19 mars 2015

Fortsatta trovärdighetsproblem hos Nya M



Den senaste veckan har försvaret åter stått i medias fokus. Regeringens utspel rörande anslagsökningar under de kommande fem åren har följts upp av såväl media som de övriga politiska partierna. 

Men än så länge är det en lång väg att gå innan vi får se några konkreta förändringar. Att regeringen endast kan åstadkomma drygt 25% av Försvarsmaktens framställda behov, som dessutom är satt som ett absolut minimum tyder på att vi inte har förstått allvaret. Jag tror att vi svenskar har blivit "fredsskadade" vilket jag skriver om i SvD imorgon fredag (som kan läsas på webben redan nu).



När det kommer till finansieringen så pågår det budgivning och miljonbingo just nu. Socialdemokraterna vill öka med 6,2 (5) miljarder. Moderaterna säger att de vill öka med 10 miljarder, och Folkpartiet toppar än så länge med 17 miljarder i ökning under de kommande fem åren vilket innebär att partiet är det enda som når upp till Försvarsmaktens minimibehov.

Kristdemokraterna och Centerpartiet har inte lagt sina bud ännu. Men en gissning är att KD kommer att lägga sig mellan Moderaterna och Folkpartiet på runt 12 miljarder och att Centerpartiet inte kommer att ha någon uppfattning i ärendet. Möjligtvis gör man som vanligt och gör exakt likadant som Moderaterna vill. Så var det åtminstone under Alliansregeringens tid. Folkpartiet och Kristdemokraterna kan med hyfsat gott samvete kräva högre försvarsanslag. Även om  de satt med i Alliansen under tiden för alla "satsningar" som i själva verket enbart blev innebar fortsatt reducering av försvaret så har de ständigt höjt rösten för försvaret, även då. Men de har tyvärr tvingats gå i moderaternas ledband när det kommer till kritan.

Men Nya Moderaterna och Centerpartiet har grava trovärdighetsproblem. Under sin tid vid regeringsmakten så har de drivit en linje där kostnaderna för försvaret ska minska. Det slog man fast redan när Alliansen bildades. Nu vill Moderaterna öka anslaget. Man vill dessutom att det ska ske omgående, och man kräver att ett NATO-medlemskap ska utredas. I sak helt rätt och något som både är välkommet och nödvändigt. Men....

Problemet är att Nya Moderaterna inte gjort en enda ansats under sin tid i regeringsställning för att åstadkomma detta, och därmed har grava trovärdighetsproblem. För det första så la man fram ett finansieringsförslag som havererade hela försvarsberedningen som hette "5,5 miljarder till försvaret". I förslaget så var det i sammanhanget enbart småpengar som tillfördes under den då kommande mandatperioden, d.v.s. nu. Allt för att slippa skjuta till pengar om man skulle ha vunnit valet i höstas. När man nu är i opposition så kräver man, förvisso helt rätt, att den stora ökningen skall komma mycket tidigare...  I DN skriver Erik Helmersson om detta som "pinsamt".

Ännu mer pinsamt blir det när Moderaterna nu kräver en NATO-utredning. Man hotar att det kommer bli svårt att komma överens om det inte blir någon NATO-utredning. Man glömde tydligen väldigt fort bort det faktum att man hade åtta (8) år på sig att driva igenom detta i regeringsställning, då partiet själva huserade på försvarsdepartementet. Men då försökte statsminister Fredrik Reinfeldt undvika Nato-diskussionen genom att konstatera:
–Ett Nato-medlemskap är inte aktuellt eftersom det inte finns något brett stöd för detta i riksdagen.


Samma budskap har även f.d. försvarsminister Karin Enström trummat in - trots att Moderaterna egentligen vill gå med i Nato. men nu ställs plötsligt tydliga krav, förvisso helt rätt även detta, på att frågan ska utredas. Det här leder givetvis till svåra trovärdighetsproblem då man byter fot så fort man hamnar i opposition. 

En annan mycket intressant iakttagelse från veckan är att ÖB inte längre vill kommentera de politiska utspelen. Han har tidigare använt en helt annan retorik där han deklarerat att han kan tvingas avveckla en hel försvarsgren om inte pengar tillförs, att det är den magnituden det handlar om. Men efter den olycksaliga sjukskrivningen så är den retoriken (tyvärr) borta. Är det någon gång det krävs klarspråk så är det nu.

Det går utför i allt högre tempo nu. SÄPO konstaterade i veckan att Rysslands spioneri mot Sverige har ökat i stor omfattning. Underrättelseexperten Wilhelm Agrell anser att vi är inne i ett nytt kallt krig. En av få aktörer i debatten som fortfarande tonar ner läget är Försvarsmakten. Så sent som i januari under Folk & Försvars rikskonferens så uttrycket ÖB bland annat
"Att tala om ett nytt kallt krig är missvisande..." och "Någon förhöjd risk för väpnat angrepp mot Sverige ser vi inte idag."
Tittar man på den senaste utvecklingen i Ryssland och i vårt närområde så anser jag att Agrells analys är korrekt. Om detta skrev jag den 12 oktober förra året i mitt mest lästa inlägg på bloggen "Ny normalbild eller nytt kallt krig". Sedan dess har det skett ytterligare ett antal händelser som pekar på att utvecklingen går åt helt fel håll. Under veckan så har man dessutom flyttat fram Iskander till Kaliningrad vilket, om uppgifterna stämmer, innebär ett stort kliv upp på kalla krigstrappan.

Läs även Rolf K Nilsson i samma ämne.

17 kommentarer:

  1. Vet inte om ord som "Kallt Krig" är den bästa termen för vad som händer just nu. Som jag ser det är vi mitt inne i en akut upprustningsfas där en sida (gissa vilken) konsekvent övar med betydligt större styrkor i realistiska och krävande övningar. Det pågår krigsförberedelser mot Sverige och våra grannar, där man ämnar se till att våra styrka sidor ska neutraliseras och att våra militära förband och de samhällsfunktioner som stödjer dem ska förbekämpas.

    "Kallt Krig" är ord som förutsätter någon sorts balans. Detta tror jag för många svenskar leder tanken fel: "Det hände ju inget" (vilket det absolut höll på att göra, men det är så folk ser på det idag).

    Att klart säga att det pågår krigsförberedelser och upprustning är att rikta in sig på det akuta i det hela, en uppladdning som i närtid kan leda till en överraskande konflikt. Situationen har på så vis *mycket* mer gemensamt med tiden före första eller andra världskriget, och bör i min mening hanteras därefter.

    Det finns inget kallt med detta, utan detta är en i allra högsta grad varm och pågående kris.

    SvaraRadera
  2. I anslutning till analysen ovan vore det intressant att se en bedömning av den pågående ryska informationsoffensiven mot Norden. Är vi i "ruta fyra" i ryska strategin för hybridkrigföring?

    Det som man ser i media är relativt oroande:
    - anklagelser om finsk revanschism.
    - skämt i ryska media om den "trevliga" ockupationen av Gotland 1808, med dansanta officerare...
    - demonisering av Carl Bildt
    - Svensk politik som en viktig orsak till kriget i Ukraina
    - etc

    Jag har inte sett någon kommentar från våra politiker eller från den eventuella rest av psyk-försvar vi har kvar
    kring detta. En genomgång kunde kanske bidraga till att fler, inte minst politiker, ser allvaret i situationen. Ett land som Ryssland låter inte media eller officiella företrädare torgföra sådant här utan en bakgrund och centrala beslut.
    Per Tengblad

    SvaraRadera
  3. Det är väl knappast bara M och C som har trovärdighetsproblem. När stridshingsten styrde var Hultqvist stor i orden men nu vill sossarna bara ge en bråkdel av miniminivån. Samtidigt ska man ha nya ubåtar och fler Gripen. FM säger minst 6 miljarder per år, regeringen ger mindre än 1 miljard.

    De enda som är trovärdiga är SD, V och MP. SD eftersom de länge talat om försvarets behov och i sina budgetförslag visat att de är beredda att skjuta till de medel som krävs, V och MP för de har aldig gjort någon hemlighet av att försvaret är sist på deras prioritetslista.

    SvaraRadera
  4. I morgon Lördag kl.12.55 Ekots lördagsintervju : Gunnar Karlson, chef MUST.
    Sänds även kl. 19.03 och natten mot måndag kl. 04.30.

    Det skall bli intressant att höra vad MUST har att säga. Den fd.Regeringen tonade ner alla hot och drog ner anslagen. Ingen större skillnad på den nya när det gäller anslag.
    Märkliga skillnader mellan dagliga nyheter och den politiska bedömmningen. ÖB verkar tyst.
    Vid ett allvarligt läge borde väl försvarsmakten höja rösten, så vad skall jag tro?

    SvaraRadera
  5. Apropå att försvara Gotland eller inte så måste definitivt sägas att det var mycket bättre förr när Vi hade en krigsmakt värt namnet och allmän värnplikt.
    Gotlands garnison bestod av P18, A7 och LV2 från armén och KA3 från kustartilleriet. Arméförbanden utbildade personal för en pansarbrigad, PB18 med en ca, 6.000 man och dessutom ett antal lokalförsvarsförband bestående av cykelskyttebataljoner och värnförband.
    KA3 utbildade personal till en kustartilleribrigad, KAB 6 vilken tillsammans med ingående arméförband bestod av mellan 3.000 till 5.000 man.
    Flottan låg med hög beredskap i Fårösund och/eller Slite med Spica II / Robotbåtar.
    Flygvapnet hade en dygnet runt stående bastropp för tillgång till tankning och service för incidenten / krigsplacerad 4. grupp + reserv av J 35 F (F2) från Martin Gul, F13 samt med möjlighet till A -service, tankning och snabbtankning av andra flygplanstyper.
    Vid beredskapsgraderna "Lystring och Givakt" så fanns inneliggande årsklass + inneliggande rep.förband + flottans beredskapsfartyg + 4. grupp från Martin Gul utplacerade enligt förutbestämda planer.
    Några tusentals man var stridsberedda inom några timmar och vad har Vi idag med det svenska "insatsförsvaret", någon som vet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. En imponerade försvars-vilja, även med dagens mått mätt. Trots det avfärdas det som 'invationsförsvaret' , men är det inte just det som behövs på Gotland. Fd.generaler som haft ansvar och tjänst inom Gotland borde väl göra den jämförelsen och lägga fram vad som idag skulle vara nödvändigt för att sätta en tröskel för angrepp. Ett starkt försvar på Gotland skyddar hela mälardalen med 3 miljoner människor.

      Radera
    2. "En imponerade försvars-vilja", javisst var det så!
      Under 1970 - talet så besökte ett antal utländska militärer en svensk övning. En amerikansk marinkårsofficer följde inryckning av ett infanterikompani repsoldater ute på mobiliseringsplats/-förråd där rep. soldaterna utrustades, sköt in sina vapen, övade fältskjutning i grupp, pluton och kompani. Därefter vidtog en stridsskjutning med skarp ammunition och förbandet kunde utgå till övningen.
      Den amerikanska marinkårsofficeren var mäkta imponerad och fällde följande kommentar; "Vi har inte tillstånd att öva Vår reservpersonal i stridsskjutning med skarp ammunition så snabbt efter inryckning".
      Denna jämförelse är sagd av en amerikansk marinkårsofficer i den professionella amerikanska marinkåren mot den baktalade och, av svenska experter, oduglighetsförklarade svenska värnpliktsförsvaret.
      Men det var några år sedan och det var kanske mer "krut" i dåtidens svenska värnpliktiga än vad det är i dagens "curlade" ungdomar (potentiella värnpliktiga).
      "En imponerade försvars-vilja, även med dagens mått mätt".
      Javisst var det så!

      Radera
  6. Tack för ett bra inlägg!

    Tyvärr verkar inte moderaterna och allianspartierna fattat att det faktiskt i slutänden handlar om svensk säkerhet och inte bara att försöka plocka politiska poäng. Agendan är dock för uppenbar, så resultatet blir nog att många tappar det lilla förtroende som de eventuellt har kvar.

    /Jocke

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Agendan är dock uppenbar". Dessa ord fastnade och jag började tänka på hur agendan egentligen ser ut.

      Alla partier är i totalt samförstånd eniga att den "nya" omvärlden kräver en ny kanon på Gotland.
      (på något oförklarligt nymoderat sätt blir detta också en stor satsning i Skaraborg som gagnar hela landet)

      FM anser att kanonen i nuvarande ekonomiska läge gör mest nytta någonstans på fastlandet.
      Dessutom skall de numera alltid levereras i par och döpas som en av varje kön. Exempel; kanonerna
      Astrid och Sture.
      Centern vill givetvis tillsätta minst en utredning och en analysgrupp.
      Vänsterpartiet tycker inte om kanoner och om det skall finnas en så ska den peka åt ett annat håll.
      MP vill göra hela ön till ett natura 2000-område och där växer inga kanoner. Dessutom vill man minska på tillträdet till stränderna vid sjöfåglarnas häckningstider.
      Fp vill ha en kanon genast och reser runt på landets museer och letar "lågt hängande frukter".
      Efter att ha konsulterat finansen ser inte de nya Moderaterna något behov till ett sådant särintresse. Vem kan vara intresserad av Gotland när det inte är Almedalsvecka? Flytta veckan till Grästorp och gläd Skaraborgarna.
      Förre Fömin vill, i sann samförståndsanda, att beskrivningen till kanonen, om det blir någon, skall översättas till flera språk.
      KD inväntar de nya Moderaternas beslut och ståndpunkt.
      S tycker ÖB och FML pratar skit och vill ha minst en kanon installerad på ön snarast. (obs. snarast ej definierat) UD vill dock ha med ett förbehåll om att Putte skall vara med i remissrundan så han inte skrämmer vår utrikesminister igen. Hon undrar också om man inte köpa kanonen från Saudi?
      Sd vill finansiera ett flertal kanoner på ön och samtidigt förklara hela ön som skyddsområde där utlänningar ej är tillåtna att vistas.

      Bland bloggnördarna debatteras kalibrar, räckvidd, kustrobotsystem, sensorer och vissa dillar om underhåll och sån skit.

      Vad blir då resultatet av alla dessa beslut och funderingar.

      V inget.
      MP inget.
      C sedvanligt svammel om utredningar och mer analyser.
      Fp djupa brösttoner som sakta klingar av till ett ynkligt pip som ingen annan i alliansen någonsin hör.
      De nya Moderaterna, ivrigt påhejade av KD, föreslår historiskt stora satsningar, som är bra för Skaraborg, finansierade krona för krona. De letar i skrivande stund efter den första kronan.
      Sd lägger fram ett nytt finansierat förslag med vissa förbehåll. Ingen verkar bry sig.
      S vill men förmågan brister.
      ÖB och FML försöker på ytterligare sätt att förklara de olika stegen, trappan som skall besegras och andra tungomål. Man konstaterar dock på slutet att allt går enligt plan och är frid och fröjd. Eventuellt kan man tänka sig att placera någon av de högt prioriterade tunga orkestrarna på ön.

      Bland bloggnördarna debatteras kalibrar, räckvidd, kustrobotsystem, sensorer och vissa dillar om underhåll och sån skit ett varv till.

      När agendan är genomkörd återstår bara att konstatera att det ute i verkligheten, som pessimisten beskriver det, inte kan bli sämre.
      Jag som då är en obotlig optimist säger att det kan det visst:-)


      F.d. Teaterdirektören.

      P.S. Blir det då någon kanon på Gotland? Om Alliansen vinner nästa val så kommer de troligtvis tillsätta en bred utredning om behovet av eldunderstöd för hela landet efter 2045.

      P.S.2 Letar man ivrigt kan man eventuellt hitta spår av ironi i kommentaren.
      P.S.3 En firma vid namn ISIS, verksam bl.a. i Irak är villig att sälja en 40 cm f.d. fartygskanon till billigt pris. En svensk delegation som inspekterat pjäsen har dock invändningar mot att mynningen är igensvetsad. Enligt firman skall detta inte begränsa pjäsens verkan eller syfte?

      Radera
  7. "ÖB verkar tyst."

    Likt alla generaler törs han väl inte säga vad han egentligen tycker innan pensionsdagen passerats.

    SvaraRadera
  8. FB 96 var det första riktiga vägskälet. JAS ds3 låg i stöpsleven, ÖB var flygare och Tage G hade blivit Fömin. Dock stod det stora slaget om begreppet återtagning. Det visade sig, föga överraskande vara ett riktigt "gummiband" att dra i. Det skulle etableras tydliga "milstolpar" då omvärldsutvecklingen skulle värderas mot ett behov av återtagning av militär förmåga. På direkt fråga till Tage G om det satts upp tydliga kriterier för händelser som till sin karaktär skulle utlösa en återtagning, gavs svaret att det var det rådande läget som avgjorde detta.
    I följande FB gjordes samtidigt en avgörande förändring. FM som tidigare gjort och skrivit det inledande kapitlet om omvärldsutvecklingen skulle nu inte göra det längre. Istället skulle Försvarsdepartementet själv svara för denna. Det gäller än idag, med konsekvens att redan i starten har Försvarsmakten och departementet (regeringen) olika utgångspunkt vad gäller hur världen ser ut och eventuella hot mot Sverige.

    Läser man de senaste Försvarsbesluten ser man ordrika beskrivningar om allt annat i "fjärrområdet" och torftiga meningar om närområdet.

    Skapandet av myndigheten Försvarsmakten i anslutning till FB 96 medförde också situationen att när ÖB är tyst så är alla i myndigheten också tysta. Konsekvensen blev en organisation, där de flesta som borde säga något resignerade och inväntade pension, vid ca 60. Motivet för pensioneringen berodde uteslutande på att de nått så hög grad, att det inte fanns någon befattning att sätta dem på.

    Den ende som nu kan höja rösten är ÖB. Det kanske han gör, men sedan går han i pension, eller skickas till någon internationell befattning där han på sin ålders höst kan njuta sitt otium. Om han säger något, är det för sent att ha någon påverkan och därtill verka trovärdigt. Så grundtipset är att han är tyst.

    SvaraRadera
  9. Visst måste vi stärka försvaret, ingen tvekan om detta. Men varför denna panik, varifrån skall Ryssen komma menar ni. Vi är ju omgivna av NATO länder som alla upprustar. Ryssen har nog att göra med att slå ut dessa innan man ger sig på oss. Annat var det förr då hela östra Östersjön låg vidöppen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ryssen kan komma från gamla Köningsberg med omgivningar. Om han väljer att luftlandsätta kan han komma från Sibirien, han behöver bara tanka på vägen mot Gotland.

      Radera
  10. Generalen emeritus Karlis Neretnieks har ett utmärkt svar på Jan Burmans fråga i sin blogg idag.
    Per Tengblad

    SvaraRadera
  11. Gotlands sak är vår!
    Vi borde kanske förstärka med två brigader, men var skall vi ta dem ifrån?
    Det är kanske säkrast att börja med ett förstärkt hemvärn och sedan succesivt bygga upp reguljära förband. Men det tar tid och det kostar.

    SvaraRadera
  12. Kanske lugnast att vänta tills alla gamla generaler och överstar är pensionerade så kan de nya generalerna lugnt luta sig tillbaka och njuta av den helproffsiga plutons och kompani armé som Sverige numer besitter.
    En stor och respektingivande manöver innefattar ca 700 man och i dessa 700 man så ryms det en hel rad med bataljoner, tänk när jag var på manöver så krävde en bataljon 700 man på egen hand, utvecklingen har verkligen gått framåt.
    Flygvapnet är extremt skickliga på at gruppera ut sina flygplan i busken, dock bara en buske i taget och bara på vardagar,
    Flottan är stoltare och modernare än någonsin, ubåtarna som kränker oss vågar inte längre gå i uläge utan tvingas visa sig på ytan nära Sthlms kajer.

    Vi får vara stolta över att våra brigader numera övas i form av stabsövningar på närmaste kursgård.

    Vårt försvar i HKV´s beskrivning är misstänkt likt trollkarlens hatt, allt i form av förvarsförmåga kan dras fram ur hatten när politikerna och militären drar igång debatten.

    SvaraRadera
  13. Det går naturligtvis att förstärka hemvärnet, ex. på Gotland, på avgörande sätt inom kort tid. Baserat på den gamla militära infrastrukturen så finns det före detta värnpliktiga från såväl, luftvärn, KA, pansar och pansarskytte på ön.

    Nu skall HV få ny granatkastarkapacitet, enligt Försvarsministern. Det vore kanske klokt att "på försök" utrusta HV på Gotland kraftfullt som ett första steg i "åter-militariseringen". Ex. med ett lätt HV-LV kompani, ett HV-KA sjömålsrobot-kompani samt en lokal pansar-reservpluton som kunde bemanna några av de 14 vagnarna medan det flygs in ett kompani från fastlandet. En HV-pansartross pluton som kan färdigställa vagnarna vore heller inte så dumt.
    Per Tengblad

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna