7 augusti 2014

När snålheten bedrog visheten! (Uppdaterat 7/8 23:30)



Före detta överbefälhavare Håkan Syrén myntade inför försvarsbeslutet 2004 ett uttryck som jag alltid har ogillat skarpt. Det var i samband med att Försvarsmakten skulle omstöpas från en myndighet med nationellt fokus i såväl krig som fred till en spelare som skulle "släcka krishärdar" på den internationella spelplanen som följande sades. "Jag har ingen backspegel - jag ska inte åt det hållet" 

Frågan som ställdes till en vedhuggande Syrén som skickades ut på DVD till all personal i Försvarsmakten handlade ungefärligen om vad han såg i backspegeln när man nu stöpte om hela Försvarsmakten. Jag minns att det var många då som tyckte det var häftigt att ÖB svarade så. Själv undrade jag hur man kunde uttrycka sig så? För hur kunde ÖB vara så säker på att allt vi tidigare gjort nu kunde var så inaktuellt? Personligen tycker jag det är viktigt att regelbundet titta i backspegeln av flera anledningar. Framför allt för att lära av såväl tidigare framgångar som av misstag.

Det här inlägget kommer ånyo att avhandla helikopterresurser och min bestämda uppfattning om att helikoptern är värd sin vikt i guld. Ni som tröttnat på att läsa mina inlägg om helikoptrar får sluta läsa här, ni andra kan fortsätta.

Det verkar dessutom av vissa anses fult och fel att redan nu, när branden fortfarande pågår börja analysera och dra vissa initiala slutsatser. Jag håller inte med. Analysera kan man göra över tiden. Det gäller däremot att ha ett öppet sinne och inte hugga något i sten. 

Inför det här inlägget har jag även plockat upp Syréns bortkastade backspegel och tittat på hur Försvarsmaktens helikopterresurser nyttjades tidigare i dessa sammanhang. Jag har även studerat vad man sa angående skogsbränder i de två senaste helikopterutredningarna.


Försvarsmaktens roll i skogsbrandbekämpning fram till 2002

På den tiden Försvarsmakten svarade för SAR-beredskapen i Sverige, vilket man har gjort sedan mycket lång tid tillbaka, så användes helikoptrarna vid behov parallellt av den kommunala räddningstjänsten. Mot bakgrund av att samarbetet var så bra och effektivt så skrevs 1998 ett avtal som innebar att Räddningsverket skulle betala 9 procent av kostnaderna för systemet, som då uppgick till 18 miljoner kronor. Ett nära samarbete mellan Försvarsmaktens helikopterresurser och räddningstjänsten utvecklades dessutom på de orter där helikoptrarna var baserade och man satte t.ex. upp RITS-styrkor.

Det upprättades planer och förteckningar över hur resurserna var fördelade som distribuerades till kommunerna genom Räddningsverkets försorg. Nedanstående är Försvarsmaktens resurser för skogsbrandsläckning som kunde sättas in 1999. De helikoptrar som stod i SAR/FRÄD-beredskap (flyg- och sjöräddning) kunde sättas in omedelbart. Övriga resurser oftast inom ett dygn eller snabbare.




Summerar man antalet medeltunga helikoptrar så får man ihop över 30 stycken, och antalet brandtunnor kan summeras till ca 25. Lägg där till att besättningarna var många, de var övade att flyga brandtunna, höll god flygtrim p.g.a. omfattande militär övningsverksamhet i kombination med regelbundna sjöräddningsuppdrag under svåra förhållanden. Dessutom kan vi konstatera att det fanns helikoptrar spridda över hela Sverige vilket givetvis är en fördel då en brand kan uppstå var som helst i vårt avlånga land.

Tiden efter försvarsbesluten 2000 och 2004

Det var inte bara det militära försvaret som sköts i sank i samband med dessa försvarsbeslut. Även stora delar av förutsättningarna för att bidra med stöd till samhället sköts i sank.

Försvarsmakten ansåg att stödet till samhället hade varit så omfattande att det påverkat den militära verksamheten negativt. 

När jag pratar med flygförare på helikopter som var med under den här tiden så hävdar de nästan alltid motsatsen. De menar istället att detta gav positiva synergieffekter. Man kunde genomföra en ubåtsjaktövning samtidigt som man stod i SAR-beredskap, man fick bara tanka med lite kortare mellanrum. Att genomföra skarp sjöräddning under dåliga förhållanden innebar omvänt att man under mörker och svåra förhållanden kunde gå ner över en mindre fjärd inomskärs och sjösätta sonaren under ubåtsjakt. Fråga gärna någon hur det ser ut i dag med den saken.

Men detta var inte regeringens uppfattning, och således inte heller HKV uppfattning. I budgetpropositionen för 2002 ansåg regeringen att stödet till samhället med helikopter blivit så omfattande att det begränsade myndighetens möjligheter att genomföra den grundläggande förbandsverksamheten. 

Med utgångspunkt i inriktningen att stöd till samhället inte ska vara dimensionerande för Försvarsmakten så gjorde regeringen genom en regleringsbrevsändring det möjligt för myndigheten att begränsa denna form av stöd.

Det var delvis av denna anledning som avtalet med räddningsverket sades upp i sin helhet 2002 och därmed hade man inte längre något avtal med Försvarsmakten om tillgång till SAR-helikoptrarna för brandbekämpning. Senare så sades även Försvarsmaktens avtalet upp med Sjöfartsverket avseende helikopter i beredskap på olika platser i Sverige för sjöräddning.

Stödet kunde och kan fortfarande dock erhållas under förutsättning att det handlar om olycka, rekvirerades av räddningsledare och om Försvarsmakten hade någon resurs det vill säga, vilket inte längre var säkert med anledning av de omfattande avvecklingarna av hela Försvarsmakten 2000 och 2004.


Inriktningen från 2009

I propositionen som ligger till grund för 2009 års försvarsbeslut anger regeringen att Försvarsmakten fortsatt bör kunna bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. Förutsättningen för detta bistånd är dock att det kan ske inom ramen för myndighetens befintliga resurser och förmåga. Stödet ska kunna inordnas i myndighetens ordinarie verksamhet och får inte bli dimensionerande eller utgöra ett hinder för den ordinarie verksamheten.

Det var också med hänsyn taget till ovanstående som den helikopterutredare som särskilt skulle utreda huruvida Hkp 4 (Vertol) skulle avvecklas eller inte, till slut rekommenderade avveckling. En utgångspunkt för utredningens ställningstagande i delfrågan om att Hkp 4-systemet inte bör vidmakthållas ytterligare en tid är att förmågan till stöd till det civila samhället inte får vara dimensionerande samt ska ske inom ramen för Försvarsmaktens befintliga resurser och förmåga.

Utredningen tolkade utredningsdirektiven i enlighet med ovan angivna principer och att det därför inte bör föranleda en förändrad dimensionering av myndighetens helikopterförmåga för att öka kapaciteten att stödja det civila samhället, t.ex. vid större olyckor.

Helikopterutredningen

I helikopterutredningen från 2008 behandlade man skogsbränder i relativt stor omfattning. Avseende Försvarsmaktens bidrag skriver man följande.
När Försvarsmaktens helikoptrar sätts in för att bekämpa skogsbränder är ofta både helikoptertyp och besättning överdimensionerade för uppdragen, vilket medför stora och onödiga kostnader. 
Jag är inte helt säker på att alla kan instämma i detta. Två förare och en färdmekaniker på en större helikopter är knappast för mycket. Jag har väldigt svårt att förlika mig med detta påstående.

Vid den pågående skogsbranden i Sala gjorde en Hkp 16-besättning en ren hjälteinsats då man räddade ett antal simmande personer i en sjö efter att de blivit omringade av branden. Eftersom Hkp 16 varken har ytbärgare eller vinsch (vilket är olyckligt i sig) så fick helikopter hovra så lågt över vattenytan att besättningen kunde dra upp folk ur vattnet - in i helikoptern. Helikopterutredningens text känns då helt plötsligt obsolet... 

Vidare skriver utredningen följande:
Försvarsmakten bör även framgent kunna användas för skogsbrandsbekämpning. Försvarsmakten ska dock ses som en kompletterande och förstärkande resurs, snarare än som en huvudresurs. Vid riktigt stora bränder kommer Försvarsmaktens helikoptrar att fortsatt utgöra en viktig reserv för samhället.

Det är viktigt att Försvarsmaktens helikopterpiloter får öva på skogsbrandsbekämpning. Det är också viktigt att det finns tillgång till vattenbehållare till de nya helikoptermodeller som anskaffas.
Att man inte har lyckats med att uppfylla den sista rekommendationen om att anskaffa vattenbehållare till nya helikoptrar står helt klart i dag. Det är enbart de tre gamla Hkp 10 som ska avvecklas som i dag kan flyga med brandtunna. De nya helikoptrarna har tyvärr inte den möjligheten i dag, varken Hkp 14 eller Hkp 16.

I utredningen skriver man också att enligt Räddningsverket så finns det i dag inte några kända exempel på att det rått nationell resursbrist avseende helikoptrar för skogsbrandsbekämpning. Man säger dock att klimatförändringarna kan komma att innebära att det blir vanligare att det samtidigt pågår flera skogsbränder runt om i Sverige, något vi har fått facit på nu. Så blev det.

Vidare anser helikopterutredningen att det är viktigt att det finns en tydlig och effektiv ordning för hur prioritering av helikopterresurser i samband med skogsbränder ska gå till. Man menar att det är svårt att se att länsstyrelserna ska kunna svara för en effektiv prioritering av helikopterresurser, då flera kommuner i olika län är inblandade. Utredningen föreslog därför att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör överta ansvaret för räddningsinsatser och sköta nationella resursprioriteringar. Så har det inte heller blivit, vi kan i dag höra om att ledningen av resurser är mycket oklar.

Något som är extra anmärkningsvärt i utredningen är man särskilt skriver att SAR-helikoptrarna inte ska utrustas för att släcka skogsbränder. Det är alldeles uppenbart att man har följt just det direktivet i dagsläget. För några helikoptrar från Sjöfartsverket, som i dag ansvarar för sjöräddning har inte synts till i Västmanland under pågående bränder.


Här och nu!

Det är uppenbart många som fortfarande inte förstått varför Försvarsmakten inte längre kan ställa upp med lika många helikoptrar för brandsläckning nu som då. Senast i dag läser jag en ledarekrönika av Irene Wennermo i Aftonbladet.
Det finns många frågor som ännu inte fått något tillräckligt bra svar.
Varför sattes inte samtliga av Försvarsmaktens helikoptrar in? De som använts för vattenbombning motsvarar bara en liten del av Försvarsmaktens samtliga helikoptrar.
Anledningen har jag beskrivit här ovan i detta inlägg.

Karin Enström anser som ansvarig minister att läget är mycket allvarligt, men menar att resurserna som finns räcker till. Kollegan Wiseman som både skrev en debattartikel, och intervjuades i samma inslag som ministern var precis som undertecknad av en helt annan uppfattning. Beredskapen är inte tillräcklig och resurserna är för få. I detta har medhåll även från Allan Widman (fp) nu kommit där han ånyo vill utöka Försvarsmaktens stöd till samhället. En uppfattning jag helt och hållet delar även om de militära uppgifterna givetvis måste gå i första hand.

Karin Enström å sin sida säger att vi faktiskt har trettio helikoptrar och som vanligt passar hon på att säga att vi nu stärker förmågan. Det hon inte säger - kanske hon inte vet(?) - är att dessa inte kan genomföra brandsläckning i dag.




Helikoptrar eller flygplan?

I debatten har även frågan dykt upp huruvida Sverige borde anskaffa egna brandflygplan motsvarande de som nu rekvirerats från Frankrike och Italien. Den här debatten känns väldigt populistisk, i synnerhet när det kommer från Miljöpartiet.

Lite fakta i målet.

Ett brandflygplan av den typ som nu används, Bombardier 415, kan användas till en enda sak - att släcka bränder. En helikopter kan förutom att släcka bränder användas till minst tio andra saker också. Vid en skogsbrand till transport av personal och materiel som exempel.

Tillverkaren av detta flygplan (som gärna vill visa flygplanets förträfflighet och tar i i underkant) anger att det krävs 1340 meter för att landa, fylla och starta. Det förutsätter noll tveksamhet hos piloten. Sträckan anges vid havsytans nivå och vid 13 grader celsius. Skogsbränder i Sverige brukar sällan inträffa vid denna temperatur utan i stället vid 25-30 grader och inne i landet varför sträckan ökas. Dessutom är inte svensk normaltall 15 meter hög (vilket typfallet är beräknat för). En svensk tall mitt i skogen invid en sjö är oftast över 30 meter hög. Således ökas den hinderfria sträckan avsevärt.

Min flygande kollegas bedömning är att det kommer krävas minst 2 kilometers hinderfri sjö, dessutom bör området vara cirkulärt eftersom man i mycket hög grad är beroende av vindriktningen för att starta och landa. Den som har flugit över Sverige kan konstatera att vi har väldigt mycket vattendrag och små sjöar. Men då har man också konstaterat att hinderfria sjöar med minst 2 km cirkulärt område är färre.

Som en jämförelse kan en helikopter hämta vatten i nästan vilken lite bäckfåra som helst genom att hovra över platsen. Flexibiliteten är enorm. Helikoptern kan dessutom landa och tanka i stort sett var som helst. Flygplanen kräver ett flygfält, dessutom är det bra om man inte landar där brandröken ligger tät.

Det är lätt att kräva flygplan när det saknas helikoptrar, men jag anser att det är fel väg att gå. Helikoptrar är betydligt mer flexibla.

Sammanfattning och förslag

Istället för att kräva flygplan så tillse i stället att Försvarsmaktens samtliga medeltunga helikoptrar utrustas med brandtunna. Att flyga denna profil kräver enligt flygförare begränsat med träning. Det är inte mycket svårare än att flyga med annan hänglast vilket också är en militär uppgift.

Tillse även att Försvarsmakten ånyo erhåller uppgiften att hålla viss beredskap för att stödja samhället med såväl sjöräddning samt brandbekämpning. I dagarna har FM erhållit uppdraget att kunna stödja Polisen med transport av nationella insatsstyrkan. Inom ramen för detta måste samma helikoptrar och besättningar kunna merutnyttjas. Att enbart sitta och vänta på samtal från NI och inte kunna göra något annat är ett resursslöseri utan dess like.

Att enbart förlita sig på de små civila helikoptrar som i dag mycket förtjänstfullt flyger och släcker anser jag dock inte är tillräckligt. Man skall betänka att dessa små tar 500 liter i en vända. En helikopter från Försvarsmakten kan med nya moderna tunnor ta minst 3000 liter. Räknar vi om detta så kan vi konstatera att den lilla civila helikoptern måste flyga upp till sex gånger så många rundor för att komma upp i samma vattenvolym som en helikopter från Försvarsmakten gör på en runda.

Hade kapaciteten motsvarande den som fanns vid Tyrestabranden funnits och satts in direkt så hade förloppet sannolikt sett helt annorlunda ut. Hade ett 15-tal helikoptrar ur Försvarsmakten bärandes 3000 liter i varje runda bekämpat branden tillsammans med räddningstjänsten på marken under de första dygnen är jag övertygad om att branden varit under kontroll nu. Låt oss ta med oss den reflektionen när regering, myndigheter, länsstyrelser och kommuner på sikt ska analysera och utvärdera de pågående händelserna framöver.

Uttrycket "det är dyrt att vara fattig" passar sällsynt bra in även på detta. Läxan bör vara att aldrig spara på vår säkerhet.

Läs även: Sjätte mannen


Uppdatering 7/8 12:00

Det finns ett antal frågor som är ständigt återkommande i kommentarer, på twitter och i debatten runt skogsbranden. Det är frågor som jag bedömer Försvarsmakten alternativt FMV bör kunna svara på för att reda ut begreppen.

  • Är vattenbehållare för brandbekämpning beställda till Försvarsmaktens två nya medeltunga helikoptertypem Hkp 14 och Hkp 16. I dagsläget finns enligt uppgift ej förmågan på dessa (18+15=32) helikoptrar. Vad gäller?
  • Finns samtliga av de äldre brandtunnorna som åskådliggörs av räddningsverkets bild här ovan kvar inom Försvarsmakten?  Om så är fallet varför går dessa inte att använda på Hkp 14 och Hkp 16?
  • I dagsläget kan enligt uppgift enbart de äldre Hkp 10 bära vattentunna för skogsbrandbekämpning. Hur många sådana helikoptrar finns i dag i flygbart skick och hur nära förestående är avvecklingen av dessa? Enligt uppgifter som nu figurerar så har avvecklingen redan påbörjats.

Det vore bra om dessa frågor kunde besvaras i syfte att klargöra vissa sakförhållanden.


Uppdatering 7/8 12:30

TV4 och Ulf Kristoffersson intervjuar statsministern och ställer frågor bl.a. om Försvarsmaktens helikopterresurser.






Uppdatering 7/8 23:30

Försvarsmakten har genom informationsdirektör Erik Lagersten nu svarat på ovanstående frågor rörande utrustning till helikoptrar som jag ställde tidigare. Jag fick ett personligt svar inom en timme att informationen fanns och att frågorna skulle besvaras. Det här är riktigt professionellt hanterat. Jag tror inte någon annan svensk myndighet hanterar informationsärenden så snabbt.

Svaret från Försvarsmakten innebar precis som vi trodde att utrustningen inte fanns tillgänglig här och nu, men är på gång. Låt oss hoppas att denna utrustning integreras innan samtliga Hkp 10 hinner avvecklas, för då står vi helt utan brandbekämpningsförmåga. Jag tro nog det är lämpligt att besättningarna under kommande vår flyger några övningspass brandtunna också, det kan komma att löna sig med tanke på vad som har hänt denna sommar!


Irene Wennemo på Aftonbladet skriver i dag en ny ledare i ämnet skogsbranden och regeringens agerande med information baserat på den här bloggen. Omnämnandet och länken hit har gett en hel del trafik under dagen. Tack för det.

För övrigt har media varit frekventa besökare av bloggen i dag vilket givetvis är roligt, och förhoppningsvis snappar man upp några fakta som bidrar till en bättre, och framför allt mer sakriktig nyhetsrapportering.




Angående diskussionen som har förevarit om Sverige ska skaffa flygplan för brandbekämpning så blev jag i dag tipsad om ett klockrent Facebookinlägg signerat helikopterflygföraren Stefan Carneros. Det blir väldigt enkelt när någon med erfaranhet och förstahandsuppgifter förklarar en sak så enkelt och så träffsäkert. Läs och begrunda. Carneros har själv mångårig erfarenhet från brandbekämpning med helikopter. Vidare så är det i sammanhanget mycket intressant att höra vad han och Martin Malmborg, båda f.d. besättningschefer på Hkp 4 hade att säga om den stundande avvecklingen av systemet 2008.
Det innebär att vi får ett glapp på kanske ett eller två år, där vi inte kan hjälpa till vid bränder på det här sättet. det blir tyvärr en jättestor svacka, berättar Martin Malmborg, kapten vid en av de besättningar från 5:e divisionen från Ronneby som bekämpat elden vid Rippestorp.

Varken han eller Stefan Carneros, divisionschef, tycker att Vertolhelikoptern ska tas bort.

- Det är en helikopter som kan användas i stort sett till allting eftersom den är så bred. Konstruktionen är oslagbar, säger Stefan Carneros.

60 kommentarer:

  1. Naturligtvis borde alla helikoptrar vara utrustade och tränade för brandbekämpning.
    Men min undran är varför man inte kan bygga matning med rörledningar till spriklers som placeras ut i terrängen. Små slangar som gubbar skall stå och hålla på plats. Det saknas en mer utvecklad infrastruktur av ’brandförsvaret’. En större mängd vatten till ett sprinklersystem, helikoptrar för den första viktiga insatsen, eftersläckning och brandgräns med rörsystem. Några av mina synpunkter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I dagens presskonferens 8 aug kl 13:00 nämnde försvarsmaktens person som satt vid podiet, med reservation för att jag hörde fel, att man dragit ut 56 mil slang i terrängen och att det är nu 200 personer från försvarsmakten som i 3-skift hjälper till med att ompositionera dessa slängar och annat som brandkårerna behöver hjälp med.

      Tanken låter lockande att ha ett gigantiskt sprinklersystem längs med tex dom större vägarna som man kan dra igång vid behov och vattenbegjuta terrängen med men jag tror nog att kostnaden för detta och framförallt att hålla det i skick över längre tid samt kunna trycka ut den mängden vatten är en ekvation som inte går ihop.

      I en skogsbrand av den här kalibern behöver man brandgator som är flera hundra meter breda för att elden inte ska luftvägen ta sig vidare (vilket sker i vindbyarna).

      Det är också så pass torrt att man även behöver vattenbegjuta hela träden (och inte bara längs marken) vilket naturligtvis också ställer till det för ett sprinklersystem modell större.

      Jag tror att när röken har lagt sig att man (och denna man är nog MSB tillsammans med Trafikverket mfl) får se till att man har fler naturliga brandgator i terrängen så att det blir lättare att avgränsa och framförallt naturligt begränsa branden från att sprida sig, framförallt dit människor är bosatta.

      Den stora mängden rök ställer till med problem inte bara i närområdet utan även långt bort och det hade varit en fördel av flera skäl om branden hade varit begränsad i sektioner istället för att 15x15km ska gå upp i rök.

      Radera
  2. Estoniakatastrofen får inte förglömmas där det fanns mer helikopterresurser än det finns idag.

    SvaraRadera
  3. Mycket bra sagt Skipper! Jag undrar hur länge Karin Enström tror att hon lura svenska folket?

    En helikopter är väl inte heller lika beroende av fri sikt som ett brandbekämpningsplan? Dels så har man ju längre tid på att välja dumpningsplats och dels så har man ju mindre vatten med sig och riskerar därför inte skada personal på marken på samma sätt.

    SvaraRadera
  4. Man glömmer så fort.

    ”Att ställa upp oerfarna nyinryckta värnpliktiga i 18 års åldern mot en brandvägg som är 10 kilometer bred där elden hoppar över från trädkronorna låter ju som en väldigt smart ide,,,,,,,”
    Detta är en del av en anonym kommentar på din blogg Skipper.
    Hur var det nu igen?
    1. Innan de värnpliktiga gick sitt första pass som beredskapspluton/kompani fick de utbildning av brandbefäl civila/militära. Lite beroende på säsong.
    2. De hade oftast egna hjälpmedel för brandbekämpning på förbanden. Motorsprutor, slang o.s.v. På vissa ställen fanns röda brandfordon band/hjul med blåljus som tillhörde ME(materielenheten, dåtidens FMlog) samt utbildad personal.
    3. På vissa förband fanns egna brandstyrkor uppsatta av vpl. (jämför gärna med flygets vpl- brandberedskap)
    4. På de flesta övningsfälten fanns materiel och fordon förrådsställda för brandbekämpning.
    (man övade flitigt på den tiden och inte sällan tog det eld som man helst skulle släcka själv.
    Man kan idag se spår av konceptet på de igenvuxna branddammar som ibland finns kvar på de nedlagda övningsfälten)
    5. När säsongen närmade sig fick de befäl/vpl som som skulle ingå i beredskapen utbildning av samverkansbefäl från FM, polis, brandvärnet m.fl.
    6. Man hade gemensamma sambandsmedel och övade med dessa.
    7. Man övade utrymning och evakuering av folk och fä och hade uppgjorda planer/platser inom kommunen som var förberedda. Här var hemvärnet och blå stjärnan oftast djupt involverade tillsammans med det som då hette civilförsvaret.
    8. Förbanden hade egna logistikkedjor av mat-, vatten- och personalersättning m.m.
    9. Våra bandvagnar var väldigt efterfrågade då brandförsvaret saknade egna på den tiden.
    10. O.s.v.


    Många tusen timmar och många tusen värnpliktiga soldater är det som ägnat sig åt slangdragning och/eller eftersläckning under åren. Jag har egen erfarenhet från flera bränder under vpltiden och i det akuta skedet jobbade vi ofta fyra/fem vpl och en/två brandmän tillsammans i grupper.
    Jag vet tyvärr inte hur allt var organiserat men ett exempel som måste ha varit förberett.
    Efter sex timmar av slangdragning i en terräng som gick uppför och utför hela tiden skulle vi avlösas och få äta.
    En transportkedja med 20bilar avgick till en skola.
    Där fanns dusch och rena uniformspersedlar/overaller.
    Vissa klassrum i en del av skolan (tysta delen) var omgjorda till sovsalar.
    Maten serverades i skolans matsal av en blandning av ”skolans mattanter” och lottor.
    Maten tillagades bakom skolan i två kok. Ett från förbandet och ett från lottorna.
    I den andra delen av skolan fanns klassrum med tv och tidningar där man kunde pusta ut en stund.
    Obs! Detta fungerade dag 1 cirka åtta timmar efter larm.

    Tyvärr tror många att det står beredskapsfordon med påhängda motorsputor, färdigpackad materiel tillsammans med utbildad personal som är på rull senast efter en timma, och väntar än idag.
    Det skulle kunna göra det om Hemvärnet gavs uppgiften, utbildning och resurser.

    Dessvärre är det inte bara flygfarkoster vi saknar idag. Det är så mycket annat, vilket befolkningen verkar ha insett vid branden, De översvämmar brandinsatsen med vad de tror vara saknad logistik.
    Så till den grad att man är tvungen att sätta stopp för all mat m.m. som levereras.

    Så här efteråt vet jag också att om det skulle smällt till ännu värre fanns det civilförsvarsförråd ( ibland i anslutning till brandstationerna) med ännu mer materiel.

    Avslutningsvis kan jag berätta att de poliser som tjänstgjorde vid bränderna och dess utkanter var evigt tacksamma för de trafiksoldater och militärpoliser som kunde avlasta dem.

    Så du anonyme, jag tycker det var en smart ide!

    Teaterdirektören.

    P.S. Jag vet att detta även fungerade i Skaraborg en gång i tiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. > Innan de värnpliktiga gick sitt första pass som beredskapspluton/kompani fick de utbildning av brandbefäl civila/militära

      På 70-talet kanske

      Radera
    2. Tittar man tillräckligt långt i backspegeln så är det nog ännu längre tillbaka, än 70-talet, som man började med detta.
      Jag har studerat tiden runt 1990-2000.
      Det gjordes säkerligen olika på förbanden då precis som nu. Vissa var lite bättre och andra lite sämre.
      Vissa hade kanske lite mer "eldfängda" övningsfält och ansåg sig behöva en högre kvalitet på beredskapen?

      Det kanske finns förband där det fortfarande fungerar?
      Det mesta av materielen, både den militära och civilförsvarets, är dock såld eller på annat sätt avvecklad.

      Teaterdirektören.

      P.S. En hel del företag hade en egen brand-,räddningsstyrka med tillhörande materiel från civilförsvaret.

      Radera
    3. Vi gjorde det på 80-talet. //A

      Radera
    4. Vi deltog i skogsbrandssläckning på 90-talet när vi var beredskapspluton men någon annan utbildning än den övning i att kväva elden på brinnande docka som man hade i samband med tårgasövningen hade vi då rakt inte fått innan vi gick vårt första pass (också Skaraborg)

      Radera
    5. Teaterdirektören tack för nostalgitrippen men branden i Västmanland var ingen skjutfältsbrand.

      Radera
    6. Var så god. Var har du fått det ifrån att den pågående branden i Västmanland skulle ha startat på ett skjutfält?

      Teaterdirektören.

      Radera
  5. Historia är ett obrutet led.
    "Den som inte lär sig av det förflutna är dömda att återuppleva det."

    Roger

    SvaraRadera
  6. En sak som det talats väldigt lite om under pågående brand är brandflyget. Där flygklubbar eller FFK tidigare flugit runt över skog och mark för att upptäcka bränder i ett tidigt skede.
    Enligt vad jag känner till så tog staten sin hand från detta för några år sedan. Vissa län har dock bekostat detta själv då de ser att vinsten är mångdubbelt större än kostnaden.
    Jag har inte senaste fakta i ämnet, så rätta eventuellt felaktigheter.

    SvaraRadera
  7. Helt rätt att komma med kritik och förslag på förändringar under pågående förlopp, annars är det ingen alls som lyssnar.

    SvaraRadera
  8. År 1992 brand på Gotland då 1000 ha skog brann ner vid Torsburgen. Då sattes 400 militärer, kommunikationsutrustning, Vertol-helikoptrar med 2m3 tunnor samt fordon pumpar mm. Vid tillfället var det ca 30 grader varmt och blåste 15 m/sek. En sådan brand skulle inte gå att släcka med dagens resurser.

    SvaraRadera
  9. Ugglor i mossen7 augusti 2014 10:49

    Aktuellt igår kl. 21.00. Till att debattera med Lotta Gröning hade man bjudit in MSB:s högsta chef: Generaldirektör Helena Lindberg. Hon kunde inte komma eftersom hon har semester. I stället skickade man enhetschefen Jan Wisén. Generaldirektör Helena Lindberg har dock inte mera semester än att hon kan twittra .... Branden har hållit på i en vecka, och är den största katastrofen (hittills) i Sverige i år... Varför får jag en känsla av att den som är ytterst ansvarig för krisberedskapen gömmer sig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det bästa var ändå när Wisén svarade att "vår beredskap är god". Den har man ju hört förut.

      Radera
    2. Vi tsunamikatastrofen 2004 gick Laila Freivalds på teater medan Berlusconi sände ner flygplan för att hämta hem Italienare (döda och levande).

      Radera
    3. Hon kanske snart får tid att sitta i damturken på Sturebadet med Bermudez-Svankvist.

      Radera
    4. Tobias med koll7 augusti 2014 13:17

      Varför? För att du är konspiratoriskt lagd? Eller bara misstroende i största allmänhet? Kanske inte men det är två förslag från mig :)

      Radera
  10. David Lindberg7 augusti 2014 11:33

    De här flygplanen verkar inte vara rätt lösning. Stora avlysningar både i vattendrag och i/vid släckområdet verkar oförenligt med svensk terräng. Bra analys, Skipper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men den viktigaste faktorn är att släckningsflygplan inte kan göra någon sjöräddning. En helikopter av rätt typ kan göra en mängd olika uppgifter, ett släckningsplan bara en. Vi får snart se om Karin Enström är en prestigefull person som går vidare på vad hon sagt offentligt i nyhetsinslaget, eller om hon kan ändra sig angående flygetyget.

      Roger

      Radera
    2. Kanske var just avlys(s)ning som rysskräcken ledde till att Sverige tackade nej till Rysslands erbjudande om att skicka sina flygplan som tar 40 kubik per vända?

      Pytteplanen från Frankrike och Italien (CL145) tar 7 vändor för att släppa ifrån sig lika mycket vatten som det ryska planet.

      Radera
    3. En helikopter kan dock göra större skada då den flyttar syre ner till brandhärden vilket ett flygplan som passerar inte gör på samma sätt.

      Så bägge behövs, helikoptrarna då dom kan användas till annat när det inte brinner och flygplanen för att snabbt få ut stora mängder vatten till brandhärden.

      En fråga som få verkar ställa sig är varför inte markägarna i form av Stora Enso mfl själva bekostar dessa flygplan? Varför ska skattebetalarna hela tiden skjuta till med pengar och resurser?

      Radera
    4. Som synes av denna artikel så kunde onekligen det flygplan man då utvärderade användas till flera uppgifter. http://ekuriren.se/nyheter/sormland/1.2541243-sverige-hade-egen-vattenbombare-i-nykoping

      Hur många uppgifter kan egentligen en brandbil användas till? Kan det ibland vara motiverat att ha utrustning som bara kan en eller två uppgifter men löser dessa så pass bra att behovet av annan utrustning minskar radikalt? Bara en fundering...

      Radera
    5. CL 415 är ett amfibieflygplan och det kan landa på mark eller vatten. Man kan naturligtvis inte hovra eller släppa ned en ytbärgare, men att kunna landa intill den nödställde och plocka upp honom är kanske inte heller så dumt? Jag tror att detta flygplan skulle passa kustbevakningen alldeles utmärkt i vardagslag och kunna dubblera som vattenbombare vid behov.
      Om vi haft egna sådana och satt in dem på ett tidigt stadium hade det hela möjligen blivit en notis i lokalpressen, men inte mycket mer.

      Radera
    6. Inte för att jag är insatt i CL 415 eller vet så mycket om helikoptrar typ hkp 10, 14, 15 eller 16. Knappt det ens en gång. Men hur ska man ta ombord nödställda på ett vattenbombningsplan? Hur ska man behandla deras hyperthermia eller vad det heter om man väl får dem ombord? Nej jag är skeptisk.

      Radera
    7. @Anonym 15:30.

      Man tänker onekligen på Kursk. Den gången var det Putins prestige som satte stopp för hjälp från bl.a. Sverige. Prestige är ett Djävulens gissel!

      Radera
    8. Cl 415 finns i en multipurpose version som kan utrustas med FLIR och annat lull-lull så som Kustbevakningens Dash 8'or. Så man kan ju spontant tycka att där borde det finnas en klockren samordningsvinst.

      /Flygmeteorologen

      Radera
    9. Ok då. Bara en fråga. Jag såg den skopa upp vatten. Men om det blåser, kan den då hämta vatten i bottenviken eller i Östersjön när vågorna går höga? Om den kan det så köp den. Den kan dock inte klara alla uppgifter som FM behöver.

      Radera
    10. 1, nej helikoptern flyttar inte syre till brandhärden, titta på någon film om vattenbombning.
      2, när Sverige leasade vattenbombare -95 så rådde svensk normalsommar och den enda stora branden var i Estland det året, så dom fick inte mycket flygtid....
      3, Om vädret är tillräckligt bra och man lyckas landa innebär det att nödställda på en båt måste hoppa i vattnet och simma till planet istället för att vinschas upp torrskodd

      Radera
    11. Svar till uppgiven: Förutom att släcka bränder så kan brandbilar även användas till att rädda katter och pensionärer med ;-)

      Radera
  11. Tack Skipper för ett strålande inlägg! Saknar den tiden i FM.

    SvaraRadera
  12. Hkp 14 (NH-90) har tunnor i användning o övat, enligt Finska försvarsmakten...

    SvaraRadera
  13. Tittade på TV-inslaget med statsministern,’det är den största brand-katastrofen i Sverige’.
    När larmet kom till SOS var det ca.30x30 meter som brann.
    Myndigheterna har ännu inte läget under kontroll...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Från 30x30m till 15x15 kilometer på 8 dagar... "Sveriges beredskap är god", jojo...

      Radera
  14. Vad man kunde göra med en HKP 4:
    https://www.youtube.com/watch?v=1QHOqmbRefg

    SvaraRadera
  15. sköter Judith Melin sitt jobb?7 augusti 2014 15:09

    Neddragningar i Brandförsvaret, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Helikopterbristen vid Västmanlandsbranden.

    Kan kustbevakningens helikoptrar flyga brandtunna? Jag har för dålig insikt.

    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/kustbevakningen-varslar-17-i-lanet neddragningar i Västerbotten, men det är likadant i hela landet.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5315406 om eventuell skrotning av väl fungerande helikoptrar, hur gick det sen?

    Okritiska verkschefer är en del av mjuk korruption eller jäv anser jag. Min gissning är att Judith Melin vet om att regeringen vill minska anslagen till Kustbevakningen och att hon blir medlöpare och agerar som att uppsägningar är nödvändiga. Hon skulle kunnat agera aktivt för att anslagen bör öka. Så har mig veterligen inte skett. Det är likvärdigt med kulturministerns fenomen, "kultursatsningar som i själva verket är neddragningar".

    Här undrar jag om anställda inom berörda organisationer känner till hur nerdragningarna genomförts, har Melin varit påstridig nog i förhandlandet av mer anslag? Jag är endast värnpliktig Korpral och har ingen insyn i organisationerna.

    Samarbetet mellan Judith Melin och Regeringen anar jag, kan vara av den intimare karaktären. Dels för att Melin sopat igen skandalen om fylleri på kärnkraftsverken, dels för att regeringen fattar nytt förtroende för henne efter detta och ger henne en mycket ansenlig lön när hon blir generaldirektör på Kustbevakningen. 91.000 kr

    http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=4&cad=rja&uact=8&ved=0CDoQFjAD&url=http%3A%2F%2Fwww.publikt.se%2Fartikel%2Fsa-mycket-tjanar-myndighetschefen-43162&ei=d3bjU8rTJ8HmyQPu7YG4Aw&usg=AFQjCNHVFXvXPhYhbJkhUgASrOKegSxcjg&sig2=Hzt_A5eAHCiiBLXKTfLM9w&bvm=bv.72676100,d.bGQ

    Och en extrem ersättning för ledigheten mellen två jobb. 500.000 kr.
    http://www.realtid.se/ArticlePages/200807/01/20080701123301_Realtid037/20080701123301_Realtid037.dbp.asp

    Det här är i så fall ett samarbete som jag tycker gränsar till maktmissbruk / ministerstyre / jäv. Melin vet regerings linjer, dess prioriteringar, och de strävar mot samma tänk. Verken / organisationerna och regeringen har en win win strategi och motiveringen blir att båda parter kan förhandla effektivt, dålig publicitet undviks, osv.

    Judith Melin var i stort blåsväder i Uppdrag Granskning, var det 2009 kanske? Hon avskedade en kritisk professor i kärnkraftsteknik som tackade UG för att deras källor kunde avslöja värre brister med fylleriet än den utredning som Forsmark själv lämnat till SKI/SSI. Detta förnekade hon sedan. Hon förnekade också, märkligt nog, att hon skulle gett denne sparken. Vilket han ju kunde bekräfta. Carlgren ryckte ut för att ge Melin stöd i media. Han krävde, hör och häpna, bevis, för att en internationell granskning av kärnkraftens dåliga säkerhetskultur skulle vara berättigad. Han kunde istället frågat UGs källa.
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/granskningen-av-forsmark-fortsatter_196901.svd

    Jag blev särskilt upprörd över nyheten eftersom jag hört av en bekant spanjor, att på kärnkraftsverket där han jobbat var det vanligt med cannabis. Problemen med onyktra arbetare i kärnkraftsverken är förmodligen inte lösta än idag, vare sig i Spanien eller i Sverige. Och detta delvis pga att Melin ville undvika ett stort mediauppslag. För sin egen skull, och regeringens, kan hända? Jag har inget förtroende för henne.

    Melin vet hur kustbevakningen prioriterar deras helikoptrar, media borde intervjua henne!
    Jag är inte ute efter en syndabock, jag vill bara ha klarhet i om berörda chefer gör sitt jobb.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Kustbevakningen har inga helikoptrar...

      Radera
    2. Under avdelningen onödigt vetande så verkar det dock som om det funnits helikoptrar i den svenska kustbevakningen. Enligt Combat Fleets 2002-03 så fanns då bl a fyra st BO-105 helikoptrar i kustbevakningen. Dessa beställdes 1985, men jag har inga uppgifter om när de togs ur tjänst eller vad de hade för uppgifter.

      Radera
    3. Nix. Vad du avser är Försvarsmaktens lilla räddningshelikopter Hkp 9B som levererades 1985. Har givetvis skrivit även om denna. http://navyskipper.blogspot.se/2011/08/hkp-9b-en-liten-raddningshelikopter.html

      I andra länder är KBV en del av FM. Det är bara i Sverige vi har den korkade uppdelningen. Inte lätt för andra att känna till. Möjligen därav denna sammanblandning.

      Radera
  16. sköter Judith Melin sitt jobb?7 augusti 2014 15:54

    men de kunde vara bra om de hadde det, de är ju väldigt flexibla

    SvaraRadera
  17. En kopia av min kommentar hos Wiseman:
    Skall åtgärderna göra nytta för nästa brand är det viktigaste att öka räddningstjänstens förmåga och självförtroende att agera snabbt och kraftfullt i alla kommuner.

    Finansiering av högre personalmängd och mer materiel i den vanliga verksamheten och att alla militära och civila helikoptrar utrustas och övas för brandsläckning bidrar till detta. Finns det rejäla resurser tillgängliga för många småbränder och t.o.m falsklarm ökar chansen att nästa stora brand aldrig tar sig.

    Om nästa stora brand tar sig eller en psyksjuk eller terrorist åker runt och tänder på när det är torrt kommer det inte att räcka att vara snabbt på plats. Då borde det viktigaste vara att ha mera hyfsat utbildad personal tillgänglig för att öka uthålligheten och ta bättre hand om brändernas följder med evakueringar, avspärrningar, osv. Vi skulle t.ex. kunna förse hemvärnet med mera utrustning och övning för att komma igång snabbare än om vi skulle bygga upp en ny civilförsvarsorganisation från grunden.

    Det här var en relativt snäll brand i och med att den berodde på en olycka. En människa som hade velat åstadkomma skada hade kunnat starta en oerhört större katastrof genom att starta bränder på dussintals ställen. Nästa brand kan givet samma väder och en enda elak människa innebära att vi måste ta hand om dussintals dödsfall, hundratals svårt skadade och tusentals lätt skadade.

    En annan fråga är om de befintliga reservförråden med brandbekämpningsmateriel var tillräckliga eller om det behövs mer slangar, pumpar, osv. Materiellt var det även underkänt att inte ha klart för sig om det är ok eller ej att använda tillgänglig brandbekämpningsskum.

    När vi har gjort allt vi kan göra med befintliga resurser och utökat det vi redan har är det dags att införa nya stödjande organisationer med ny materiel, kanske utöka helikopterflottan och t.o.m. införa specialiserat brandbekämpningsflyg.

    Tänker man brandförebyggnad i skog i ännu bredare perspektiv behöver man fundera på hur bra det är att ha bränslerika skogsreservat nära tätorter och det finns synergier mellan brandskydd, brandbekämpning och konstbevattning då klimatförändring med torrperioder inte bara ger brandrisker utan även bevattningsbehov. En sådan beredskapsinvestering kan bli oerhört dyr men visst vore det trevligt att under torrår ha en frodig grön ring runt tätorterna?

    SvaraRadera
  18. Intressant diskussion där den röda tråden är att dimensionera Krigsmakten för civila uppgifter. Lösningen är enkel,,,förstärk den civila räddningstjänsten och låt Krigsmakten stödja utefter tillgängliga resurser. Att lägga på militären ytterligare civila uppgifter gör dem inte farligare för fienden,,,,

    SvaraRadera
  19. Lösningen är enkel,,,förstärk den civila räddniingstjänsten och dimensionera ej Krigsmakten för civila uppgifter.. Låt det vara som innan att låte Krigsmakten stödja med tillgängliga resurser,,,Krigsmakten blir inte farligare för fienden med mra civila uppgifter,,,,,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Försvarsmaktens personal mår bra av att hjälpa till vid civila katastrofer, det höjer moralen och ger erfarenheter. Att ge försvaret pengar för sådan förmåga kan bli billigare än att bygga upp nya organisationer och ger som bieffekt ökad försvarsförmåga.

      Radera
    2. Vem ska då försvara landet om ryssen kommer när försvarsmakten är fullt upptagna med att släcka bränder (bokstavligt talat)? ;-)

      Speaking of which... denna händelse visar på hur svenska samhället är sårbart mot just skogsbränder av denna kaliber. Blir ju perfekt terrorvapen, fjutta elda på ett par 20 ställen eller så runt om i landet samtidigt och det blir totalt kaos eftersom Sverige knappt klarar av en enda skogsbrand i taget.

      Radera
  20. Om man idag skulle införskaffa en mångsidig ersättare till trotjänaren hkp 4 som kan sköta brandbekämpning, tunga transporter m.m. både militärt OCH civilt, är det hkp 16 som är lämpligast, eller är det gamlingar som Chinook som är mångsidigast?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är redan anskaffad och heter Hkp 14 (NH90) och som helikopter är det en jättebra ersättare och betydligt modernare.

      Men....

      Utrustningsmässigt så är den långt ifrån klar, och det kommer ta många år innan den kan lösa alla uppgifter så som Hkp 4 kunde. Det beror på en mängd olika saker. Frågan är om den någonsin kommer att få alla förmågor som vertolhelikoptrarna hade, vi får se....

      Radera
  21. Hkp14 E/F ska ersätta Hkp4 och Hkp10. Hkp16 är mindre och inte lika mångsidig....

    SvaraRadera
  22. Med rätt vilja från försvarsmaktsledningen och pengar för utprova hkp14 mot brandtunna. Då har FM många Hkp14 som kan stödja nästa brandsäsong. Detta är det stora problemet....

    SvaraRadera
  23. Så vitt jag vet, finns fortfarande 4st hkp4 kvar i landet. Är det möjligt (försvarbart) att renovera/modernisera dessa?

    SvaraRadera
  24. Jag tänker så här. Om FM handhar brandsläckningar i naturen med bandvagnar och helikoptrar m.m. och avdelar resurser och manskap till det. Kommer då inte en eventuell fiende att försöka binda upp FM:s resurser genom att tutta fyr på markerna precis när de ska iscensätta ett krig? Är det inte bättre att låta brandkårerna ta den biten?

    Roger

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan di va så räliga?

      Radera
  25. Sikorsky S-64
    Kan det vara något för Sverige?

    SvaraRadera
  26. Vill man läsa om "Aerial firefighting" så kan sidan: http://fireaviation.com rekomenderas.
    Där finner ni operationskostnad / h operationskostnad / volym osv för olika plattformar, filmer m.m.
    http://fireaviation.com/page/9/
    Kalifornien klarar att leverera brandhämmande på målet 20 minuter efter larm:
    http://fireaviation.com/tag/colorado/page/2/

    Det finns flera resurser i försvarsmakten som kan användas för brandbekämpning:
    TP84 om MAFFS införskaffas, UH-60 om tunnor införskaffas, .... till en bråkdel av kostnaden för ett special plan likt Canadair CL-415.

    SvaraRadera
  27. Helikoptrar är nog inte det enda saliggörande vid skogsbrand. Lokala enheter är ännu bättre. I Finland har vi kvar frivilliga brandkårer i sgs varje by. Var själv med och släckte en liten (1 ha) skogsbrand och vi var redan klara när helikoptern kom, tursamt nog hade vi vattendrag i närheten.
    http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/07/det-omfattande-brandkarsnatet-ar-en-klar-fordel-finland

    SvaraRadera
  28. SÅ frustrerande! Politiker vallfärdar dit och tar upp resurser, nyheterna rapporterar bara fel och syndabockar istället för vital information till de drabbade (är röken farlig? Hur många plan är i tjänst? Exakt spridning m.m.). Där tycker jag att man kan snacka om ineffektiv krishantering. Har du drabbats av branden på något sätt? Jag har gjort en omröstning på plusett:http://www.plusett.nu/omrostning-4508/har-du-blivit-paverkad-av-branden-i-vastmanland

    SvaraRadera
  29. Brandbaljorna till Helikopter 10 tillhör egentligen räddningstjänsten. Har försvarsmakten inte råd att köpa egna?
    Är det beställt nya baljor till Helikopter 14, eller ska de gamla söndernötta från Helikopter 10 överföras till helikopter 14 ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. FM köper inte in brandbaljor därför att brandbekämpning inte är en militär uppgift. Däremot kan man stödja räddningstjänsten med att flyga deras . Har ingenting att göra med "vem sim har råd" utan handkar bara om vem som har uppgiften. Staten betalar i bägge fallen...


      Att de fullt fungerande baljorna återanvänds är väl god hushållning med skattemedel? Varför köpa nytt om det inte behövs?

      Radera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna