2 juli 2014

Försvarspolitiskt morgonpass med Miljöpartiet

Dagens första morgonpass hade Miljöpartiet som gäster där försvarsutskottets Peter Rådberg gästade. Ungdomsförbunden brukar vara representerade med starka kort i form av respektive ungdomsförbundsorförande. Peter Rådberg och Miljöpartiet hade i dag valt att ta med en viss Carolina Bruseman som uppenbart inte har ägnat en sekund åt att sätta sig in i de försvars- och säkerhetspolitiska frågorna.

Trots att jag egentligen vet om det så blir jag varje gång lika förvånad över hur naiva majoriteten av alla miljöpartister är, och att de i allt större omfattning glider mot vänsterkantens ytterlighet på den politiska skalan. I många frågor står de långt till vänster om vänsterpartiet. En person skrev följande på twitter om miljöpartiet i samband med seminariet.
"Allt mer udda fågel, även bland systerpartier. Tydlig Meloneffekt = grön på utsidan, röd på insidan."

Peter Rådberg pratade enligt miljöpartimanualen om "det vidgade säkerhetsbegreppet" och att Sverige behöver en ny "säkerhetsstrategi". Underförstått, omfördela pengar från försvar till andra saker. Det var precis det här som Folkpartiets Linda Nordlund varnade för, och tog tydligt avstånd för i går.

Rådberg säger absolut nej till NATO p.g.a "att man har en gemensam kärnvapendoktrin, men han ger även dubbla budskap då han säger sig vara mot försvarsallianser men samtidigt säger sig vara för ett nordiskt samarbete med Finland. Wiseman skrev träffande ang kärnvapnen... "Varför är EU bättre än NATO? EU-länder har också kärnvapen – är vi då inte med Mp-resonemang redan med i ”kärnvapenklubben”?  

Miljöpartiet ifrågasätter starkt anskaffningen av JAS 39E som bygger på ett villkor om att Schweiz också anskaffar flygplanet. Den säkerhetspolitiska analysen som ligger bakom det villkoret är märklig, här håller jag med Rådberg i sak.

Det mest anmärkningsvärda var diskussionen om FN:s roll. FN står i många fall handlingsförlamade p.g.a. vetorätten, och diskussionen handlade om hur man skulle kunna stärka organisationen. Här ansåg Rådberg att det handlar om att förändra FN i grunden (att få de fem stora länderna att ge upp sitt veto) något som bara ytterligare pekar på vilken naiv syn Miljöpartiet har på sakernas tillstånd.


Carolina Bruseman från Grön Ungdom, som för övrigt är för civil olydnad visade sig vara en minst sagt udda fågel i detta sammanhang.

Hon vill på sikt (inom fyra år) avveckla det svenska försvaret, svensk försvarsindustri och vapenexport och istället satsa på bistånd, rättvis handel och demokratiutveckling. Hon vill att ingenjörerna på vapenfabriker istället ska utveckla grön teknik. Hon tycker att det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har försämrats, men trots det ska försvaret nedrustas.

Bruseman tycker även att vi hycklar i Sverige när vi säger att vi inte har varit i krig på 200 år - samtidigt som det skjuts runt om i världen med svenska vapen "med en label där det står made in Sweden"...? Hon ansåg för övrigt att NATO är krig, kärnvapen och en klubb för inbördes beundran.


Moderatorn Stefan Ring ställde den klockrena frågan: "Varför kan ni inte ha två tankar i huvudet samtidigt, och bara titta på det vidgande säkerhetshotet och ändå inte acceptera att det kan behövas en militär förmåga i syfte att stabilisera?" Svaret från Bruseman blev att man inte tror på ett militärt försvar...

Ring fick in ytterligare en fullträff när personalförsörjningen diskuterades. Rådberg menade att det är viktigt att personalen känner förtroende för det man gör. Ring kontrade med att påpeka att det är under 1% av Försvarsmaktens anställda har förtroende för den försvarspolitik som Miljöpartiet står för enligt officersförbundets senaste undersökning...

Ovanstående talande procentsats får avsluta detta inlägg och jag konstaterar ånyo att Miljöpartiet inte är något parti att hålla sig i när mörka säkerhetspolitiska moln tornar upp över Östersjön..


4 kommentarer:

  1. Nu blev jag mörkrädd igen.

    SvaraRadera
  2. Jag sympatiserar verkligen med Miljöpartiets vision om en värld där det varken behövs vapen eller militär. Jag är inte GSS/T för att jag gillar att slåss utan för att jag hoppas att försvaret gör att vi aldrig kommer behöva göra det. Att tro att fred i vår tid skall fås genom en ensidig avrustning framstår som helt världsfrånvänt. Man är inte konsekvent i sin omvärldssyn, sin analys eller hur dessa hör ihop. Man ser ett behov av fredsfrämjande insatser men vill samtidigt ta bort vår möjlighet att göra det. Vi ska vara ledande inom fred och demokrati men utan att någonsin själva ställa upp när det verkligen behövs. Jag är besviken även om jag kanske inte är så förvånad. Vi ska inte bygga egna vapen, vi ska inte köpa andras vapen, men vi ska kunna ställa upp i FN:s namn.

    Love Alm
    lovealm.wordpress.com

    SvaraRadera
  3. Plus blev minus för försvaret http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19160810.ab

    SvaraRadera
  4. Ja. Att låta vapen ingenjörer bygga miljöteknik är inte riktigt samma kunskap...

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna