Förtroendekris!

Under Almedalenveckan i juli startade en kraftfullt nedåtgående spiral avseende förtroendet för den förda svenska försvarspolitiken, i än större omfattning än tidigare bör tilläggas. Tyvärr är det moderaterna som har den största delen i detta förfall. Det parti som tidigare var det försvarsvänliga alternativet har uppenbart nu fått den motsatta rollen.

I dag kändes det som den sista spiken i kistan slogs i avseende förtroendet för moderaterna i försvarsfrågan. I dag skriver nämligen Cecilia Widergren och Hans Wallmark, båda moderata politiker i försvarsutskottet en nyförfattad debattartikel i HD där man åter igen lutar sig mot den tidigare utförda värderingen som NATO genomfört av det svenska försvaret. Eftersom anlaysen är hemlig så kan man självklart välja vad man vill lyfta fram, och framförallt vad man inte vill lyfta fram. Det gör sig också gällande att analysen bygger på en fullt uppfylld IO14 som är utbildad och samövad. Det kan likställas med att utvärdera hur bra JAS 39 Gripen E/F kommer att bli innan den ens lämnat ritbordet.

Detta är inte det största problemet.

Det allra värsta är att de moderata försvarspolitikerna använder valda delar av en värdering i syfte att framhålla den förda försvarspolitiken som den enda rätta och att tillståndet inom Försvarsmakten är mycket gott avseende kapacitet och försvarsförmåga. Trovärdigheten för den förda linjen i dessa uttalanden börjar nu närma sig bottenrekord. Man påstår till och med att Sverige är ett föregångsland som ligger långt fram och är att betrakta som målbilden för det som andra försöker att skapa.

Uppenbart lyssnar försvarspolitikerna varken på ÖB eller den militära expertisen. ÖB har tidigare uttryckt, redan i samband med Försvarsbeslutet 2000 att den svenska militära kapaciteten börjar närma sig sådana låga nivåer att det finns stor risk att man inte alls klarar av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Detta har upprepats av myndighetschefen vid ett flertal tidigare tillfällen. Nuvarande ÖB har till och med klargjort att han eventuellt måste avveckla försvarsgrenar om inte försvarspolitiken med tillhörande ekonomi ses över och utökas. Försvarsanalytiker och andra experter har sedan länge dömt ut Försvarsmaktens förmåga att försvara landet mot ett väpnat angrepp. Till detta har de moderata försvarspolitikerna inte lyssnat.
 
Några citat ur Widegren/Wallmarks artikel:

De slutsatser som dras är mycket positiva till det svenska försvarets förmåga att försvara landet.

Utvärderingen stöder den svenska försvarsreformen och arbetet med att skapa ett användbart och tillgängligt försvar.

Sverige ligger i Natos ögon mycket långt framme i att utveckla ett tillgängligt, flexibelt och användbart försvar. Just ett sådant försvar som många länder nu försöker att skapa. 

Man citerar själva ett påstått utdrag från själva utvärderingen:

Även om Försvarsmakten i extrema fall fortfarande kommer att vara beroende av en mobilisering av reserver, med understöd av hemvärnet, torde Sveriges nyutvecklade operativa stridskrafter besitta en operativ förmåga och stridsduglighet som i första hand avskräcker från anfall och om det misslyckas kan försvara landet mot alla utom ytterst ihärdiga och utdragna angrepp."... "När det gäller nationellt försvar vidmakthåller Sveriges mark- (inbegripet hemvärnet), marin- och flygstridskrafter, med understöd av Försvarsmaktens organisation för logistik, en betydande kapacitet för ett självständigt och samordnat agerande, utan understöd från andra.

Att man konstant uttrycker en tro på  att man ökar tillgängligheten på Försvarsmaktens förband har jag avhandlat i ett tidigare inlägg. Ett inlägg som för övrigt är det mest lästa blogginlägg författat på den här bloggen. Huruvida Sverige klarar ett väpnat angrepp har debatterats tidigare från många olika håll och genom olika experter, något som moderatpolitikerna bestämt hävdar att man gör, och detta utan att tveka. De som följer försvarsdebatten höll inte med i den beskrivningen vilket tydliggjordes i en enklare enkät för någon månad sedan.

Med debattartikeln författad av Widegren/Wallmark kan man nu konstatera att det tidigare mantrat som nyttjades frekvent av moderata försvarspolitiker: Analys först, utgift sedan har reviderats. Nu gäller tydligen: Slutsatsen först, därefter analys! 

Att som ordförande i en kommande försvarsberedning först går ut i media och mer eller mindre ge svaret i förväg, att Försvarsmakten i alla avseenden ligger mycket långt fram i sin reformering och är på helt rätt väg, och att man har "en betydande kapacitet för ett självständigt och samordnat agerande, utan understöd från andra" innan man ens på börjat en försvarsberedning. En försvarsberedning som alla vi andra trodde skulle analysera just dessa frågeställningar. Skandal är ordet!

Citerar ett inlägg från bloggrannen Cornucopia? som i ett inlägg från gårdagen skriver:

"Det är inte JAS som kraschar försvaret, det är politiker som gör det. Eller snarare redan gjort det."

Det citatet passar in perfekt även i den här ämnet!

Sverige, svenska folket och Försvarsmakten är i stort behov kompetenta och insatta försvarspolitiker, det råder det uppenbart en stor brist på idag!