20 februari 2014

Regeringen minskar försvarsanslaget



I dag kom ett beskedet som få hade förväntat sig efter två års turbulent försvarsdebatt där fokus har legat på den oroväckande utvecklingen i vårt närområde och att försvarsbudgeten är för liten. Det alla nog hade förväntat sig efter alla utspel var nog snarare en nödvändig ökning av försvarsbudgeten, i stället meddelade finansminister Anders Borg att man nu reducerar försvarets ekonomi ytterligare.

Den som följer försvarsdebatten och den här bloggen vet att jag ofta hävdat att Försvarsmakten är mitt inne i en pågående systemkollaps då ekonomin inte räcker till. Man ska minnas att Försvarsmakten för flera år sedan meddelade att regeringens försvarsreform inte skulle kunna genomföras med nuvarande låga anslagsnivåer med bibehållen organisation. Med en given ekonomi var den enda lösningen att ännu fler förband skulle avvecklades. Detta satte regeringen stopp för, vilket givetvis var helt rätt. Men detta innebar i praktiken att man skickade "Svarte Petter" till Försvarsmakten. De ekonomiska problemen hamnade ånyo på myndighetens bord. Samtidigt slår regeringen sig för bröstet och hävdar att man minsann inte genomfört några förbandsnedläggningar under sina två mandatperioder. Man har på det sättet försatt Försvarsmakten i en ekonomisk rävsax.

Försvarsanslagen måste således öka för att inte systemkollapsen ska fullbordas. I stället kommer i dag beskedet från finansminister Anders Borg att regeringen skär ytterligare i försvarets ekonomi! Ytterligare ett mycket svårt bakslag.

Motiveringen från Anders Borg är följande (min fetstil).
Nu är det viktigt att stärka skyddsvallarna och åter bygga upp överskott i offentliga finanser. En liten öppen ekonomi med stor finanssektor bör värna starka offentliga finanser för att klara jobben och välfärden när det stormar i vår omvärld, säger finansminister Anders Borg.


För att driva fram ytterligare effektiviseringar i den statliga verksamheten skapar regeringen ett extra omvandlingstryck. Det kan till exempel vara effektiviseringar i kärnverksamheter och prövning av annan verksamhet. Effektivisering av myndigheternas verksamhet uppnås genom minskad ökning av anslagen. Minskningen fördelas proportionerligt på respektive anslag baserat på storlek. Totalt uppskattas åtgärden frigöra cirka 0,3 miljarder kronor 2015 och därefter 1,1 miljarder kronor årligen.



Frågan som återstår och som regeringen inte besvarar är hur många gånger man kan "effektivisera" utan att även reducera uppgifterna? Observera även att det är förbandsanslaget som ska reduceras. Så sent som i veckan (precis som tidigare) så stod försvarsminister Karin Enström enligt uppgift och sa att regeringen satsar på försvaret och att man nu genomför fler och mer kvalificerade övningar. Att detta inte är annat än ren och skär lögn torde de flesta försvarsanställda kunna vittna om.

Inom Flygvapnet har man under 2014 tvingats reducera flygtiden. Målsättning och ambition kontra det faktiska behovet minskar. Årets flygvapenövning är reducerad och ammunitionstilldelningen minskar. I Marinen sker motsvarande åtgärder. Bl.a. har deltagande i övningen Cold Response och stridsträning vid brittiska FOST utgått. Den enda nationella marinövningen SWENEX 14-2 som skulle genomförts kommande höst har utgått tills vidare. Vad avser Arméförbanden har en kraftfull reducering avseende deltagande i Cold Response i nordnorge skett. Jag är övertygad att det finns fler övningar som fått stryka på foten då pengarna saknats, och detta gäller innevarande år.

Att som försvarsministern påstår, att regeringen satsar på försvaret är med andra ord att fara med grov osanning. Det ska bli mycket intressant att se hur försvarsministern kommer att kommentera dagens besked från regeringen. Det ska även bli mycket intressant att höra hur Försvarsmakten kommenterar situationen.

Försvarsminister Karin Enström har den senaste tiden gått ut hårt i media och krävt svar från Socialdemokraterna hur mycket man avser skära i försvarsbudgeten? Möjligen en relevant fråga, men där är vi inte ännu. Mer aktuellt är det nu att ministern svarar på vilka övningar som Försvarsmakten ska ta bort när regeringen nu minskar anslaget?  Det vore även på sin plats att de övriga Allianspartierna går ut och kommenterar dagens besked. För bara några veckor sedan när partiledarna för Folkpartiet och Kristdemokraterna talade i Sälen lät det nämligen helt annorlunda.

Regeringen har sedan tillträdet konstant minskat försvarsanslaget om man kompenserar för inflationen (vilket man givetvis måste göra). För att motsvara samma köpkraft som 2006 hade försvarsanslaget (de militära utgifterna) i dag behövt ligga på 45 miljarder. I stället har anslaget minskats med 3,45 miljarder sedan 2006 och nu har regeringen alltså meddelat att man ännu en gång ska använda osthyveln på den ständiga budgetregulatorn Försvarsmakten.


Bloggar: Annika Nordgren Christensen, Cornucopia?, Sjätte mannen

52 kommentarer:

  1. Finns det något militär eller försvars parti, i den form som det finns pirat partiet eller pensionärs partiet? I Skåne har ett vårdparti startas för att hantera den krisande vården i Regionen men är det inte på tiden att något görs för försvaret?!?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om Du använder Facebook, sök på Försvarspartiet,

      Radera
    2. Paraply partiet som fixar åt: Alla associerade partier exempel:
      pensionärs partiet-bättre och billigare vård lika skatt för skatt för samma inkomst.
      vårdparti med endast basvård och sänkt skatt för alla
      försvars parti med svensk industri som levererar materiel och allmän värnplikt/selektiv tjänstgöring.
      Polisparti med ett modern rättsväsende och smarta IT-system.
      Bank parti med statliga räntefria bostadslån 80% av taxeringen.
      Energi parti med billiga drivmedel och el.
      Matparti med ekologisk mat utan moms.
      På röst-sedeln kan väljarna markera vilket parti som får stöd. Alla småpartier kommer då in via Paraplypartiet. Tänk vilken intressant debatt med en så brokig skara partier i Riksdagen.

      Radera
    3. Läs här:
      https://sverigedemokraterna.se/var-politik/sverigedemokraterna-och-forsvaret/

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. Nej Vorben, bara nej.
      Det är verkligen inget att skämta om, denna bloggen tar upp samhällsviktiga saker inom försvaret. Vänligen länka inte till ett parti som förespråkar hat, utanförskap och precis ALLT som försvarsmakten inte står för.
      Om du tycker att försvaret gör det så har du väldigt lite koll på FM!

      Radera
    6. Det är väl demokrati FM ska stå för? Är du någon officiell talesman för FM? Svenska folket får förespråka precis vilket parti dem vill; i vilka sammanhang dem vill.

      Radera
    7. Otroligt vuxet och seriöst att kommentera utan att våga stå för sin åsikt.

      Radera
  2. "Regeringen föreslår i höstbudgeten att anslagen till förbandsverksamheten ska öka successivt under fyra år: Med 200 miljoner nästa år, och sedan 100 miljoner extra varje år fram till 2017. Totalt alltså 1,4 miljarder."

    Vad blir nettot med den nyannonserade sänkningen?

    Med det senaste forcerade jobbskatteavdraget har tyvärr NyaM gått för långt i sin finansstyrda politik. Det vi ser nu är panikåtgärder, och man anger själva att överskottsmålet inte nås förrän först 2018. Det finns därmed ont om utrymme för svängningar och kriser i budgeten, och därmed risk för ytterligare liknande åtgärder om inte Borgs ofta lite för optimistiska marknadstro infrias.

    Jag uppfattar att det blir allt fler borgerliga väljare som har vårt att känna igen sig i den bedrivna politiken...

    /Civil

    SvaraRadera
  3. Nettot om jag räknar rätt bör ligga runt 0.3-0.4 plus för hela perioden, vilket förmodligen ändå äts upp av anslagsparandet. men fm har ju råd nu när de inte behöver budgetera för vare sig korvetter eller ubåtar.

    /maggan

    SvaraRadera
  4. Wikipedi om psykopati:

    "En del psykopater blir extremt framgångsrika chefer eller företagsledare. Med charm, karisma, kyla och en manipulativ förmåga tar de sig fram i de flesta situationer. Skarpsynta människor kan uppleva att psykopaten beter sig som om han/hon spelade en roll och ´läste upp´ bestämda repliker".

    ...

    "Lögn, manipulationens grund, är psykopatens vardagliga verktyg och den kan återanvändas utan blygsel eller skamkänsla."

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta människor kommer i närkontakt med dessa personligheter under sin livstid. Observera och lär.

      Radera
  5. Jag vet inte hur, men jag är övertygad om att detta på något moderat sätt stärker och utvecklar vår försvarsförmåga.
    Snart kommer fru Enström, Cecilia(M) och de moderata gubbarna med nykomlingen herr Schulte i släptåg berätta för oss hur det egentligen ligger till med denna inte så stora satsning!
    Framför allt hur den gynnar Skaraborg kommer att bli intressant att följa.
    Med denna, IQ18, regeringsbeslut nummer fem och andra satsningar blir det kanske ett visst uppsving för arbetsförmedlingen i Skövde?

    Att satsningen på något sätt får försvarsmakten att öva mer frekvent, i större förband och med mer kvalitet får vi väl höra från vår ÖB ganska snart.
    Han brukar vara snabb i sina kommentarer ;-)

    Vill bara påminna om att försvarsberedningens väl underbyggda och i samsyn redovisade syn på utvecklingen i Ukraina inte höll för någon längre granskning.

    Nu är det snart dags igen att i samsyn titta i kristallkulan!
    Kanske dags att titta med lite vidare vinkel, större skärpa och djupare kontrast?
    En väg till större insikt vore kanske att den här gången inte börja med att fastställa prislappen.

    Teaterdirektören.

    P.S. Är det någon mer än jag som får känslan av att Alliansen gör allt för att slippa ta ansvar för styrandet av landet efter september?

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det gäller ÖB hoppas och förväntar jag mig att han ånyo tar bladet från munnen. Han har ju inte så lång tid kvar till pensionen. Förordnandet löper ut mars 2015 och Enströms löper ut ett halvår tidigare. Den sistnämnda kommer inte att få förlängt, så,därför är det bara att blåsa på för ÖB.

      Radera
    2. Med tanke på hur fru Enström har uttryckt sig via floskler om ökat både det ena och det andra den senaste tiden verkar hon ha varit helt omedveten om vad som var på gång.
      Detta kan bero på att hon inte fått veta eller att hon inte förstått.
      Andra får göra bedömningen vilket som är värst.

      Teaterdirektören.

      P.S. Vad är det för flaggor och vad kan det stå på skyltarna längst fram?
      Någon form av försiktig symbolik i omslagsbilden till årsredovisningen?

      Radera
  6. Jag tror att vi kan förutsätta att det inte blir något ubåtsprojekt A26 då moderater eller kommande socialdemokrater kommer att ta tillfället i akt och "spara" de 8 miljarder projektet kostar. Frågan är tyvärr alltför ointressant för den breda allmänheten och således vill inte riksdagens politiker ta i frågan, trots arbetstillfällen och tekniskt kunnande hos gamla Kockums som bör tas tillvara.

    Frågan är om allmänhetens bristande intresse och engagemang kommer lyftas om situationen i Ukraina eskalerar ytterligare. I så fall kan även politikers blick lyftas och alla av dagens fallsarier och skönskrivningar upphöra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är övertygad om att både S och M kommer att verka för att A 26 blir av. Dock måste M förstå att man måste agera nyss, det går inte längre att sitta på läktaren och se på.

      Radera
    2. S har, så vitt jag kan komma ihåg, alltid värnat om just ubåtsvapnet under tidigare regeringar. Frågan är bara om det inte är försent i höst.

      Radera
    3. Fel, sossarna har alltid värnat om jobben i Blekinge som är ett väldigt rött landskap. Sedan råkar TKMS (Kockums) syssla med flytetyg

      Radera
  7. Under tiden fortsätter miljardrullningarna inom ett annat område utan att någon höjer på ögonbrynen. Eller ja, det finns ju ett parti som gör det och som dessutom budgeterar och finansierar de helt nödvändiga ökningarna till försvaret i sina skuggbudgetar. I höst har alla försvarsvänner enbart ett rimligt alternativ, som gör verklig skillnad.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=5785220

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det partiet är överhuvudtaget inte värt att rösta på med tanke på dess bakgrund och dess dolda agenda!

      Det enda det partiet har gjort är att putsa till sin fasad så att det inte syns vad det egentligen står för, man måste kolla under putsen för att se det samt komma ihåg alla deras partikamrater som då och då glömmer att tänka efter före och försäger sig om vad partiet egentligen står för.

      Alltså, ej ett parti att rösta på om man inte vill ha tillbaka hur det såg ut i ett visst land efter -33.

      Radera
    2. .....och där sätter vi stopp för fortsatt diskussion om ett visst parti, något som alltid spårar ur. Fortsatta kommentarer runt detta kommer att refuseras.

      Radera
  8. @/Civil:

    Hota med att rösta bort alliansen kan ni göra till döddagar. Men när ska det bli av att ni röstar på SD?

    Anders Borg är det synd om! Han kan inte försvara sig själv. När omvärlden sätter tryck så backar han och minskar försvarsanslagen, han är alltså motsatsen till en statsman. Det sorgliga är att han inte inser att det är det som sker. När han istället kunde se till att andra tilläts försvara honom.

    Och låt mig här säga att nationalekonomi är behjälpt av ett starkare försvar, så inte heller förstår Anders Borg ekonomi! Det var inte 7 år med New Deal, som tog Amerika ut ur depressionen. Det var återupprustningen på grund av krigshotet i Europa, som tog Amerika ut ur depressionen på bara några månader. Samma med Putins Ryssland och samma med Hitlers Tyskland om vi ska ta ett ökänt exempel. Reagans USA blev rikare i takt med att han rustade. Det finns en massa exempel på den lagen.

    Det finns minst lika många exempel på att när det motsatta inträffar så följer en nedgång i ekonomin.

    Jag har försökt att få folk att inse det kausala med både en höjning av försvarsanslaget och en sänkning i försvarsanslaget, men till föga nytta. Fråga Cornucopia? och se vad han tror, finns det någon kausalitet i frågan?

    Nationalekonomi är mestadels en kamp mellan stater med begränsade resurser. Vad ni sedan har fått lära er hör inte hit!

    Roger Klang

    SvaraRadera
    Svar
    1. ALLA stater har begränsade resurser, frågan är bara hur de är begränsade.
      Dagens stater förlitar sig på krediter (skuldsedlar) istället för pengar, och detta i sig är mer än en begränsning.
      Nedgång under sådana förhållanden är inte något som möjligen inträffar, utan är något som oundvikligen inträffar.

      Skapande av krediter, skuld mot ränta, har den inneboende egenskapen att kreditmassan hela tiden måste öka för att systemet skall fungera, överleva.

      Med tiden växer således mängden skuld till en storlek som innebär att skuldmättnad inträder, dvs den producerande delen av samhället kan inte längre bära kostnaden av räntan längre. Detta eftersom ALLA krediter (vi kallar dessa vardagligt, och felaktigt, för pengar) är skapade med en ränta som skall betalas. För varenda krona i cirkulation i systemet.

      Fundera på vad det innebär när i praktiken alla jordens nationer befinner sig i samma läge.

      För jämförelse se Grekland, Portugal, Spanien, Island är ett intressant exempel med annorlunda lösningar.

      Vi lever i intressanta tider.

      Radera
    2. Det påminner om en känd konspirationsteori. Det finns fortfarande något som heter pengar, jag ser dem varje dag. Men betänk att Nationalekonomi är ett humanistiskt ämne på världens universitet. Pengar är människor, och när människor rör sig över gränserna så rör sig även pengar över gränserna.

      Roger Klang

      Radera
  9. @Roger Klang

    När det gäller partipolitik så är det nog så att många inte röstar på ett parti utifrån en enskild fråga eller utgiftspost i statsbudgeten. Partipolitiken som den bedrivs i Sverige innebär att man väljer ett helt paket med olika åsikter i olika frågor när man röstar på ett parti. Även om SD är försvarsvänliga så vill nog en del av väljarkåren inte samtidigt välja en del andra åsikter m.m. som kan vara principiellt viktiga för väljaren. Därav kanske även de väljare som prioriterar försvaret högst ändå kommer att fortsätta att rösta blått, men kanske på FP istället, med förhoppning om ett större inflytande från deras sida? Eller så fortsätter man rent av att rösta M ändå och hoppas på en förändring i just försvarsfrågan.

    Men visst förekommer även missnöjesröstande såväl som att folk tröttnar på att partiet inte i realpolitiken bedriver vad man utlovat eller sagt sig stå för och helt enkelt byter partitillhörighet. Man kan nog bara gå till sig själv och fundera på hur snabbt man själv skulle kunna vända och rösta på ett annat parti. Det är ju ändå bara en röst man lägger under fyra års tid.

    I fråga om nationalekonomi är det så att krigsindustrin i dessa skeden av historian finansieras genom lån (t.ex. USA) eller nedskärningar i andra delar av samhället (t.ex. Ryssland). De positiva effekterna med att staten driver en expansiv finanspolitik är ganska självklara, men en forcerad krigsindustri på bekostnad av annat leder alltid till negativa effekter, vanligen kraftig inflation/hyperinflation. Därefter följer regelmässigt en lika kraftig deflation efter en tid och detta är istället mer eller mindre förödande. Det är svårt för ett litet öppet land att fixa detta. En stor ekonomi kan bättre hantera detta då så mycket annat i världen är kopplat till dessa ekonomier.

    Det är klart att man genom fördelningspolitik kan styra om pengar från ett område till ett annat i vanlig ordning precis som SD föreslår, men jag har svårt att se de dramatiska effekterna av det som i din jämförelse med krigsindustrin vid ett nära förestående eller pågående krig. Ryssland är möjligen undantaget som jag ser det, men de omfördelar från övrig välfärd. Nyttan av det kommer nog i så fall på lite sikt antingen genom att man drar nytta av militären på ett aktivt sätt eller att man får industriella och forskningsmässiga spin-off effekter samt ökad export. Detta är tyvärr också något som en större ekonomi har större effekt av. Glöm dock inte alla de negativa konsekvenser som detta medför på övriga områden pga omfördelningen.

    Men även ett litet land kan faktiskt dra nytta av en aktiv försvarsmakt som står upp mot en stormakt. Det gäller att man har ledare som vågar bara. Ta torskkrigen UK - Island t.ex!

    /Civil

    SvaraRadera
  10. @Anonym 11:00:

    Jag hoppar över partipolitiken och ställer istället frågan om det ligger någon empiri bakom dina påståenden? För det gör det nämligen bakom mitt påstående om att rustning och nedrustning är direkt kopplad till nationalekonomi. Du skrev;

    "I fråga om nationalekonomi är det så att krigsindustrin i dessa skeden av historian finansieras genom lån (t.ex. USA) eller nedskärningar i andra delar av samhället (t.ex. Ryssland). De positiva effekterna med att staten driver en expansiv finanspolitik är ganska självklara, men en forcerad krigsindustri på bekostnad av annat leder alltid till negativa effekter, vanligen kraftig inflation/hyperinflation. Därefter följer regelmässigt en lika kraftig deflation efter en tid och detta är istället mer eller mindre förödande. Det är svårt för ett litet öppet land att fixa detta. En stor ekonomi kan bättre hantera detta då så mycket annat i världen är kopplat till dessa ekonomier."

    Jag har några memoreringspunkter:

    1) Investeringarna i rustningsindustrin mellan 1933-1936 finansierades till stor del genom att trycka nya pengar, men inflationen som man där av kunde vänta sig uteblev.

    2) Införandet av allmän värnplikt från 1935, ledde till att antalet soldater ökade från 100 000 till 2 700 000 vid andra världskrigets början, och detta var en väsentlig förklaring till att nazisterna kunde uppnå närmast full sysselsättning.

    3) Det engelska pundets värde försvagades med 40 procent 1931. I 1933, när Hitler kom till makten, försvagades U.S. dollarn med 40 procent. Den tyska marken kunde inte devalveras och Tyskland förlorade många exportmarknader på grund av Reichmarkens oerhört höga kurs gentemot pundet och dollarn. Men exportmarknaden skulle komma att återupplivas.

    4) När du skriver att en forcerad krigsindustri på bekostnad av annat leder alltid till negativa effekter, så håller jag med dig. Men då talar vi inte om 4 procent av BNP utan om 20-50 procent. Nazityskland satsade 50 procent av sina resurser på krigsrustning under kriget.

    5) Tysklands per capita-inkomst var 1939, 67 procent av den brittiska och 46 procent av den amerikanska. Det fanns ingen utjämnande evro i Europa.

    Roger Klang

    SvaraRadera
    Svar
    1. BNP då och nu, helt olika samhällen. Ingen moms inga RUT avdrag. BNP visar på ekonomisk aktivitet.
      Hushållsarbete och informellt arbete var en stor del av vardagen då. Så 1% av BNP på 1930-talet säger inte mycket jämfört med dagens BNP. Någon ekonomiskt kunnig kanske kan visa på hur stor del Sverige satsar och hur stor del Ryssland satsar med hänsyn till informell ekonomi. Ryssland har ju inte RUT/ROT/Krog osv.

      Radera
    2. Rysslands militära utgifter var 2013, 4,59% av GDP (Gross Domestic Product). 2015 kommer de militära utgifterna att öka till 4,79% av GDP. I reda pengar så blir ökningen 71 miljarder Evro i 2015. De ryska militära utgifterna stiger nu enligt uppgift från 15,7 procent av de statliga utgifterna till 22 procent år 2016. Den svenska försvarsbudgeten var på 1,17% av BNP (GDP), alltså drygt 41 miljarder kronor 2012 (2013 låg den på rekordlåga 1,15%). 2012 låg Sveriges BNP på 3 562 miljarder kronor. Ryssland satsar 585 miljarder dollar. USA satsar 682 miljarder dollar men skär ned på försvaret. Det är med andra ord drygt 101 ggr så mycket flis som Sverige satsar, på en befolkning av drygt 250 miljoner amerikaner, 28 ggr så många som oss. Det blir 3,65 gånger så mycket försvarspengar än vad Sverige satsar per capita. Varje amerikan betalar 2 728 dollar till försvaret, varje svensk 746,66 dollar. Ryssland satsar motsvarande 90 miljarder dollar per år, nästan 3 ggr så mycket som när Putin tillträdde år 2000 eller med andra ord 13,39 ggr så mycket som Sverige. Putin planerar att lägga 767 miljarder dollar på nysatsningar i ”försvaret” fram till 2020. Det ger en nästan fördubblad försvarsbudget eller 85,22 miljarder i tillskott årligen. Tro’t den som vill, men i sämsta fall så får ambitionen bara en ”Starwarseffekt” men trots allt med en moderat förstärkning av det ryska försvaret. Omräknat till kronor blir rysslands satsningar på ny krigsmateriel c:a 5 000 miljarder kronor mellan åren 2011-2020, vilket ska jämföras med Sveriges i en betydligt mer försvarsfientlig miljö påstådda 100 miljarder kronor i ny krigsmateriel. De svenska satsningarna blir 1111,11 miljoner kronor per 1 000 000 invånare över en period av 9 år. De ryska satsningarna blir 34 965 miljoner kronor per 1 000 000 invånare över samma period. Det är 31,5 ggr så mycket flis som Sverige satsar. Men man ska komma ihåg att Sverige har en större BNP än Ryssland, 55 244,65 US Dollars per capita (2012) mot Rysslands 14 037,02 per capita (2012). Det ger svenskarna 3,94 ggr så stor BNP per capita. Vilket innebär att ryssarna satsar jämförelsevis nästan 4 ggr så många fler arbetstimmar, ovanpå den 31,5 ggr större försvarsbudgeten per capita som de satsar i reda pengar.

      Ursäkta eventuella upprepningar, men är det bra så?

      Roger Klang

      Radera
    3. Tack för fakta ! Överväldigande satsning av Ryssland...med dessa siffror blir den svenska trenden direkt otäck, kan jag förutsätta att departementen i Sverige har koll på siffrorna med Rysslands satsning. Försvarsberedningens riskanalyser borde ta en titt på dina siffror och fundera på betydelsen. ’Money talks’.

      Radera
    4. Roger Klang, jag är imponerad av din sifferkunskap. Tvivlar på att majoriteten av våra försvarspolitiker ens är i närheten.

      Radera
    5. Anonym21 februari 2014 14:45

      Svensk BNP av idag består till nära 80% av lån, vilket borde ge en tankeställare.

      Radera
  11. @Roger Klang

    1) Det kan mycket väl ha varit så. Jag tycker själv att effekterna av seigniorage är svåröverskådliga. Frågan är om man kan tillskriva just satsningarna på militärindustrin effekten att inflationen inte drog iväg?

    2) Full sysselsättning utan att de fick betalt? Eller var det avlönad värnplikt? Annan "förvaring" av arbetslösa för att snygga till arbetslöshetsstatistiken har fått kritik tidigare.

    Men det är klart att man kan ställa krav på t.ex. arbetslösa eller socialbidragstagare att faktiskt bidra med något istället för att se på tv hela dagarna (måhända något fördomsfullt). Risken är dock att värnplikten blir ett straff för den som inte fått något jobb. Man kan tänka sig att de då inte är så motiverade till plikttjänsten.
    Kostnaden att ha en oavlönad värnpliktig är kanske ungefär densamma som att ha en person på a-kassa? Skillnaden är att staten står kostnaden istället för a-kassan.

    Som nationalekonomin tar upp så finns bara en viss arbetskraft i ett land vid ett tillfälle och frågan är vad de ska ägna sig åt. Det blir lätt en filosofisk fråga om nyttomaximering, fri vilja, strafftjänstgöring etc.

    3) Med flytande växelkurs borde inte Sverige hamna i samma situation?

    4) Det är klart. Men hur stor blir effekten med 4 % av Sveriges BNP? Det blir även lite samma resonemang som jag skriver ovan i punkt 2. Vad vill vi att vår begränsade arbetskraft och även kapitalet ska syssla med? Var får vi störst nytta av detta? Fördelning kan optimeras utifrån en oändlig mängd kvalitativa och finansiella faktorer och hur vi prioriterar dessa i förhållande till varandra. Ideologier och allmänt tyckande får här ofta stort utrymme.

    Ett stort problem för Sverige är dock att vi har en bra forskning och är långt framme högteknologiskt, men den högteknologiska industrin har inom många områden lämnat landet. Så det är i andra länder som det tjänas pengar på mycket av bland annat svensk forskning. Om man med försvarsutgifter ska råda bot på detta problem så får vi nog göra som förr och upphandla material inom landet. Men som tidigare sagts får större ekonomier mer nytta av att agera på det sättet. De blir oftast stora exportörer av krigsmateriel, något som Sverige inte alltid lyckats så väl med trots att man satsat hårt på att driva fram egen försvarsteknologi. Sverige är så litet land att åtminstone sittande regering, såväl som många andra små länder, räknar med att det blir mest nytta för pengarna att handla från marknaden/utlandet (vanligtvis från nyss nämnda större ekonomier). Ett annat problem som vi har hamnat i är att även svensk försvarsindustri numera ägs åtminstone delvis av utländska bolag (samma länder igen), och det är dit stora delar av vinsterna (skattepengar) går. Men det kan man kanske bortse ifrån åtminstone kortsiktigt om man har för ambition att bygga upp försvarsindustrin i landet. Kanske kan det vara en väg att gå. Det är nog här ideologiska visioner kommer in. Vad ska Sverige vara för ett land? Det finns bland annat ett visst motstånd mot export av krigsmateriel som det är idag.

    /Civil

    SvaraRadera
    Svar
    1. @/Civil:

      2) De värnpliktiga kunde leva på sin lön i Nazityskland, så de var en del av ekonomin och inte bara oavlönad arbetskraft.

      Men det ska tilläggas att de hade oavlönad arbetskraft för tyskar i Tyskland. Dienstverpflichtung, tjänsteplikt på svenska, infördes i juni 1938 och ändade det fria valet av vilken arbetsplats man skulle jobba på, och karteller gavs rätten att införa maxlöner. Arbetstjänsten från 1933-1945 Der Reichsarbeitsdienst (RAD) skulle fostra den tyska ungdomen mellan 18-25 år - från 1936 infördes frivillig arbetstjänst för kvinnor, samt från den 1 september 1939 (observera datumet – krigsstarten) även alla ogifta kvinnor - i folkgemenskapen. Tiden som unga män och kvinnor tjänstgjorde varierade allteftersom kriget gick, och den skilde sig tidvis mellan könen, men vid andra världskrigets utbrott så var den 6 månader för både män och kvinnor.

      Der Reichsarbeitsdienst var inte en pedagogik skapad av nazisterna, och den var inte direkt ansluten till partiet och var heller inte unik för Tyskland. Frivillig arbetstjänst infördes 1931 i Tyskland under Weimarrepubliken, men var aldrig någon succé vid den tiden.

      3) Jo! Med den skillnaden att vår ekonomi ensam är för liten för att påverka den amerikanska, den brittiska och den franska. Men jag har vissa reservationer för det jag säger. Finansbubblor fungerar enligt kvantmekaniska principer, om man studerar den (och försöker åstadkomma förändringar genom att ”trycka ned” bubblan) så uppstår bubblan någon annanstans, alternativt så jäser det i hela systemet. Om man ska förlita sig på någon marknadsmekanism för att avgöra en kommande svensk kris, så ska man förlita sig på kronkursen och ingenting annat. Bankernas soliditet kan man också titta på om man har insyn i bankvärlden. En bank som konfiskerar enfamiljshus kan inte fungera, banker är inte mäklare.

      Om jag inte minns fel så var inflationen en ständig faktor på 80-talet fram till krisen. Det borde ha betytt att exportindustrin borde ha fortsatt att gå för högvarv, men istället kom 90-talskrisen som för övrigt var en helt och hållet svensk kris. Kronans värde tilläts falla av de utländska valutaspekulanterna vid den aktuella tidpunkten 1992 för stunden. Bl.a. multimiljardären i dollar, ungerskamerikanen George Soros försökte 1994 spekulera omkull den svenska kronan genom att köpa vid rätt tidpunkt och sälja vid rätt tidpunkt upprepade ggr i varje av Soros skapade rekylerande ”ytterlighetsände” tills kronans värde stabiliserats. Tack så jävla mycket Soros!

      Roger Klang

      Radera
    2. Lite mera fakta om Nazityskland:

      Den tyska utrikeshandeln reglerades efter utbrottet av den stora depressionen 1931. Den första nödregleringen skulle blockera återbetalningen av utlandslån och kapitalflykt.

      När i 1936 den allmänna prisnivån började stiga, delvis på grund av de ökade militärutgifterna, så blev kontoret ersatt med en ’kommissarie för skapandet av priser’. I november 1936 utfärdades ett pris- och lönestegringsstopp, mycket få undantag gjordes. Tillgång och efterfrågan var nu satt ur spel och prismekanismen förlorade sin reglerande effekt på marknaden.

      Metoderna som användes för att framgångsrikt undvika inflation hölls hemliga, men pris- och lönestegringsstoppet från 1936 var säkert en betydelsefull del av nazistregimens ”hemliga” finanspolitik, en annan anledning var den tack vare krigsindustrin höga sysselsättningsgraden. I 1936 års fyraårsplan var målet att minska Tysklands beroende av råvaror från andra länder, särskilt när det gällde järnmalm, olja och gummi.

      Tyskarna lade ner stora resurser på forskning för att ersätta olja och gummi med syntetiska bränslen och material, och lyckades bl.a. med att framställa syntetiskt gummi för däck till fordonsindustrin och massproducera denna, och de lyckades även med att framställa syntetiskt tillskottsbränsle. Målet för fyraårsplanen uppfylldes dock inte. Kapaciteten för syntetisk olja byggdes ut, men produktionen låg fortfarande 45 procent under riktlinjen i 1939. Stålproduktionen ökade, men mest på grund av att stålverk i dem annekterade områdena i Österrike (VOEST-Alpine AG) och Tjeckoslovakien tillkom. Genom att på ett dyrt och omständligt sätt förädla lågvärdig malm från Salzgitterområdet kunde man göra sig mindre beroende av utlandet, men man skulle ändå vara beroende av en substantiell import av högvärdig magnetisk malm från Sverige.

      Fyraårsplanen 1936 innebar för nazisterna att de kunde stärka sitt grepp om stora industrier som Krupp och IG Farben.

      Ekonomiskt så gjorde Hitler fördelaktiga krigstida affärer med många länder, eftersom han antingen såg till att betala dessa mindre länder enligt fasta växelkurser, alternativt i särskilda Reichskreditkassenscheine (RKK), för bränsle, råvaror och jordbruksprodukter. Dessa RKK:s värde var i praktiken bara pappersvärdet i Tyskland, eftersom nämnda länder inte kunde betala med dessa pengar för tyska varor utan måste betala i sin egna inhemska valuta.

      Roger Klang

      Radera
    3. Roger. Glöm inte att Hjalmar Schacht reformerade finanssystemet, och tryckte skuldfria pengar. Detta irriterade bankirvärlden, och blev en stötesten internationellt. Men inte officiellt.

      Radera
    4. Anonym 22 februari 13:00:

      Jag kände inte till det. Jag kände dock till att den massiva rustningen kunde äga rum tack vare mycket finurliga, fördelaktiga och skickligt konstruerade lånevillkor för den tyska staten. Var det samma sak? Och var det Schacht som låg bakom dem lånevillkoren i så fall?

      Roger Klang

      Radera
  12. Det är väl bara att inse att för en majoritet av väljarna är inte försvaret särskilt viktigt. Man kan nog nästan säga att man vinner röster om man drar in på kostnaden rörande försvaret. Vad beror nu detta på? Ja lite tror jag vi försvarsvänliga får skylla oss själva. Vi gör inget annat än gömmer oss bakom inbillad sekretess i stället för att berätta om vad vi kan och hur vi lyckas i samband med internationella övningar. I stället ställer vi in flyguppvisningar, flottans dag här och där, ungdomsläger på somrarna och liknande. Vi beter oss massmedialt som om vi skäms över vår verksamhet. Nej, fram i ljuset och visa er. Gör reklam för er verksamhet och visa att ni finns och att det är intressant det ni håller på med. Självrannsakan är aldrig fel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jan Burman, det kan låta cyniskt, men det kanske rentav skulle vara nyttigt om vi fick uppleva en tids ofred av något slag. Det skulle skaka om vår nation och låta oss tänka över vad som är viktigt, samt låta oss förstå att tillvaron inte är hög standard och sockerkoma till "Let´s dance". Kommer plötsligt att tänka på hur Clemenca i Gudfadern, beskriver de senare decenniernas maffiakrig, hur de "renar blodet. En haltande bild kanske, men det är så jag tänker iaf.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  13. Det är ju bortom sjukt det här. Stig Bergling var en amatör jämfört med dessa grabbar. Jag menar inte att dom gör nått för att sabba med vett och vilja men resultatet blir värre av deras vanstyre än den värsta av landsförrädare.

    SvaraRadera
  14. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  15. Var är ryggraden? Undrar hur politikerna skulle reagera om all försvarspersonal kollektivt sade upp sig i protest? Undrar hur hårt svenskens näve måste knytas i byxfickan innan man säger ifrån och visar lite icke politiskt korrekt "cojones"?

    SvaraRadera
  16. Om Fp/Kd röstar för det här så vill jag inte höra flera naiva experter hävda att de kan vara ett alternativ för den försvarsvänlige i valet.

    SvaraRadera
  17. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  18. Varför fortsätta lägga ansvar hos politiker?

    De säger en sak och gör en annan, gång på gång, regelmässigt.
    Det är snarare en diagnos än en observation.

    Varför återigen förlita sig på valfläsk eller motsägelsefulla uttalanden, när det finns årtiondens facit att titta tillbaka på?

    Kort sagt, varför rösta, och be om mer av samma sak igen. Snack, och ingen verkstad.

    SvaraRadera
  19. Det vore intressant om någon av moderaterna Widegren, Forsell eller Enström som brukar gå ut och förklara regeringens sk "satsningar" kunde förklara anledningen till att försvaret återigen skall spara på en redan minskande ekonomi.
    Vad är anledningen?
    Sveriges finanser har aldrig varit bättre och med förhållandevis låg statsskuld på 35% av BNP 2015 (prognos) tillsammans med en tillväxt på 3,6% (prognos för 2015) är läget helt annorlunda än för andra länder i Europa som har en statsskuld på 95% av BNP i snitt. Sverige är ett av endast åtta länder med högsta kreditvärdighet ändå skall "statsminister" Borg ständigt spara, allra helst på försvaret.
    Anders Borg jag kräver att du öppnar ladorna och tillför försvar samt övriga myndigheter nödvändiga medel!

    SvaraRadera
  20. Tobbe. Samhället har nått skuldmättnad, och vad vi ser är en frenetisk aktion för att skademinimera. Detta kommer oundvikligen att misslyckas beroende på den inneboende funktionen i finanssystemet. Detta måste växa hela tiden för att räntesystemet skall fungera.

    Läs positiva pengar bankning 101 och Carl Norbergs blog Palanthir.

    SvaraRadera
  21. Är det inte dags att lägga ner verksamheten.
    Gå ut med en AI, i konkurrens, till Putin och NATO och fråga hur många miljarder de behöver för att sköta Sveriges försvar. Helt i linje med LOU.

    Alla länder har ett försvar, sitt eget eller någon annans.

    SvaraRadera
  22. Kan varmt rekommendera en nyligen släppt rapport från FOI, författad av Krister Andrén, om krigsavhållande tröskelförmåga. Där redogörs, på ett väldigt tydligt sätt, alla gigantiska minskningar av numerär men även anslagsminskningarna som enligt rapporten uppgår till 10-tals miljarder per år sedan år 2000.
    http://www.foi.se/sv/Sok/Sammanfattningssida/?rNo=FOI-R--3852--SE

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna