24 februari 2013

End-of-life för Visbykorvetternas sonarsystem!

Detta inlägg kommer att ta upp en "gammal nyhet" från hösten 2011. Anledningen är att det inte varit känt att ämnet varit officiell då principen är att allt som skrivs här skall vara av öppen karaktär och företrädesvis förekommit i media eller på webben tidigare.

Trots att "nyheten" är nästan 2½ år gammal så är det ändå värt att belysa detta "elände" som veterligen inte kommenterats någon gång tidigare. Det handlar alltså om ubåtsjaktsystemet på våra fem Visbykorvetter benämnt HYDRA med de ingående sonarsystemen 135/137. Just Hydrasystemet skulle nog själv kunna klassificeras enligt devisen sju sorger och åtta bedrövelser, något vi nu fått ett obestridbart kvitto på.

Sonarsystemen på korvetterna av typerna Visby och Göteborg kommer att få ny hårdvara. FMV byter komponenter som har nått slutet på sin tekniska livslängd för att behålla funktionen hos systemen. 
Sonarsystemen byggdes med de modernaste produkter som då fanns på marknaden, produkter som nu behöver bytas ut, eftersom de har nått slutet på sin tekniska livslängd, säger projektledaren vid FMV, Jonas Carlsson. 
I första hand handlar det om byte av nätverksarkitektur, operativsystem, processorkort och andra hårdvarukomponenter, samt portering av befintlig mjukvara till den nya hårdvaran. Även operatörskonsolerna i stridsledningscentralen byts ut. 

Ovanstående fakta står att återfinna hos FMV. Gräver man vidare i denna soppa kan man konstatera att det är SAAB som erhållit upphandlingen för denna end-of-life uppgradering. Ordersumman omfattar hela 400 miljoner kronor. 


Beställningen från FMV (Försvarets materielverk) omfattar delar av sonarsystem 135/137, Hydra, samt anpassning till ledningsstödssystem i den svenska Försvarsmaktens korvetter av Gävle- och Visby-klass. Vi är glada över att ha fått förtroendet att vidareutveckla systemet. Vårt uppdrag är att samordna hårdvara med befintligt ledningssystem.

Genom att noga läsa formuleringarna i SAAB:s pressmeddelande kan man även se att det inte bara handlar om att vissa komponenter som nått sin tekniska livslängd. Som synes skriver man anpassning till ledningsstödssystem samt samordna hårdvara med befintligt ledningssystem.

Ur detta kan vi alltså utläsa att det även handlar om systemintegrering, underförstått med ledningssystemet CETRIS som även detta är ett ledningssystem byggt av SAAB. Problematiken med ubåtsjaktsystemet HYDRA är vida känt inom Marinen. Systemet är i Visbyprojektets början upphandlat av ett Kanadensiskt företag vid namn General Dynamics, tidigare CDC, ett företag som enligt uppgift aldrig hade konstaterat mjukvara för ett nätverksbaserat sonarsystem tidigare.

Ordervärdet till dåvarande CDC för HYDRA-systemet lär ha varit över 65 miljoner USD. Dollarn stod då runt 9 kronor och omräknat till dagens penningvärde motsvarade ordersumman ungefär 700 miljoner kronor.


Sammanfattningsvis kan vi således konstatera att vi köpte ett ej färdigutvecklat, och obeprövat ubåtsjaktsystem där komponenterna föll för åldersstrecket i samma veva som de första två Visbykorvetterna levererades till Försvarsmakten! Vi kan mellan raderna i beställningen till SAAB utläsa att det även finns uppenbara problem med systemintegrationen. Vi kan även konstatera att trots att såväl FMV som Försvarsmakten haft överlämningscermonier m.m. så är således fartygen fortfarande inte färdiga, utan skall ytterligare en gång (det första hårdvaruomsatta systemet är planerat att vara levererat och installerat på en av Försvarsmaktens korvetter av typ Visby i slutet av 2013. FMV) byggas om i en omfattning som inte är att betrakta som ringa. Hur detta påverkar den operativa effekten och försvarsförmågan kan nog vem som helst räkna ut.

Till detta kommer även att det enda riktiga vapensystemet för ubåtsjakt, torped 45, också faller för åldersstrecket inom kort vilket Försvarsmakten under många år påtalat för politikerna. Men ännu har inget politiskt beslut fattas för upphandling av en ny torped trots att ärendet dragits i långbänk. Med hjälp av genomförandegruppens beslut 2008 försvann som bekant även den planerade luftvärnsroboten.

Så frågan man bör ställa sig är om våra Visbykorvetter någonsin kommer att kunna betraktas som fullt ut operativa med alla sensorer och vapensystem som en gång var tänkta innan hela fartyget faller för åldersstrecket?

Att Visbyprojketet i sin helhet kan betraktas som sju sorger och åtta bedrövelser är ingen nyhet. Bara det faktum att det tagit exakt 12 år från första sjösättning till dess att första fartyget levererades talar sitt eget språk. Att dessa fartyg nu skall byggas om ännu en gång för att erhålla ett fungerande ubåtsjaktsystem späder bara på det påståendet.

Låt oss hoppas att Marinens nästa fartygsprojekt hanteras på ett helt annat annat sätt. Kanske det vore bra om riksrevisionen gjorde en oberoende utredning av projektet så att vi får svart på vitt vad som varit bra respektive dåligt i syfte att förbättra processerna. Det skulle gynna såväl Försvarsmakten som Sveriges skattebetalare.

21 kommentarer:

  1. Fast det är många militära och civila system som har samma problem, gamla operativsstten läs Windows som Microsoft slutar supporta måste ersättas med nya.
    Inte mycket FMV kan göra åt det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Korrekt, men nu är det även hela operatörskonsolerna för systemet som skall bytas. Men det är inte kärnan.

      Kärnan i det hela är att systemen måste bytas ut innan fartygen är levererade till Försvarsmakten, och har således levererat mer eller mindre noll operativ effekt under hela sin livslängd p.g.a. att ledtiderna har varit alldeles för långa.

      Radera
    2. Vi pratar dessutom om 400 miljoner ytterligare skattekronor som ska ersätta ett redan inköpt och installerat system. Det är inte kaffepengar vi talar om.

      Radera
  2. Hallandsåsen i fartygsformat.

    SvaraRadera
  3. Tråkig läsning, men har man nåt val egentligen när läget är som det är? En del av dessa 400 miljoner åtgår väl också till Gävlekorvetternas numera återigen utökade HTM? Dessa ska ju bli mycket lika Visby utrustningsmässigt, dvs även vad gäller sonarsystem. Skulle inte TP 45 livstidsförlängas förbi 2015?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, man har självklart inget annat val nu när man försatt sig i den sits man nu sitter i. Angående torped 45 så kan man inte göra konstgjord andning hur länge som helst.

      Radera
  4. @ Skipper.

    Vet du om det är möjligt att montera en kanon från den första skrotade Visbykorvetten på HMS Jägaren?
    Du förstår vilken uppgradering, av halva landets försvarsförmåga, detta skulle kunna bli.

    Det sägs även att det nya lvsystemet går att ta med i en släpkärra efter i princip vilket fordon som helst!

    Kan man ha det i en dinge efter HMS Jägaren i en framtid?

    Jag försöker se möjligheter inte svårigheter!


    Teaterdirektören.


    P.S. Lite ironi förekommer i texten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart, allt är möjligt!

      Du får nog dock räkna med att HMS Jägaren då kommer att erhålla ett något förligt trim. ;)

      Angående släpkärror som luftförsvarsplattform så tror jag då mer på en släpkärra med 2 x hemvärnsmän medelst omfördelad RBS70.

      Radera
    2. Ja, kanske en luftvärnspråm efter HMS Jägaren skulle kunna vara lösningen för fartygsbaserad luftvärnsrobot.

      Radera
  5. Om de nu kan fixa till lite nya trimplan fram och tar bort trollingfästen, ställen för surfbrädor och vattenskidor i aktern? Man kan även fundera på en alternativ plats för hummertinor och garn. Sommartid kan man också fundera på att dra ner på antalet däckstolar och flytta grillen.
    Då får man plats att bulta fast ett par lavetter för robot 7o. Sedan gäller det att hitta några hemvärnsmän som tål sjö och mycket frisk luft?

    I vilken klass ska man då hänföra fartyget till?
    Fickslagkorvett, tung kanonbåt eller något liknade?
    Ska det kanske vara något modernt som börjar med HD, Heavy Duty..?

    Teaterdirektören.

    P.S. Utan att ha fixat trimmet fram så kanske kanonen blir den första i sitt slag som används till ubåtsjakt?
    HMS Jägaren kommer enligt din beskrivning då att gå i "dubbeklassen" med hög svansföring?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hörde att Karin vill att besättningen på Jägaren ska inte gnälla så mycket, det finns faktiskt massor av tomburkar att samla in så översynen av Jägaren inte är så långt bort, bara till år 2019.
      Vidare så läste jag att en storövning med marinens stridande förband ska genomföras utanför Dalarö. Dalarö brygga är redan inhyrd för ändamålet. Samband får endast göras med kontantkortstelefoner inköpta på ICA där försvaret har samarbetsavtal med.
      Karlskrona div deltar ej då de har kopplat in facket då de inte vill vara från hemmahamn mer än 6 timmar.
      Jägaren deltar ej då de ska samla tomburkar

      Chifen

      Radera
    2. Övningen är inställd, måste spara pga HMS Carlskrona ska iväg och jaga pirater

      Chifen

      Radera
    3. Jägaren ska få en ny kostym, De ska byta namn, Jägaren ska ingå i den nya Äranklassen och får namnet HMS Manligheten. Får man mönstra ombord?
      Chiefen

      Radera
    4. @ Visheten

      "Jägaren" och "Manligheten" har flera gemensamma beröringspunkter.
      "Manlighetens" skrov användes som pontonbrygga i "Jägarens" hemmahamn under många år.
      Numera ligger det som är kvar av "Manligheten" som brygga i Brofjorden (Lysekil).
      Inte långt från "Jägarens" hemmahamn.
      "Jägaren" har säkert legat och skavt mot kvarlevorna av "HMS Manligheten" mer än en gång.

      Äras den som äras bör.

      Teaterdirektören.

      P.S. Jag tror inte det går att mönstra på men du kan säkert få en tjänst på bryggan :)

      Radera
    5. Ha ha, Låt oss hoppas att Jägaren får en riktig "kostym" snart och att vår älskade vän Karin har öronmärkt medel för de i väster som försvarar oss mot alla angrepp mot den svenska neutraliteten.
      Vem vet, Fredik Schulte och Karin kanske trycker på för att vi ska köra igång HMS Småland igen.

      Chiefen

      P.S Chiefen får endast purras vid fartygets övergivande eller gratis utskänkning av pilsner.

      Radera
  6. Läste om vår papperslösa försvarsminster Karin.
    Varför får hon mig att vilja spy, En dåres försvarstal. se länk
    http://nyheter24.se/blogg/6mannen/2013/02/25/forsvarsministerns-forsvarstal/

    Chifen

    SvaraRadera
  7. @Skipper

    Det är dyrt att vara fattig som man brukar säga. Hela Visbyprojektet köptes med förutsättningen att all systemintegration skulle utföras av FMV eftersom det ansågs för dyrt av antingen FMV eller försvarspolitikerna.
    Återigen kommer det upp dessa idiotiska argument att ett system inte borde kosta mer än de enskilda komponenterna för sig. När man fick en offert på hela systemet med en systemintegratörspart som tog på sig hela risken ansågs det förmodligen för dyrt, men facit har vi nu...

    En sak till. Saab har kommit in på sistone i system Hydra och kan nog inte lastas för allt det som FM och FMV själva lyckades ställa till med i sina försök att utveckla ett helt nytt sonarsystem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förenklad analys..

      Beroende på en stelbent materielprocess och begränsade medel så blir "lagt kort ligger" hårt limmat i bordet. Omprövning, nya beslut och förändring blir mycket svåra att få igenom.

      Förenklat kan ett projekt antas omfatta följande toppvariabler.

      * Pengar
      * Tid
      * Kvalitet (TTEM-krav, funktion)

      Vidare kan projekt som hydra som förhandlades med industrin 1996 ha belastats med kulturförändringar. Om man innan 1996 kunde planera ett projekt enligt ett sätt och att exempelvis blunda för vissa saker för att senare omhändertaga dem enligt "gängse" rutin. Normal taktisering inom HKV. Om denna hantering sedan "stängs" och ej är önskvärd så uppkommer hål som ej kunnat förutses. Dessa hål var aldrig tydliggjorda då det var en del av spelet.

      Tidigare så kunde man vid ett beslutstillfälle blunda för vissa omkostnader senare i processen då de förvändtades kunna hanteras som nya behov och för ny inplanering. Förändringar leder då till att de helt plötsligt självklart skall ha ingått i uppdraget från start och som bokstavstrogen kan man säkerligen läsa in detta. Exempelvis reservdelar, m.m.

      Vidare kan begrepp som "helhetsåtagande" och funktionella kravspecifikationer. Där kunden bara kräver utan att fullt ut vilja förstå konsekvenser avseende innehåll och att låta leverantören arbeta tills verifieringar visar annat mot att nå målet.

      Ytterligare kan man antaga att just Sonar där sonaroperatörer lägger till mycket "know how" i användandet. Ungefär som KTH slogan "Vetenskap och Konst" där användandet är mycket en konst gör att det är svårt att specificera och bygga upp enskilda "test cases" kan ha bidragit. När man går in i "free play" så säger ingenjörerna, åhh faan. Skall ni göra så, det går inte och var i kontraktet står det att man skall göra så?

      Vidare leder konkurrensupphandlingar till att kunden vill ha så mycket han bara kan får inom ramen för avtalat pris. Lärdomar under resan gör att kontraktet kan läsas annorlunda över tid. Leverantören arbetar på i god tro och slutligen är pengarna slut och leverantören "orkar" helt enkelt inte med då de riktiga felen på högre systemnivå som kostar en massa pengar att åtgärda blir tydliga. Man skulle kunna kalla detta för att "resursutmattning" inträder.

      Givet: tid, pengar och kvalitet. Något måste hantera uppkomna problem. Inga nya pengar kan komma ifråga. TTEM skall kvarstå. Man behöver inte vara stjärnforskare för att inse att tiden kommer att glida. Förhoppningar om att det är snart klart. Leverantörer som säger att de fixar det och att det inte är mycket kvar. I vågskålen att kunden (FMV) häver avtalet och därmed pengarna återbetalade. En försvarsmakt som hellre lyssnar på att det är snart klart än att vi skall börja om och då behövs nog ett antal hundra miljoner till då nuvarande nivå bedöms otillräcklig pga av erfarenheter.

      Tiden går: Inte 10 år på en gång utan kvartal för kvartal, år för år. När man inser att det inte är hållbart är det jäkligt svårt att rätta till.

      Problemets lösning ligger inte i helhetsåtagande kontra systemintegration. Problemets lösning ligger snarare i att inse osäkerheter och risker och att ha en planering från start hur dessa skall hanteras. Både avseende, tid och kostnad men även kvalitet.

      Inte föränn man öppnat alla frihetsgrader har man all frihet att tackla utmaningarna.

      Det som skett Visby kan mycket väl hända igen under annan form. Framförallt genom att Försvarsmakten allt mindre satsar i tidiga faser och på att förlja omvärldsförändringar/teknikutveckling.

      En möjlig väg skulle istället kunna vara inkrementell utveckling. Man köper inte off the shelf utan att ha sett system demonstratorer, prototyper eller liknande. Då kan man ta kontrakt för serie och införande. Så att när de stora ekonomiska besluten tas, så tas de med kända risker och med riskminimering genomförd.

      Vänligen

      Svempis

      Radera
  8. Gustav Wasa sa...

    Våra fem (5) Visbykorvetter har enligt Försvarsmaktens senaste årsredovisning en nedåtgående tendens:

    2010 gav 1894 gångtimmar,
    2011 gav 1487 gångtimmar och
    2012 gav 878 gångtimmar.

    - Kommer trenden att vända? Och i så fall fr o m vilket år?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fredrik och Karin sjunger tillsammans "I natt jag drömde" av Hep Stars.

      Chiefen

      Radera
  9. Förr frågade man sig " vad gör de på banken efter tre "?.
    Efter att läst gångtimmarna för Visby-korvetterna för 2012
    kan man fråga sig " vad gör de på fartygen efter 180 timmar"?
    Det återstår ju ca: 1600 årsarbetstimmar för personalen.

    f.d. grönklädd

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna