För de som går och hoppas (eller inte hoppas) på en ny insats med HMS Carlskrona inom en snar framtid, så är min bedömning att det med stor sannolikhet - inte - kommer att ske, då det planeras för en relativt omfattande ombyggnad av fartyget med start redan 2011-12-01, d.v.s i december innevarande år.
Arbetet kommer att pågå under drygt ett halvår och fartyget skall vara klart vid semestertid nästa sommar. Med de allmänna förseningar som alltid sker vid varv, i synnerhet om FMV är beställare och FM är ägaren till ett fartyg, så kan vi nog räkna bort HMS Carlskrona från förbandsproduktionen eller som "insatsresurs" som det numera så fint benämns under hela 2012. Efter sannolika förseningar så är det också brukligt med en omfattande provtursverksamhet innan fartyget kan bli operativt igen.
Vad ska man då göra med det gamla långresefartyget, ett fartyg som sett många utländska hamnar och gjort åtskilliga resor på de sju haven och där härbärgerat flottans kadetter i både nyktert och onyktert tillstånd?
Till att börja med så genomfördes en hel del modifieringar i samband med att hon för drygt ett år sedan gick ner till Adenviken och insatsen ME-02. Då genomfördes bl.a. en komplett ECDIS-installation på bryggan, vilket innebär att hon nu är det enda fartyget i flottan som får kasta loss utan papperssjökort ombord. Man byggde även om SLC (stridsledningscentralen) och installerade ledningssystemet CETRIS (samma system som finns ombord på våra Visbykorvetter. En hel del annat gjordes också vid samma tid.
Nu handlar det om att bygga om fartyget igen, och då med syfte att göra henne till stödfartyg för sjöstridsförbanden. D.v.s. att ersätta HMS Trossö på 3.Sjöstridsflottiljen som nu överförts till 4.Sjöstridsflottiljen som ersättare för HMS Visborg som är avvecklad sedan i vintras. En riktig stödfartygscirkus med andra ord. HMS Trossö genomför för övrigt, även hon, just nu omfattande åtgärder på Kockums i Karlskrona.
Det som nu kommer att genomföras på Carlskrona är i stort följande:
- RAS system (För bunkring av drivmedel till sjöss genom s.k. astern refueling)
- Sidobunkringsstation för vatten och drivmedel samt möjlighet att ta emot svartvatten och spillolja
- Lasthanteringssystem för att kunna lämna förnödenheter som livsmedel, reservdelar och ammunition
- Möjlighet för sidoförtöjning av annat fartyg utanpå Carlskrona samt att kunna lämna elkraft
- Införande av ett tankövervakningssystem ombord (Krav enligt RMS-F)
RAS-anläggningen som skall installeras kommer att överföras från HMS Visborg, d.v.s. återanvändning av befintlig mtrl. Här är avsikten att HMS Trossös nuvarande installation skall efterliknas.
Sidobunkringsstationen skall installeras på SB sida på mindäck (lastdäck) och skall efterlikna systemlösningen som fanns på HMS Visborg. Utrymmet skall förses med portar i bordläggningen.
På lastdäck skall minrälsen tas bort (bye bye till sista stora minfartyget). På förliga delen av lastdäck skall ett modulärt racksystem installeras för reservdelar. Även kyl och frys skall in här. Ett pallställ för 20-30 pall installeras i akterkant på lastdäck. Här kommer även plats för ammunition och vapen att skapas.Vidare kommer de aktra minportarna att vändas så att de öppnas nedåt i 90 resp. 135 grader vinkel. Portarna skall kunna användas som lastbrygga och även för dykare att gå ned vid, därav 135 grader på den ena porten.
En kran med 12m räckvidd monteras på backen för materiellyft till/från kaj samt till/från andra fartyg.
Ett arrangemang för att sidoförtöja fartyg på både SB och BB-sida skall arrangeras. 5-8 förtöjningsbeslag monteras på varje sida ca 3 meter ovan vattenlinjen. Avsikten är att kunna förtöja minröjningsfartyg samt korvetter av Göteborgs- samt Stockholmsklass. Ingen anpassning för att kunna förtöja eller elkraftförsörja Visbykorvetter skall genomföras!
(All info här ovan är hämtad från FMV internetsida)
Summa sumarum. HMS Carlskrona byggs om till att bli ett bra stödfartyg i väntan på de två nya stödfartygen som nu projekteras. Märkligt är dock att man är tydlig med att INTE fartyget konstrueras för att kunna stödja våra nya Visbykorvetter? Vidare så kan man fundera på om detta är ett kostnadseffektivt sätt att hantera försvarsanslaget?
Personligen hade jag nog hellre sett en lösning där man hade nyttjat HMS Trossö och HMS Visborg under ytterligare några år till i väntan på de två nya stödfartygen som nu projekteras. HMS Carlskrona hade sannolikt gjort med nytta som OPV. D.v.s. motsvarande uppgifter man nyttjade henne för under operationen i Adenviken, ME-02.
Anledningen till att Ckr inte moddas för att kunna stödja Visbykorvetterna, är sannolikt att man räknar med att Ckr kommer att vara skrotad om och när korvetterna blir operativa på riktigt.
SvaraRaderaCkr låg i Sthlm i helgen, hade äran sitta på första parkett och dricka öl när hon lade till vid skeppsbron.
SvaraRadera@ Sumatra: Jag bedömer att skälet är att det är för kostnadsdrivande att byta generatorer/skaffa omformare för att transformera om 440V/60Hz som de äldre fartygen har till 400V/50Hz. Dessutom är Kv typ Visby inte lika beroende av stödfartyg på samma sätt som de mindre korvetterna och minröjningsfartygen typ Koster. Det senast uppsnappade datumet för leverans av version 5 till FM är i augusti nästa år. Men som sagt, historiken hittills inom det projektet är ju inte lysande direkt..heller..
SvaraRadera@ Anonym 20:49
SvaraRaderaDina skäl är förmodligen helt rätt. Mitt skäl var nog inte riktigt avsett att tas på fullt allvar, utan fick väl mest ett inslag av mild ironi.
Innebär version 5 att samtliga för fartygstypen avsedda vapensystem är (färdig)testade och befunna fungerande?
Kanske kan leverans till FM genomföras ändå.
Man brukar skämtsamt säga att det finns en motsättning mellan design och funktion, där den kloke väljer funktion före design. Nu har vi lite tur, att de så omtalade 10 åren för återuppbyggnad inte börjat att ticka ännu. Själv tror jag på en viss enkelhet hos själva vapenplattformen, i marina termer fartygen, och att det avancerade återfinns i själva vapensystemen och sensorerna. Här kanske det skiljer mellan fartyg och flyg, vad vet jag, men för fartyg tror jag att detta stämmer.
Något större plattformar med hög stryktålighet ger möjlighet till än bättre oberoende uppträdande än det du beskriver i din kommentar. Vem skulle inte vilja få chansen att få ett ord med i laget inför framtagande av nästa ytstridsfartyg.
Finns det något tekniskt skäl till valet av spänning och periodtal? På något sätt anar jag någon form av internationell anpassning.
@Sumatra
SvaraRaderaAjabaja, inte kritisera Visby, inte ens på ett ironiskt sätt med glimten i ögat. Det accepteras inte.
Men precis som du, jag och många andra, och som inte sitter indoktrinerade med stora skygglappar för ögonen, så ser vi tyvärr helheten här och nu. De andra säger som vanligt att "Det kommer att bli ett skitbra fartyg - när det blir färdigt"
F´låt...
SvaraRaderaJag tror att man valde spänning och frekvens så att man på ett enkelt sätt kan ordna avbrottsfri kraft vid förtöjning/losskastning.
SvaraRaderaKommer HMS Carlskrona även i framtiden ha en förmåga som möjliggör en ny insatas i Adenviken med Hkp15 ombord?
SvaraRadera@ 23.29
SvaraRaderaJust nu lägger man mycket kraft på att få CKR godkänd som "flygplats" så svaret är Ja på din fråga.
Kommer man att ändra bemanningen? Som långrese/utbftg har Ckr haft oerhört stor bemanning av vpl/kadetter (förr besättning upp till 162man!). Naturligtvis har man minskat dennaa, men är fartyget byggt för att drivas med stor besättning är det svårt att bygga om. Med anställda sjömän blir hon därför mycket dyr att operera med påmönstrad besättning.
SvaraRaderaDet lär vara huvudorsaken att hon inte fick ersätta Orion.
192 man på LR 91-92
SvaraRadera