Efter Aftonbladets skandalrubriker om att Marinen skulle vara på väg att läggas ner har lugnet lagt sig igen. Åtminstone runt detta befängda påstående. Det som fortfarande inte varit fullständigt utklarat är vilka marina materielsystem som har fått stryka på foten, alternativt flyttats fram i tiden. Chefen för Ledningsstaben, Jan Salestrand gör här nedan ett viktigt och nödvändigt förtydligande runt den frågan då det är väldigt många som står frågande till vad som egentligen avses.
Från de rykten som spridits där i princip allt är struket, så är detta ett välkommet besked där vi tydligt kan se att så inte är fallet. Det Marinen får vänta på är nyproduktion.
Det är mycket bra att FM högsta ledning är lyhörda och öppna runt frågor som denna.
/ Skipper
---------------------------------------
Grunden är att vi ska ha sju korvetter enligt gällande inriktningsbeslut som beslutades av riksdagen 2009.
- Fem korvetter Visby slutlevereras 2012-2014.
- Två korvetter typ Göteborg (Gävle och Sundsvall) genomgår generalöversyn ochmodifiering i syfte att vara operativa minst under perioden. Klassen döps om till korvett typ Gävle.
- Två korvetter typ Göteborg (Kalmar och Göteborg f n avrustade) genomgår ombyggnad till vedettbåt och ersätter nuvarande bevakningsbåtar och vedettbåten Jägaren. Klassen döps om till vedettbåt typ Kalmar.
- Två korvetter typ Stockholm (Stockholm och Malmö) avvecklas 2015.
- Projektering av nästa generation ytstridsfartyg som ska ersätta Gävle och Sundsvall påbörjas 2022.
Vid varje rullning krävs hårda prioriteringar då det oftast finns många förändringar som det måste tas hänsyn till det kan t ex vara egna tvingande behov, ökade kostnader eller tillkommande politiska beslut. Den största förändringen relativt materielplan 2013 vad avser korvetter är att ersättning av Gävle och Sundvall har förskjutits ur tioårsplanen men projektering påbörjas inom perioden. Det innebär att medel tillförts för att modifiera Gävle och Sundvall.
Slutligen vill jag hänvisa till Försvarsmaktens svar i det s k regeringsbeslut 7 som är en redovisning av behoven på längre sikt och där framgår det att alla stridskrafter har behov som inte inryms i gällande planering
Vi kan konstatera att Försvarsministern nämner ökade anslag och det är naturligt försvarsberedningen kommer att analysera IO14 (insatsorganisation 2014) och dess behov. Utkomsten av detta får vi avvakta.
Jan Salestrand
Chef för ledningsstaben vid Högkvarteret
Chef för ledningsstaben vid Högkvarteret
Ja det här var ju lite annat än vad man har hört. Ska man lyssna på de rykten som har gått så var ju mer eller mindre allt struket. Nu får vi ju ut de fartyg som var planerade i allafall, synd på de nya fartygen bara. Bra att ledningen lyssnar på bloggarna och svarar. Guldstjärna.
SvaraRaderaBra att FM förtydligar.
SvaraRaderaInte bra att nya fartyg flyttas så långt fram i tiden.
"Fem korvetter Visby slutlevereras 2012-2014."
SvaraRaderaHur kan man skriva så när Lvrb fortfarande saknas?
Därför att det är helt korrekt.
RaderaLuftvärnsrobot finns inte med i planen längre. Den ströks av genomförandegruppen under ledning av statssekreteraren Jevrell redan 2008. Således är det slutlig konfiguration som (förhoppningsvis) snart levereras.
Ska lvrb installeras ska den tryckas in i en redan överansträngd materielplan och regeringen äger beslutet.
Så illa är det, och det är inte FM fel.
Stödfartyg då? Har de också försvunnit ut i cyberspace?
SvaraRaderaBra av Salestrand att nu tala klarspråk beträffande den marina materielplanen! Att den inte är bra är en annan sak. Nu har vi åtminstone en förklaring och en betydligt mindre ovisshet och slipper onödigt domedagsspekulerande.
SvaraRaderaAtt Salestrand dessutom kommer med förklaringen via bl a denna blogg visar på att man förhoppningsvis har en lyhördhet för den debatt som förs i detta forum. Bra!
Jag förutsätter en något mer effektiv materielprocess än Kv Visby vid framtagandet av nya korvetter från 2022 och framåt. Annars har vi ersättarna klara runt 2035, då vi är förbi "end of life" på alla nuvarande system. Dags att börja investera i redan färdiga materielprojekt på andra sidan landsgränsen?
/SeaBear
Vad finns det för alternativ när det kommer till sådana projekt? Har de som byggde Finska stealth skeppet någon nyare modell? Eller är det Norska skeppsbyggare vi ska vända oss till?
Radera@Skipper
SvaraRadera"Det Marinen får vänta på är nyproduktion"
En fråga, anser dom som jobbar inom marinen att ubåtsvapnet inte ingår i marinen? Frågan kommer sig av att två ubåtar är beställda och ska levereras, vilket bör anses som ytterst viktigt.
/Anders J.
Jo, men eftersom frågan redan från början handlade om korvetter (läs Salestrands förtydligande i Aftonbladet) så är det korvetter (ytstridsfartyg) om avses även här.
RaderaLåt oss hoppas att ubåtsaffären går i lås nu bara. Ännu är inte beställningen lagd till industrin.
Även jag instämmer i att det är mycket bra av chefen för ledningsstaben att han lämnar ett klargörande här, men hur ska man kunna hålla liv i Gävleklassen till slutet av nästa decennium?? Projektering av nytt ytstridsfartyg ska ju inte börja förrän 2022, vilket torde innebära att fartygen tidigast kan levereras 2027-2028 nånting.
SvaraRaderaI en tidigare diskussion med någon ansvarig (i våras?) på marinbloggen så fick jag svaret att projekteringen av de nya ytstridsfartygen hade flyttats fram så att de skulle levereras ~2025, och att Gävleklassen i stället skulle få en utökad halvtidsmodernisering så att de skulle kunna vara i tjänst tills dess. Nu har vi alltså en ytterligare försening. 2025 så kommer korvetterna Gävle och Sundsvall att vara 34 resp. 32 år gamla. Kan de fortfarande kvarstå som linjefartyg då? Dessutom så kommer säkert Visbyklassens äldsta enheter att behöva en uppgradering då.
Ang Gle/Svl så är svaret bedömt från min horisont ja.. Sto/Mmö är i dag rent skrovmässigt 30 år med avsevärt mycket mer drifttid så visst går det. Man ska ju notera att det "bara" är 12 år dit. Klarar man inte att köra modifierade fartyg ens under 10-15år så ska man givetvis inte lägga pengar på projektet. Nu gör man det, och det är givetvis kompetent personal som räknat på detta.
RaderaRent hypotetiskt är väl kanske end-of-life problematik på delsystem ett framtida problem. Liksom att flottan nu absolut inte kommer att få lvrb på dessa ftg.
Visby kommer sannolikt också behöva åtgärder framöver precis som du antyder. Det behöver alla fartyg oavsett civila eller militära.
En annan aspekt som diskuteras ofta är avsaknad av möjlighet att basera helikopter 14 ombord. Där råder det ju delade meningar runt nödvändigheten. Något jag inte vill ta upp i kommentarer till detta inlägg.
Regeringsbeslut på ombyggnaden av HMS Kalmar och HMS Göteborg till vedettbåtar kommer säkert lagom till valet i höst, så att nymoderaterna kan visa på hur dom stärker försvarsförmågan. Dock finns illavarslande tecken på att man planerar reducera omfattningen av ombyggnaden. Tidigare så har 400 milj kronor nämnts som kostnad för ombyggnaden, men nu talas det om en kostnad på 200 milj kronor. Betyder detta att man nu planerar att göra denna ombyggnad till en så absolut liten kostnad som möjligt där man bara sätter i stånd de allra väsentligaste systemen och att fartygen i princip planeras drivas med en s.k. "skeleton crew"? Det bådar inte gott för uthålligheten på fartygen.
RaderaAng. halvtidsmoderniseringen av HMS Gävle och HMS Sundsvall så förstår jag inte hur man i regeringen kan anse det viktigare att modernisera två små röjdykarfartyg jämfört med behovet att modernisera Gävle och Sundsvall. Två av våra idag viktigaste ytstridsfartyg.
Utrikesministern talar klarspråk i intervju med Aftonbladet under dagen, då han beskriver FMs förmåga som "begränsad, för att inte säga icke-existerande". Kan vi måhända skönja en spricka mellan den gode herr Bildt och försvarsminister Borg/ Enström i deras syn på sakernas tillstånd?
SvaraRaderaNej tyvärr inte. Hänvisning till Bildts twitterdebatt med Wiseman tidigare i dag.
Radera"2025 så kommer korvetterna Gävle och Sundsvall att vara 34 resp. 32 år gamla."
SvaraRaderaSom i tråden om sotdöden.
Välkommen till vår verklighet.
/Luftvärnet
Jaha således ytterligare än gång storm i ett vattenglas...dags för nästa diskussion
SvaraRaderaÄr det riktigt uppfattat att Marinen förfogar över lika många, eller fler, fartyg för att röja minor än ytstridsfartyg? Vad jag uppfattat har Marinen 5 minröjfartyg, 2 röjdykfartyg (och ev. obemannade minsvepare "SAM" - finns de?).
SvaraRaderaÄr den proportionen rimlig i en krigssituation eller beror det på att minröjningsfartyg är mer produktiva i den eviga freden genom att röja ww2-minor?
/Civil
De två röjdykarfartygen av Spåröklassen har bibehållit minjaktsförmågan, och de kommer att genomgå halvtidsmodernisering nu. M.a.o. så kan man säga att vi kommer att ha sju dedicerade minjaktfartyg under överskådlig framtid. Dessutom så tror jag att det finns två minjaktfartyg av Landsortklassen i malpåse.
RaderaEnligt JFS 2009-10 så fanns då även minröjningsdronarna Sökaren, SAM 01-02, SAM 04 och SAM 06-07. Dessutom finns ett antal fartyg både inom marinen och kustbevakningen med antingen högfrekvenssonar eller ROV som kan, om inte röja minor, så åtminstone hjälpa till att hitta dem. Exempel på sådana fartyg är bevakningsbåtarna av Tapperklassen och minutläggaren Furusund.
Det kan nog ligga lite i din poäng att det under fred är lättare att hitta pengar till minröjningsfartyg än ytstridsfartyg. Dessutom så har ju våra minröjningsfartyg gjort bra ifrån sig under många år när de hjälpt till att röja minor från WW2 (eller hitta fartygs- och flygplansvrak för den delen), och detta har säkert skapat goodwill i utlandet.
Lyft blicken till 2030. Sotdöden inträffar väl ungefär då. Gävleklass och vedettbåtar torde 2030 vara på väg att avecklas eller ha mycket låg tillgänglighet. Minröjningsfartyg av Koster- och Spåröklass likaså. Syna sedan materielplanen på om det finns medel för uppgraderingar av Visbyklass och nya projekt avseende kvalificerad minjaktsförmåga intill 2030. När inleds projektet med nästa generation ytstridsfartyg och när kan dessa två enheter levereras? Vad har vi för amfibisk förmåga 2030? Hur många stridsbåtar medger materielplanen att Marinen har 2030? Reflektera också över kostnaden för att omsätta många system samtidigt. Hur troligt är det att Marinen får in nya större projekt i dagens plan? Och slutligen, glöm idén om att KBV eller Bevakningsbåtar kan röja minor. De fartygen och systemen är inte byggda för det, helt enkelt
RaderaHelt riktigt.
RaderaMen ännu är det för tidigt att ge upp. Det finns inget som säger att Marinen inte skulle kunna komma att prioriteras inom låt säga 10 år. Materielplanen revideras årligen, och förr eller senare inser någon exakt det du beskriver och åtgärder vidtas. Till dess får vi hålla ut.
Gör man däremot inte det, så kommer Marinen sakta men säker att dö sotdöden!
Jag tycker det är svårt nog att finna uppgifter om vad som finns tillgängligt idag. Materialplanen som är tillgänglig för allmänheten sträcker sig bara till 2020. Att sia om Marinen behov därefter är inte jättelätt. Om det finns planer/tankar på att modifiera, uppgradera eller tillföra nytt i perioden mellan materialplanens slut och fram till 2030 vet därmed åtminstone inte jag utifrån de uppgifter jag har funnit. Måste allt sådant som ska vara klart 2030 finansieras redan i befintlig plan?
RaderaDet framstår dock som att det finns stora behov som behöver finansieras under decenniet därefter (2020-2030)om ingen förändring görs i anslag eller fördelning inom anslaget innan dess.
Men kanske hinner politikerna få en förändrad syn på Marinens roll tills dess, med ett större fokus på att försvara Sverige och större tyngd på skalförsvaret.
/Civil
Att notera om man granskar Chefen för Ledningsstabens brev är att han endast nämner att "medel tillförts för att modifiera Gävle och Sundsvall", men inget om några medel att bygga om Göteborg och Kalmar till vedettbåtar. Det minsta marinen kunde få som kompensation för de kraftigt försenade nya ytstridsfartygen tycker jag vore att se till att medel också tillförs så inte bara dessa två GBG korvetter utan även Stockholm och Malmö byggs om till vedettbåtar. Fyra större sjögående vedettbåtar vore en mer rimlig ersättning för de åtta som utgår.
Radera-citat-
SvaraRadera"Och slutligen, glöm idén om att KBV eller Bevakningsbåtar kan röja minor. De fartygen och systemen är inte byggda för det, helt enkelt"
-slut citat-
Jag sa inte att de kunde röja minor, bara att de skulle kunna hjälpa till att hitta dem. Varje fartyg som har en modern ROV borde väl kunna göra detta? Jag talar här naturligtvis om ett ev. nödläge när man måste använda alla resurser som tänkas kan. Bara att hitta en mina är väl till stor hjälp när det gäller att undvika dem?
Alla fartyg kan röja minor. Åtminstone en gång
Radera@civil. Spot on. Materielplanen sträcker sig till 2021. Läget då, med åldrande plattformar och system, betyder troligen att marinen behöver en rejäl bit av kakan i perioden 2021 och framåt. Troligt? M a o får vi hoppas på Skippers stilla bön om att planen revideras redan nästa år. De investeringar som behövs för att Marinen inte ska dö sotdöden om 15-20 år behöver inledas innan 2021
SvaraRadera