 |
| Pansarterrängbil 360 Foto: Försvarsmakten |
Följande information är uteslutande baserat på Försvarsmaktens öppna dokument rörande materielförsörjning, regleringsbrev samt budgetunderlag. Materielplanen omfattar perioden 2014-2021 och revideras årligen. Efter att föregående års materielplan har reviderats så har materielprojekt både försvunnit och tillkommit. Försvarsmaktens redovisar inte förändringar utan enbart aktuell plan. I detta inlägg kommer jag att avhandla materiel till armén samt även försöka redovisa förändringar jämfört med föregående års plan.
Allmänt
I Försvarsmaktens underlag presenteras ej anskaffningar som är av hemlig karaktär. Inte heller redovisas anskaffning som kommer att genomföras genom att FMV utlöser redan upphandlade optioner eller genom avrop inom ram för redan upphandlade ramavtal. Kostnaderna som redovisas här nedan är den högst angivna i kostnadsspannet för varje projekt. Detta för att kunna göra relevanta jämförelser i kommande delar.
Alla uppgifter är hämtade från Försvarsmaktens och Försvarets Materielverks öppna dokument.
Alla uppgifter är hämtade från Försvarsmaktens och Försvarets Materielverks öppna dokument.
Materielprojekt som är strukna jämfört med föregående års plan
Uppgifterna baseras på en jämförelse mellan föregående års materielplan och nu gällande plan, vilket utgör den enda öppna spårbarheten kopplat till varje enskilt projekt. I planerad anskaffning avseende materiel till armén är nedanstående materiel struken alternativt förskjuten till perioden bortom 2021.
- Omsättning av lätt ammunitionsröjningsrobot vilket omfattade 40 st lätt amröjrobot samt 20 st amröj-röntgenutrustning som var planerad att anskaffas 2018 med leverans 2019-2020 till en bedömd kostnad av max 200 miljoner kronor.
- Anskaffning av specialfordon för tung last vilket omfattade fordon som skulle kunna transportera otymplig materiel upp till 50 ton. Materielen var planerad att anskaffas 2015 med leverans 2016 till en bedömd kostnad av max 60 miljoner kronor.
- Omsättning av IED-fordon omfattade en omsättning av 10 st insatsfordon med min och skyddsförmåga liknande de fordon som redan finns i insatsorganisationen. Materielen var planerad att anskaffas 2015 med leverans 2016-2018 till en bedömd kostnad av max 70 miljoner kronor.
- Mörkerstridsutrustning soldat vilket är en fortsatt anskaffning av materiel. Den första batchen ligger dock kvar enligt plan. Denna strukna batch omfattade 1000 st av vardera bildförstärkare, laserpekare/vapenlampa samt satser märkutrustning IR. Den förstnämnda batchen omfattade 1500 av varje produkt. Den strukna anskaffningen var planerade att anskaffas 2016 med leverans 2017-2019 till en bedömd kostnad av max 105 miljoner kronor.
- Mörkerstridsutrustning grupp/pluton vilket är en fortsatt anskaffning av materiel. Den första batchen ligger dock kvar enligt plan. Denna strukna batch omfattade
- 200 st lätta IRV-sikten
- 200 st medeltunga IRV-sikten
- 60 st IRV-obsutr.
- 150 st skottställningsutrustningar
- 3 omgångar prov & försök materiel.
- Den strukna anskaffningen var planerade att anskaffas 2018 med leverans 2019-2021 till en bedömd kostnad av max 325 miljoner kronor.
Nytillkomna projekt i årets materielplan
Armén har i årets materielplan fått in ett större antal nya materielprojekt som ej fanns med i föregående plan.
Det enskilt största, och kanske viktigaste är att anskaffning av en ny medelräckviddig luftvärnsrobot som ersättare för den antika Robot 97 Hawk (50-talsprodukt) äntligen kommit in i planen. Detta är kanske ett av de enskilt viktigaste materielprojekten i hela den reviderade materielplanen, och något som direkt eller indirekt påverkar hela Försvarsmakten. Det finns dock smolk även i den här bägaren då det framgår att systemet inte ska anskaffas till båda de nuvarande lv-bataljonerna utan enbart till "minst en bataljon". Kostnaden bedöms till max 3 miljarder kronor. Kontrakt under 2016 och leverans i perioden 2018-2023.
Ett annat relativt stort projekt som tillkommit är anskaffning av broläggare utgående från Strv 121 chassi. 1x26m bro samt 2x14m bro skall ingå till respektive broläggare. Hur många broläggare som omfattas av projektet framgår ej. Kostnaden är uppskattad till 400 miljoner och kontrakt skall tecknas under 2015 med leverans under perioden 2016-2018.
Ett annat mindre projekt som tillkommit är omsättning av mini-UAV till en kostnad av 70 miljoner med planerad beställning 2017 och leverans under 2019. Vilken UAV som ska omsättas framgår ej, men bedömt är det SUAV Falken som i dag är anskaffad i 48 st exemplar som ska omsättas.
I övrigt har man gjort stora satsningar på övningsmateriel till skjutbanor m.m. inkluderat ett antal fasta och mobila gruppträningsanläggningar, mobila skjutbanor, fallmål till målsystem 2010 ska anskaffas. Utöver detta ska även BT-systemet (BT46) omsättas. Allt samman till en kostnad om max 200 miljoner kronor. Även en renovering av Ksp 58 har tillkommit i planen.
Övriga planerade anskaffningar som kräver regeringsbeslut
Armén har utöver ovanstående förändringar i planen ett stort antal projekt som kräver regeringsbeslut, något som krävs för all materielanskaffning för projekt som överstiger 200 miljoner kronor. Enligt källor som arbetar med detta dagligen vid en annan myndighet så har det visat sig att denna styrning från riksdagen har satt så många käppar i hjulet, framför allt genom att det försenat så många materielprojekt, att man tvingats till genvägar som inneburit att man delat upp vissa projekt för att komma under den ekonomiska gränsen. Detta har i sin tur inneburit ökade kostnader på grund av mindre volymer. Ett typexempel på hur byråkratin hämmar rationell anskaffning.
Ett av de mer kända planerade anskaffningarna är den stora "satsningen" på att renovera ett antal stridsvagnar, som i praktiken blev en halvering av stridsvagnsbeståndet till kostnaden av 1000 miljoner i det projekt som benämns RENO Strv 122 steg 1 och 2, ett projekt som blev väldigt omtalat då Cecilia Widegren presenterade denna satsning. Beslutet fattades av regeringen den 16 maj innevarande år.
Ett annat projekt som regeringen inte fattat beslut om ännu är det näst mest kostsamma i materielplanen Det handlar om renoveringen av ett antal stridsfordon 90. Detta projekt benämns RENO Strf 90 Steg 1 och 2 har en prislapp på hela 2200 miljoner kronor vilket innebär att 365 st stridsfordon 90 kommer att renoveras. Detta innebär ånyo en kraftfull reducering i numerär av de totalt 549 vagnar som Försvarsmakten förfogar över i dag. Det skulle innebära att endast 66% av beståndet renoveras. Beställning av denna renovering planeras att läggas nästa år. Utöver detta tillkommer Anskaffning av ledningssytemet SLB till dessa stridsvagnar och stridsfordon till ytterligare en kostnad av 300 miljoner.
Andra kostsamma planerade materielprojekt som kräver framtida regeringsbelsut.
Utöver detta finns en stor mängd projekt som understiger 200 miljoner kronor. Dessa redovisas inte här.
Ett annat projekt som regeringen inte fattat beslut om ännu är det näst mest kostsamma i materielplanen Det handlar om renoveringen av ett antal stridsfordon 90. Detta projekt benämns RENO Strf 90 Steg 1 och 2 har en prislapp på hela 2200 miljoner kronor vilket innebär att 365 st stridsfordon 90 kommer att renoveras. Detta innebär ånyo en kraftfull reducering i numerär av de totalt 549 vagnar som Försvarsmakten förfogar över i dag. Det skulle innebära att endast 66% av beståndet renoveras. Beställning av denna renovering planeras att läggas nästa år. Utöver detta tillkommer Anskaffning av ledningssytemet SLB till dessa stridsvagnar och stridsfordon till ytterligare en kostnad av 300 miljoner.
Andra kostsamma planerade materielprojekt som kräver framtida regeringsbelsut.
- Omsättning av 100 stycken (finns i dag 380 st) patrullbilar TGB 16 "Galten" till en kostnad av 500 miljoner.
- Omsättning av 80 stycken splitterskyddade rullflakterrängbilar till kostnaden 450 miljoner
- Anskaffning av 25.000 eldhandvapen som ersättare för vissa vapen i Ak5-familjen samt Ak4B till kostnaden 450 miljoner.
- Anskaffning av ledningsmoduler för lätta fordon till kostnaden 200 miljoner.
- Fortsatt fordonsomsättning i hemvärdet till kostnaden 220 miljoner.
- Omsättning av APF sambandsplattform till kostanden 200 miljoner.
Utöver detta finns en stor mängd projekt som understiger 200 miljoner kronor. Dessa redovisas inte här.
Övriga projekt under anskaffning och avveckling
Utöver redovisade projekt finns ett antal där upphandling, projektering, tillverkning eller leverans pågår. Dessa projekt återfinns ej i liggande materielplan då ekonomiska medel redan är avsatta och där regeringen redan fattat beslut. De större projekten är.
- Korträckviddig lv-robot - Rb 98
- Splitterskyddad bandvagn - Bv 410 (100 st)
- Artillerisystem - Archer (24 st)
- Splitterskyddade hjulfordon - Pansarterrängbil 360 (113 st)
Slutsatser
Arméns planerade materielanskaffning för perioden 2014-2012 uppgår till totalt 9708 miljoner kronor (9,7 miljarder). Då har man förvisso "trollat bort" materiel som placerats under kategorierna ledning och logistik, något jag avser återkomma till i ett kommande inlägg. Materielanskaffning som är hemlig redovisas ej i materielplanen varför ett visst mörkertal rörande siffrorna möjligen kan förekomma.
9,7 miljarder kronor kan tyckas vara mycket pengar beroende på vilket synsätt man har. men i själva verket är det inte i närheten av vad som skulle krävas för att utrusta beställd insatsorganisation IO14. I Försvarsmaktens perspektivstudie har man nu svart på vitt klargjort att IO14 inte kan förverkligas med nuvarande anslagsnivå, men ännu har ingen politiker reagerat på dessa fakta.
Hur mycket ökad försvarsförmåga får vi då för dessa 9,7 miljarder kronor?
Min bedömning av läget är att vi tråkigt nog inte alls ökar försvarsförmågan med dessa miljardinvesteringar, jag vill till och med gå så långt att jag påstår att försvarsförmågan i flera fall reduceras, och i bästa fall enbart vidmakthåller förmågan på nuvarande låga nivå. Endast två av ovanstående projekt ökar försvarsförmågan jämfört med nuvarande nivå enligt min bedömning.
Dessa påståenden kräver givetvis en förklaring.
De projekt som bedöms kommer att öka försvarsförmågan är primärt anskaffningen av ett nytt medelräckviddigt luftvärnsrobotsystem som ersättare till Rb 97 Hawk. Detta är även den mest kritiska förmågan i dag. Dessvärre avser anskaffningen enbart materiel till en (1) av nuvarande två lv-bataljoner. Vilket på sikt innebär reducerad förmåga då Hawk totalavvecklas. Systemet kommer att kompletteras med det kortäckviddiga systemet som bygger på flygvapnets IR-robot IRIS-T. Bedömningen är att detta kommer att innebära smalare med färre eldenheter men däremot vassare med modern teknik. Men när det kommer till luftvärn så är numerär också kvalité, något som ej kan förringas.
Anskaffning av brobandvagnar för att förbättra arméns broläggningförmåga får också ses som en viss förmågeökning, även om numerären är liten. I övrigt handlar mer eller mindre samtliga övriga projekt att man omsätter gammal materiel till ny av olika anledningar. Det kan vara av anledningar som personsäkerhet, ökade driftskostnader p.g.a. åldersigen materiel eller att det helt enkelt saknas reservdelar. I andra fall renoverar man enbart befintlig materiel.
Antalet artilleripjäser halveras jämfört med tidigare numerär (som redan då var i minsta laget) samtidigt som de förvisso blir betydligt bättre än sin föregångare tillsammans med förbättrad ammunition (excalibur).
Vi kan också de tecken på att det är först nu "långtbortistandoktrinen" slår igenom materiellt när de splitterskyddade hjulfordonen Patgb 360 levereras till P7. Ett fordon som primärt var tänkt att nyttjas vid internationella insatser. När nu omvärldsläget förändras och det nationella försvaret åter igen prioriteras kommer dessa hjulfordon möjligen att begränsade förmågan jämfört med banddrivna stridsfordon anpassade för svensk terräng?
För arméns del handlar materielplanen primärt om att hålla liv i det som redan finns. Anskaffningarna kommer i väldigt liten del att förbättra förmågan. Inte inom något område kommer numerären att ökas. Om den politiska ambition är att uppnå "en-veckasförsvaret" kommer det att krävas ett kraftigt utökat försvarsanslag.
Tidigare delar i serien:
Del 1 - Inledning
9,7 miljarder kronor kan tyckas vara mycket pengar beroende på vilket synsätt man har. men i själva verket är det inte i närheten av vad som skulle krävas för att utrusta beställd insatsorganisation IO14. I Försvarsmaktens perspektivstudie har man nu svart på vitt klargjort att IO14 inte kan förverkligas med nuvarande anslagsnivå, men ännu har ingen politiker reagerat på dessa fakta.
Hur mycket ökad försvarsförmåga får vi då för dessa 9,7 miljarder kronor?
Min bedömning av läget är att vi tråkigt nog inte alls ökar försvarsförmågan med dessa miljardinvesteringar, jag vill till och med gå så långt att jag påstår att försvarsförmågan i flera fall reduceras, och i bästa fall enbart vidmakthåller förmågan på nuvarande låga nivå. Endast två av ovanstående projekt ökar försvarsförmågan jämfört med nuvarande nivå enligt min bedömning.
Dessa påståenden kräver givetvis en förklaring.
De projekt som bedöms kommer att öka försvarsförmågan är primärt anskaffningen av ett nytt medelräckviddigt luftvärnsrobotsystem som ersättare till Rb 97 Hawk. Detta är även den mest kritiska förmågan i dag. Dessvärre avser anskaffningen enbart materiel till en (1) av nuvarande två lv-bataljoner. Vilket på sikt innebär reducerad förmåga då Hawk totalavvecklas. Systemet kommer att kompletteras med det kortäckviddiga systemet som bygger på flygvapnets IR-robot IRIS-T. Bedömningen är att detta kommer att innebära smalare med färre eldenheter men däremot vassare med modern teknik. Men när det kommer till luftvärn så är numerär också kvalité, något som ej kan förringas.
Anskaffning av brobandvagnar för att förbättra arméns broläggningförmåga får också ses som en viss förmågeökning, även om numerären är liten. I övrigt handlar mer eller mindre samtliga övriga projekt att man omsätter gammal materiel till ny av olika anledningar. Det kan vara av anledningar som personsäkerhet, ökade driftskostnader p.g.a. åldersigen materiel eller att det helt enkelt saknas reservdelar. I andra fall renoverar man enbart befintlig materiel.
Antalet artilleripjäser halveras jämfört med tidigare numerär (som redan då var i minsta laget) samtidigt som de förvisso blir betydligt bättre än sin föregångare tillsammans med förbättrad ammunition (excalibur).
Vi kan också de tecken på att det är först nu "långtbortistandoktrinen" slår igenom materiellt när de splitterskyddade hjulfordonen Patgb 360 levereras till P7. Ett fordon som primärt var tänkt att nyttjas vid internationella insatser. När nu omvärldsläget förändras och det nationella försvaret åter igen prioriteras kommer dessa hjulfordon möjligen att begränsade förmågan jämfört med banddrivna stridsfordon anpassade för svensk terräng?
Sammanfattning
Symtomatiskt för många projekt i liggande materielplan för armén är att den totala numerären minskar då endast delmängder av totalen omsätts alternativt renoveras. Detta innebär i praktiken att förmågan på sikt kommer att reduceras. Det är framför allt på grund av den sistnämnda faktorn jag vill påstå att miljardsatsningar på dessa projekt i praktiken kan leda till reducerad försvarsförmåga sett över en längre tid hur konstigt det än kan låta.För arméns del handlar materielplanen primärt om att hålla liv i det som redan finns. Anskaffningarna kommer i väldigt liten del att förbättra förmågan. Inte inom något område kommer numerären att ökas. Om den politiska ambition är att uppnå "en-veckasförsvaret" kommer det att krävas ett kraftigt utökat försvarsanslag.
Tidigare delar i serien:
Del 1 - Inledning
Ojdå, man får hoppas att vi bygger fler kraftverk i våra älvar så att det blir lättare att reglera vattenflödet. Om älven är bredare än 26 meter blir det svårt att komma över med tanke på broläggarnas brolängder. Vi får även hoppas att broarna i Mälardalen inte blir förstörda i händelse av ofred...
SvaraRadera/M
Bra förslag! Belönas med bokpemie.
RaderaMjo men nu finns det faktiskt några andra alternativ att bygga om det nu inte passar med brobandvagnarnas längder. Sen att det inte krävs speciellt många kg sprängmedel för att aningen slå ut fler övergångar än vi har broar att montera eller slå ut de övergångar vi har byggt, det är en helt annan femma.
RaderaNe vi ska snarare vara glada att det inte finns en bro som löser alla problem och är bäst på allt för då hade vi fått en eller två sådana å när de sedan är lagda så gäller det att kunna simma.
Mvh Er broläggare i etern
Läser man perspektivplanen så är nog minskningarna i antalen och volymerna i materielplanen helt i linje med de nedskärningar i förband, utbildningsplattformar och volymer som framgår där.
SvaraRaderaJag tror tyvärr att vår alliansregering kommer att fortsätta att hävda att detta är ett betydligt större och bättre försvar än det vi hade tidigare!
Min slutsats blir att huvuddelen av vår arme kommer att kunna verka under dager, i relativt lätt terräng, på korta skjutavstånd, med begränsat understöd och underhåll, mot en ickemodern fiende som i ett tidigt skede aviserar tidpunkt, syfte, plats och inte uppträder i för stort antal eller på fler platser än en.
Eller som vår firmaledning uttrycker sig i perspektivplanen.
"Förmågan att möta ett begränsat väpnat angrepp, utöver att kortvarigt kunna ta upp striden, är låg för samtliga koncept."
Uttrycket "låg förmåga" skall utläsas att kan uppgiften inte lösas.
Vi får heller inte glömma att detta är under förutsättning att medel tillförs så att organisationen kan komma i drift 2023 (?? senaste noteringen).
Därmed infaller "veckoförsvaret" något år senare!
Vad vi har idag är enligt vår alliansregering något som är mycket bättre och större än för 20 år sedan.
Var denna försvarsmakt befinner sig i verkligheten är tills vidare (P) hemligt.
Under sista delen av 2013 skall vi försöka upprätta en "riksbataljon" som enligt direktiven fram regeringen skall vara på plats , övad, personaluppfylld och med materielen på plats 1/1 2014.
Det nog denna "riksbataljon" som framtill 2023 "kortvarigt" (ännu kortare än vecka) förmodas förvåna eventuell fiende i någon vägkorsning.
Jag och flera med mej börjar få svårt att ta turerna runt vår FM på allvar. Vi lider med de rekryterare som skall försöka sälja in konceptet till nya medarbetare.
Det behövs inte många eller svåra frågor för att svaren raserar hela korthuset!
SUCK !
Någon har för en tid sedan skickat mig ett förslag till skyddet av broarna i Mälardalen.
Det gick ut på att med ett nytt skyltsystem (synligt även nattetid och från luften) och tillhörande skarpt pressmeddelande skulle förbjuda förstöring av dess i händelse av ofred. Pressmeddelandet skulle vara undertecknat av samtliga ("godkända") riksdagspartier i total samsyn!
Älvarnas bredd skulle regleras i en speciell förordning!
Samma förslagsställare vill att nyanlända och medborgare i landet vid sin artonårsdag tilldelas en konservöppnare från MSB.
De som vistas här illegalt eller i väntan på beslut kan kvittera ut en tillfällig öppnare av enklare modell av Migrationsverket.
Som avslutning kan jag ju undra över om hur många av de ovan uppräknade inköpen som ens överlever till nästa materielplan.
FM har under senare år fått betala tillbaka mycket av de avsatta materielmedlen på grund av handlingsförlamning i regeringen.
I många fall är det inte pengabrist utan alliansregeringens oförmåga som gjort att materielen inte köpts in.
Där ser jag ingen skillnad i framtiden.
Teaterdirektören.
Lysande kommentar - som vanligt. Du träffar rätt i målet.
RaderaI ditt sista stycke tror jag att du har helt rätt.
Jag fann i dag denna sida, där regeringen räknar upp de satsningar de gjort.
http://www.regeringen.se/sb/d/10834/a/225440
Jag undrar precis som du om och när listan kommer att fyllas på...
Det mest oroväckande är att armén trots den tråkiga bilden är högt prioriterad i liggande plan jämfört med andra. Vänta till jag kommer till efterföljande inlägg, då försvinner de ljusa färgerna mer eller mindre helt och övergår till nattsvart.
Jag konstaterar ånyo att vi befinner oss mitt i den pågående systemkollapsen oavsett om Cecilia Widegren och Karin Enström försöker hävda motsatsen.
-citat-
SvaraRadera"Omsättning av 100 stycken (finns i dag 380 st) patrullbilar TGB 16 "Galten" till en kostnad av 500 miljoner."
-slut citat-
Från http://sv.wikipedia.org/wiki/BAE_Systems_OMC_RG32M :
-citat-
"Försvarets materielverk (FMV) mottog officiellt den 19 maj 2005 det första exemplaret av totalt 102 stycken fordon av typen BAE Systems OMC RG32M. Försvarsmaktens officiella namn på fordonet är Terrängbil 16 (tidigare benämnd Pansarterrängbil 6, Ptgb6), men som smeknamn kallas den för Galten.[3] Priset på "Galten" ligger omkring 2 miljoner kronor. Försvarsmakten mottog vidare från FMV sina första exemplar under början av 2006.[1] Den 16 mars 2010 levererade FMV delserie två till Försvarsmakten, där fordonet förbättrats med bland annat IR-lampor för mörkerseende samt förberetts för vapenstationen Protector."
-slut citat-
Hur kan det redan vara dags att ersätta en terrängbil som levererades så sent som 2005 - 2010?
De har gått hårt i Afghanistan inklusive ett antal stridsskador.
RaderaSlitaget på fordon insatta i Afghanistan eller kommande insatser är generellt väsentligt större än vid bruk hemma. Hemma har vi väl varken personal, pengar eller tid att använda utrustningen? Däremot anmärkningsvärt om styckpriset skulle ha ökat från inledningsvis 2milj till nu uppåt 5milj. Ska Saab installera ledningssystem för 2 milj/fordon? /FV-sergeanten
RaderaTre lv-kompanier med medellång räckvidd och förhoppningsvis förmåga att bekämpa ballistiska missiler, skall alltså försvara huvudstaden, Göteborgs hamn, Malmö och sydkusten, Karlskrona, Gotland, Boden, våra flygflottiljer etc etc - en inte helt enkel uppgift.
SvaraRaderaTre?
RaderaDet finns idag två kompanier Rb-97 (ett i vardera Lv-bat).
Hur många kompanier det blir av kommande system återstår att se.
Stämmer siffran är det värre än jag trodde.
Radera@Falstaffakir
RaderaVardera av de två Lv-bat som finns (på pappret) består av:
Ett 97-komp (två 97-plut, en und-plut samt stab och tross),
Ett 70-komp (fyra 70-plut, en und-plut samt stab och tross),
Ett Ledningskomp (bla batstab, ledningsplut och två sb-plut)
Samt ett Logistik-komp (läs tross-komp, med sjv, rep samt am och pack)
Totalt alltså fyra Lv-kompanier i Sverige.
/Anonym 23:35
Det är i första hand inte faktumet att Patgb360 har hjul och inte band som begränsar dess användbarhet i ett nationellt försvar utan val av beväpning. Med Vapenstation01 och ksp88 blir duellvärdet helt enkelt för lågt. Detta löses iofs "lätt" genom att helt enkelt byta ut huvudbeväpningen mot en automatkanon.
SvaraRaderaEn de siffror jag hittat är den ungefärliga kostnaden för en st Aster 30 2,5 miljoner dollar. Med en maximal anskaffningskostnad av 3 miljarder kronor minus sensorer och eldenheter, blir det inte mycket pang för pengen kvar.
SvaraRaderaÄr det någon som säkert kan säga vad som hänt med de PBV 401 och 501 som införskaffades för ett antal år sedan och som sedan renoverades, för att något år senare ställas i malpåse då förbanden lades ned? Likaså Strv 121 som vi leasade av Tyskland, vad har hänt med dessa?
SvaraRaderaDe flesta är skrotade och några är sålda till privatpersoner. Ett fåtal finns kvar på regementena, och har använts som b-styrke fordon.
Raderahttps://www.facebook.com/photo.php?fbid=718519731508369&set=pb.199366556757025.-2207520000.1381151133.&type=3&theater
Av de strax över 1000 st 401/402 som inköptes var 460 i det skick att de kunde renoveras. De övriga blev strippade på användbara reservdelar och skrotade i Tyskland. Av de 460 renoverade skrotades ett flertal här hemma då reparationskostnaden översteg nyttan med vagnen. Idag finns det enligt uppgift enstaka exemplar kvar som skjutmål eller liknade uppgifter. De sista fungerande 147 exemplaren såldes till Finland för något år sedan.
SvaraRaderaPbv 501 köptes in i 350 exemplar. Renoverades i Tjeckien för stora pengar och såldes slutligen till det Tjeckiska företaget år 2008.
De 160 strv 121 som leasades av Tyskland lämnades tillbaka när leasingavtalet sades upp 2011. Problem uppstod då ingen egentligen ville ha vagnarna och vem/var de skulle skrotas. Var de fysiskt befinner sig idag vet jag inte, men de är på väg till skroten och ägs av Tyskland.
Teaterdirektören.
Inte alla STRV 121 åker tillbaka till Tyskland...
SvaraRadera20 behåller vi själv som ingenjörsvagn, En hel del är sålda till Singapore och dom fåtal som blev kvar åker tillbaka till Tyskland ;)
Var 121 har stått och fortfarande står vet jag väldigt väl..
Lite rättelse ang strv 121... 20 st är ombyggda i Holland till ingenjörsvagn och är snart åter i Sverige, en hel del har Singapore köpt och kommer att levereras dit via Tyskland, resterande är på väg tillbaka till Tyskland i detta nu....
SvaraRaderaDen Tyska broläggaren har redan varit och visat upp sig i Skåne..
Var alla strv 121 Finns idag och var dom har varit förråds ställda vet jag men kan inte berätta vart..