23 februari 2016

Gästinlägg: Inför en kortare taktisk stabsutbildning innan befordran till Örlogskapten och Major



Av Jonas Hård af Segerstad 

En diskussion som seglat upp de senaste dagarna är hur befordran till major och örlogskapten (OF3) ska ske i framtiden. Försvarshögskolans stabsutbildning (FHS SU) går i nuvarande form två gånger till 16-17 och 17-18. För officerare från och med officerskurs YOP 06-09 är å andra sidan FHS SU inte ett krav för befordran till OF3, så vad är det då vi diskuterar? Vari ligger spänningen i detta?

Vi börjar med att ensa faktaläget. För befordran till OF3 gäller följande enligt

Försvarsmaktens instruktion för personalförsörjning och personaltjänst

från 2014 (FM PersI): Förbandschefen (C OrgE) beslutar och för befordran krävs att man placeras på en befattning som är kravsatt OF3, har fullgjort minst två år på nivån OF2, har läst FHS SU (för officerare före YOP 06-09) och att man uppfyller befattningens krav.

Skälet till att det centrala kravet på FHS SU inte gäller YPO 06-09 och framåt är den mer omfattande utbildningen och att dessa kurser har en officersexamen från Försvarshögskolan. En ettårig SU anses inte behövas.

Det som verkar oroa är att vi i närtid kommer ha officerare som placeras på befattningar som är kravsatta OF3 och de ”automatiskt” kommer att befordras utan att ha riktigt de kunskaper som vi ur det äldre systemet förväntar oss. Vi har redan sett en del exempel på att förbandschefer inte riktigt kunnat hantera mandatet att besluta om befordran till andra nivåer vilket med fog har väckt irritation och försämrat vårt anseende som tydliga chefer. Mandat kräver ansvar.

Yngre kollegor känner också viss oro inför att uppfattas inte riktigt ha förtjänat sina grader och det är mycket tråkigt. Det är sannerligen en grundläggande rättighet att få vara stolt över sin grad! Jag delar i viss utsträckning farhågorna ovan, men tänkte ta tillfället i akt att ge mina åsikter om hur vi borde resonera för att göra detta på ett bra sätt.

För det första: ingen ska befordras ”automatiskt” i Försvarsmakten. Förbandschefer ska fatta medvetna och genomtänkta beslut om befordran och ska inte (i något sammanhang) låta sig bakbindas av rader i ett Excel-blad eller något datasystem. Stödsystemen stödjer, chefer beslutar!

För det andra: bakom formuleringen ”…uppfyller befattningens krav” i FM PersI döljer sig stora möjligheter och skyldigheter för chefer att använda sitt mandat att formulera krav på kunskaper, utbildningar och färdigheter på förbandets OF3-befattningar. Att ETT centralt skolkrav försvinner, innebär inte att det inte får ställas krav på en befattning. Tvärtom blir det mycket viktigare!

Ett exempel ur det egna förbandet är de två stabsbefattningar i min stab som är kravsatta OF3. Vi har formulerat vilka tidigare befattningar och kunskaper vi kräver för att fullt ut uppfylla kraven i befattningarna. Men eftersom Försvarsmakten inte i varje sekund består av exakt den personal med exakt rätt kunskaper som krävs i varenda befattning överallt, behöver vi ibland kravunderskrida och fördela om arbetsuppgifter för att bemanna befattningen. Inget konstigt, men då blir personen inte heller befordrad.

För det tredje: befordran till OF3 (och OF2 också f.ö.) bör normalt endast ske vid krigsförbanden, inte vid centrum, skolor eller i HKV. Om kravet på en befattning är att den ska innehas av en major/örlogskapten, ska kompetensen som ger graden ha inhämtats ute i verksamheten för att därefter kunna användas och ge mervärde centralt. Det riskerar annars att bli personaltjänstens variant på det farliga cirkelresonemanget: ”Kn A sitter på en OF3-befattning, då måste A uppfylla kraven, alltså befordras A.”

För det fjärde: det kan behövas en översyn av organisationens OF3-rader. Det är troligen så att en och annan OF3-befattning är kravsatt så för att ge tyngd bakom äskande av platser vid utbildningar, lönemedel och inte för att tjänsten kräver det. I många fall för att det råkade sitta en OF3 på befattningen när det senaste organisationsarbetet gjordes och han kunde ju bli ledsen annars. Flera kan bli OF 2 och sannolikt även OR7-8. Detta är ett krypkasino som måste samordnas genom befäl uppifrån.

För det femte: en kortare ”taktisk stabsutbildning” eller motsvarande bör införas och förslagsvis anammas av alla förbandschefer som krav för befordran till OF3. Oaktat de goda kunskaper som inhämtats under officersprogrammet är det en äldre och mer erfaren officer som skulle genomgå en sådan och därmed tillgodogöra sig kunskaperna ur ett nytt perspektiv. Denna bör hållas av FHS och fokusera på stabsmetodik/ledningsmetodik, militärteknik samt mark-, luft- och marina operationer och vara cirka tio veckor. Den bör kompletteras med en försvarsmaktsutbildning på två-tre veckor om det formella förvaltningsansvaret som chefen behöver (”management”-delen av chefskapet). Flera kurser per år bör gå.

Dessutom tror jag det vore klokt med en ”fortsatt stabsutbildning” som bör ges dem som inte senare antas till HSU, vilken mer bör fokusera på produktionsledning och förbereda för den typen av stabstjänst. Jag är här lite färgad av mina två-och-ett halvt år i Bundeswehr, där man tillämpar ett system med en tre-månaders Stabsofficerskurs för kaptener och en tremånaders fortsättningskurs ett antal år senare för dem som inte går generalstabsutbildningen. Men nu slirar jag från ämnet. Tack Skipper för ordet! Ställ krav!


Författaren är kommendörkapten med bakgrund inom ubåtsjakt- och sjöminröjning. Idag är han chef för 42. minröjningsdivisionen.

17 kommentarer:

  1. Den nivåhöjande utbildningen som fortbildning har tillsammans med praktisk tillämpning gett Försvarsmakten en särställning i ledarskap. Kontinuerlig utveckling och utnyttjande av erfarenhet är ett värde sig.

    För att korsbefruktas av akademiska förmågar bör officeren uppmuntras studera vid akademier, dvs forskande högskolor som omfattar flera olika fakulteter - det som traditionellt kallats universitet. FHS roll bör vara att utveckla den militära professionen, men kan inte ersätta universitetet (ett institut bör inte vara den enda kursgivaren inom en examen). För att tillgodogöra sig vetenskapliga forskningsmetoder bör lämpligen en överstelöjtnant/kommendörkapten ha skrivit en kandidatuppsats vid ett universitet innan befordran, kanske ska en överste ha skrivit en magisteruppsats?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inlägget rör inte bara utbildningen, men håller med dig helt i sak. Jag tror på mer civila akademiska ämnen som grund i officersutbildningen, som i bl.a. Storbritannien och Tyskland. I dagens system skriver redan kadetter en kandidatuppsats och för befordran t övlt/kk krävs magisteruppsats.


      Radera
  2. Några kommentarer:

    1. Fortsätt med stabsutbildning ytterligare några år. Det är en erkänt bra utbildning och det är dessutom flera dugliga ur kullarna före YOP06-09 som ej hunnit gå.

    2. Avbryt nuvarande system för kaptensutbildning. I många fall sträcker den sig över flera år när försvarsgrensskolor och funktionsskolor har fått hävda sin existens. Det gör att såväl individen tappar sugen som att individen inte kan användas effektivt i verksamheten under lång tid. Ska någon form av utbildning kvarstå för nivån ska den vara kort och sammanhållen, max sex månader.

    3. Det bör inte ha betydelse för möjlighet till befordran om man har befattningen i ett krigsförband eller i produktion. Det ska vara förtjänst som avgör. Det kan dessutom mycket väl vara så att den som nu är i produktionsorganisationen tidigare har väl vitsordad tjänstgöring i krigsförband. Därtill skulle ett sådant system medföra att produktionsorganisationen blir en avstjälpningsplats.

    4. Underställd personal bör i mycket större utsträckning än idag vara delaktiga i vilka som befordras.

    /
    CS
    Bra för övrigt att frågan lyfts i offentligheten. Tror att nuvarande oklarheter kring framtida utvecklingsvägar för officerare leder till att en hel del överväger eller redan har slutat.

    SvaraRadera
  3. Knäckfrågan är väl vad som skiljer en officer från YOP 06-09 emot en från de tidigare årskullarna dvs. MOHS och YOP. Är det antal utbildningsår? C-Uppsats?

    Om C-uppsatsen är svaret så torde lösningen vara tämlingen enkel, låt alla OF1-2 från de tidigare kullarna skriva en C-uppsats på arbetstid så kan de sedan befordras då de anses lämpliga.

    SvaraRadera
  4. Låt oss inte glömma bort urvalsaspekten. Om man för ett ögonblick antar att inte alla som examinerats från OP faktiskt är lämpade att bli major/örlogskapten, behöver ett urval göras före befordran. I dagsläget torde det urvalet ske mer eller mindre indirekt i och med uttagning till att läsa SU. Det är jämförelsevis bekvämt att kn X inte blir major eftersom han inte läst SU. Att han inte får läsa SU går att motivera i termer av begränsat antal utbildningsplatser o.s.v. Om utbildningskravet försvinner, blir det mera uppenbart att det faktum att kn X aldrig får en majorsbefattning måste ha att göra med hans faktiska lämplighet och inte hans formella avsaknad ev en viss kurs på FHS. Mycket obehagligare både för X och hans chef.

    I den bästa av världar skulle det här lösa sig genom att X inser sina begränsningar och skiftar karriär när han tycker att den militära gått i stå och inte längre får erforderlig stimulans av de arbetsuppgifter han ändå har. Tyvärr tror jag att vi i FM har en bit kvar dit. Det är ännu så att de flesta betraktar officersyrket som ett livstidsjobb, och då blir det ett misslyckande att stanna som kapten eller att sluta före pensionen. Det naturliga vore annars att ganska många OF lämnade FM efter några år (eller övergick i reserven), då det rimligtvis behövs färre OF3 än OF2, ännu färre OF4 o.s.v. i organisationen, samtidigt som man behöver omsätta de yngre officerarna i (jämförelsevis) hög takt. I den bästa av världar skulle systemet dessutom främja just de ur militär synpunkt dugligaste individernas karriärer inom FM.

    Min huvudpoäng är alltså att jag bedömer att många chefer i FM behöver ett formellt utbildningskrav (SU eller för all del något annat) för befordran till mj/örlkn som stöd vid urval/gallring bland sina kaptener. Så borde det kanske inte vara, men jag misstänker alltså att det ändå är så.

    SvaraRadera
  5. Har inte detta redan prövats? Det fanns under några år en möjlighet endast gå termin 1 på SU (aug-dec) och bli utnämnd till OF3. Togs bort med vad jag förstått anledningen att man vill trygga försörjningen av OF4 vilket FM förutspår brist på inom några år.

    SvaraRadera
  6. Jo, men det uppfattade jag som ett märkligt upplägg och fullständigt oklart.
    Min huvudsak här är dock att det under en övergångsperiod inte får bli befordran till OF3 utan några som helst krav, samtidigt som högt kvalificerade från äldre utbildningar inte har någon möjlighet.

    SvaraRadera
  7. Jo, men det uppfattade jag som ett märkligt upplägg och fullständigt oklart.
    Min huvudsak här är dock att det under en övergångsperiod inte får bli befordran till OF3 utan några som helst krav, samtidigt som högt kvalificerade från äldre utbildningar inte har någon möjlighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis samma situation som redan är ett faktum för befodran till OF2 sedan ett par år?

      Radera
  8. Det märkliga är ju att man ens infört detta system. Man skall på 30 minuters professionsintervju fastställa att ja, det här är en 19-åring som om 10-15 år kommer att bli en bra major. Det är förstås helt omöjligt och det lär finnas mängder med felrekryterade officerare som egentligen hade passat bättre som specialistofficerare. Det enda rätta är att enbart rekrytera specialister och sedan under de första åren på förbandet välja ut vilka man anser bör gå vidare mot Mj+ och vilka som passar bättre att bli specialiserade och proffs på hantverket.

    Martin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite som NBO, då?

      Radera
    2. Möjligt, det har ändrats så mycket och bytt namn så ofta de senaste 15 åren så jag har slutat bry mig. Trots att jag arbetar inom FM har jag inte haft koll på skolsystemet sedan jag själv tog examen från OHS 2 och blev fänrik. När man får frågor från ungdomar om hur man blir officer får jag alltid hänvisa till internet eller att de ringer rekryteringsavdelningen, för jag själv vet inte.

      Martin

      Radera
  9. En gång i tiden krävdes det, i alla i armen, minst 12 månader Utb där man fick bevisa att man skulle få gå vidare. Antigen gick man som plutchefselev på en vanlig pluton med vpl, eller så gick man på aspirantskola.

    Gått om tid att upptäcka om am gillade och passade för yrket, och för befälen/kamraterna avgör om man var lämplig. Vad var det för fel på den modellen (förutom att man inte började med akademseringen dag 2.......)??

    GaläslavHKV

    SvaraRadera
  10. Både till Martin och GaläslavHKV: inlägget rör i första hand att det måste fortsätta ställas krav på befordran, men som svar på era frågor.
    Martin: det systemet hade vi under 30 år, NBO. Problemen med NBO var två: det producerade alldeles för få duktiga specialister och det tog på tog för lång tid att producera chefer, vilket bla. fick till följd att många först är på förband och sedan i t.ex. HKV i stället för att växla mellan förband och centrala staber. De som stannade på lägre nivå gjorde det sällan för att de var duktiga där, utan det uppfattades som de som inte dög fick stanna i karriären. Att det systemet är borta är oerhört bra.

    Galäsalven: det problemet har egentligen inte med officersutbildningen att göra, utan är ett resultat av att värnplikten som rekryteringsintrument försvunnit. Förändingarna råkar bara inträffa nära varandra i tid. I OP 07-10 hade mig veterligen alla kd vpl-bakgrund. Dock klarar massor med länder (UK, FRA, DE, USA m.fl.) att producera officerare utan vpl-bakgrund. Det borde vi också klara. Personligen tror jag på en tydligare akademisk del av utbildningen och en tydligare konkret befälsutbildning. Som det är nu är gränserna för oklara. Men det är kanske ett eget inlägg.

    SvaraRadera
  11. Förstår inte vurmen för en civil utbildning kompletterat med en militär påbyggnad (Sandhurstmodellen). Om nu den stora vinsten med en akademisering är att skapa ett akademiskt och kritiskt förhållningssätt till information, varför kan den då inte ges via FHS? Är övertygad om att officeren har större nytta av akademiska studier i strategi, samhällskunskap etc än en examen i säg juridik. Det enda vettiga argument jag kan se är att det skulle vara lättare för officeren att i ett senare skede karriärväxla och det tycker jag inte är ett argument gott nog.

    Däremot tycker jag att förslaget om ett skolsteg mellan OF2 och OF3 är vettigt. Tycker även ett skolsteg mellan OF1 och OF2 är att föredra. Tror precis som Ndorop att den praktiska erfarenheten varvat med nivåhöjande utbildning är av godo.

    /L.O

    SvaraRadera
  12. Polisen köper 7 nya helikoptrar inklusive utrustning för 440 miljoner kronor. Lyckas FM köpa ens en för de pengarna?!

    SvaraRadera
  13. Ursäkta herr Skipper! Mycket utanför ämnet!

    Vill bara puffa för besättningen på HMS Jägarens inbjudan att ta farväl av fartyget.
    Den 24 mars kan man, mellan 0900-1500, gå ombord på HMS Jägaren som då ligger vid kaj i Lysekil.
    Före detta besättningsmän och alla intresserade är hjärtligt välkomna.

    Jag ser fram emot nästa farkost som axlar ansvaret för landets framsida och börjar sin tjänst mellan Falsterbo kanal och Norska gränsen. Det som i folkmun kallas antikrundan;-)
    För den gamla trotjänaren HMS Jägaren väntar avrustning och försäljning.

    F.d. Teaterdirektören.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna