Sjöoperativ helikopter - Del 3

Finns det något som verkligen engagerar er som läser den här bloggen, så är det framför allt frågan om sjöoperativ helikopter i Försvarsmakten. Intresset för detta beror sannolikt på två saker. Det ena är det faktum att det berör all marin och maritim verksamhet. Det andra är det sorgliga faktum att vi i dag helt saknar förmågan, och att det kommer att ta allt för lång tid innan vi kommer att få se en flygande sjöoperativ helikopter i tjänst.

I det första inlägget rörande sjöoperativ helikopter låg fokus på systemet i sig. I det andra inlägget låg istället fokus på hur helikoptrarna borde organiseras inom Försvarsmakten.

När det gäller den flygande personalen, men även tekniker så har Sverige valt att gå sin egen väg genom att inrätta en Försvarsmaktsgemensam helikopterflottilj, som efter några år blev en del av Flygvapnet. Personalen tillhör i dag således Flygvapnet.

Jag och många med mig är av den åsikten att personalen borde tillhöra den vapengren man ska verka inom. En person som flyger helikopter i marin verksamhet borde rimligtvis också organisatoriskt tillhöra marinen. Samma sak för arméflygare. Det handlar om identitet och tillhörighet. Får vi på sikt större fartyg (stödfartyg och fregatter) där helikoptern kommer att stå ombord på fartyget så kommer detta att bli ännu mer angeläget.

Nu har det dock visat sig att andra nordiska länder som tidigare har varit organiserade enligt ovanstående, nu väljer att gå en annan väg. Man skulle kunna påstå att man till del antar lösningar som ligger väldigt nära den Svenska nuvarande organisationen med Helikopterflottiljen.

Danska flottan disponerar i dagsläget 8st Westland Lynx helikoptrar som är baserade på olika fartyg, och snart även på de nybyggda fregatterna av Iver Huitfelt klass.

År 2000 organiserade man om alla helikoptrar i Danmark för att dessa skulle tillhöra Flygvapnet, i likhet med vad som hände i Sverige. Av någon anledning lyckades flottan ta sig ur den knipan och enbart arméns helikoptrar blev den del av helikopterflottiljen. Men nu är det då dags igen. Danmark har i dagarna utbildat sin sista marinflygare till flottan. Søværnets Helikoptertjeneste kommer dessutom från årsskiftet att bli en del av Flygvapnet.

Något som kan förklara detta är att man just nu tittar på att köpa in ett antal större sjöoperativa helikoptrar för att ersätta de äldre LYNX. Typen som nu verkar ligga närmast ett köp är AW101 Merlin,som då skall baseras på Danmarks nya fregatter och även Absalon-klassen. Merlin helikoptrarna finns redan i 14 exemplar inom det Danska flygvapnet för SAR och taktisk trupptransport. Förmodligen är det enbart kostnaderna som styr, och man ser samordningsvinster med en enhetshelikopter som förvaltas inom en och samma organisation.

Inför upphandlingen har man gjort en studie där man bland annat konstaterat att NH 90 (Hkp-14) är ett alldeles för oprövat kort då den inte fullt ut, är levererad till något land, och heller inte prövad i strid.

DALO officials have said they prefer helicopters that are already in use or moving towards production, suggesting the MHRP is leaning towards an off-the-shelf purchase of a versatile ship-based helicopter for national defense and international operations. The MH-60R is seen as having a marginally lower project risk than its rival candidates, and has been mentioned in Danish military circles as having a "competitive unit price." By contrast, while the NH90 and the Sikorsky H-92 are highly rated in DALO's evaluations, both aircraft have yet to see a deployment, let alone combat.

Norska flottan kommer att välja ungefär samma väg. Norge har som bekant också valt att köpa samma helikopter som Sverige, d.v.s den mycket försenade NH 90 (Hkp 14). Helikoptrarna (när de levereras) kommer organisatoriskt tillhöra och placeras på såväl fregattvåpenet som kystvakten men underhåll och drift skall flygvapnet stå för. På en fregatt av Fridtjof Nansen -klassen så kommer personalen för att hålla systemet flygande uppgå till ca 10 personer i kategorier som piloter, tekniker, taktiska officerare och sensoroperatörer. Samma personalkategorier som vi tidigare haft för våra hkp 4 inom marinen. Även i Norge kommer flygvapnet att bemanna vissa tjänster. Det som avses är mest troligt piloterna och teknikerna.

Hver fregatt blir utstyrt med et NH 90 helikopter bemannet med personale fra både Luftforsvaret og Sjøforsvaret. Det er også Luftforsvaret som skal drifte de fem helikoptrene.

Det ser onekligen ut som om de övriga nordiska länder med sjöoperativ helikopterverksamhet valt delar av den Svenska lösningen. Ur ett operativt perspektiv är jag något tveksam om det är rätt väg att gå. Men ur ett kostnadsperspektiv kan jag självklart se fördelar. Samma sak ur ett flygsäkerhetsperspektiv och grundutbildning av helikopterpiloter och inflygning på en gemensam helikoptertyp. Detta kan genomföras var som helst. Däremot den taktiska utbildningen genomföres självklart bäst i den rätta miljön, och helst också från ett fartyg.

En sjöoperativ helikopter gör nästan ingen nytta utan rätt utbildad och tränad taktisk personal. Kanske borde Sverige välja den Norska vägen och låta flottan utbilda TakO och operatörer för att sedan bemanna tjänster på flygvapnets helikoptrar?

Frågan för Sveriges del är till att börja med. Kommer vi att få se sjöoperativa helikoptrar över huvud taget i framtiden, och följdfrågan är om vi kommer att erhålla större fartyg med möjlighet att ta hangarera en helikopter ombord. Det är första stegen i ett återtagande av en förlorad förmåga.