Samordning mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen

Samordningen mellan resurserna och funktionerna hos Försvarsmakten och Kustbevakningen är för merparten av alla andra länder en sådan självklarhet att något annat vore otänkbart. Inom samtliga förutom två nationer runt Östersjön och västerhavet är Kustbevakningen en del av marinen. Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark och Norge har sedan länge insett samordningsvinsterna med detta. Enbart Sverige och Tyskland har valt särlösningen med en fristående myndighet.

Mellan marinen och Kustbevakningen i Sverige skulle jag vilja påstå att det är fullständigt vattentäta skott. Samordningen är nästintill noll sånär som på några små detaljer rörande s.k. utbyte av sjölägesinformation. Men i själva verket handlar det egentligen knappt om något utbyte alls. Det hela handlar om att Försvarsmakten enkelriktat levererar sjölägesinformation till Kustbevakningen.

Många gånger har jag hört från personal vid de marina sjöbevakningscentralerna historier där SjöC gjort grovjobbet med efterforskningar vid t.e.x. oljeutsläpp, där man lyckats backa sjölägesbilden och spåra upp exakt vilket fartyg som passerat en viss position vid en viss tidpunkt och till och med kunnat namnge och ta fram fakta var aktuellt fartyg befinner sig nu. Informationen har sedan gått till KBV som gått ut i media och tagit åt sig äran av ett väl genomfört arbete.

I sak har det kanske ingen betydelse, men jag förstår frustrationen hos alla sjöbevakare som får uppleva detta gång på gång. För övrigt så kommer nog mycket troligt detta detektivarbete att nedgå avsevärt då man bara för några veckor sedan stängde ned ytterligare två marina sjöbevakningscentraler. I fallet Karlskrona så lämnar man dessutom ytterligare en fortifikatoriskt skyddad ledningsplats. Det är berget som tidigare samlokaliserades med Flygvapnets luftbevakningscentral S2, LFC Vargen i Torskors där den marina verksamheten nu avvecklas. Vad som händer med berget är oklart, men förhoppningsvis kanske en regional stab kan inrättas? Men sannolikt har man inga ambitioner att fortifikatoriskt skydda en sådan ledningsplats.
För den som hann se inslaget på TV4 play innan det plockades bort så kunde man också höra marinbaschefen, kmd Jan Thörnqvist bli citerad med att "Jag tror egentligen inte på detta".

Ett annan ljuspunkt i sopppan med de vattentäta skotten så är den samordning som skedde i samband med insatsen i Somalia där kustbevakningsflyget deltog under ett antal månader med ett flygplan.  I en artikel på Försvarsmaktens hemsida med rubriken "Ökat samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen" så har MI Anders Grenstad besökt Skavsta och diskuterat samarbetsformer inom områdena sjöövervakning utbildning och internationella insatser, små områden där man redan samverkar, så min undran är varför man nu flaggar upp just detta? Personligen tycker jag det är pinsamt att samverkanspunkterna år 2010 inte är fler. Detta mellan två myndigheter som sedan många år tillbaka t.o.m. ligger under samma departement.

Men mer borde definitivt kunna göras.

I budget för utgiftsområde 6  för 2011, "Försvar och samhällets krisberedskap" så avsätts ca 1 miljard kronor i ramanslaget för KBV verksamhet. En miljard som på samma sätt som Försvarsmaktens alla miljarder skulle kunna förvaltas mer optimalt genom samordning av resurser.

Något som tycks gått allmänheten och media helt förbi är en mycket intressant delrapport som i dagarna har levererats från statskontoret rörande just samordning mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen. Rapporten benämns "Ökad sjöstödsamerkan". Inledningsvis så gläds man när man läser uppdraget från regeringen som lyder.

Uppdrag till Statskontoret att utreda och föreslå åtgärder för ökad resurseffektivitet inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2011 och en delrapport ska lämnas senast den 1 november 2010. Delrapporteringen sker genom föreliggande promemoria, Ökad sjöstödssamverkan?

Däremot blir man mycket förundrad och förvånad när man ser de avgränsningar som statskontoret fått. Man kan se en underton av förvåning även från statskontoret då man beskriver avgränsningarna i sammanfattningen.

På uppdrag av regeringen utreder Statskontoret möjligheter till ökad sam-verkan avseende stödfunktioner mellan i första hand sjöverkande myndigheter. Utgångspunkten är att söka identifiera områden där ökad samverkan kan leda till kostnadsreduceringar och rationaliseringsvinster. Utredningen avser primärt stödfunktionerna upphandling, underhåll och undervisning. I uppdragstexten anges uttryckligen att den operativa verksamheten hos myndigheterna inte omfattas av uppdraget.

Min uppfattning är att Kustbevakningen så snart som möjligt bör inarbetas inom marinen. Samordningsområden skulle kunna bli många.

Exempel inom logistikområdet skulle kunna vara basområden med kajer, materielhantering, reservdelar, upphandling av fartyg och system, administration, förråd mm.

Operativa fördelar skulle kunna uppnås genom ett totalt sett större fartygsbestånd där betydligt fler fartyg skulle vara till sjöss över tiden med olika uppgifter. FM skulle kunna nyttja Kustbevakningens flygplan på ett betydligt mer optimalt sätt inom ramen för FM uppgifter. Med en större analys av läget skulle många fler områden kunna belysas.

Med en sådan organisation skulle också Marinen kunna ta ett helhetsansvar för Svensk sjöräddning, något som exempelvis danska försvarsmakten har genom att JRCC är en del inom marinen.

Ledamöterna i försvarsutskottet Annicka Engblom och Karin Enström har skrivit en artikel om Kustbevakningen där det tydligt framgår att man vill satsa på Kustbevakningen i dess nuvarande form, och till och med öka resurserna till myndigheten. Detta i sig är ett sundhetstecken, men vore det inte bättre att få ännu mer pang för pengarna genom att göra Kustbevakningen till den del av marinen?

Läs även alla inlägg Wiseman och CI skrivit om Kustbevakningen.