17 januari 2011

Svensk sjömålsrobot - Del 1 (Uppdaterad)


Detta inlägg kommer att bli det första av tre som kommer att avhandla den yttersta av förmågorna av väpnad strid till sjöss - strid med sjömålsrobot, och de framtida frågetecken som finns runt detta. Fokus kommer att ligga på Sverige och den svensktillverkade sjömålsrobotsystemet RBS-15.

Den första delen kommer att behandla historik och vägen framåt mot RBS-15. Det andra inlägget kommer att avhandla hur läget ser ut i dag. Det sista inlägget avhandlar framtida sjömålsrobotförmåga inklusive visbysystemet. Inläggen kommer att vara av allmän karaktär och helt och hållet baseras på öppen information.

Del 1 - Svensk robothistoria och vägen till RBS-15

Det robotsystem mot sjömål vi har i Sverige i dag, RBS-15, härstammar i rakt nedstigande led från en felnavigerad tysk robot under andra världskriget för snart 70 år sedan. Närmare bestämt 1943, då några tyska s.k. lufttorped av typen V1, av misstag ramlade ner utanför Karlskrona och i Ystad. Dessa tog man självklart hand om, och med stort intresse så analyserades dessa. SAAB och dåvarande STAL var tidigt med i detta, och fick uppgiften att tillverka en motsvarande lufttorped. De första prototyperna, RB310 och RB311 provsköts redan 1946 i Karlsborg.

Utvecklingen ur V1 fortsatte, och den första serietillverkade sjömålsroboten blev sedan RB 315 som också blev den fösta att baseras på fartyg. Det blev jagarna Halland och Småland som fick denna robot ombord. Detta skedde under 50-talet. Även en motsvarande robot för kustartilleriet konstruerades också med beteckningen RB 316. Av dessa båda typer konstruerades totalt ca 200 robotar. Projektet lades ned 1957 av dåvarande robotbyrån till förmån för att lägga all kraft på tillverkningen av flygvapnets attackrobot RB 304, som sedermera vidareutvecklades och fick namnet RB 04. En flygburen sjömålsrobot som blev huvudbeväpning på A32 Lansen, senare även på AJ37 Viggen.

Rb 315 på jagaren Småland och Rb 304 (Rb 04) på A32 Lansen

Att man lade ner projektet med RB 315/316 satte marinen minst sagt på pottkanten. Nu stod man helt utan en framtida robot som var tänkt att bli huvudbeväpning på ytattacken och inom kustartilleriet. Flygvapnet hade tagit allt större "marknadsandelar" inom krigsmakten, och det var flygplan och flygburna robotar man la all kraft, pengar och fokus på.

Marinen tittade då på andra alternativ utanför Sverige, och man fann den fransktillverkade målroboten CT-20 som i Sverige sedan fick beteckningen RB 08. Den ursprungliga roboten hade en minst sagt värdelös målsökare, som fungerade mycket dåligt. SAAB fick uppdraget att licenstillverka och även vidareutveckla roboten. Det förekom även många rena apparatfel på de fransktillverkade apparaterna, något SAAB fick lösa löpande i efterhand.


Rb 08 ombord HMS Småland
 RB 08 blev det första operativa sjörobotsystemet i västvärden ombord på jagarna Halland och Småland. Dessa jagare utrangerades 1984-85.

Det finns en skröna som jag inte känner till sanningshalten i, men den handlade om att man vid ett provskott med Rb 08 från en jagare skulle följa roboten i banan med en J32 Lansen. Som alla vet så är en robots förmåga till att ej bli bekämpad av artilleri, att ha ett rörelsemönster i flygbanan som gör det svårt för en eldledning att följa roboten. I det här fallet var det helt omöjligt för piloten i flygplanet att följa roboten i banan då den studsade och for fram och tillbaka, upp och ner. Det berodde inte på ett avancerat styrsystem i roboten. Det berodde helt enkelt på att styrautomaten och höjdhållaren i roboten var så dåliga.

Jagaren Halland

RB 08 förbandssattes 1966 och fanns i två versioner, en för jagarna och en för kustartilleriet. Roboten hade precis som dagen robot krutbaserade startraketmotorer och en turbojetmotor för drivning i flygbanan. Räckvidden var ca 70km och robotens fart runt 900Km/h. Det fanns planer på att vidareutveckla RB 08 till en B-version med avsevärd utökad räckvidd och med en bättre målsökare. Dessa planer fick strykas p.g.a. kraftiga ekonomiska nedskärningar i försvarsbudgeten 1968, i synnerhet för marinens del som än en gång materiellt fick stå tillbaka till förmån för flygvapnets utveckling. När jagarna avvecklades överfördes flottans robotar till kustartilleriet som där var operativa ända fram till 1995 då de ersattes av RBS-15.


Rb 08 på en KA lavett.



När Sverige går in i 70-talet så hade med andra ord marinen RB 08A operativ och runt 1975 hade Flygvapnet den vidareutvecklade sjömålsroboten RB 04E operativ på AJ37 Viggen. Dessa två robotsystem utgjorde då ryggraden i det svenska invasionsförsvaret, och det var dessa system som skulle sänka eventuella överskeppningsföretag mot Svenskt territorium.

Trots att man nu hade två fungerande system operativa låg man inte på latsidan. Marinen ansåg sig behöva en ny robot för den lätta ytattacken. närmare bestämt till Spica II serien, det som sedermera blev robotbåtarna. Mer om detta längre ner.

Samtidigt beslutade marinen om ett köp av ett antal Norska patrullbåtar, som slutade med hela 16st fartyg som levererades mellan åren 1978-1982. Till dessa fartyg hade man tittat på sjömålsroboten Penguin som sedan fick svenska beteckningen RB 12. SAAB ville vara med i matchen och utvecklade en motsvarande robot med beteckningen RB 8 för patrullbåtarna med många delsystem från flygvapnets RB 04E. Ur detta projekt föddes för framtiden en mycket viktig sak, nämligen tanken på robotfamiljer för både marinen och flygvapnet. Pingvinroboten RB 12 blev till slut den robot som patrullbåtarna bestyckades med.

RB 12 "Penguin" på SH-60 Seahawk

Planerna på en ny tung sjömålsrobot fortsatte. Projektet RB 11, som sedermera utvecklades till Delfin och sedan Delfin II  var ett robotprojekt som SAAB jobbade länge med och genomförde ett antal lyckade provskott. Turerna var många men Försvarsmakten prioriterade i det läget utvecklingen och anskaffningen av plattformar som Spica II, patrullbåtar och en ny ubåt samt att Viggensystemet hade fördyrats.

Nästa projekt som direkt uppföljare var SKA (Sjö, Kust och Attackrobot) som påbörjades 1974. Nu började tiden rinna i väg för framförallt marinen som skulle ha en ny sjömålsrobot operativ till år 1982. Detta var målbilden. Många turer gick mellan FM, FMV och industrin även i detta projekt. Marinen var dock inte alls nöjd, och ville nu köpa en befintlig robot och tof 1976 direktkontakt med US Navy för att undersöka möjligheterna att i stället köpa sjömålsroboten Harpoon. Ju längre tiden gick, destå mer säkra blev marinen på att köpa Harpoon från USA. 

SAAB kontrade med att presentera en utveckling av SKA-roboten som blev RB 04 Turbo som var en vidareutveckling av flygvapnets RB 04E med en ny turbojetmotor för bättre räckvidd. Marinen hade då redan fått klartecken från försvarsdepartementet och ÖB att köpa Harpoon. Trots detta kämpade SAAB i motvind för att få presentera sin nya robot. Anledningen att marinen blev tvungna att lyssna var att man hade en robot med samma och/eller bättre prestanda än Harpoon, dessutom till ett lägre pris.

Marinen hade bestämt sig. Det skulle bli Harpoon, det var inte tal om annat. Vid ett regeringsskifte i oktober 1978 så sa dock den tillträdande folkpartistiske försvarsministern Lars de Geer att det inte alls är säkert att marinen får som de vill. Man beslutade samtidigt att det nu skulle bli en enhetsrobot för både marinen och flygvapnet. SAAB hade nu påbörjat ett samarbete med Bofors och den nya strukturen SBMC (SAAB Bofors Missile Corporation) som jobbat vidare med roboten beslutade att då ändra namnet till det bekanta RBS-15 för att påvisa att det nu var en utvecklad robot för både marinen och flygvapnet det handlade om.

Den 25 april 1979 beslutade regeringen att uppdra åtr FMV att anskaffa RBS-15 från SBMC.
Detta ledde nästan till upplopp inom marinen. Personalen kallade det stor skandal. På Gålöbasen talades det nästintill om demonstrationer bland officerarna. Marinchefen Per Rudberg hävdade att beslutet skapade en livsfarlig lucka i sjöförsvaret. Flygvapenchefen hävdade att detta beslut skapar problem för flygvapnets planering. Ingen var med andra ord positiv till beslutet. Något som i stort sett alla skulle ångra och snart ändra uppfattning om. men mer om detta i nästa inlägg. Sjömålsrobotsystemet vi har i dag, RBS-15 var således nu en realitet.




Nästa inlägg (Del 2) kommer att avhandla RBS-15 igår och i dag, både inom svenska försvarsmakten och i andra länder. Den sista delen kommer att avhandla framtidens sjömålsrobot och vilka utmaningar som vi står inför inkluderat visbysystemet. 


Uppdaterad 2011-01-17

För den intresserade så finns det åtskilligt mycket mer att läsa om de tyska robotar som under andra världskriget ramlade ner i sydsverige på olika platser. totalt sju stycken robotar ramlade ner här. Sex stycken V1 samt en V2 raket. Raketerna sköts från tyska robotprogrammets anläggning i Peenemünde.

Det stora antalet raketer som slog ned i Sverige gjorde också britterna intresserade, och med påtryckningar så upprättade britterna i största hemlighet en avlyssningsstation i Ottenby på Öland för att avlyssna raketerna som man då trodde styrdes med radiosändare. Syftet var att försöka skapa ett motmedel.

Rapporterna från undersökningarna av V1 robotarna som låg till grund för de svenskbyggda kopiorna offentliggjordes runt 1994 och finns också att se på samma sida.

9 kommentarer:

  1. Bra inlägg mycket intressant.

    SvaraRadera
  2. Tack för den lektionen. Intresseväckande. Johan

    SvaraRadera
  3. En petitess men bilden visar jagaren Halland (18) och inte Småland (19).

    SvaraRadera
  4. Intressant och lärorikt.

    / Commander

    SvaraRadera
  5. Tack för positiv feedback och för rättelsen med Halland/Småland.

    SvaraRadera
  6. Mycket intressant! Intressant att se att det fanns missnöje gränsande till panik även förr.. Ser fram emot de två nästkommande inläggen om Rb15! Värt att man i ÖBU2011 och diverse andra dokument talar i termer hur man skall utveckla förmågan till sjömålsbekämpning, inte om man skall ha kvar den eller inte!

    /H

    SvaraRadera
  7. Ytterligare än folkbildande blogg.

    Fundersam

    SvaraRadera
  8. När kommer inlägg 2 i denna mycket intressanta fråga? Du har ju haft hela helgen på dig;-)!

    Väntar..

    /H

    SvaraRadera
  9. Så snart jag får lite mer tid över. Utkastet till inlägget vilar sig lite bara.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna