Hur tar vi hand om våra soldater och sjömän?

Gud och soldaten hedrar vi, när ofreden råder och de står oss bi.

Men när fred råder och fyllda är faten, glömma vi Gud och föraktar soldaten.

Dessa rader som enligt uppgift har skrivits av Alf Henriksson har sedan denna blogg startades funnits här nedan i högerkanten. Aldrig har de orden varit så påtagligt närvarande som nu i den soldatdebatt som pågår främst på SvD där ledarskribent, kadett, informationsdirektör, äldre officer, fänrik, kapten deltagit och där slutligen en överste lagt en stor våt filt över debatten med ett budskap som man tyvärr kan tolka som "rättning i ledet".

Hur står det egentligen till där ute bland svenska soldater och sjömän som plikttroget övar och verkar så att du som läser detta ska kunna vakna i morgon och att landet Sverige fortfarande har sina gränser, sitt statsskick och att vi fortfarande kan leva i ett fritt land, samt dessutom bistår andra länder som Afghanistan m.fl. Det är lätt att glömma detta faktum som vi ser som en självklarhet och sällan eller aldrig reflekterar över.

Att soldaten har det problematiskt att få sin vardagsekonomi att gå ihop framgår med all önskvärd tydlighet i debatten på SvD. Det är självklart inte tillgång till logementet, eller att Försvarsmakten ska fixa en säng till soldaten det egentligen handlar om. Det hela handlar om att soldaten har alldeles för låg lön för att kunna skaffa sig ett eget boende, om än en liten hyreslägenhet av minsta sort. För vem vill egentligen behöva bo på ett logement? Vilken civil arbetstagare skulle acceptera en lön som tvingade individen till att sova kvar i omklädningsrummet eller på kontoret?

Hela debatten på SvD baseras mer eller mindre på situationen vid Livgardet (Stockholm). Där är situationen sannolikt värst eftersom möjlighet till att få tag på ett billigt (soldatlönsanpassat) boende inom rimligt avstånd från regementet mer eller mindre är en omöjlighet!

Hur ser det ut inom flottan och amfibiekåren? Är läget lika illa även där?
Inom Amfibiekåren på Berga är läget sannolikt likvärdigt. Möjligen något bättre än vid LG då det i Västerhaninge (15 min bussresa från Berga) bör finnas mindre lägenheter till överkomligt pris i synnerhet om man kan tänkas att dela lägenheten med en kollega.

För flottans förband så har sjömannen (än så länge) möjligheten att bo ombord på fartyget under större delen av året. Men standarden där är absolut inte bättre än på ett logement och utrymmena är betydligt mindre. Vem vill leva på några få kvadratmeter tillsammans med 15-20 andra kollegor året runt, dygnet runt. Detta fungerade alldeles ypperligt under värnpliktstiden då man åtminstone fick resa hem varje helg förutom då fartygen var på övning samt att den totala tiden ombord var begränsad till endast ett år.

Under perioder då fartygen ligger inne på varv för årliga översyner så kan det dessutom vara så att fartyget inte är tillgängligt för boende under några månader, då måste sjömannen ändå hitta ett eget boende. Logement finns det som bekant inte särskilt många lediga varken på Berga eller i Karlskrona. För sjömannen på Berga är problemet att hitta ett eget boende i närområdet samma som för amfibiesoldaten.

Summa sumarum så har sannolikt sjömannen generellt sett något lättare än soldaten om man kan tänka sig att bo ombord på fartygen när de är tillgängliga. Men faktum kvarstår, vem vill leva ett sådant liv under åtta av sina kanske bästa och viktigaste år?

Att skaffa familj och således också ett boende värdigt en familj med små barn är sannolikt inte alls att tänka på så till vida att inte partnern drar in rejält mycket mer med pengar till familjekassan än vad soldaten/sjömannen kan göra.

Här måste både den politiska nivån och Försvarsmakten agera, och det snabbt om man vill vara en bra "ungdomsarbetsgivare" som framförallt moderata politiker stoltserar med! Utan en politisk vilja att lösa detta bekymmersamma problem så kommer Försvarsmakten inte själva att klara ut det. Det Försvarsmakten själva kan göra redan nu är att stå upp för sina soldater och sjömän och erbjuda det som erbjudas kan här och nu. D.v.s. att man ställer alla tänkbara sängar till förfogande snarast, dessutom utan kostnad!

Försvarspolitikerna fokuserar i sin tur alltför ofta på fel saker. Så sent som för någon vecka sedan hade jag en twitterkonversation med Johan Forsell (m) representant i försvarsutskottet, där undertecknad önskade att han som försvarspolitiker i första hand borde engagera sig i Försvarsmakten operativa förmåga i stället för vad han då gjorde, fokuserade på soldatens civila meritvärde? En fråga som man kan engagera sig i när andra viktigare och större frågor runt Försvarsmakten är lösta.

Jag tror knappast att soldaten just nu bryr sig om civil meritvärde när han inte ens har någonstans att sova på natten p.g.a. brist på pengar samt att regementen mer eller mindre slänger ut sina soldater från logementen (se SvD debatten). Frågan är om soldaten överhuvudtaget kommer att stanna så länge i Försvarsmakten så att behovet av att kvalitetssäkra ett meritvärde finns?

Däremot har behoven enligt Maslow har aldrig varit så tydliga som nu!

Se även denna nytillverkade film på youtube. Den måste ses då den är synnerligen träffande i just den här debatten. Som tur är har soldaterna humorn i behåll!