I det första inlägget rörande sjöoperativ helikopter låg fokus på systemet i sig. I det andra inlägget låg istället fokus på hur helikoptrarna borde organiseras inom Försvarsmakten.
När det gäller den flygande personalen, men även tekniker så har Sverige valt att gå sin egen väg genom att inrätta en Försvarsmaktsgemensam helikopterflottilj, som efter några år blev en del av Flygvapnet. Personalen tillhör i dag således Flygvapnet.
Jag och många med mig är av den åsikten att personalen borde tillhöra den vapengren man ska verka inom. En person som flyger helikopter i marin verksamhet borde rimligtvis också organisatoriskt tillhöra marinen. Samma sak för arméflygare. Det handlar om identitet och tillhörighet. Får vi på sikt större fartyg (stödfartyg och fregatter) där helikoptern kommer att stå ombord på fartyget så kommer detta att bli ännu mer angeläget.
Nu har det dock visat sig att andra nordiska länder som tidigare har varit organiserade enligt ovanstående, nu väljer att gå en annan väg. Man skulle kunna påstå att man till del antar lösningar som ligger väldigt nära den Svenska nuvarande organisationen med Helikopterflottiljen.
Danska flottan disponerar i dagsläget 8st Westland Lynx helikoptrar som är baserade på olika fartyg, och snart även på de nybyggda fregatterna av Iver Huitfelt klass.
År 2000 organiserade man om alla helikoptrar i Danmark för att dessa skulle tillhöra Flygvapnet, i likhet med vad som hände i Sverige. Av någon anledning lyckades flottan ta sig ur den knipan och enbart arméns helikoptrar blev den del av helikopterflottiljen. Men nu är det då dags igen. Danmark har i dagarna utbildat sin sista marinflygare till flottan. Søværnets Helikoptertjeneste kommer dessutom från årsskiftet att bli en del av Flygvapnet.
Något som kan förklara detta är att man just nu tittar på att köpa in ett antal större sjöoperativa helikoptrar för att ersätta de äldre LYNX. Typen som nu verkar ligga närmast ett köp är AW101 Merlin,som då skall baseras på Danmarks nya fregatter och även Absalon-klassen. Merlin helikoptrarna finns redan i 14 exemplar inom det Danska flygvapnet för SAR och taktisk trupptransport. Förmodligen är det enbart kostnaderna som styr, och man ser samordningsvinster med en enhetshelikopter som förvaltas inom en och samma organisation.
Inför upphandlingen har man gjort en studie där man bland annat konstaterat att NH 90 (Hkp-14) är ett alldeles för oprövat kort då den inte fullt ut, är levererad till något land, och heller inte prövad i strid.
DALO officials have said they prefer helicopters that are already in use or moving towards production, suggesting the MHRP is leaning towards an off-the-shelf purchase of a versatile ship-based helicopter for national defense and international operations. The MH-60R is seen as having a marginally lower project risk than its rival candidates, and has been mentioned in Danish military circles as having a "competitive unit price." By contrast, while the NH90 and the Sikorsky H-92 are highly rated in DALO's evaluations, both aircraft have yet to see a deployment, let alone combat.
Norska flottan kommer att välja ungefär samma väg. Norge har som bekant också valt att köpa samma helikopter som Sverige, d.v.s den mycket försenade NH 90 (Hkp 14). Helikoptrarna (när de levereras) kommer organisatoriskt tillhöra och placeras på såväl fregattvåpenet som kystvakten men underhåll och drift skall flygvapnet stå för. På en fregatt av Fridtjof Nansen -klassen så kommer personalen för att hålla systemet flygande uppgå till ca 10 personer i kategorier som piloter, tekniker, taktiska officerare och sensoroperatörer. Samma personalkategorier som vi tidigare haft för våra hkp 4 inom marinen. Även i Norge kommer flygvapnet att bemanna vissa tjänster. Det som avses är mest troligt piloterna och teknikerna.
Hver fregatt blir utstyrt med et NH 90 helikopter bemannet med personale fra både Luftforsvaret og Sjøforsvaret. Det er også Luftforsvaret som skal drifte de fem helikoptrene.
Det ser onekligen ut som om de övriga nordiska länder med sjöoperativ helikopterverksamhet valt delar av den Svenska lösningen. Ur ett operativt perspektiv är jag något tveksam om det är rätt väg att gå. Men ur ett kostnadsperspektiv kan jag självklart se fördelar. Samma sak ur ett flygsäkerhetsperspektiv och grundutbildning av helikopterpiloter och inflygning på en gemensam helikoptertyp. Detta kan genomföras var som helst. Däremot den taktiska utbildningen genomföres självklart bäst i den rätta miljön, och helst också från ett fartyg.
En sjöoperativ helikopter gör nästan ingen nytta utan rätt utbildad och tränad taktisk personal. Kanske borde Sverige välja den Norska vägen och låta flottan utbilda TakO och operatörer för att sedan bemanna tjänster på flygvapnets helikoptrar?
Frågan för Sveriges del är till att börja med. Kommer vi att få se sjöoperativa helikoptrar över huvud taget i framtiden, och följdfrågan är om vi kommer att erhålla större fartyg med möjlighet att ta hangarera en helikopter ombord. Det är första stegen i ett återtagande av en förlorad förmåga.
Danmark anskaffar Sea Hawk (Romeo med glascockpit). Se länk nedan!
SvaraRaderaVi i Sverige bör nog för HKP 16 hålla oss till mer beskedliga analoga Black Hawk av Mike-modell.
Merlin har inte varit utan problem för Danmark och britterna har akut saknat taktisk kapacitet till sin ISAF-insats, så de flyger ex-danska Merlin i Afghanistan. Tanken har varit att Danmark ska kompenseras med senare tillverkade Merlin.
http://www.dsca.mil/PressReleases/36-b/2010/Denmark_10-73.pdf
Tack för komplettering.
SvaraRaderaDock gör enbart ett köp av Black Hawk ingen sjöman glad. en kombination av ett antal Black Hawk/Sea Hawk hade varit mer smakfull.
Jag kan inte annat än att hålla med dig i dina sista slutsatser. Naturligtvis skall vi utbilda vår personal att verka med sin huvuduppgift ifrån och emot den miljö som är aktuell. Att låta sjöoperativa helikoptrar basera i Luleå eller Linköping blir löjligt.
SvaraRaderaMen det problem vi att möta är bristen på tekniker och piloter. En tekniker måste ändå vara utbildad enlgit RML och eftersom RML är så likt de vanliga civila reglerna är det lätt att konvertera genom att tenta av ämnena en gång till för en behörig skola, snika åt sig en typkurs av en operatör eller gå direkt in som mekaniker i från början. En civil mekaniker har inte så stor skillnad i lön jämfört en militär tekniker.
Att en tekniker tillhör flygvapnet ser jag som ett mindre problem. Om teknikern ingår i en fartygsbesättning måste det ändå vara fartygschefen som är ansvarig för att denne kan vara ombord. Det innebär att teknikerna skall ha utbildning i skyddstjänst på fartyg, m.m. Skulle bestättningen vara i land och det är panik att ersätta en tekniker på annat förband eller skola så ser inte jag det som ett problem. Det är något som vi levt med sedan Hedenhös dagar.
Att teknikern kan gå kurser i Karlskrona för sjöspecifika helikopteruppgifter är inte heller ett problem även om det nu är FMTS i Halmstad som är ansvarig. En trafiklärare på ett flygvapenförband går på kurs i Skövde inte på Malmen eller Uppsala. En vapeninstruktör i flygvapnet går på kurs i Kvarn, inte på Uppsala eller Malmen.
Hur vi rattar in systemet är en senare fråga, det vi måste fastställa är vilken vision och kompassriktning vi skall följa.
J.K Nilsson
Bra inlägg, Skipper!
SvaraRaderaJag delar Din uppfattning att en kombination av Sea Hawk och Black Hawk hade varit att föredra, men jag tror det är svårt att avbryta NH90-affären. Förhoppningsvis gör inköpet av Black Hawk att marinen har större möjligheter att verkligen få Hkp 14 (när den väl kommer) som sjöoperativ hkp. Risken är annars att sjöoperativ verksamhet återigen nedprioriteras till förmån för markoperativa transportuppgifter.
Jag hoppas, för våra nordiska marina bröders och systrars skull, att DK och NO organiserar sina hkp tätt samman med de sjögående förbanden. Annars riskerar deras sjöoperativa verksamhet att bortprioriteras av armé- och flygvapenofficerare utan kunskap om effekterna på den marina arenan, på samma sätt som hände i Sverige.
När det gäller bemanning har SSS ett mycket smakligt förslag där TakO och operatör utbildas av SSS och varvar befattningar ombord hkp och till sjöss i våra ytstridsfartyg. Det är rätt väg att gå för att få ordning på den sjöoperativa verksamheten enligt min uppfattning.
/ Commander
@ Skipper
SvaraRaderaVi har en lång väg kvar att gå. Häromdagen avbröts en “sjöoperativ helikopter-diskussion” på mässen av en generalsperson med orden, “va fan ska vi med helikoptrar som kan landa på vattnet till?”
Som du då förstår behövs din och andra liknande bloggar för ren upplysning. Jag är pinsamt medveten om att vissa inte har förmågan att ta till sig sådant som deras chefer inte uttryckligen har gett sitt gillande. Men jag tror att droppen till slut urholkar stenen.
Se bara vad som hände med bloggdiskussionen för ett tag sedan, om de saknade av resultaten av tidigare erfarenheter av utlandsmissioner. Resultat??
En ny avdelning för erfarenhetsanalys under insatsstaben!
Minst tjugo år för sent, men ändå!
Teaterdirektören.
Som f.d marinflygare, intvingad i flygvapnet och numera i landsflykt i flottan vill jag bara delge min syn på var helikoptrar och personal bör vara organiserade. Det bästa som hänt mig i min karriär är den dagen jag lyckades slita mig ur HkpFlj:ens grepp. Numera så känner jag att jag utvecklas och får utveckla andra till skillnad från de åren i hkpflj då blind lydnad, härskartekniker och ständig vanmakt präglade min arbetsplats. Numera så ser jag med medlidande på mina kollegor i hkpflj. Vem som äger helikoptrarna organisatoriskt skiter jag numera högaktningsfullt i så länge de faktiskt fullgör sin uppgift. Om flygvapnet känner sig byxade för sjöoperativa uppgifter så visst, kör hårt. Sannoliken att det händer innan min pension känns liten men hoppas kan man ju alltid. För mig som f.d personal så amputerar jag hellre mina kranskärl än att gå tillbaka till hkpflj men givetvis finns det folk som kan tänka sig hålla på med sjöoperativa uppgifter inom hkpflj. Det enda som fattas dem år uppgiften och resurserna och så länge den delen av förmågan fattas så känns frågan om var, med vilka och hur ganska akademisk.
SvaraRaderaMen finns det några fartyg i flottan som är tillräckligt stora för att hangarera en 14? Var det inte därför vi blev med hkp 15?
SvaraRaderaVantskruvaren:
SvaraRaderaHur många marinflygare bemannade/bemannar upp flottiljstaben på Malmen och därigenom påverkar besluten i er riktning?
/Mackan
Uppenbart är att helikoptrar behövs för att både understödja och vara en del av sjö- och markstriden, inte luftstriden.
SvaraRaderaAtt den sjöoperativa delen inom helikopterförbandet har blivit nedtonat beror främst på arenan för de internationella insatserna och inte minst den misslyckade materielhanteringen. Under en överskådlig framtid är det enbart HKP15 som kan bli aktuell för sjöoperativ verksamhet och då endast genom en kraftig prioritering. Blickar man ut över havet så ser det mörkt ut.
Det går tydligt att utläsa av flygvapnets hantering av helikopterförbandet sedan 2003 att denna spetsflygs tyngda försvarsgren ser på helikoptrar "som något katten släpat in".
Men med vilka motiv skulle någon flygvapenofficer vilja riskera karriären genom att försöka hjälpa helikopterförbandet ur träsket samtidigt som rutschkannan ligger fri för samma flygvapenofficer inom övriga flygvapnet. Vad väger tyngst den egna karriären eller försvarsmaktens bästa!
En materielhantering med felaktigt avvecklade helikoptrar i fel tid och en anskaffning som är värd ett kapitel för sig har inneburit en mängd tvingade beslut som satt helikopterförbandet i en situation som är omöjlig att hantera utan extern hjälp.
Ett beslut om HKP 16 kommer att kräva resurser från hela försvarsgrenen och då främst personal. Vad det innebär återstår att se.
GMY
@vantskruvaren
SvaraRaderaBedömer att din flykt från Hkpflj höjt kvalitén såväl där som där du nu hamnat.
Medan du kverulerar så jobbar en stor kader människor på upp ur svackan. Exempel på detta: Kosovo, Adenviken, Afghanistan och BG11. Fortsätt hålla dig undan.
/Framåtanda
Mackan:
SvaraRaderaNågra stycken var det som bemannade upp i staben när jag fortfarande sprang omkring där. Numera finns det(vat jag vet) inget behov av sjöop längre. Somalien fick mig att börja hoppas men intresset verkar från hkpflj sida fotfarande ganska svalt.
@Framåtanda
SvaraRaderaSkall försöka att gå dig till mötes (med tanke på hur jag bemöts av dig så verkar lite ha förändrats)
Lycka till med alla sjöoperativa projekt ni driver så intensivt.
Vi belekingebor är väl de mest negativa och gnälliga av alla. Annat vore det om man flyttade den sjöoperativa helikopterverksamheten till Säve.
SvaraRaderaAXA
@AXA
SvaraRaderaFörstår inte riktigt budskapet i ditt inlägg, inte heller vem du riktar det till.
Det vore däremot intressant att få höra din samlade syn på den sjöoperativa verksamheten rörande förmågeglappet, helikoptrar, organisation och bemanning/utbildning mm.
Skicka mig gärna en kommentrar med din mail om du skulle vara intresserad av att skriva ett gästinlägg i frågan.
Jag tror mig nämligen veta vem du är, och du i så fall sitter med mycket kunskap och kompetens i ämnet.
Hjälp kanske finns att få vid behov? Tänk vad bra med den där "solidaritetsklausulen"!
SvaraRaderaWASHINGTON, November 30, 2010 – The Defense Security Cooperation Agency notified Congress November 29 of a possible Foreign Military Sale to Denmark of 12 MH-60R SEAHAWK Multi-Mission Helicopters and associated parts, equipment and logistical support for an estimated cost of $2.0 billion.
Teaterdirektören.
Till den som använt signaturen AXA !
SvaraRaderaAXA är en flygsignatur som är kopplad till mig som person och har efter ditt inlägg försatt mig i ett bombardemang av synpunkter och annat.
Vänligen men bestämt, byt din signatur till en som inte är upptagen
http://smgodis.blogspot.com/2010/12/hkp16-beslutet-nara.html
SvaraRadera/Martin
Ja, men det stämmer det som AXA skriver om olika deler av populationen.
SvaraRadera/Framåtandan
@Framåtandan
SvaraRaderaVet inte om blekingebor är gnälligare än andra. Gnällbältet ligger väl i trakten kring Örebro.
Säve är sedan ett par år nedlagt, så den framåtandan var åt fel håll.
Däremot håller jag med i ett flertal av de inlägg som gjorts till huvudartikeln. Gläds när man uppskattar det jobb vi lagt ner på SSS vad gäller planering av utbildning av nya TakO o SonO. Nu siktar vi mot en ny förmåga fullt ut, dvs fartyg som har ombordbaserad helikopter, dvs vi fortsätter att utveckla det som gjorts under ME-02 och skapar de förutsättningar som behövs för att på ett säkert och taktskt riktigt sätt nyttja kombinationen av hkp o fartyg.
Varför envisas med att tro att den sjöoperativa helikopterförmågan bäst leds från Linköping ?
Kortfattat kan man säga att sjöoperativ strid handlar om snabba förlopp. En verksamhet som kräver att man finns nära varandra och talar samma språk, att man kan sin LIS, vet när man gläds, osv
Vi har idag 8 st HKP 15 B, det är dags att börja använda dem till det de är anskaffade för.
Till er som vill komma i kontakt med mig. Ni måste skriva er mailadress i fritexten, annars kan jag inte se den.
SvaraRaderaMailadressen publiceras självklart inte.
8 st HKP15B att anv till det de anskaffades för:
SvaraRaderaDu lär få vänta några år till.
SSS