Man säger att spåren och växlarna fryser. Då vore det väl lämpligt att ha någon maskin som åker runt och tinar up spåren. Varför inte ett litet lok med en tiltbar jetmotor?
Behöver man istället ploga bort stora snömängder så finns det stora plogar för tåg också.
Se och lär!
Nu har banverket, eller vem som nu är ansvarig, förvisso tagit mod till sig och hyrt in museilok med en riktig plog för att få lite ordning. Visst är det härligt att se ett lok med plog. Sådant ser vi knappast på ett X2000 i dag.
Det var ganska många år sedan SJ plogade några spår. Inte heller Veolia, DSB First, DB Regio eller de andra tågoperatörerna på den avreglerade svenska persontrafikmarknaden lär vara intresserade av det. Inte heller Green Cargo, Hector rail, Tågfrakt eller någon annan av de många godsoperatörerna lär vara intresserade.
SvaraRaderaNej, i Sverige är det Trafikverket som ansvarar för framkomligheten på våra järnvägar. Givetvis genom en lång rad entreprenörer och underentreprenörer.
Att fortfarande behöva läsa om SJ som likställt med svensk järnvägstrafik och därtill hörande problem i nyhetsmedia och på bloggar är bara tröttsamt. Märkligt att så många fattat så lite om vad som hänt under så många år...
Du har helt rätt - Jag tror dessvärre att SJ är så likställt med Svensk tågtrafik att det används som ett samlingsbegrepp.
SvaraRaderaMen rätt ska så klart vara rätt.
12.59: Men däremot uttrycker det kanske en önskan om hur det borde vara...
SvaraRaderaSJ mfl kör tågen, trafikverket ansvarar för trafikregleringen, Banverket tillhandahåller spår och upphandlar tjänster av underleverantörer. Infranord (ex BV produktion) tillhandahåller den snöröjning banverket upphandlat. Då BV var övertygade om att 86-89 var de sista snövintrarna, var man fullständigt ointresserade av säkerställa extra snökapacitet. Eftersom ende kunden BV tydligt och under flera år frånsagt sig behovet, skrotade Infranord ut flertalet snöröjningslok Tb/Tc
SvaraRadera.
Så kan det gå när man försöker leka marknadsekonomi med en stel infrastuktur. Många kockar utan övergripande ansvar, men med bonus för varje kvartalsvinst är liksom sista rälsspiken i en rutten sliper. /Nisse
Många flygplatser använder liknande system för att göra banor rena från snö och regn. Bl.a. Gripenbasen i Ungern, Kecsekemét AFB. Vi kanska ska låna ett par system från ungrarna?
SvaraRaderaDet står ett sådant gammalt aggregat på gamla F6 i Karlsborg. Går säkert att sparka liv i...
SvaraRaderaDet är som sagt huvudsakligen Infranord, fd Banverket Produktion som sköter snöröjningen av svenska järnvägar på uppdrag av Trafikverket (Banverket är ju numera avvecklat). De har dessutom riktiga snöröjningslok som får bort snön en bit ifrån spåren så att den inte snart blåser tillbaka av vinddraget, och de klarar att få bort snön bättre nära spåret vilket inte dessa gamla museilok klarar. Däremot så har man för få lok för att klara jobbet ett sådan här vinter och det är ju inte så konstigt egentligen, för vill inte Trafikverket som ansvarar för drifen av de svenska järnvägarna betala så kommer ju inte en underleverantör hålla en kapacitet som man inte kan sälja.
SvaraRaderaSJ ska inte bedriva snöröjning och underhåll av järnvägen, de är bara en av flera tågoperatörer som sysslar med persontrafik (fd SJ gods är numer ett separat bolag, Green Cargo). Skulle SJ sköta drift och underhåll av järnvägen så är risken att konkurransen skulle snedvridas och SJ själva skulle få en stor konkurransfördel. Hur skulle det se ut om ex. SJ bara snöröjer för för sina egna persontåg på bekostnad av andra tågoperatörer? Hur skulle det se ut om SJ prioriterade persontrafiken för att slippa klagande resenärer på bekostnad av godstrafiken?
Egentligen så är det ju inte annorlunda med tågtrafiken än vad det är med ex. flygtrafiken eller busstrafiken där ansvaret är fördelat mellan olika myndigheter och bolag. SAS ansvarar inte för några flygplatser om det var någon som trodde det, och bussbolagen brukar inte ploga vägarna.
Våra intelligenta politiker vill öka framkomligheten på de svenska järnvägsspåren genom att bygga höghastighetsspår bredvid de gamla spåren. Ett exempel på ett sådant utbyggnadsprojekt är Ostlänken.
SvaraRaderaMen hur ska man kunna sköta underhållet av de nya spåren, när man uppenbarligen inte klarar av att sköta underhållet av de gamla?
Kan det möjligtvis vara på så vis att våra intelligenta politiker använder baklänges-logik och försöker att springa innan de har lärt sig att krypa?
Flygsoldat 113 Bom