31 juli 2013

Storbritannien börjar närma sig en #lågnivå.


Röster i Storbritannien börjar nu höjas över att nivån börjar bli kritisk inom de väpnade styrkorna och befolkningen häpnar över hur få fartyg som i dag finns tillgängliga. Likheter med Försvarsmakten kan skådas även om vägen ner till vår egen låga nivå fortfarande är lång.

Härom dagen publicerade The Scotsman en artikel där man insett att Royal Navy inte ställt ett enda fartyg till NATO NRF SNMG1 (Nordatlanten) förfogande sedan 2009 p.g.a att man inte har någon möjlighet till det. Inte heller har man deltagit i SNMG2 (Medelhavet) sedan 2010. Till minröjningsstyrkan som man tidigare alltid ställt upp med en hel division har man nu enbart lyckats ställa upp med ett enda fartyg.

Skottlands förste minister Alex Salmond, även ledare för NSP, har i samma veva även blivit anklagad för att nedvärdera och prata illa om Royal Navy där han ska ha sagt.
“At present, what we have, we don’t need. And what we need, we don’t have." 
“The navy does not have a single major surface vessel based in Scotland. It is absurd for a nation with a coastline longer than India’s to have no major surface vessels.”
Men detta är som alla förstår inte Royal Navys fel utan de styrande politikernas, då det är politiken som tar alla avgörande beslut om försvarsbudget och beslutar om större anskaffningar av materiel - precis som i Sverige.

Orsaken till ovanstående problem är i grund och botten det om kallas SDSR (Strategic Defense & Security Review) som jag avhandlade kortfattat för några år sedan.

I dag har Royal Navy inte kvar ett enda hangarfartyg med stridsflygplan. Endast HMS Illustrious finns kvar, men hon opererar numera enbart med helikoptrar. Fjorton jagare (Type 42) är ersatta av sex (i dag fem) nyaare jagare (Type 45). Samtliga fjorton (Type 22) fregatter är nyligen avvecklade. Dessa användes parallellt med de sexton nyare fregatterna (Type 23) av vilka endast tretton fartyg finns kvar i dag. De övriga tre är sålda till Chile.

Man har nu även börjat inse konsekvenserna av att ha skrotat alla nya Nimrods för Royal Air Force och  många anser att man på grund av detta dels utsätter sina egna atomubåtar för orimliga risker, dels saknar ett relevant MPA. Nu undrar man i Storbritannien, vad gör vi nu?
Britain decided to give up fixed-wing maritime patrol and anti-submarine aircraft entirely, then scrapped all of its Nimrod MR2s. Its MR1 electronic eavesdropping planes followed, in June 2011. Leaving the burning question: now what?

Man kan onekligen se likheter med hur försvarsfrågan har behandlats i Sverige, även om Storbritannien fortfarande har lång väg nedåt innan man når Sveriges låga nivå. Likheterna ses främst i att man avvecklar förband och materiel för att spara pengar. Några år senare inser man att man förlorat förmågor och numerär, men då är det för sent att ångra sig.

I Sverige har vi avvecklat alla krigsflygbaser i Bas 90-systemet förutom två (Hagshult och Jokkmokk). Vi har avvecklat majoriteten av våra i urberget skyddande bergrum för olika ändamål. Vi avvecklade den bättre RBS-90 med mörkerkapacitet och egen radar till förmån för den enklare handriktade RBS-70 då den var enklare att ta med ut i världen på internationella insatser. Vi avvecklade åtta patrullbåtar i ypperligt skick (modifierade 1992) och dessutom mycket kompetenta ubåtsjägare för att de inte längre behövdes? De var ju för små för internationella insatser och vi ju fick ju faktiskt fem nya Visbykorvetter. Den enda kvalificerade ubåtsjaktresurs som fanns kvar, Helikopter 4, avvecklades 2008 utan att någon ersättare finns för att täcka glappet innan 2020 då Hkp 14 kanske levereras. Hur det då står till med vapenpaket så som ubåtsjakttorped vet vi fortfarande inte. Armén står med en antik luftvärnsrobot där grundkonstruktionen utvecklades redan 1952. Ingen ersättare finns i liggande materielplan. Det finns säkert fler saker man skulle kunna lista, förvisso med stor risk för att bli stämplad som svartmålare.

Listan över förödande beslut som skapat flera förmågeglapp och förbandstyper och materielsystem i singular (demonstratorförsvaret) kan göras oändligt lång. Detta beror helt och hållet på en lång rad politiska beslut som konstant reducerat försvarsanslaget och är nu nere på den rekordlåga nivån 1,15% av BNP.

I Storbritannien ser man börjar man nu se saker på samma sätt och pensionerade Amiraler är oroliga för Falklandsöarna. I Storbritannien vågar högre officerare åtminstone tycka till om sakernas tillstånd. Här hemma kanske det är dags för ett nytt "Översteuppror" likt det inför försvarsbeslutet 2004 då ett stort antal högre officerare skrev en debattartikel i DN och gav sin syn på konsekvenserna av försvarspolitiken. Det skulle om inte annat vara vitaliserande för den allmänna försvarsdebatten.

21 kommentarer:

  1. Ny på listan är pansarvärnsrobot 56 BILL som från och med i år avvecklas enligt Försvarsmaktens öppna utvecklingsplan. Det innebär att avsuttna markstridsförband ej längre har förmåga att bekämpa pansar på avstånd över de 500-600 m som Rb 57 förmår. Man tappar alltså hela sträcka ut till 2000 m. Fantastiskt!

    Saudi-Arabien affären lär vara avblåst så kanske skulle vi kunna livstidsförlänga robotarna åt oss själv nu?

    SvaraRadera
    Svar
    1. What can be seen can be killed gäller inte längre om det är svensk trupp inblandad.

      Radera
    2. Ja, men Rb 56 BILL-gruppen måste också ha fri sikt mot målet precis som NLAW. What can be seen can be killed gäller även mot fienden. Fast visst är det galet.

      Roger

      Radera
    3. Dock lite skillnad ligga och sikta på 1000-1500 m håll och göra det på 200-300 m? hur lätt är det upptäcka två kamoflerad soldater som bara visar ansikten och överdelen av lavetten på mer än 1000 m?

      Radera
    4. Ja. Men det hänger lite på var man placerar sig också. Rb 56 operatörer kommer ofta att befinna sig på öppna fält. Ska de gömma sig bakom något så måste de ofta anpassa avståndet efter gömslet. Knäar man bakom ett hus 50 m från vägen med en NLAW så visar man ju sig inte alls förrän det är försent för det fientliga stridsfordonet.

      Roger

      Radera
    5. Vägbaserna borta, nästa steg för FV?
      (fart 500+)
      http://www.youtube.com/watch?v=dTHWBSluUjU&feature=youtu.be

      Lågbudgetlösning för slottet?
      http://www.youtube.com/watch?v=_PoruKY0Yd4

      Hur få fart på förmågeutvecklingen/dödköttet?
      http://www.youtube.com/watch?v=_z26gLYPPA8

      FM går ned för räkning efter regeringsbeslut?
      http://www.youtube.com/watch?v=uTvj767Pe1E

      Radera
    6. Roger Klang,

      Rb 56 är inget man grupperar på ett öppet fält.

      Radera
    7. Var grupperar man den då på 1000 m håll?

      Radera
    8. Precis som för annan strid så gäller skyl och skydd. Den pv-robotomgång som grupperar på ett öppet fält kommer aldrig att bekämpa någon stridsvagn.

      Radera
    9. Jag kan föreställa mig att man på Gotland med sina speciella förhållanden med ofta nästan kvadratiska skogspartier, att man kan gruppera en Rb 56 längst bort i ena kvadranten för att slå mot en stridsvagn som passerar skogspartiets andra kvadrant. Men det låter sig inte göras på alla ställen, och det fungerar nog på proportionerligt flest ställen på just Gotland. 1000 meter är 1000 meter, och att hitta fritt skottfält (och samtidigt personligt skydd) på 1000 meter är nog inte så lätt.

      Radera
    10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    11. Under vk2 så fick väl, rätta mig någon om jag har fel, Panzerschreckoperatörer ta sig an en stridsvagn från 30 m håll.

      Radera
    12. Jag kan förstå varför man har bestämt sig för att avveckla Rb 56 BILL till förmån för Rb 57 NLAW. Man måste ju inte gruppera sig på just sådana avstånd som 1 000-1 500 m med Rb 56 BILL. Men en NLAW täcker upp till 600 m, och ska man anpassa BILL till hur fri sikten är, och med nödvändigt skydd för gruppen, så kommer man i praktiken att få gå ned till 300-700 m eller något. Man vinner alltså ingenting eller bara kanske 100 m som mest med en Rb 56 BILL.

      Radera
  2. I den nyss publicerade materielplanen finns ersättare för rb97 för minst en Lv-bataljon med i slutet av perioden 2014-2021. Bedömd kostnad 2-3 miljarder.

    Angående pv-förmågan skall vi inte glömma Rb55 som också finns kvar(i nuläget endast på 71.bat). Men nog är det idioti att avveckla Rb56.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rb 55 i all ära, men som du säger kommer den sannolikt bara att finnas på ett förband. Därtill är den fordonsbunden.

      Radera
  3. Ersättare för Rbs 97 finns faktiskt med i materielplanen. I slutet av perioden anskaffas ersättare för Rb97 till minst en LV-bataljon. bedömd kostnad 2-3 miljarder kr.
    Läs sida 14 samt 19: http://www.forsvarsmakten.se/upload/Matriel_teknik/MP%2013%20Materielf%C3%B6rs%C3%B6rjning_2014-2021%20%281%29.pdf

    Angående PV-förmågan vidmakthålls faktiskt Rbs55. I nuläget ingår denna endast i 71.mekbat men kommer troligtvis införas i fler förband. Men skam att Rbs56 avvecklas.
    Något man bör ta med i beräkningen angående arméns pv-förmåga är även att funktionsbataljonerna tillförs/har tillförts PV-robot i form av Rb57. Lär vara tämligen unikt i hela världen att en armés samtliga typförband har PV-robot kapabel att slå ut strv.

    SvaraRadera
  4. "Det finns inget som är så modigt som en pensionerad general"

    Tänka sig att detta även gäller i andra länder!

    SvaraRadera
  5. Ang ersätta RBS 97, vi räknade på detta och bedömd kostnad är 13 miljarder kr, då för Aster-30.

    SvaraRadera
  6. Varför börjar inlägget med ett intressant perspektiv om Royal Navy för att plötsligt övergå till samma ältande igen om Försvarsmaktens bas 90 system och robotsystem?
    Håll isär ämnena!

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna