Vad som bekant inte finns med i den presenterade materielplanen är anskaffningen av JAS 39E. Ett oerhört kostnadsdrivande projekt som regeringen för en tid sedan beslutat om att Försvarsmakten skall anskaffa. Problemet är att dessa nya flygplan inte finansierats genom ett utökat anslag, utan förväntas tas inom ramen för nuvarande, redan underfinansierade försvarsbudget. Totalt handlar det om 5000 miljoner kronor som saknas! Denna enorma summa förväntar sig regeringen med minister Enström i spetsen, att Försvarsmakten omfördelar från andra planerade materielprojekt, ivrigt påhejad från övriga moderata försvarspolitiker genom diverse debattartiklar.
Till att börja med så kan vi konstatera att Försvarsmakten, genom att under tidigare år flyttat pengar från materielanslag till verksamhetsanslag, nu står med ett omfattande berg av divierse materiel, fordon, flygplan och fartyg som måste omsättas mer eller mindre samtidigt. Det kan jämföras med familjen som konstant "lånat pengar" från kontot som skulle finansiera takbytet på huset till förmån för att åka på utlandssemester. När taket väl börjar läcka så visade det sig att pengarna var slut. Precis på samma sätt blir det nu mycket problematiskt för Försvarsmakten när allt behövs på en gång.
Hur påvekar detta marinen?
Till att börja med så studerar man inom marinen ett antal olika alternativa handlingsplaner och vägval. Det omfattar inte bara den materiel som återfinns i materielplanen för 2014-2020, utan även projekt som de flesta trodde redan var beslutade och finansierade. Nu vänder man på varenda sten och ser var man kan hitta kronor och ören.
Den planerade halvtidsmodifieringen (HTM) av korvetterna Gävle och Sundsvall samt ombyggnaden av korvetterna Göteborg och Kalmar till vedettbåtar som ersättare av bevakningsbåtar typ 80 kommer bedömt inte att genomföras trots att de sedan länge är planerade att genomföras. De återfinns till och med i Försvarsmaktens regleringsbrev för 2012. Istället bedöms de äldre korvetterna Stockholm och Malmö, som planerats att avvecklas redan för ett antal år sedan, att få fortsätta sin tjänst fram till runt 2020 - som korvetter. Även Gävle och Sundsvall bedöms få leva vidare - som vedettbåtar? - utan åtgärder och utan att man lägger några pengar på att modernisera dessa. Göteborg och Kalmar kommer sannolikt att skrotas om ovanstående plan skulle bli verklighet.
Syftet med att inte lägga en enda krona på att modernisera några "gamla fartyg" bedöms vara att man vill lägga framtida "marina" materielpengar på två nya ytstridsfartyg modell större bestyckade med bland annat luftvärnsrobot. Ett tänkbart alternativ skulle kunna vara det av Kockums nya FLEX patrol. Men mest sannolikt tittar man på ett befintligt redan färdigt koncept för att säkerställa att ett nytt fartygsprojekt inte blir till samma fiasko som projektet Visby tyvärr blev.
Vid en första anblick av ett sådant alternativ, om det nu blir verklighet, kan man tycka att det är bra att placera pengar ur en mycket ansträngd försvarsekonomi på nytt och modernt istället för att vidmakthålla äldre fartyg, men är det hela sanningen?
Tittar man på de omedelbara, och de framtida konsekvenserna och riskerna med ett sådant alternativ kan man dra några enkla slutsatser.
- Att vidmakthålla nuvarande korvetter fram till 2020 utan att vidta några särskilda materiella åtgärder är i sig en risk. Många delsystem i dessa fartyg har väldigt många drifttimmar och reservdelar kan bli en brist som i sin tur kan påverka tillgängligheten på fartygen på sikt.
- Att inte genomföra planerad htm/konvertering av fyra korvetter till förmån för att flytta dessa pengar, bedömt 1mdr kronor, till ett framtid fartygsprojekt kan vara riskabelt. I synnerhet då hela materielplanen redan från början är underfinansierad och att huvuddelen av Gripen E skall finansieras och levereras bortom 2020, d.v.s ungefär samtidigt som de två nya ytstridsfartygen, ett projekt som enligt materielplanen bedöms land på en prislapp runt 5 mdr kronor, motsvarande den summa som saknas just nu. Endast 8 flygplan är finansierade fram till 2020. Därefter skall resterande 32-52 flygplan finansieras. Att inte genomföra planerade åtgärder på nuvarande korvetter innebär således en stor risktagning då det i värsta fall kan komma att bli ytterligare reduceringar i försvarsekonomin framöver vilket i sin tur kan innebära att vi blir helt utan de nya fartyg man hoppas på.
- En annan risk är att vi hamnar i den onda cirkeln där vi hela tiden tittar framåt och aldrig prioriterar den operativa effekten här och nu. Marinen avvecklade samtliga robotbåtar och patrullbåtar redan 2005 för att vi då skulle ta emot de nya Visbykorvetterna. Det har nu gått sju år sedan dess och vi har som bekant fortfarande bara fyra operativa korvetter. En Visbykorvett är formellt överlämnad till FM men provturerna fortsätter. Risken är att vi med en sådan materielstrategi ständigt kommer att ha en provtursflotta där vi aldrig någonsin blir helt klara med någonting.
- Till ovanstående hör också att en ersättare till signalspaningsfartyget HMS Orion, som de flesta redan bedömt var mer eller mindre upphandlad och klar, nu ligger i farozonen. Nya stödfartyg ligger definitivt också i farozonen. Allt på grund av att det saknas pengar! Till största del beror detta på att JAS 39E skall pressas in i en redan befintlig materielplan.
Vad borde göras?
Till att börja med är huvudproblemet att Försvarsmaktens anslag är för litet. Det påpekar ÖB löpande i media och direkt till den politiska nivån, men politikerna nonchalerar detta till synes fullständigt.
Om man tittar på befintliga fartyg så är min bestämda uppfattning att samtliga Visbykorvetter måste göras likvärdiga och framför allt fullt ut operativa där samtliga fartyg får helikopterkapacitet och att man utvecklar ett kvalificerat luftförsvarssystem där lv-robot är en självklarhet.
Vidare anser jag att en HTM av Gävle/Sundsvall är ett absolut måste för att säkerställa att vi kommer att ha minst sju korvetter (vilket i sig är en alldeles för dålig numerär) även om ett framtida ytstridsfartygsprojekt skulle strykas eller skjutas på obestämd framtid. Det är en alldeles för stor risktagning att hoppas på att de pengar man spar genom att inte genomföra HTM ska dedikeras till ett framtida fartygsprojekt.
Jag anser dock att Stockholm/Malmö kan vidmakthållas som vedettbåtar och ersätta nuvarande Bevakningsbåt 80 i stället för att lägga bedömt 300 mkr på att konvertera Göteborg och Kalmar.
Sista ordet runt denna materielcirkus är nog inte sagt ännu. Kvarnarna maler och den politiska nivån vill sannolikt också ha ett finger med i syltburken. Framtiden får utvisa resultatet.
Sverige är en halvö mellan Östersjön och Västerhavet med 270 mil kust!
Sverige behöver på grund av ovanstående faktum en stark kustflotta. Det borde vara en självklarhet. Att ens diskutera huruvida vi ska kunna vidmakthålla och finansiera korvetter som kan räknas på mindre än tio fingrar är beklämmande och kan på sikt bli ett reellt hot mot landets säkerhet. Med faktum kvarstår. Sverige är ett land som befolkas av bönder med ryggen vänd mot havet!
@ Skipper
SvaraRadera"Sverige är ett land som befolkas av bönder med ryggen vänd mot havet!"
Bönder brukar trots allt vara utrustade med bondförnuft - en egenskap som flertalet svenska politiker saknar. Vår nuvarande finansminister saknar dessutom ekonomisk examen, medan vår förre försvarsminister saknade militär utbildning. Utan vare sig bondförnuft eller formell utbildning är okunskapen hos våra ministrar i det närmaste komplett.
Endast moster Hulda begriper att Sveriges ynkliga försvarsbudget måste tiofaldigas från och med år 2013. Men hon är ju bara senil...
Flygsoldat 113 Bom
Hade Sverige varit ett land som befolkas av bönder med ryggen vänd mot havet hade det väl varit armén och inte flygvapnet som fått alla materielpengar. I linje med ditt resonemang torde nu även RENO av Strf 90 & Strv 122 samt delserie 2 av Patgb 360 ligga i farozonen för reducering/bort tagning. För att inte tala om broläggare och bataljonsartilleri.
SvaraRaderaIngemar. Det sistnämnda är ett gammalt citat som ibland stämmer allt för väl in på hur de flesta betraktar Sveriges geografiska läge och brist på helhetssyn. I övrigt tror jag allt som inte heter JAS är i farozonen i mer eller mindre omfattning. Om inte annat så kommer nog allt att dras ytterligare en runda innan slutgiltig beställning.
SvaraRaderaVad borde göras? Ja, jag tror vi är ganska många som undrar detsamma. Rent spontant så kan jag tycka att man borde lägga ner allt och börja om från början med ett vitt papper. Budgeten är det stora problemet i hela den här soppan. Känns som försvaret inte får en möjlighet att hämta andan efter varje kalldusch innan nästa kommer.
SvaraRaderaJag tror att vi (försvarsengagerade, bloggare, officerare och soldater samt försvarspolitiker och andra experter på området) bör gå samman på något sätt för att markera allvaret i situationen.
För några dagar sedan så kom "Gripen News" med statistik över sveriges respektive övriga nordiska länders försvarsbudgetar och visade på ett "skrämmande" konstaterande. Finansdepartimentet har fullständig kontroll över försvarsdepartimentet.Från att ha gått från en budget på ca 2,9% av BNP 1980, så har vi i dag en budget på 1,2% av BNP. Detta trots att vi befinner oss i ett tekniskt paradigmskifte (som kostar oerhört mycket) samt att det säkerpolitiska läget snabbt har ändrats till det sämre i vår omvärd.
Norge lägger i dag ner DUBBELT så mycket på sitt försvar per capita räknat som svenska skattebetalare gör OCH man är medlem av NATO.
Om nu inget görs så kommer sytemkollapsen att vara ett faktum. Här måste högsta militärledningen visa stake och slå näven i bordet och säga att "nu får det vara nog". Ledningen med ÖB i spetsen skall vara beredda på att ställa sina platser till förfogande om man inte får gehör för en starkare budget och större organisation ( en större organisation krävs för att möta rysslands upprustning).
Ursäkta ordspråket men, ska det vara så in i h......e svårt att skaka fram pengar så att man får en försvarsmakt värd namnet. Jag anser att Sverige bör ligga i nivå med Norge i budget per capita räknat. Detta innebär en ökning av budgeten med 10% per år de kommande 10 åren.// Peter
Norge har olja varför man ej kan jämföra dessa siffror. Deras budget kommer att gå upp med anledning av anskaffningen av den fruktansvärt dyra Joint Strike Fighter...(JSF)...sanna mina ord,,,detta kommer att gröpa ur deras försvarsbudget i framtiden varför man måste inse att det inte är säkert att höjningen bara leder till en positiv framtid.
RaderaDen klassiska slå näven i bordet och Försvarsmaktsledningens eventuella hot om att avgå låter som något framtaget i en öl källare på 30-talet. Så fungerar ej världen utan de man skall ha respekt för är de som inifrån vill och kan påverka utvecklingen.
Att som tidigare har hänt att avgå som en symbolisk gest tyder bara på att man är felrekryterad och ej har kapacitet att klara kvalificerade och komplexa chefsuppgifter.
Att öka med 10% per år är helt orealistiskt,,ingen går med på tex skattehöjningar, skära i polis, tull eller vård skola och omsorg.
Finns andra områden man kan skära i , tex ineffektiva bistånd, uttåg ur EU , invandring . Där finns det många som gärna ser beskärningar
RaderaAnonym 09:37, vi befinner oss i systemkollapsen...
RaderaJ.K Nilsson
Är 10% årlig ökning orealistisk? Vad pratar du för strunt? Bara det att stoppa ett 5:e jobbskatteavdrag på ca 20 miljarder skulle vara en bra start. Effektiviseringar inom biståndet (av FN rekomenderad minsta nivå är 0,7% av BNI)och andra åtgärder för att spara pengar inom den statliga förvaltningen (idag finns ca 390 statliga myndigheter). Vidare så har det svenska försvaret inte fått ta del av den starka tillväxt som vi har haft under många år.
RaderaSom sagt det finns en rad områden som man kan titta på bara man tar sig tid och går igenom alla områden.// Peter
Den retoriska frågan vad borde göras?
SvaraRaderaDet första borde självfallet vara att tillse att de marina stridskrafterna är hela sveriges marin. Eftersom att marinen är stockholms-karlskrona och lokalt österjö fokuserad/egocentrerad så finns det ingen förankring eller förståelse för varför att lägga skattepengar på något som ej kommer andra regioner till nytta. Som skattebetalare kan jag då förorda ekonomiska medel som gynnar andra försvarsgrenar i min region eller det allt vanligare alternativet att förorda en total nedskärning av FM.
Jag skräms dessutom att någon i vår FM ledning och/eller på politisk nivå tror att allt blir bättre med färre och större fartyg. Som aktiv sjöofficer ser jag inte mindre fregatter som framtiden - varken ur ett effekthänseende eller ur personalperspektiv utan det vi behöver är fler fartyg i korvettstorlek. Sverige och Finland har liknande behov av fartyg - mindre fartyg som kan agera kustnära med sjömåls-, ubåtsjakt- och lvförmåga. Det är där framtiden ligger då inga andra länder i Östersjön förutom SE och FIN har det behovet eller förutsättningarna för att skapa en bra stridsförmåga med den typen av resurser. Tyskland, Danmark och Norge har gått mot större enheter även om när man pratar med officerare (på taktisk nivå) så är de också rädda för sin förlorade förmåga att strida i Östersjön.
SvaraRaderaVilken korvett som ska vara kvar i svensk tjänst är en ickefråga - så länge det blir något kvar och bevakningsbåtarna och Jägaren får ersättare. Dock ersätter två korvetter inte sex bevakningsbåtar.
Helt rätt! Det viktigaste för svenskt vidkommande rörande fartyg är numerär och inte storlek. Men våra politiker och högre chefer vill så väldigt gärna vara med i den internationella klubben och då hävdar man gärna att stora fartyg är den enda vägen att gå.
RaderaDu har dessutom helt rätt i att två korvetter INTE ersätter sex bevakningsbåtar. I synnerhet inte när det saknas personalrader för att köra dubbla eller trippla besättningar på dessa fartyg.
Anser dock inte att korvettvalet är en ickefråga så länge allt ser ut som det gör just nu. Det handlar om operativ effekt och tillgänglighet. Där kan utfallet se olika ut beroende på vilka vägval man gör.
Numerär borde gå före kvalite varför som ni anger att flottan borde omstöpas till mindre enheter som kan operera och fokusera på att bevaka och övervaka svenska vatten. Dett måste göras över ytan. Därför borde utvecklingen gå mot enbart bevakningsbåtar och så kan man låta armestridskrafterna istället operera i en internationell miljö-. Övningar i skottland och operationer utanför Afrika med sjöstridskrafterna kommer enbart att dirigera om resurser i alla former i felaktig riktning. Flottan borde ställa sig upp och säga att vi är enbart en nationell resurs med bevakningsbåtar och därvidlag förbättra sitt varumärke som en viktig aktör längs med sveriges gränser istället för att genom en implementering av kustbevakningen smygvägen öka antal skrov. Att avskaffa korvetterna ger kanske en utväxling på 1 till 3 eller 1 till 4 och då får man upp en hög numerär av en nödvändig förmåga.
RaderaAtt helt avsäga sig möjlighet till verkan mot yt- luft- och undervattensmål kan aldrig vara ett alternativ!
RaderaBevakningsbåtar är bra fartyg, men de är definitivt inga kvalificerade ytstridsfartyg. För att kunna försvara vår kust behöver vi fartyg som kan verka med sjömålsrobotar, torpeder och luftvärnsrobotar. Bevakningsbåtar kan lösa många övervakningsuppgifter, enklare ytstrid mot FIACs och i typ 80 fallet även inomskärsubåtsjakt.
RaderaHot mu är terrorism och smuggling. Med anledning av att östersjön i dagens säkerhetspolitiska situation har blivit en insjö så måste fokus vara mot dessa hot och ej mot konventionella förmågor. Det är den utveckling som är ofrånkomlig och ett måste för oss nationellt. Att slösa bort resurser internationellt med olika typer av antagenden om diverse förmågor kommer bara att leda till att resurser används i felaktig riktning. Att vapenrusta mot nationer som de baltiska staterna, Polen, Tyskland, Finland etc är baserat på en ålderdomlig strategi .....vi har nu gemensamma europeiska målsättningar varför vi måste förstå att vägen framåt är kompletterande förmågor. I detta fall är vår väg framåt mindre bevakningsbåtar längs med hela vår kust.
Radera@ 21:33 Så ryskt landstigningstonnage är inget som ska tas med i beräkningen? Vi borde nog se till att kunna möta det som är det största hotet i närområdet. Försvarsmaktens resurser ska var inriktade mot militära hot. Terrorism och smuggling tas företrädesvis om hand av andra myndigheter.
RaderaBorde inte ubåtarna räcka långt i "internationella klubben"?
RaderaDet vore utmärkt om Norge eller Danmark med ur vår synvinkel stora fartyg önskar samarbeta mycket nära ett förstärkt Svenskt ubåtsvapen.
Större delen av flottans ytfartyg kan ha samma utformning och materiel som den Finska flottan och ihop med sensorer, flyg och "ka lavetter" för flottans robotar vara överdjäkliga på att behärska skärgård och kustnära hav.
När vi har grunden att kunna försvara oss själva och har gjort det bästa med vår unika ubåtsförmåga och är nöjda med arme och flyg inklusive luftvärn är det rimligt att köpa schyssta flaggskepp. Hmm, jag skulle nog helst även ställa ett återuppbyggt civiliförsvar före i kön...
Öka försvarsbudgeten 10%, se till att få Visby att fungera om än utan helikopter eller skrota dem om det är orimligt dyrt, beställ ett stort antal Hamina och ännu en ubåt för senare leverans, se till att kunna använda fartygens RB-15 från land, utveckla nätverk och sensorer, utbilda personal och se till att ha vapen och förnödenheter i lager. Se efter hur mycket som kan läggas ner om vi samarbetar österut för små båtar och västerut för eventuella stora, det går kanske att få ännu mera pang för pengarna?
@ Magnus Redin
RaderaAtt öka en nästan obefintlig försvarsbudget med 10% är som att pinka i Östersjön. Försvarsbudgeten måste snarare flerfaldigas med en faktor 10.
Flygsoldat 113 Bom
@Flygsoldat 113 Bom
RaderaFörsvarsbudgeten är på en nivå där försvaret sakta tynar bort men att mångdubbla vore vansinne då försvaret är till för att skydda samhället och inte sätta det i konkurs. En 10% ökning borde räcka för att uppnå insatsorganisation 2014 och lite till, att kunna göra lite till betyder mycket för organisationens välmående och det som tillkommer blir kostnadseffektivt när t.ex. befintliga utbildningsresurser används fullt ut och befintliga vapensystem får gott om ammunition och reservdelar och det är löjligt att ha brist på uniformer.
Medan detta görs behövs det en analys av vilken storlek och vilka förmågor försvaret behöver ha för att freda vårt territorium, hjälpa grannar och i övrigt vara ett bra säkerhetspolitiskt verktyg.
Min gissning är att det efter en sådan analys behövs ytterligare 25% där delar av pengarna även går till en påbörjad återuppbyggnad av civilförsvaret.
De riktigt stora investeringarna kommer att krävas för att anpassa samhället till ett nytt klimat och sinande tillgång till billiga fossila bränslen. Har vi riktig tur har vi några års rea på naturgas framför oss men det betyder å andra sidan att klimatfrågan är dubbelkörd.
Jag är pessimistisk om den troligaste utvecklingen men det är ännu för tidigt för att återskapa kalla krigets försvar, det behöver dock finnas en plan för motsvarande upprustning.
Sveriges militära försvar är i det närmaste avvecklat. En återuppbyggnad kostar minst en biljon kronor, dvs 1000.000.000.000:-.
RaderaHur ska du fixa det genom att öka nästan ingenting med 10 procent? Tio procent av noll är ju också noll, dvs ingenting.
Flygsoldat 113 Bom
@Flygsoldat 113 Bom
RaderaTio procent på 40 miljarder är fyra miljarder.
Under kalla kriget förbrukades det betydligt mer än 1000 inflationsjusterade miljarder på att bygga upp och vidmakthålla försvaret mot Sovjet. Vi kan troligtvis klara oss med mycket mindre försvarsförmåga än under kalla kriget.
Dagens motsvarighet till kalla kriget som genomsyrade hela statsapparaten, näringslivet och vardagen är anpassningen till förändringarna i miljön och ekonomin. De nationer som förmår att investera för framtiden kommer att klara sig ok eller blomstra, de som inte klarar det faller ner i tragedi. Vi behöver så mycket försvar att vi kan behålla fred och frihet att se om våra hus och leva goda liv och utöver detta hjälpas åt med att göra militära aggressioner olönsamma och skydda humanistisk kultur.
En stark flotta med stora fartyg och förmåga att skydda handelsvägar vore utmärkt för detta men först måste vi ha tillräcklig förmåga att skydda oss själva så vi kan börja samarbeta med våra nära grannar och sedan kanske vi har råd att göra mer.
@ Magnus Redin
Radera44 miljarder räcker möjligtvis till att försvara Lidingö. Ska resten av Sverige försvaras på stenåldersvis med spjutbeväpnade matroser i urholkade trädstammar?
Flygsoldat 113 Bom
Apropå spjut och urholkade trädstammar: Israel ber om FN-stöd mot Ship to Gazas segelfartyg ”Estelle”. Skutan är lastad med 40 ton cementpulver. Cementpulver är livsfarligt om det nedsväljes av fienden. Det handlar således om ett kemiskt stridsmedel...
RaderaFlygsoldat 113 Bom
Ser man mot andra delar av marinen som inte avhandlas i inlägget så är det såvitt jag vet fortfarande inget beslut taget på att börja seriebygga den halvtidsmoderniserade stridsbåten. Och att Rb17 i sjömålsversion utgår höjer ingen på ögonbrynen för heller. Förtäckt nedläggning av amfibiesystemet?
SvaraRaderaJV
RBS-17 har tidigare avhandlats här.
Raderahttp://navyskipper.blogspot.se/2012/01/haller-politikerna-pa-att-gora-oss.html
Tyvärr bryr sig få om att ta debatten för marinen. Personalen på Amfibieregementet är oroväckande tysta och osynliga i debatten.
Som komplement till inlägget så rekommenderas att läsa signaturen Joakims kommentar till marininspektörens inlägg på marinbloggen. Tyvärr är kommentaren fortfarande obesvarad.
SvaraRaderahttp://blogg.forsvarsmakten.se/marinbloggen/2012/09/28/ar-du-intresserad-av-marinens-utveckling-har-du-synpunkter-och-ideer/#comments
Någon mer info/tankar kring uppgifterna i materielplanen att samtliga 18 Hkp 14 skall ha sjöoperativ förmåga(d.v.s version F)??
SvaraRaderaAngående tystnaden från Amf tror jag att mycket beror på den starka kårandan. Man vill helt enkelt inte exponera sina brister.
/H
En stark kåranda är positivt och med anledning av AMFs starka ställning och position inom FM så behöver man ej alltid reagera på mindre utspel.
SvaraRaderaDe flesta inom FM hade nog önskat att deras försvarsgren, truppslag eller funktion hade haft samma starka ställning och positiva framtid.
Det är åtminstone bra att du har en stark tilltro till systemet. Men det räcker att läsa historieboken om KA/AMF och all tidigare avveckling och nedmontering för att konstatera den raka motsatsen till det du beskriver. Tyvärr!
RaderaMan pratar om nedläggning av bevakningsbåt typ 80 men detta är ju endast flottiljernas bevbåtar. Det ryktas om LTF på bevb som tillhör 17.e bevakningsbåtkompaniet i Göteborg. Misstänker att detta ej kommer att ske även om inomskärsubåtsjakt förmågan måste bli bättre.
SvaraRaderaKockums borde dock ha rätt bra erfarenhet via Visbyprojektet och det borde även FMV ha så att man vid en beställning av en vidareutveckling kan gå väsentligt snabbare fram än vad fallet har varit med Visby.
SvaraRaderaSen kräver det att politikerna ger tillräckligt med resurser till ett sådant projekt, hela förseningen av Visby beror inte på Kockums utan även att man ändrat förutsättningarna och ej avdelat tillräckligt med medel.
Vart Visby så bra att vi skulle vilja ha flera närbesläktade fartyg?
RaderaI första hand borde vi ha många fler mindre fartyg.
Om vi skall ha större för att delta i skyddande av handelssjöfart på världshaven borde en kritisk egenskap vara extrem bränsleeffektivitet för att hålla nere driftskostnaderna, kompositskrov kan vara en del av en sådan effektivitet.
DEn stora lärdomen är att man måste vid ett nytt materiel projekt lära sig att
Raderaprojektera ordentligt på av FM fastställda och antagna krav, sedan snabbt komma till ett bygnadsskede som ej får störas av militärers klokhet om modifieringar i efterhand, sedan få ut fartygen i operativ tjänst efter endast mindre modifieringar efter provturerna och sedan leva med dessa konstruktioner under en längre tidsperiod. Så även om det finns möjlighet till modifieringar så skall detta förnekas. Så även om det finns bättre möjligheter till ytterligare förmågor så skall detta förnekas. Så även om det finns grannar i östersjön som har bättre fartyg så skall detta förnekas. Herre gud...strunta nu i LV system och lev med de fartyg som finns och satsa pengaran på nästa generation istället.
Medel är sällan problem om man ej fördröjer projekt, modifierar projekt eller blir efterklok.
Om man hela tiden tar hänsyn till olika faktorer så kommer man ju aldrig till operativa lösningar som ger effekt.
Hade vi designat fartygen idag ja då vet ju alla att vi hade byggt 3 jagare och stationerat dessa på västkusten för att kunna lösa uppgifter i medelhavet och utanför Afrika men så ser ju ej världen ut utan nu får vi leva med det vi har trots att det är mindre bra.
Hej Skipper!
SvaraRaderaJag har i det längsta undvikt att kommentera vad som publiceras i detta media, så jag vill börja med att uttrycka mitt stöd för det du gör. Det behövs en marin röst i debatten och du sköter den uppgiften, för det mesta, med den äran.
Dock innehåller detta inlägg några tveksamheter i slutet som jag gärna vill kommentera eftersom de visar på en något smal syn på konungarikets behov av ett sjöförsvar, jag vänder mig alltså mot den implicita beskrivningen av detta behov som begränsar det till att vara enbart att möta en invasion över Östersjön.
I Försvarsmaktens uppgifter framgår att vi skall trygga landets försörjningsbehov genom att hålla handelsvägarna öppna, detta är en självklar uppgift för varje oberoende nations väpnade styrkor. Majoriteten av import och export sker via handelsvägar till sjöss. Den största delen av varuflödet till och från Sverige går via den interregionala nod vi har i form av Göteborgs hamn.
Det är i ljuset av denna grundläggande sanning problematiskt att på denna, annars så välinformerade blogg, få läsa att Sverige är en halvö i Östersjön. Kattegatt, Skagerack och Nordsjön tillhör inte, vad jag vet, detta geografiska område, men det är över dessa vatten vårt land får merparten av de varor som hjälper oss att leva ett drägligt liv.
Med detta vill jag ha sagt två saker,
1. Det räcker inte att inrikta FM enbart på försvar mot det väpnade anfallet, eftersom det inte motsvarar nationens behov av FM som ett säkerhetspolitiskt instrument.
2. Vi gör oss en otjänst genom att begränsa oss till Östersjön som vårt enda intresseområde, eftersom det kan leda till att vi inte uppfyller alla de förmågor som landets politiska ledning faktiskt efterfrågar.
P.S.möjligen gör du dig skyldig till en freudiansk felsägning, när du innan du konstaterar att vi är en halvö i östersjön uppger att vi har 200 mil kust, vi har 270 mil. Är det där du "glömmer" syd- och västkust?D.S.
P.P.S. Det finns ett alternativ till ditt avslutande budskap. "Från vikingar till bönder, 1000 år av Sveriges historia; Var gick det snett?"D.D.S
Vänligen,
En av dessa alltför gamla.
Tack för en lång och informativ kommentar. Tack även för berömmet.
RaderaAngående Sveriges geografi.
Du har förstås helt rätt i det du skriver. Varför jag skrev bara Östersjön? Inte den blekaste aning, det bara blev så, och det helt utan anledning. Samma sak vad avser antalet mil kust.
Båda delarna är nu korrigerade.
Om du har följt bloggen tidigare så har du säkert sett att jag vid flertalet tillfällen tagit upp bristen av kontinuerlig marin närvaro med ytstridsfartyg motsv. på västkusten ett flertal tillfällen.
Tack för ett bra påpekande om östersjö centreringen och fokus.
RaderaDe facto så har östersjön blivit en insjö för NATO och Ryssland utan något större intressse.
Likväl som att vi sedan generationer har fokuserat på värnpliktstider så har vi även fokuserat på östersjön. Detta konceptuella perspektiv kommer att ta tid att vrida om.
Har du några funderingar på vilket fartyg utöver FLEX Patrol som skulle kunna vara aktuellt? MEKO CSL?
SvaraRaderaDebatten verkar att ha tagit slut den 18 oktober. Låt mig försöka sätta fart på den, Det är just nu väldigt viktigt att så många som möjligt deltar. Jag misstänker att bloggare ofta tillhör "de yngre" och det är viktigt att deras synpunkter kommer upp till ytan även utanför den närmaste kretsen.
SvaraRaderaInlägg:
Det har varit mycket intressant att följa inläggen om Marinens framtid. Låt inte debatten ta slut! Många inlägg är så välskrivna och välmotiverade att dom borde spridas även via Tidskrift i Sjöväsendet. Där läses dom av flera och man behöver inte vara ledamot i Örlogsmannasällskapet för att göra inlägg där! Kanske en sammanfattning av Skipper själv?
Låt mig försöka sätta fart på debatten igen:
Vi klagar mycket över bristen på pengar och hur detta inskränker antalet förband. Mera sällan diskuteras vad det är för strider marina stridskrafter skall kunna föra i framtiden och var. Vilken utrustning och vilka vapen kräver detta? Måste vi ticka på och ersätta äldre förband med nya med bara litet bättre prestanda? Egentligen är det bara lednings- kustförsvars- och minförbanden som ändrat kvalitativt innehåll och stridssätt sedan kalla krigets slut.
Det syns för mig klart att några stora medelstillskott kan vi inte räkna med. Det är lika bra att hitta en modell som varaktigt kan innehållas inom en ram på 40-45 mdr. För ett land med så små resurser är det fel att satsa på verksamhet långt hemifrån! Det blir orimligt dyrt för levererad effekt och riskerar att dra på oss ovänner som vi inte behöver. Erfarenheterna blir av tveksamt värde eftersom verksamheten där skiljer sig från vad vi måste kunna hemmavid.
Vi bör visa vår solidaritet inom EU genom att vara en solid kraft i det nordiska området! Det är tillräckligt svårt. Det höjs alltfler kritiska röster mot att vi försummar hemmaförsvaret inklusive sjöfartsskyddet i våra nära farvatten. Utrusta fartyg och förband för uppträdande i mörker, snö, kyla och is men inte i öken och tropiska områden/vatten!
Skydd av sjöfart och sjövägar är en nyckeluppgift för marinen. I fred duger det gott med Kustbevakningen men redan i låga krisnivåer handlar det om att kunna skydda fartyg och beivra överträdelser av våra och våra grannars tillträdesbestämmelser med vapenmakt. Då är artilleri ett bättre vapen för graderad insats än t ex robotar med 1-0 effekt. Sjörobotar behövs ändå för att demonstrera styrka, som skulle förstärkas om en del av robotarna landgrupperades men helt under fartygsförbandschefs befäl! Når konflikten, sannolikt då med en välutrustad stormakt, högsta nivå är vi snart ur leken. Fartygen är då i minst samma riskabla stridssituation som det fasta kustartilleriet var under slutet av 1990-talet. Hur bör det påverka taktiken?
Vill någon sätta press på oss genom att angripa sjöfarten är det lättare i terminalområdena än till sjöss. Några demonstrativt utlagda minor i hamninlopp lär effektivt stoppa sjöfarten dit. På samma sätt kan egna mineringar effektivt avregla ett område. Återuppta utvecklingen av minvapnet! Undervattensbevakning bör reformeras, bl a. med ständigt pågående övervakning av obemannade fasta eller självgående/flyttbara lyssningsanordningar!
Skipper efterlyser fler debattörer från amfibiesystemet. Det gör jag också! Kanske beror det på att de har svårt att ”hitta” bloggen.
Amfibiebataljonen är idag ett (av få?) förband som är helt uppfyllt materiellt och personellt enligt plan, har fått en hel del modern men kanske mindre spektakulär materiel. Det innehåller jägarförband, vars stridsvärde sprider sig till alla delar av förbandet. Det utnyttjas i omfattande grad i skilda utlandsinsatser. Men det hindrar inte att robot- och minsystemen och delar av båtmaterielen snart faller för åldersstrecket och frågan inställer sig: Hur kan förbandet bättre utformas för uthålligt skydd av terminalområden, bevakning, sjöfartsskydd? Det kanske inte alls skall vara av bataljonsformat? Här behövs inför framtiden idéer och debatt, bl a. för att förbättra komplettering till och samverkan med sjöstridskrafterna!
Lars G Persson
Fd generallöjtnant
Skipper, du skriver i ditt öppningsinlägg att det vore bättre att Stockholm/Malmö vidmakthålls som vedettbåtar för att ersätta nuvarande Bevakningsbåt 80, i stället för att lägga bedömt 300 mkr på att konvertera Göteborg och Kalmar. Men borde inte KMR/GBG vara en betydligt mer kapabel och uthållig plattform som vedettbåt? Så t ex så torde en ev. modifiering av STO/MMÖ till vedettbåtar innebära att man tar bort den bränsletörstiga och underhållskrävande gasturbinen, och då får fartygen en toppfart på 20 knop (i stället för 32). Det är t o m en sämre toppfart än vad Jägaren har idag. Som jämförelse så borde man, vid en ombyggnad av KMR/GBG, kunna bibehålla det nuvarande maskineriet och kraftöverföringen intakt, men att man ändå inför mer ekonomiska driftscykler för att öka räckvidden och uthålligheten. Dessa fartyg skulle då fortfarande kunna prestera 32 knop om så skulle behövas. Dessutom så torde det med all sannolikhet finnas mer livslängd kvar i Göteborgskorvetternas skrov, än vad det gör i Stockholmskorvetternas.
SvaraRadera