20 april 2016

I sista minuten - Fem timmar på en arbetsplats i kalla krigets skugga (Del 4 av 4)



Här publiceras den fjärde och sista delen i berättelsen från U-137 incidenten signerat Rolf Lindén som då var chef för operativa sektionen (C Op) vid Blekinge kustartilleriförsvar, och var den person som i praktiken ledde verksamheten från fredsstabsplatsen under de kritiska timmarna och dygnen. 

Har du inte läst Del 12 och 3 så gör det först!

/ Skipper

--------------------------

Epilog

Bemanningen slet som djur på Tjurkö. Vid 22-tiden var eldledningen inmätt och horisonterad. De sovjetiska fartygen övervakades minutiöst, nu med spaningsmod igen. Ett av fartygen hade ju inte stoppat i tid, utan kommit in nästan 500 meter på svenskt vatten, innan en ilsken morsesignal från en av våra torpedbåtar fått den att skyndsamt vända.

Teknikerna hade det ännu värre: först skulle pjäsdatorn monteras, och det är ju första gången på det här batteriet….. Sedan skulle förbindelserna till eldledningen kopplas in, men det var bemanningen på den rörliga eldledningen väl förfaren med. Vid tretiden är systemet hopkopplat och en timma senare är alla kontroller och dubbelkontroller klara.

Rapporten går till OP-rummet:
”Vi är eldberedda! Pjäsen har högsta eldberedskap! Målföljning kan omedelbart påbörjas – tid till första skott är max 30 sekunder!” 

Från oprummet går omedelbart en begäran till Militärbefälhavaren att få korrektionsskjuta pjäsen klockan 0600. När man skjuter på tjugo tusen meters avstånd, är granaten uppe på nästan sextusen meter, innan den vänder ner igen och den är i luften i över en minut. Inte nog med att lufttryck, luftfuktighet, vindriktning och vindstyrka, olika på varje höjd, påverkar den. Jorden har ju faktiskt roterat lite grann, innan den kommer ner igen. Dessutom påverkar krutets temperatur och eldrörets förslitning skottvidden. Allt det där beräknas förstås, men särskilt de atmosfäriska värdena är mariga. Därför ställer man helt enkelt in ett avstånd och en riktning till en punkt på havet, där man bedömer att eld kan behöva öppnas, skjuter ett par granater, ser hur mycket de missar punkten och ställer in en korrektion, så att man träffar prick vid nästa gång, man öppnar eld i området.

Nej, inget tillstånd till korrektionsskjutning. Men ett dygn senare, prick klockan 0600, drabbas de sovjetiska hydrofonisterna och ubåtsspanarna av ett visst obehag. Plötsligt kommer två 15,2-centimetersgranater nedvrålandes på bara ett par tusen meters avstånd. Innan de hinner få av sig lurarna har nästan fyrtio kilo trotyl detonerat, åtta meter under vattenytan. Det tar tid att få hörseln tillbaka efter sådant. Den första korrektionsskjutningen är genomförd.

Torsdag, en vecka senare. Klockan 1630. Statsminister Thorbjörn Fälldin inleder sin direktsända presskonferens. Överallt lyssnar folk på radio eller ser på TV:n, nästan lite nonchalant. Det här börjar bli vardagsmat, allt har ju gått bra hittills….. Plötsligt stelnar alla till, även framför TV:n i OP-prummet. Vad är det karln säger?

”.. är en allvarlig kränkning av Sveriges suveränitet och territorium, redan detta att ett främmande örlogsfartyg tränger in på ett militärt skyddsområde. Vad som är ännu allvarligare och vad jag nu för första gången ger offentlighet åt är, att enligt de undersökningar, som vi företagit, är den sovjetiska ubåten med stor sannolikhet bestyckad med kärnvapenladdningar. Med en ännu större sannolikhet – en sannolikhet, som gränsar till visshet – kan det sägas att uran-238 finns ombord. Och ingen har kunnat finna någon annan användning för detta uran. Detta gör, att det här i själva verket rör sig om den mest uppseendeväckande kränkningen mot Sverige sedan andra världskriget"

 Det blir dödstyst i OP-rummet. Och i hela Sverige!







Utdrag ur Överbefälhavaren, general Lennart Ljungs tjänstedagbok, utgiven 2010:

1981-11-04: ”Kl 1630. Det blev en utomordentlig chock, när statsministern inledningsvis meddelade, att han ansåg, att det fanns kärnvapen ombord. Fälldin gjorde ett enligt min mening mycket bra framträdande. Lugnt, allvarligt och nästan landsfaderligt. Det stämde väl överens med hans agerande under alla dessa nio dagar.”.


1995
Ytterligare en kommission har just presenterat sin utredning. Den här består av Sveriges främsta tekniska experter. Inga politiker, inga militärer. Och den har bara granskat en begränsad del av våra tekniska bevis. Vittnesmålen från människor som till och med tagit på en ubåt, är bortsorterade. Bara tekniska bevis räknas.

Precis som alla de andra kommissionerna, som jag också har varit med att ta fram underlag till, har även den här brukat komma med krav på kompletterande underlag på fredagarna, gärna på eftermiddagen. Det är åtskilliga gånger helgresan till familjen och Blekinge blivit inställd. Kvar i Stockholm, in i det ofantliga underrättelsematerialet för att rota fram det som frågas efter.

Ljudupptagning. Magnetisk registrering. Videoupptagning med IR-kamera. Alltid i original. Men det blev den bästa rapporten. Den konstaterar, kort och koncist, att:

” ……… av det material som granskats, har kommissionen dragit den otvetydiga slutsatsen, att Sverige utsatts för kränkning av främmande makt minst tio gånger……”

Beträffande U 137 skriver kommissionen:

” …………… det är ställt utom allt tvivel, att U 137 grundstötning inte berodde på felnavigering. Ubåten har noga fastställt sin position ………. 

Tack. Det hade lönat sig att ta ner hela kommissionen till Gåsefjärden. En natt vid samma tid på året, med samma ljus- och väderförhållanden som vid grundstötningen, fick kommissionen, ombord på ett av våra fartyg, exakt följa U 137:s spår, med varje gir, uppehåll och annat, från långt söder om Utklippan, ända in på Gåsefjärden, ända in i militärledens enslinje. Men den här gången var inte det bakre ensmärket nedrasat, det doldes av ett mörkgrönt, militärt kamouflagenät.

Kommissionen gjorde också en mycket stark knytning mellan U 137:s uppträdande och de hemliga svenska torpedprovet.

I själva verket hade U 137 tålmodigt väntat länge, allt ör länge på botten utanför Gåsefjärden. När väl svenskarnas provskjutning med den nya hemliga antiubåtstorpeden börjat, passerade den svenska ubåten vid ett tillfälle på mindre än 1000 meters avstånd. När provet var slut, hade U 137 nästan ingen batterikapacitet kvar. Hon kunde inte gå utåt för dieseldrift eller snorkla, där hon låg. Den svenska ubåten skulle genast höra och helikoptrarna och radarspaningen se henne. Återstod bara att smyga in mot Gåsefjärden för att ladda batterierna. Det var inte första gången. Själva inpassagen måste förstås ske i övervattensläge. Dessutom kan man passa på att lösa ännu en av uppgifterna: har svenskarna flyttat på sina kontrollerbara minlinjer? I somras fälldes ju minor på nytt här inne.

När U137 stod på grundet och körde sina dieslar på högvarv hela natten, försökte hon inte backa loss. Den ubåtstypen KAN INTE BACKA VID DIESELDRIFT! DEN KAN BARA BACKA VID ELDRIFT! Enda anledningen till, att hon körde sina dieslar hela natten var alltså, att hon försökte ladda sina tomma batterier för att SEDAN försöka backa loss för eldrift.

Det finns ingen ubåtsskeppare i världen som skulle knalla omkring på övning eller rutinuppdrag med tomma batterier.

Att besättningen, som enligt egna vittnesmål samt loggboken passerar fyrar, oljefläckar, drivis, öar och så vidare, inte inser, att de befinner sig på främmande territorium strax FÖRE grundstötningen, är förstås både häpnadsväckande och på ren svenska skitprat. Att U 137 heller, enligt alla internationella regler, inte avgav nödsignal direkt efter grundstötningen är förstås lika talande. För tydlighets skull: Om man är ubåt, inte hemma och står på grund: då är man med säkerhet på någon annans område!

Mer än femton år senare. förre statsministern Thorbjörn Fälldin intervjuas i radions P1 om U 137:s grundstötning. Fälldin avslöjar att FRA vid 21-tiden på kvällen uppsnappat en signal från den befälhavande amiralen till högkvarteret i Moskva. Innebörden är, att han just har stoppat fritagningsflottan, därför att av alla tecken att döma, kommer svenskarna försöka ingripa med vapenmakt, om han överskrider gränsen, trots Sovjets överlägsenhet. Ska han fortsätta………….?

Svaret dröjer till morgonen och uppsnappas också av FRA.
Ett enkelt nej.

”Ja, det har jag själv redan räknat ut. Tillfället är förbi. Svenska attackplan hänger redan i luften och rör jag ett lillfinger, har jag varenda Viggen över mig efter femton minuter. Och utanför Gåsefjärden får väl knappt sillarna rum, som den svenska flottan rumsterar. Det där förbannade Tjurköbatteriet betyder heller inte någonting längre, inte nu. Skulle jag kanske ändå ha fortsatt igår, klockan 2100? Ja, hur som helst, nu kan de inte komma med några överraskningar.”

Han har fel – en gång till.
Det kommer hans hydrofonister att bli varse – i morgon bitti, klockan 0600……


2001
I morgon är det exakt tjugo år sedan U 137 gick på ute på Gåsefjärden. Vi är tio-talet personer i den eleganta, vackert upplysta salongen. Vi ska delta i invigningen av Marinmuseets utställning om den uppseendeväckande händelsen. Klockan tolv i morgon, med pompa och ståt, öppnas portarna. Men här har vi det trevligt, till och med gemytligt. Besedin, andreofficeren på U137 och jag småpratar. Vi har nu träffats flera gånger tidigare. Den ryska vodkan smakar utmärkt och samtalet flyter lätt, ända tills någon abrupt ställer frågan till Besedin:

”Visste ni verkligen inte var ni var?”

Han svarar, med ett skratt:
”-Klart att vi visste var vi var!”

”-Men hade ni någon uppgift?”

”-Klart att vi hade en uppgift!”

"-Vilken då?”

Ett vänligt, men menande leende till svar...

”-Men kärnvapen då, hade ni det?” 

”-Det är klart, att vi hade kärnvapenstridsspetsar. Våra torpeder var så oexakta och våra mål så stora, att vi måste ha största möjliga vapenverkan!” 

Efter några ögonblick av total tystnad börjar samtalen igen, tvekande, lite osäkert.
Det tar en stund, innan den goda stämningen åter infinner sig.
Jag har noggrant memorerat Besedins nästan nonchalanta svar.




2011
År 2011 får forskare i studien om ”Det kalla Kriget” tillgång till U 137 topphemliga operationsorder, där det bl a framgår att hon är kärnvapenbestyckad.

Två höga f.d. sovjetiska marinofficerare uppger också till svensk underrättelsepersonal, att fritagningsstyrkan stoppade efter överväganden där man kom fram till att svenskarnas överlägsenhet i kaliber (Tjurkö-batteriets 15,2 cm pjäser) gjorde att man inte kunde gå över gränsen utan tillstånd.


----------------------

Stort tack till Rolf Lindén för att jag fick möjlighet att publicera denna unika berättelse. Det vi alla bör fundera över är hur en liknande situation skulle ha hanterats idag. Finns samma politiska beslutsamhet nu som då? Har vi tillräckligt med militära resurser för att kunna hantera stå emot och hantera en liknande händelse, och framför allt, hade Ryssland agerat på samma sätt idag som då givet nuvarande förutsättningar, efter fullbordat faktum? Dv.s. förhållandevis återhållsamt.

/ Skipper

17 kommentarer:

  1. Mycket intressant! Har en del gamla minnen som stämmer bra med detta. Tyvärr tror jag att vi inte har varken materiel eller politiker av den gamla stammen. Även om jag inte gillade Fälldin så var han en klippa under händelsen.

    SvaraRadera
  2. Mycket intressant och Jä..ligt spännande skrivet. Tack!

    SvaraRadera
  3. Väldigt intressant, tack!

    SvaraRadera
  4. Tack för en intressant serie.

    SvaraRadera
  5. Det är inte enbart Gunnar Fredriksson som sprider desinformatia om omständigheterna kring U 137 grundstötning och andra ubåtsintrång i den svenska skärgården. Nej, de nyttiga idioterna i Putins svenska brigad är legio. Vid sidan om den närmast patologiskt talträngde och i media ständigt förekommande Sven Hirdman, får väl Mathias Mossberg anses vara en av de flitigare i denna sinistra skara.

    Mossberg, f.d. ambassadör och huvudsekreterare såväl i 2001 års ubåtsutredning (SOU 2001:85) som i 2002 års säkerhetspolitiska utredning (SOU 2002:108), argumenterar i sin bok I MÖRKA VATTEN (2009 - ny upplaga inom kort) med emfas för att U 137 intrång inte var annat än ett misstag. Dessutom driver han en bisarr tes om att 80-talets undervattenskränkningar av det svenska territoriet utfördes av ubåtar utsända från västliga nationer.

    Man tar sig för pannan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oklarheter i 80-talets ubåtskris påverkar dagens debatt. Sålunda är begreppet Putins svenska brigad taget från DN som är på krigsstigen i Natofrågan.
      Ingår även den svenska regeringen i Putins brigad eftersom den inte vill utreda Natomedlemskap? Och den finska regeringen som trots utredning kommer att säga nej till medlemsskap i sommar?
      Märkligt att ditt inlägg fått passera eftersom du lika gärna kunnat kalla oliktänkande för landsförrädare.

      Radera
  6. Stortack för givande läsning!

    SvaraRadera
  7. En stillsam fråga, ställd på Wisemans bloggsida: Du nämner ingenting om batteriet Ellenabben 2 (Aspö), som åtminstone positionsmässigt borde ha kunnat verka mot inloppet till Gåsefjärden?

    SvaraRadera
  8. Spännande läsning Rolf! Än en gång tack för givande samtal häromdagen. Vi syns ense om att Gusjtjin själv beslöt att gå in på Gåsefjärd och alltså inte GRU. Vi anser båda att inlöpandet har att göra med närvaron av svenska ubåtsjakt helikoptrar. Något som du tydligen hade kollat in på min Facebook sida.
    Du tror att Gusjtjin varit på Gåsefjärd tidigare och enkelt kan ta sig in i mörkret. Jag inte ensam om att se detta som synnerligen riskabelt.
    Det mest intressanta är dock att du inte delar konteramiral Walléns och överstelöjtnant Anderssons åsikt att U 137 hade order av GRU att lägga ut atomminor i Gåsefjärd (www.koms.se) (2013). Och heller inte kommendör 1 gr Janssons åsikt att hämta Spetsnazdykare på Gåsefjärd. (Omöjlig ubåt)

    Skipper efterlyser kopplingar till nutid. Jag vill då ta upp två paralleller. Den transatlantiska länken betydelse är en. Den amerikanska regeringens teknikembargo upphävdes som en följd av ÖB skickliga agerande. Den andra är att ryssarna vill visa upp sina kärnvapen: Attackrobotkorvetten utanför Blekinge hotade hela södra Sverige med sina kärnvapenladdade robotar.

    SvaraRadera
  9. väldigt intressant läsning! tack!

    SvaraRadera
  10. Citaten är inte korrekta. Ubåtskommissionen 95 formulerar sig inte lika tvärsäkert som Rolf Linden påstår. I en lång analys gör kommissionen flera förbehåll. Exempelvis att avsiktlighet är en följd av att U 137 borde förstått att man var på fel plats när ljus från bebyggelse iakttas.

    SvaraRadera
  11. Vad har vi att sätta emot idag?
    Idag skulle antagligen en sådan räddningsflotta ha flygeskort samt att jagarna har ännu bättre luftvärn.
    Frågan är om de inte skulle ha vapen för insats mot f-17 så de kunnat bekämpa flygplanen innan de kan starta till och med och då kan det ju bli knepigt eftersom vi bara har f-21 och f-17 som flygbaser med stridsflygdivisioner (ingen aning om vad f-7 kan få fram)
    Så troligen skulle vi tvingas låta Ryssland hämta ubåten och bli internationellt förnedrade.



    SvaraRadera
  12. Men vilka var "U 137 topphemliga operationsorder". Sitter man på de så vet man ju allt om varför ubåten gick på.

    SvaraRadera
  13. Jag måste citera Emil Svensson, C MS1, när han fick frågan om U137 navigerat fel. "självklart har de navigerat fel, de står ju på grund"

    SvaraRadera
  14. Emil är ironisk.
    U 137 hade rört sig närmare 55 km på svenskt terrotorialhav och svenskt inre vatten. Hon har gjort flera exakta kursändringar innan grundstötningen, annars hade hon gått på mycket tidigare. U 137 visste mycket väl var hon befann sig. Man hade ju, tom enligt egen utsago, passerat flera öar och skär innan grundstötningen, något som omöjliggör att man är öster om Bornholm.
    Det är därför jag hellre kallar det felmanöver, i den militära enslinje, något jag själv höll på att göra strax innan.
    Men självklart kan man kalla den allra sista fasen för felnavigering, men INTE hela den långa förflyttningen fram till Gåsefjärden. Mvh Rolf

    SvaraRadera
  15. Efterlyser fortfarande mer info om den operationsorder som nämns ovan. Det intressanta i den är inte att ubåten var kärnvapenutrustad för det antogs den vara redan 1981. Utan det intressanta är givetvis, vilka order ubåten med besättning hade att utföra!

    SvaraRadera
  16. Tack!!! Mycket intressant läsning!!!
    Mvh Mathias

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna