Personalbrist nästan överallt

Var man än är, och vem man än talar med inom FM så hör man samma sak överallt. Det saknas personal på det fartyget, på den enheten, den befattningen på staben, ja egentligen överallt. Enligt uppgift finns det inte ett enda fartyg större än en bevakningsbåt som har en komplett besättning utan vakanser. Dessutom så är det både officerare som sjömän som saknas i olika stor omfattning.

Konsekvensen av alla dessa vakanser blir att man tappar kompetens inom vissa delsystem och funktioner. Att man dessutom genomför tillfällig s.k. läcktätning på vissa befattningar under korta perioder genom att flytta individer från ställen där det känns minst för tillfället. Detta bara för att överhuvudtaget kunna genomföra en övning eller liknande. I slutänden innebär detta att materielsystem inte kan underhållas i den omfatttning och med den ambition man önskar, eller att man succesivt  tappar kompetensen inom viktiga områden. Dessutom kommer vissa delsystem mer eller mindre stå outnyttjade, vilket innebär att viktiga förmågor försvinner. Ett bra exempel är ubj-förmågan och det finns flera andra områden.

Det som gör det hela ännu märkligare är att samtidigt som förbanden ser sina stolar gapa tomma på många håll, så pågår omstruktureringsarbetet inför IO14 med bl.a. Basorg 13 som ett underlag. Där anser man att det finns för mycket(!) personal i marinen och tjänster och befattningar ska strykas. Allt detta beror på att det inte finns pengar till mer än X antal huvuden att betala ut lön till. För mig så går ekvationen inte i hop.

Det enda rimliga vore att FML kraftfullt deklarerar för departementet och regering att nuvarande ram är för liten, och att man istället måste utöka personalramen till att omfatta det reella behovet. Allt för att ta första steget mot ett mer trovärdigt och fungerande försvar av Sverige. I dag finns det sannolikt få officerare i FM som bara sitter av tid och inte gör någon nytta alls. Den tiden känns förbi. Att få utökat försvarsanslag är förstås i realiteten en utopi som aldrig kommer att bli verklighet i det nära perspektivet. Således återstår att göra något annat för att väcka våra politiker från den eviga försvarsdvalan, och ta FM ut ur "den strategiska time-outen".

Mitt budskap bär oerhört emot att skriva, men är enkelt: Lägg stridsfartyg och ubåtar i malpåse!
Det hela har nu gått så långt att det från förbandschefer och hela vägen via HKV och upp till regeringen, måste det visas att det innebär konsekvenser om man har erhåller en personalram som egentligen inte räcker till. Begreppet "ankare i mössan" är bra, men det finns en bortre gräns för vad som är sunt även där.
Då anser jag att det är bättre att bemanna upp de fartyg man kan med kompletta besättningar, med rätt utbildning, med rätt kompetens och se till att öva dessa till att bli riktigt skarpa i alla fartygets funktioner. Detta innebär att man kommer att få lägga minst ett fartyg per förband. Detta måste då rapporteras uppåt, att man helt enkelt inte löser uppdraget att bemanna och utbilda X antal fartyg med besättningar för att stå till C INS förfogande. Frågan är vem av förbandscheferna ställer sig först i ledet och rapporterar detta....

Inte förrän det blir reella konsekvenser som känns, d.v.s. att fartyg ligger till kaj, så kommer någon förändring att ske. Innan dess så kommer Sten Tolgfors och vår högsta militära ledning fortsätta att basunera ut hur lysande det nya insatta insatsförsvaret är, och att det finns minst 10ggr fler sökande än det finns tjänster i FM.

På motsvarande sätt borde man göra med förbandsdelar och funktioner inom amfibiekåren, armén och flygvapnet.

I dag muckade den sista vpl-kullen från Ledningsregementet. Jag vet flera försvarspolitiker och ministrar som tycker att det är oerhört bra att vi nu helt lämnat vpl-försvaret bakom oss, och att vi istället har det så kallade nya moderna och "flexibla" insatsförsvaret framför oss, utan att egentligen ha förstått konsekvenserna som redan slagit igenom eller vad man har framför sig i samband med denna reform som kommer att bli mycket kostsam för FM. Inte heller har man förstått konsekvenserna av att det råder stora vakanslägen inom officerskåren i stort sett överallt.

Just nu ser framtiden avseende personalförsörjning och bemanning riktigt mörk ut.