Veckans SvD kolumn publiceras tyvärr bara i eSvD och på Webben pga av att det är långfredag och papperstidningen uteblir. Kolumnen kan läsas här.
Jag har länge varit förvånad att allvaret i situationen har beskrivits så oerhört olika beroende på vem man lyssnar på. Hur kan analyser landa i så pass olika slutsatser? Det handlar om hela spektrumet. Allt från att tona ner det hela till de värsta alarmisterna som börjat gräva skyddsrum i trädgården inför det stundande kärnvapenanfallet. Vem som hade rätt och vem som hade fel kan man aldrig veta förrän i efterhand.
Personligen anser jag att nuvarande läge i vissa avseenden är betydligt farligare än under "kalla kriget". Jag bedömer att vi i skrivande stund ligger närmare gränsen mellan kallt krig och krig i vårt närområde än vad vi gjorde i perioden 1945-1991. Krim och Ukraina signalerar att Ryssland är beredda att använda sin militärmakt.
Den tidigare maktbalansen var mer förutsägbar. Dessutom förekom inte öppna hot med kärnvapen, de fanns hela tiden i bakgrunden, men det var inget man pratade om.
Det stora problemet idag är att vi inte riktigt vet hur vi ska tolka situationer. Risken för att olika agerande och uttryck tolkas fel har också ökat i likhet med under kalla kriget. Något som i sin tur kan leda till oönskad utveckling!
Den nya kärnvapenretoriken oroar! För någon vecka sedan hotades Danmark. Nu hotas även Baltikum med kärnvapen. I DN kan man finna en läsvärd kommentar, så även i SvD. Det stora problemet är att ingen vet var den röda linjen går. Just detta faktum är möjligen det farligaste av allt!
När man inte vill se verkligheten som den är kan man, som små barn, hitta på snällare och inte så kostsamma termer för sitt önsketänkande.
SvaraRaderaI år kommer jag att göra en historiskt stor satsning på mina utslitna sommardäck.
Jag köper ett begagnat däck som inte avviker för mycket mot de utslitna!
Ingen vanlig människa skulle resonera så här, men i politiken är det helt okej.
Varför?
Att benämna något som "kalla kriget" för genast tankarna tillbaka till den tid då vi hade ett försvar. Att införa något liknande idag är helt uteslutet. Alltså vill man inte höra orden "kalla kriget".
Liknade är när det uppstår problem. (bristande förmåga, t.e.x. ubåtsjakt)
Problem har en eller flera lösningar som oftast kommer med en prislapp.
Döper man då om det till en utmaning så framstår det hela som en åtgärd som man inte riktigt ser som ett problem och den behöver därmed heller ingen lösning eller prislapp.
Något problem är det absolut inte:-)
På något barnsligt sätt verkar man från politiskt håll (det innefattar även FML) tro att saker och ting i verkligheten blir annorlunda om man byter namn. Diktatur blir enpartistat, satsning blir neddragning o.s.v.
Hur många partier och sittande regeringar har inte under de senaste årtionden sagts sig satsa på skola, vård och omsorg.
Hur ser det ut i dessa tre i dag, efter så många års satsning. Många områden som ej varit föremål för denna kraftsamling verkar ha klarat sig betydligt bättre.
Någon politiker som ser ett samband?
Kallar vi det för "avvikande omvärldsbild" eller liknande, så finns det inget problem eller hotande prislapp. Alla kan förmodligen vara överens om den uppkomna situationen, även om vi tolkar svaren eller behoven på helt olika sätt.
Jag vet inte riktigt vad benämningen, i stort samförstånd, blev i beredningen men åtgärderna för att tackla den "nya omvärlden" är man inte speciellt överens om. Vissa inte ens med sig själva!
Som vanligt kan jag avsluta med en stor SUCK och konstatera att vi som land koncentrerar oss väldigt mycket på ord istället för handling.
F.d Teaterdirektören.
P.S. Försvaret avvecklas i den takt medel tillförs och helt enligt plan. "Världens bästa flotta" verkar ha fått tillägget "i sin storleksklass".
P.S.2 För det är väl inte så att man från politiskt (inkl FML) håll inte vågar ta tag i upprustningen av landets försvar av rädsla för att verka provocerande. "Gotland försvaras bäst från fastlandet":-((
Enligt plan!!
Bra skrivit och jag tycker att man gott kan lyfta fram professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell än mer. Han har skrivet om FM så länge jag kan minnas (o då pratar vi 20-30 år i olika skepnader) och i mångt mycket så har han haft rätt i de flesta fall, både negativt och positivt ur ett FM perspektiv. Agrell skrev om FM i det stora hela när ÖB sprang omkring på Revingehed o skrek givakt o manöver till värnpliktiga, Så Agrells analyser ska man nog inte negligera.
SvaraRadera