I inslaget talar man om att rekryteringsunderlaget kan minskas om de internationella insatserna reduceras.
"Försvarsmakten befarar att färre ska söka sig dit eftersom antalet utlandsuppdrag minskat. Just möjligheten till utlandstjänst är ett av de viktigaste argumenten när försvaret rekryterar personal."Problemen med rekryteringen håller nu på att ta sig nya skepnader som jag anser är mycket olyckligt. Att genomföra regelbundna internationella insatser med våra olika förbandstyper för att överhuvudtaget kunna rekrytera och behålla personal anser jag som en helt felaktig och osund väg att gå. Dessvärre är jag väldigt medveten om att det är långt i från alla som delar den uppfattningen.
Redan i riksdagens proposition från 2009 "Ett användbart försvar" slog man fast att Marinen och Flygvapnet primärt skulle inriktas mot det nationella försvaret. D.v.s. skalförsvaret av Sverige, något man helt prioriterat bort under ett antal år efter FB-04. Trots detta har den nygamla inriktningen inte förrän under de senaste åren börjat få genomslag och en återtagning har kunnat påbörjas inom Flygvapnet och Marinen.
Min bestämda uppfattning är densamma som jag alltid har haft under alla år, den att Marinen behöver all tid som kan skakas fram för att fortsätta återtagningen efter den strategiska time-outen då försvaret av Sverige inte längre var politiskt intressant, och där Försvarsmakten gjorde allt för att legitimera sin existens. För Marinens del blev halmstråt först terroristhantering och därefter piratjakt. Något som kommer surt tillbaka nu när det åter igen ställs samma krav som tidigare.
För att kunna göra detta hävdar jag bestämt att det måste ges tid och möjlighet till att på riktigt ta tag i detta. Varje gång vi gör något annat så skjuter vi berget framför oss. Det är egentligen enkel matematik. Provtursverksamhet, internationella övningar i olika former och som nu en förnyad insats i Adenviken påverkar detta i olika omfattning, i synnerhet med ett mycket svårt personalläge som lök på laxen.
Marinen genomför numera varje år två maringemensamma nationella övningar med syftet att återta och utveckla de marina förmågorna till kvalificerad väpnad strid. En övning genomförs under vår respektive höst under namnet SWENEX. Det är enbart vid dessa två unika tillfällen som möjlighet bereds för att samöva HELA Marinen samtidigt och återta den förmåga som MI regelbundet återkommer till och som han bland annat kommenterade på ett bra sätt i en replik till bland annat den här bloggen i januari 2012.
Men hur prioriterar förbanden SWENEX? Hur många av Försvarmaktens totala numerär av (på papperet sex) korvetter deltog under vårens övning? Är marintaktisk chef nöjd med uppslutningen? Av minröjningsfartygen deltog mer eller mindre samtliga ska tilläggas. Nu finns det givetvis anledningar till både det ena och det andra, men det är till synes tydligen svårt att kraftsamla Marinens ytterst begränsade resurser till två ynka tillfällen under ett helt år. Det blir i sammanhanget dessutom svårt att beklaga sig över att Marinen inte har tillräckligt med fartyg att skapa en B-styrka om man inte ens samlar ihop det som faktiskt finns. Vi får hoppas att man lyckas bättre med den manövern till höstens övning.
Men detta var ett sidospår till den egentliga frågan som handlade om att deltaga i internationella övningar bara för att locka ungdomar till yrket. Jag anser att det är en felaktig väg att gå och det rimmar inte med Marinens behov av verksamhet. Det rimmar framför allt inte med den omvärldsutveckling vi nu ser i vårt omedelbara närområde här och nu. Det rimmar heller inte med tidigare politisk inriktning. Det skulle förvåna mycket om inte nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut kommer att vara än tydligare på den punkten.
Min bedömning är att en eventuell reducering av internationella insatser inte kommer att vara avgörande för rekryteringen. Resurserna skulle i ett sådant läge läggas mer på nationella övningar och försvaret av Sverige, vilket av den stora massan mest sannolikt ses som väldigt viktigt och angeläget.
Det kommer alltid att finnas de som söker till Försvarsmakten för äventyret att få åka utomlands i tjänsten, i synnerhet under en insats som i Adenviken där risken för liv och hälsa inte är överhängande, samt att man drar in lite extra pengar under en insats. Frågan man bör ställa sig om det är den typen av individer vi verkligen vill rekrytera till Försvarsmakten. Det kanske till och med är den kategorin av människor vars anställning ändå blir kortvarig då de redan från början bestämt sig för att stanna en kort tid, deltaga i en utlandsinsats och därefter lämna Försvarsmakten för civila studier etc.
Jag tror heller inte intervjuerna i repotaget här nedan speglar samtliga anställdas syn på saken. Som man frågar brukar man få svar heter det...
Ska Försvarsmakten i första hand vara ett säkerhetspolitiskt medel med rätt förutsättningar? Eller ska den vara ett äventyr för unga människor? Det är en fråga både politiker och Försvarsmaktens ledning måste ställa sig.
Frågan om hur att rekrytera och behålla personal är en större fråga än så med många bottnar. Att det behöver göras något råder det ingen tvivel om, men att utlova internationella insatser skulle inte vara rätt väg. Till tiotusenkronorsfrågan - om hur att rekrytera och behålla får vi återkomma till framöver.
Frågan om hur att rekrytera och behålla personal är en större fråga än så med många bottnar. Att det behöver göras något råder det ingen tvivel om, men att utlova internationella insatser skulle inte vara rätt väg. Till tiotusenkronorsfrågan - om hur att rekrytera och behålla får vi återkomma till framöver.
För formens skull ska det tilläggas att jag anser att insatser utanför Sverige är viktiga och att HMS Carlskrona på ett bra sätt bidrar till säkerheten i dessa pirathärjade vatten. Men insatser som denna kan inte vara helt styrande då det finns hål som måste täppas till på andra ställen p.g.a. felaktiga politiska bedömningar under ett antal år.
Att rekrytera utifrån deltagande i internationella insatser är något av falsk varudeklaration. En mycket stor del av förbanden, för att inte säga en majoritet, kommer inte att sättas in i internationella insatser. De är dock lik förbannat oerhört viktiga komponenter i Försvarsmakten. Den soldat som sökt sig till artilleriet lär bli oerhört besviken när det går upp för honom att sannolikheten för att hans pjäsgrupp och pjäs genomför en internationell insats är strax över 0.
SvaraRaderaVilken pjäs?!
SvaraRaderaLyssna på detta reportage om paradigmskiftet från att ha informerat om sanningen till att numera göra reklam utan krav på sanningshalt.
http://m.sverigesradio.se/artikel/5588867?programId=1637
Jag tycker definitivt att internationell tjänstgöring ska vara en del av marknadsföringen, framförallt för arméns förband. Anställningsformen med kontinuerlig tjänstgöring är ju framförallt införd av syftet att snabbt kunna göra insatser. En förbandstyp som inte bedöms vara relevant i ett internationellt scenario, nationell beredskap eller nationell insats ska inte ha kontinuerligt tjänstgörande. Det internationella delen har mer betydelse för armén än för marinen och flygvapnet.
SvaraRaderaNär det gäller möjligheten till rekrytering och framförallt att behålla personal, soldater såväl som specialistofficerare och officerare inom armén, till de kontinuerligt tjänstgörande befattningarna så är det min bestämda uppfattning att tillgången till internationella insatser är direkt avgörande.
CS!
RaderaNi på Ing2 har kan ju börja återtagandet av förmågan att upprätta förbindelse över norrlandsälv, så har ni nog att göra i några år.
Det är dags att släppa långtbortistan-doktrinen nu.
Det är en typisk förmåga som inte efterfrågas vid insatser, därav bemannad med tidvis tjänstgörande. De hade för övrigt första KFÖ i år så visst är det återtaget på gång. Vid rekrytering av just den typen av förband kan jag hålla med Skipper om att något annat än internationella insatser bör användas som rekryteringsargument.
RaderaHuruvida "långtbortistandoktrinen" (ett begrepp, med en nedlåtande ton, som för övrigt endast verkar användas av de som är emot internationella insatser)var inte riktigt vad inlägget handlade om men när vi ändå är där så hävdar jag motsatsen. Intill dess att nästa försvarbeslut kommit så gäller fortfarande det gamla och det är mycket tydligt om vad som ska prioriteras. Sannolikt kommer det bestå även efter nästa beslut.
Är det inte bättre du och dina likar söker er till Främligslegionen, så kan ni får åka på skarp instas dagarna i ända.
Radera@anonym 1047
RaderaFrämlingslegionen verkställer fransk säkerhetspolitik, Försvarsmakten svensk dito. Din kommentar är ett hån mot alla som tjänstgjort utomlands för Sverige.
CS.
RaderaDet som nog krävs för att jag och andra skall acceptera att utlandsäventyren är nog två saker:
1. Det finns en rimlig kapacitet att försvara Sverige.
2. Utlandsuppdragen skall vara till någon slags nytta för världsfreden.
Just nu fallerar systemet på dessa två punkter.
@cs
RaderaNär den enda skillnad 12 års "jakt på beväpnade bönder i grupp" gjort är att Carl Bildt ibland får en bättre bordsplacering på någon middag, så får du nog acceptera att 98% av svenska folket är av samma åsikt som anonym 10.47.
Än viktigare är att artilleristen faktiskt har en pjäs att öva med, att luftvärnssoldaten inte tvingas hantera ett system som utvecklades när Elvis gjorde värnplikten eller att pansarsoldaten får öva med stridsvagn. Internationella insatser i all ära, men utan rätt lön och rätt utrustning i organisationen, faller korthuset samman.
SvaraRadera@ CS.
SvaraRaderaI förarbetet, utredningen och på flera andra ställen som rör personalförsörjningen framgår att de tidvis tjänstgörande soldaterna och deras förband är de som skall bemanna våra insatser utomlands i framtiden. Därav också de något kryptiska formuleringarna i den så kallade "soldatlagen".
De förband som skall innehålla kontinuerligt anställda är inte, i dessa dokument, till för utlandstjänstgöring.
Allt detta förutsätter givetvis att rekrytering och anställningstider kommer upp i de nivåer som stipulerats.
Nu finns det tyvärr förband som blandar de oilka typerna av soldater i samma förband vilket är ytterst olyckligt av flera skäl.
De heltidsanställda går även åt till vakten, beredskapen och lite annat som inte direkt är tjänstgöring i sitt förband.
Att lägga in utbildning och medföljande tjänstgöring utomlands för dessa soldater skulle på vissa håll medföra att fast anställda befäl av "skrivbordsmodell" fick ställa sig i vakten och upprätthålla beredskapen kvällar och helger.
Görs inget ganska snart imploderar systemet strax efter 2015. Att försöka lock med äventyr är nog inte speciellt trovärdigt.
Noterbart är att i dagens FM klarar vissa förband inte av flaggans hissande och halande eller kan fullt ut bemanna sina högvaktsuppdrag på grund av personalläget. Att då börja tala om att skicka övade, uppfyllda o.s.v. förband utomlands känns inte trovädigt. Vi befinner oss inte på någon nivå i denna fråga heller.
Teaterdirektören.
Visst finns det skrivningar om att T-förbanden skall användas vid internationella insatser och säkerligen kommer det också bli så framöver när det finns uppfyllda och övade T-förband. Jag tror dock främst att det kommer att handla om skyttekompanier och då inte initialt vid en nyetablerad insats. Avseende CS-förband så har många för lång utbildningstid för att T-förband ska vara rationella att använda internationellt utan alltför lång kompletterande utbildning. Möjligen är läget ett annat i framtiden då många T-anställda tagits ur leden från tidigare K-anställda.
RaderaJag reagerar starkt på ditt sista stycke. Om vi nu har övade och uppfyllda förband tillgängliga så kan knappas högvakt vara det mest prioriterade. Den inställningen har jag sett alltför ofta och ett typexempel på bristande ledarskap som får soldater att lämna Försvarsmakten. Det finns ett förband som har högvakt som sin huvuduppgift. Om de inte räcker i antal så är lösningen att se till så de blir fler. Att genomföra en högvaktsperiod för ett förband som inte har det som sin huvuduppgift ianspråktar nästan två månaders arbetstid med förövning och tvingande ledighetsuttag.
Uppfyllda och övade K-förband ska användas för insatser eller beredskap för insatser. Finns inga insatser och det ej heller bedöms som sannolikt att insats kommer uppstå så skall de avvecklas till T-förband. Allt annat är ekonomiskt oförsvarbart.
"Om vi nu har övade och uppfyllda förband tillgängliga så kan knappas högvakt vara det mest prioriterade."
RaderaVilken verklighet lever du i egentligen?
Är fullt medveten om at det är en uppgift som tilldelas förbanden och som förstör en hel del för byggandet av förband. Är det någon som tycker det är rationellt att använda förbanden utanför LG till högvakt? Om det är fallet, ja, i så fall lever jag i en annan verklighet.
Radera@CS
RaderaLäs Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Där framgår klart att "medverka i statsceremonier" är en av Försvarsmaktens uppgifter, oavsett om vi som anställda tycker om det eller inte.
Visst kan man tänka sig att utöka Livbataljonen, det skulle nog LG inte ha något emot. Men den krassa verkligheten säger att för att öka antalet GSS/K-rader där, så måste man minska med lika många rader någon annanstans. Ska man ta dessa på Ing2?
Själv tillhör jag ett förband som varje vecka utför "insatser" av olika slag. Dvs, vi jobbar med vår huvudtjänst. Merparten av detta gör vi dock på olika ställen i Sverige, även om det händer att vi skickar personal utomlands. Det klarar vi av fastän vi varje år tilldelas ett antal högvaktsdygn, för att inte tala om all IBSS som måste lösas. Att det sedan gör att vårt förband utvecklas långsammare än om vi kunnat lägga all arbetstid på vår huvudtjänst är självklart, men det anmäler vi så klart till högre chef.
Det är bara att acceptera att när värnplikten lades vilande, så försvann även den tid när förband kunde lägga all sin tid på utbildning och övning. Numera så måste vi samtidigt utföra vår huvudtjänst, utföra bisysslor som IBSS/högvakt, avdela personal för GMU/KMU mm samt skola in nya medarbetare eftersom vi hela tiden omsätter personal. Inte ens när mitt förband går in i BG nästa år så räknar vi med att kunna lägga all vår tid på vår huvudtjänst.
Jag tycker det är en betydligt bättre lösning att omfördela rader i så fall. Ett förband med statsceremoniell verksamhet som huvuduppgift löser högvakten mer rationellt än övriga. De har inte samma behov av träning och förövning.
RaderaLäget, såsom du beskriver det vid ditt förband, stämmer nog med hur det ser ut på de flesta platser. Det innebär dock inte att det är bra.
Ok, så länge raderna inte tas från mitt förband så... ;-) Sedan behöver det sättas upp förband för IBSS och GMU/KMU också, de uppgifterna är betydligt mer störande för vår huvudtjänst än någon högvaktsvecka om året. Även vi har fått sådan rutin på högvakten numera att behovet av förövning är minimalt, annat var det på värnpliktens tid.
RaderaJag håller med om att det finns fler förödande sidouppgifter. Du nämner några, "Öppen dörr" och bemanningsuppdrag är andra. Just IBSS är vi förskonade ifrån eftersom man valt att anställa en pluton med det som enda uppgift. Något som upplevs som mycket rationellt.
RaderaJag skulle önska att man vid varje förband införde en utbildningsavdelning med ett tiotal yrkesofficerare som löste ut GMU och utbildningsstöd till insatsförbanden. Även om det med hänsyn till ekonomin sannolikt skulle innebära att ramarna i insatsorganisationen måste minskas så tror jag att det blir en bättre lösning än den nuvarande.
Intressant hur åsikterna kan förändras...
RaderaCS sa...
21 november 2010 04:18
"Angående anställningen av nya soldater.
Några förband har nu insett att det inte längre har vaktsoldater nog att lösa ut bevakningen av kasernområde och framförallt att upprätthålla en beredskapstyrka för att skydda våra ammunitionsdepåer och andra militära förråd. Resultatet är att man planerar att anställa en hel vaktpluton för att lösa denna uppgiften.
Inte nog med att kostnaden för dessa uppgifter kommer bli skyhöga. Det innebär dessutom att ramen för att anställa soldater till våra riktiga förband behöver minskas drastiskt. Pengarna räcker inte till både och. Jag är ganska säker på att detta varken var politikernas eller FML intentioner när det bestämdes att vi skulle ha ett yrkesförsvar.
Stoppa dessa förbandet från att fortsätta lägga alla pengarna på bevakning!"
Uppgiven, man blir klokare genom debatt. =)
RaderaI grunden är ju problemet att vi är under en kritisk massa. Av det lilla som finns måste trots allt strävan vara att bli så rationell som möjligt.
Visst, men jag skulle säga att konsekvensen av att anställa soldater nog för att helt lösa Högvakt/IBSS/statsbesök utan att använda "riktiga förband" till dessa uppgifter, blir att det inte blir några soldatrader över till de "riktiga förbanden".
RaderaAtt vi är under en kritisk massa håller jag helt med om.
Om folk inte vill låta sig rekryteras får man tvinga dem. Värnplikt, kallas det.
SvaraRaderaSveriges yttre skydd (Försvarsmakten) samt Sveriges inre skydd (Polisen) avser Sverige och inget annat. Detta är lika självklart som att hemförsäkringen avser hemmet, båtförsäkringen avser båten och pensionsförsäkringen avser pensionen. Med tillgång till färre än tio hjärnceller blir slutsatsen möjligtvis en annan.
SvaraRaderaVill bara kommentera att en hemförsäkring förutom hemmet även gäller för resor i hela världen och att en sådan liknelse därmed blir motsträvig...
RaderaAtt genomföra insatser i konfliktområden utanför Sveriges territorium kan bidra till att stabilisera konflikten innan denna i stort påverkar Sverige och omvärlden.
Dagens Försvarsmakt kan därmed snarare liknas vid en hemförsäkring, med möjligtvis lite sneda tyngdpunkter.
"Vill bara kommentera att en hemförsäkring förutom hemmet även gäller för resor i hela världen och att en sådan liknelse därmed blir motsträvig..."
RaderaSkillnaden är ju också i så fall att om hela familjen är bortrest och huset börjar brinna så funkar hemförsäkringen. Om hela försvaret befinner sig i krig med något medeltidsfolk på andra sidan jorden och något händer hemma så...
Och nu när det flyttat in en pyroman i kvarteret är det nog bäst att i alla fall ha någon hemma i huset.
Med en krigstrött officerskår och brist på soldater får vi nog ta en rejäl funderare på om försvarets huvuduppgift skall vara att föra USA:s krig på annan plats eller att förebygga att hemlandet hamnar i krig.
SvaraRaderaJag tror och hoppas att de flesta kommer till en annan slutsats än CS.
@ CS
SvaraRaderaAv din kommentar att dömma jobbar vi inte i samma FM. Känner inte igen dina tankar från något förband jag besökt det senaste året!
Verkligheten ser mycket annorlunda ut än det du beskriver.
Jag rekommenderar en titt på högvaktens hemsida där du kan se vilka förband som står för vakten och under vilka tider. Där ser du också den gällande inställningen i den FM jag jobbar!
Jag lovar dig att livgardet finns med men är långt ifrån ensamt om att tillbringa dagar/veckor på slotten.
Jag kan också berätta för dig att I 19, P4, LV6, F21, Amf 1, A9, FMTS, MarinB, Ing2 o.s.v. inte har någon uppfyllt, övat, förband som heter "högvakten".
Trots detta är de tvingade att genomföra sina högvaktstjänstgöringar. Förbanden samarbetar och genomför ibland vakter med delar från flera förband. Ibland räcker inte detta utan man måste ta in GSS/T-soldater för att fylla ut leden.
Hur det ser ut i verkligheten kan du få en god uppfattning om genom att läsa FM sidor om lediga jobb för utomstående och redan anställda. (GSS/T räknas som redan anställda)
Titta gärna också på de senaste direktiven för hur många GSS/K respektiva GSS/T som armen får rekrytera i framtiden. Där finns också en del smärtsamma slutsatser att dra.
Skall GSS/K bemanna utlandstjänstgöring så ses vi i vakten!
SUCK!
Teaterdirektören.
Jag var kanske otydlig. Jag beskriver inte hur läget är utan hur det borde vara. För mig är det orimligt att vi har ett anställt försvar som i huvudsak eller i alla fall till stor del löser vakt- och högvaktstjänst. Fortsätter det på det viset så kan vi glömma att vi lyckas rekrytera eller behålla soldater.
RaderaAtt det finns ett fåtal förbandsenheter med vakttjänst som huvuduppgift är en annan sak men att sprida ut vakttjänsten på alla kommer inte vara hållbart i längden. Har man rekryterats med ingångsvärdet att man ska stå i vakten så är det en sak men om man rekryteras som dykare så förväntar man sig nog att till huvuddelen av tiden syssla med dyktjänst. Viss kringverksamhet kan accepteras men högvakt som ianspråktar nästan två månaders arbetstid per år är vansinne. Tycker inte du det?
Förresten så befinner jag mig säkerligen utomlands med de kontinuerligt tjänstgörande soldaterna precis som föregående år så i vakten ses vi inte.
Högvakten är nog en av de mest marknadsföringseffektiva insatser som FM kan genomföra. Ett av de stora problem FM har är att man dels saknar ett vettig organisation och förmåga på hemmaplan, det sänker FM´s förtroende hos folket rejält och färre får intresse att engagera sig i FM. Det andra är att FM är osynligt i stora delar av Sverige i och med förbandsslakten, det urholkar intresset för FM även det. Att tro att 400-500 man i A-stan eller 150 man på ett gammalt gistet minfartyg i Afrika engagerar folket för FM är nys. Redan idag så lever FM farligt, då allt fler ifrågasätter varför vi ska lägga resurser på en organisation som inte klarar av att ens gå upp och identifiera främmande flyg.
Radera@ CS
SvaraRaderaSka vi fylla upp livgardet med tillräckligt många GSS/Ksoldater för att kunna gå högvakt 24/7/365 så blir det inte många kvar av totalsumman. När de andra sedan fått sin del återstår inte mycket kvar till armen i fråga om GSS/K. Det blir inte många kvar för dig åka utomlands med!
Sedan tycker jag det är ett oskick som breder ut sig även inom FM, på deras hemsidor och annan information. Ingenjörregementet skriver t.ex. att man har två ingenjörbataljoner. Tittar man på siffran över anställda GSS så är den 169 personer.
Det skulle givetvis ha stått att man i framtiden, så småningom kommer att ha två bataljoner.
Detta sätt att beskriva verkligheten förvillar våra politiker (se historien om PARPdokumentet) och gör verkligheten svår att debattera på ett trovärdigt sätt.
Jag när en dröm om att lägga ut högvakten på en civil aktör och låta bevakning av slotten och annat belasta någon annan kostnadsbärare.
Men det är en dröm och den låter jag vara kvar i drömmarnas land så länge förordningar, order och tradition lever kvar.
Vad tror du resultatet blir om vi enligt gällande direktiv skall ha 2000 man utomlands över tiden och dessa skulle vara GSS/K?
Var inte för säker, det kanske finns en plats till dig också i vakten någon gång efter 2015.
Teaterdirektören.
P.S. OBS önskedröm! Har inte förbandet någon del som har som krigsuppgift att sitta i vakten så bör den delen tas över av någon som har den uppgiften. Finns ingen så går uppgiften över till civil aktör.
P.S.2 Vad heter det samövade och uppfyllda förbandet som går högvakt för Ing2s räkning? Antar att det är ca 60 soldater av de 169 som finns? Under den tiden skall de kvarvarande 109 sköta vakt och beredskap. Det blir inte stora styrkan kvar att dra i väg med utomlands!
Likväl blir det mer rationellt om en enhet löser högvatten och de få övriga kan fokusera på rätt saker.
SvaraRaderaPrecis som på de flesta förbanden så skickas inga uppfyllda och samövade förband. Sådana finns inte, i alla fall inga större, och kommer aldrig att uppstå så länge som sådant som högvakt står i vägen.
Jag konstaterar att Försvarsmakten är på väg att sjabbla bort införandet av anställda soldater.