Radar- och andra spårningssystem. För att följa den nya torpeden, och se till att den hamnade i våra händer efter provet. Alltså: inte ubåtsjakt, som du, men inte jag påstod. Men att gå utåt, skulle vara mer riskabelt.. Hkp övervakade ju riskområdet för torpedskjutningarna. Snorkel i laddningsläge kan synas på radar på öppen vattenyta i ytterskärgården
      Så, återstod bara att smyga sig in i Gåsefjärden.... Osv
      Återigen: Du tillskriver du mig åsikter jag inte yttrat, som du sedan invänder emot. Utan att redovisa någon form av fakta.

      Vilseledande information ( desinformation) är, numera, ett uppmärksammat verktyg. Försåtliga ordval, små glidningar på fakta, misstänkliggörande av sanningssägarna är en del i DEN vapenarsenalen.

      Nej. Jag har inte ändrat uppfattning i huvudfrågan.

      Ja. Har ändrat min uppfattning om dig.

      Radera
    4. Förlåt en dum fråga. I vilket inlägg anklagas du för laddning i ytläge. Din tanke måste ha varit laddning med snorkeldrift liggande på botten? Problemet är väl att hitta lämpligt djup så att inte tornet sticker upp ovan ytan. Vem som helst kan ta reda på fakta genom att loda på platsen. Har du gjort det?

      Radera
    5. Ubåt kan ligga på botten i Gåsefjärden; utan att bryta vattenytan.

      Radera
    6. Ja det stämmer om djup 10 m. Men snorkeln kommer att synas. Lämpligt djup finns väst Torumskär (Eniro sjökort) men då spärrar hon farleden. Går hon längre in där djupen är mindre än 10 m visar hon tornet. Ett annat problem är att kunna ligga någorlunda horisontellt för att inte batterivätskan skall spilla ut. Hade varit bättre att avlösa U 137 innan batterierna var slut. Klantigt, eller hur?

      Radera
    7. Det finns gott om djup, betydligt djupare än 10 m, se tidigare kommentar. Utanför leden.
      Utan snorkel över ytan går det inte att ladda, det är ju snorkelns uppgift.
      Snorklande ubåtar lär vara byggda för att inte "spilla ut" batterierna.
      Jämna och tämligen mjuka bottnar finns det gott om på platsen.
      Din sista fråga tyder på att du inte läst det jag skrivit, alternativt har en annan avsikt med dina inlägg än en seriös debatt. Se tidigare svar angående desinformation, och avslutar därför denna konversation.

      Radera
  19. Tack för en intressant redogörelse och lika intressanta uppföljande kommentarer här.

    Som du kanske läst på twitter så är vi några som undrar över denna passus i del 1:

    "Den splitternya, självgående pjäsen på Torhamns skjutfält får order att omgruppera för att kunna skjuta i Gåsefjärdsriktningen. Den håller egentligen på att skjuta in barlastad försöksammunition (utan sprängämnen), men det kan Sovjet inte veta säkert. Dit med stridsammunition från de moderna fasta batterierna så fort det går, och framför allt, visa att här finns ett förband med det nya eldledningssystemet berett att ingripa!"

    12/80 hade annan hylsa än 12/70, så vad menas egentligen? Minnesfel, eller tänkte man verkligen försöka kombinera granater från 12/70 med hylsor från 12/80?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. FMV ammunitionsspecialister fanns på på plats. Avsikten var att sätta 12/70-granater i försöksammunitionens hylsor. Kompetens och teknik fanns på plats.
      Senare, efter de redovisade 5 timmarna, kom vi fram till att ammunitionsmängden skulle bli för liten. Försökspjäsen avlöstes därför av en 15,2 sm pjäs M/37 B. Den grupperade på södra Sturkö omedelbart väster om inloppet till Gåsefjärden. Mvh Rolf

      Radera
    2. Tack för svaret. Under de förutsättningarna låter det genomförbart med bibehållen precision.

      Radera
  20. Flera av kommentarerna tackar för en utmärkt redogörelse men det finns ett tack som saknas. Jag var fjorton år ung när det här utspelade sig och var pojkaktigt obekymrad av konsekvenserna men mina föräldrar som mindes beredskapsåren och sett Sovjetunionen underkuva hela Centraleuropa oroade sig påtagligt.


    Under krisen hjälpte det att ha en flegmatisk och okomplicerad statsminister men det var på den taktiska nivån de viktiga och väl avvägda besluten fattades. Hade man gjort fel, inte ens alltför fel, så skulle det inte krävts mycket otur för att följderna skulle ha blivit förfärliga. I så fall skulle mitt liv, och de flesta andra svenskars liv, ha blivit helt annorlunda, så:


    Tack.

    SvaraRadera
  21. Tack Rolf och se till att använda detta underlag för en bok. Viktigt vittnesmål.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har följt dig från början. Ditt krav är enklare att gilla, än att följa. (Fritt snott från Frans G Bengtsons "Röde Orm. Om behovet att göra just tvillingar under hasselbuskarna för att få svärfar gå med på giftermål.)

      Den enkla ursäkten ser du ovan; att behöva gå i svaromål på mer eller framför allt mindre seriösa frågasättanden.

      Den svåra är värre. Vår (Blekinge Kustartilleriförsvar/Försvarsområde 15) dokumentation från U 137 packades som samlad krigshistoria inför sammanslagningen inom marinen.Jag har sökt, men inte kunnat återfinna.Detsamma gäller flera av våra krigsdagböcker, t ex från 1984. ett händelserikt år, minst sagt. Fanns inte i arkivet, har inte kunnat spåra i Krigsarkivet.

      Vet mycket väl att minnet avtar med åren, och att opponenter siktar in sig på detaljer för att undvika den besvärliga helheten, såsom det än idag ifrågasättandet. Felnavigering Bornholm - Sverige. Dvs halva Östersjön fel. Med kommendör och kärnvapen.

      Med andra Ord: inte ett enmansjobb. Ett seriöst forskningsprojekt med rejäl uppbackning och muskler att öppna både fysiska och andra arkiv.

      Har försökt från första början, genom Anders Jörle /Anders Hellberg: U 137 - tio dagar som skakade Sverige, samt Mikael Holmström: Den dolda Alliansen, och till sist här. Tack vare Skipper lever nu frågeställningarna upp, samtidigt som ryska övergrepp / Ukraina, och provokationer / ryska påsken och nyss Lavronov MÅSTE STÄLLAS I DETTA HISTORISKA PERSPEKTIV.

      Så hur göra?

      Radera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna