Gott nytt år - Nästa år kan bara bli till det bättre!

År 2010 går nog tyvärr till historien i Försvarsmakten som det året där missnöjet bland de anställda tog enorma propotioner. Hade det behövt bli så? Nej, absolut inte.

Införandet av affärssystemet PRIO har tagit alltför mycket kraft och medfört en mängd tappade sugar. Att köpa in ett system som ska ta över alla andra system samtidigt som man beslutat att organisation och arbetssätt skall anpassas till systemet, och inte tvärt om, måste vara någon sorts rekord i korkade beslut och felaktiga prioriteringar.

Införandet av den nya internationella arbetsskyldigheten har redan avhandlats här och på flera andra ställen och toppar helt klart listan av mindre kloka beslut och ett plumpt hanterande. Särskilt hanteringen av en bloggkollega får betyget MVIG.

Införandet av ett yrkesförsvar och avskaffande av värnplikt är ett ämne som det råder delade meningar om. Inom marinen är de flesta fortfarande positiva till detta. Personligen tillhör jag inte den skaran positiva i den frågan, då jag på längre sikt kan se flera promlemområden, samtidigt som det kostar mer pengar.

Helikopterfrågan är långt i från löst, särskilt för sjöoperativ verksamhet. Ingen ljusning i sikte.

Ryssland rustar som aldrig förr och lägger stor tyngdpunkt på att bygga upp en stor kapacitet för amfibieoperationer och luftlandsättning, men den svenska försvarsmakten och våra politiker låtsas så klart som om att det regnar. Skygglappar på verkar vara modellen numera.

Våra nya ytstridsenheter står fortfarande som tandlösa tigrar och kan inte göra i stort sett annat än att leda sig själv och i bästa fall några andra enheter. Ledningssystem och sensorer i all ära, men vore det inte lämpligt med lite väl fungerande och optimerade vapensystem, såväl offensiva som defensiva på nya moderna plattformar? Nu senast verkar ny/modifierad ubåtsjakttorped till och med bli ett problemområde.

Förband med vinterförmåga läggs ned. Det blir extra påtagligt nu när man ser att hela Sverige, trots politikers och FML ovilja att se behovet av att kunna genomföra strid i vintermiljö, kan drabbas av rejäla vintrar med stora mängder snö och kyla.

I Afghanistan gör våra svenska soldater förhoppningsvis mycket nytta. Dessvärre så har flera Svenska soldater avlidit och blivit svårt skadade i strid. Sverige och Försvarsmakten är oerhört dåliga på att ta hand om de s.k. krigsveteranerna när de väl är hemma. Här behövs det kraftfulla insatser framöver.

Nya snäva personalramar, ev. omorganisation, omgalonering och ev. uppsägningar i samband med begrepp som IO11, Basorganisation 2013 och IO 14 innebär sannolikt bara en massa tråkigheter som vi dessvärre tar oss med in i 2011

Ja, det blir en rejäl eländesskildring när man tittar tillbaka på 2010, vare sig man vill eller inte. Det finns väldigt få ljuspunkter av modellen större. För marinens del var insatsen i Adenviken en ljuspunkt. men sett till det stora hela sammanhanget så är frågan till och med här, om man verkligen gjort någon skillnad när man inte kan angripa det verkliga problemet. Mat har dock kommit fram säkert till Somalia, vilket är viktigt.

Med allt detta i bakfickan så kan omöjligt 2011 bli ett sämre år. Nu har vi förhoppningsvis bara bra saker att se fram emot och lägger det för Försvarsmakten svarta året 2010 bakom oss.... Eller?

GOTT NYTT ÅR!


Uppdaterad:
Samma sekund som detta inlägg publicerades så skickade Försvarsmakten ut ett meddelande på sin facebookgrupp med texten

Försvarsmakten Nu lämnar vi snart 2010 bakom oss. Vad tycker ni har varit bra och mindre bra från Försvarsmaktens sida under året?

Är det ett kvitto på att FML verkligen tappat förankringen hos fotfolket och världen utanför HKV? Hade man känt organisationen på pulsen löpande, så hade man nog sannolikt inte bemödat sig med att ställa en sådan fråga, utan valt att inse att 2010 inte var ett särskilt positivt år?

En annan något märklig sak är att sådana frågeställningar aldrig kommuniceras ut till/från personalen. I stället gör man det på facebook....

Det finns lösningar för tågtrafiken

Svensk tågtrafik med sina gigantiska problem i dessa tider borde lära av andra som inte glömt bort det här med att hantera att det ibland blir vinter.

Man säger att spåren och växlarna fryser. Då vore det väl lämpligt att ha någon maskin som åker runt och tinar up spåren. Varför inte ett litet lok med en tiltbar jetmotor?

Behöver man istället ploga bort stora snömängder så finns det stora plogar för tåg också.

Se och lär!

Nu har banverket, eller vem som nu är ansvarig, förvisso tagit mod till sig och hyrt in museilok med en riktig plog för att få lite ordning. Visst är det härligt att se ett lok med plog. Sådant ser vi knappast på ett X2000 i dag.

Högvakten rånad på automatvapen

Pinsamt var ordet.
Fick den här kommentaren skickad, och jag instämmer till stor del!

Detta var väl ändå droppen som får bägaren att rinna över! Högvakten rånad! Här lägger vi ner en ofattbar stor del av våra förbands arbetstid för att vakta Kungens slott och så räcker tydligen inte det. Vakten blir lurad. Trots vad en tidigare general sa om att "det sista vi lägger ner i Försvarsmakten är Högvakten" så är det hög tid nu. Sätt in proffs på denna monotona uppgift, dvs något vaktbolag och låt våra få förband utbilda och träna sig för den väpnade striden som är deras kärnverksamhet. Lägg ner den militära högvakten! Tomtefar

Pinsamt att inte en vakt, utan två vakter inte ens lyckas freda sig själv och/eller kamraten. Nu har vi förvisso inte speciellt mycket fakta i ärendet än så länge, men kan det kanske finnas brister i utbildning och övning även inom detta grundläggande område?

Frågan är om inte ett vaktbolag hade gjort ett bättre jobb som kommentaren här ovan säger, trots att det svider att behöva välja bort bevakning av kungahuset till förmån för kärnverksamhet. Men detta kommer nog trots allt aldrig hända. Om FM till slut skulle bestå av enbart en enda bataljon så kommer den troligtvis vara allokerad för högvakt.

Expressen
Aftonbladet
SvD
DN

GOD JUL

Önskar alla er läsare en riktigt

Samordning mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen

Samordningen mellan resurserna och funktionerna hos Försvarsmakten och Kustbevakningen är för merparten av alla andra länder en sådan självklarhet att något annat vore otänkbart. Inom samtliga förutom två nationer runt Östersjön och västerhavet är Kustbevakningen en del av marinen. Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark och Norge har sedan länge insett samordningsvinsterna med detta. Enbart Sverige och Tyskland har valt särlösningen med en fristående myndighet.

Mellan marinen och Kustbevakningen i Sverige skulle jag vilja påstå att det är fullständigt vattentäta skott. Samordningen är nästintill noll sånär som på några små detaljer rörande s.k. utbyte av sjölägesinformation. Men i själva verket handlar det egentligen knappt om något utbyte alls. Det hela handlar om att Försvarsmakten enkelriktat levererar sjölägesinformation till Kustbevakningen.

Många gånger har jag hört från personal vid de marina sjöbevakningscentralerna historier där SjöC gjort grovjobbet med efterforskningar vid t.e.x. oljeutsläpp, där man lyckats backa sjölägesbilden och spåra upp exakt vilket fartyg som passerat en viss position vid en viss tidpunkt och till och med kunnat namnge och ta fram fakta var aktuellt fartyg befinner sig nu. Informationen har sedan gått till KBV som gått ut i media och tagit åt sig äran av ett väl genomfört arbete.

I sak har det kanske ingen betydelse, men jag förstår frustrationen hos alla sjöbevakare som får uppleva detta gång på gång. För övrigt så kommer nog mycket troligt detta detektivarbete att nedgå avsevärt då man bara för några veckor sedan stängde ned ytterligare två marina sjöbevakningscentraler. I fallet Karlskrona så lämnar man dessutom ytterligare en fortifikatoriskt skyddad ledningsplats. Det är berget som tidigare samlokaliserades med Flygvapnets luftbevakningscentral S2, LFC Vargen i Torskors där den marina verksamheten nu avvecklas. Vad som händer med berget är oklart, men förhoppningsvis kanske en regional stab kan inrättas? Men sannolikt har man inga ambitioner att fortifikatoriskt skydda en sådan ledningsplats.
För den som hann se inslaget på TV4 play innan det plockades bort så kunde man också höra marinbaschefen, kmd Jan Thörnqvist bli citerad med att "Jag tror egentligen inte på detta".

Ett annan ljuspunkt i sopppan med de vattentäta skotten så är den samordning som skedde i samband med insatsen i Somalia där kustbevakningsflyget deltog under ett antal månader med ett flygplan.  I en artikel på Försvarsmaktens hemsida med rubriken "Ökat samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen" så har MI Anders Grenstad besökt Skavsta och diskuterat samarbetsformer inom områdena sjöövervakning utbildning och internationella insatser, små områden där man redan samverkar, så min undran är varför man nu flaggar upp just detta? Personligen tycker jag det är pinsamt att samverkanspunkterna år 2010 inte är fler. Detta mellan två myndigheter som sedan många år tillbaka t.o.m. ligger under samma departement.

Men mer borde definitivt kunna göras.

I budget för utgiftsområde 6  för 2011, "Försvar och samhällets krisberedskap" så avsätts ca 1 miljard kronor i ramanslaget för KBV verksamhet. En miljard som på samma sätt som Försvarsmaktens alla miljarder skulle kunna förvaltas mer optimalt genom samordning av resurser.

Något som tycks gått allmänheten och media helt förbi är en mycket intressant delrapport som i dagarna har levererats från statskontoret rörande just samordning mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen. Rapporten benämns "Ökad sjöstödsamerkan". Inledningsvis så gläds man när man läser uppdraget från regeringen som lyder.

Uppdrag till Statskontoret att utreda och föreslå åtgärder för ökad resurseffektivitet inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2011 och en delrapport ska lämnas senast den 1 november 2010. Delrapporteringen sker genom föreliggande promemoria, Ökad sjöstödssamverkan?

Däremot blir man mycket förundrad och förvånad när man ser de avgränsningar som statskontoret fått. Man kan se en underton av förvåning även från statskontoret då man beskriver avgränsningarna i sammanfattningen.

På uppdrag av regeringen utreder Statskontoret möjligheter till ökad sam-verkan avseende stödfunktioner mellan i första hand sjöverkande myndigheter. Utgångspunkten är att söka identifiera områden där ökad samverkan kan leda till kostnadsreduceringar och rationaliseringsvinster. Utredningen avser primärt stödfunktionerna upphandling, underhåll och undervisning. I uppdragstexten anges uttryckligen att den operativa verksamheten hos myndigheterna inte omfattas av uppdraget.

Min uppfattning är att Kustbevakningen så snart som möjligt bör inarbetas inom marinen. Samordningsområden skulle kunna bli många.

Exempel inom logistikområdet skulle kunna vara basområden med kajer, materielhantering, reservdelar, upphandling av fartyg och system, administration, förråd mm.

Operativa fördelar skulle kunna uppnås genom ett totalt sett större fartygsbestånd där betydligt fler fartyg skulle vara till sjöss över tiden med olika uppgifter. FM skulle kunna nyttja Kustbevakningens flygplan på ett betydligt mer optimalt sätt inom ramen för FM uppgifter. Med en större analys av läget skulle många fler områden kunna belysas.

Med en sådan organisation skulle också Marinen kunna ta ett helhetsansvar för Svensk sjöräddning, något som exempelvis danska försvarsmakten har genom att JRCC är en del inom marinen.

Ledamöterna i försvarsutskottet Annicka Engblom och Karin Enström har skrivit en artikel om Kustbevakningen där det tydligt framgår att man vill satsa på Kustbevakningen i dess nuvarande form, och till och med öka resurserna till myndigheten. Detta i sig är ett sundhetstecken, men vore det inte bättre att få ännu mer pang för pengarna genom att göra Kustbevakningen till den del av marinen?

Läs även alla inlägg Wiseman och CI skrivit om Kustbevakningen.

Slutet för inomskärs ubåtsjakt?

Nu slås sannolikt sista spiken i kistan för att inom överskådlig tid avveckla förmågan till inomskärs ubåtsjakt. Nu ska den svenska miniubåten Spiggen som byggdes för att öva marinens förmåga till detta säljas enligt medias rapporter. Marinmuseum har fått erbjudande att ta över ubåten. Men intresset där verkar svalt då Richard Bauer, chef för marinmuseum, anser att ubåten inte har något större historiskt värde.

Spiggen byggdes i början av 90-talet för marinens räkning efter all skarp ubåtsjakt som varit, just i syfte att öva Svensk förmåga att hantera detta hot. Spiggen har under dessa år gjort mycket nytta, och det är åtskilliga sonaroperatörer och ubåtsjaktofficerare som ökat sin kompetens med hjälp av just HMS Spiggen.

Att nu helt avveckla Spiggen innebär att vi nu, även om vi vill återta förmågan, inte kommer att kunna göra det med egna medel eftersom vi inte har någon miniubåt att öva mot. En ubåt som kan ta sig långt in i vår svenska skärgård i grunda vatten.

Spiggen har under de senaste åren legat i malpåse. Andra system för detta ändamål som bojbåtar med passiva sonarbojar är också borta ur organisationen, precis som de svenska patrullbåtarna vars specialitet var just inomskärs ubåtsjakt är redan avvecklade och sålda. Några helikoptrar har vi som bekant inte heller.

Ubåtsjakt är uppenbart inte något som är prioriterat. Man skulle till och med kunna dra det så långt att kalla det en icke önskärd förmåga m.h.t. de aktiva åtgärderna som vidtagits för att montera ned materiel och kompetens.

Tyvärr är det nog dessutom värre än så...

Basorganisation 2013 och en stor osthyvel

Sverkers julhälsning till personalen blev inte omgaloneringen (tvångsdegraderingen) som många väntat, det blev i stället något helt annat. På många håll inom de marina förbanden sitter nu chefer och sliter sitt hår över de senaste s.k. arbetsunderlagen rörande det som nu kallas "Basorganisation 2013". Ett nytt begrepp för att inta personalramarna inför IO14.

Alla förband verkar nu fått bakläxa. Efter att bara för ett antal månader sedan ha tagit fram personalramar som stämde (hyfsat bra) överrens med verksamheten så kablas nu nya direktiv ut från PROD PLAN med helt andra förutsättningar.

Den tidigare kommunicerade organisationen byggde på "förändringar av GRO" (vilket i klarspråk med stor sannolikhet innebar nedläggning av två förband) vilket nu politikerna efter valet sagt blankt nej till. Antalet huvuden totalt sett inom FM skall ändå vara detsamma, villket innebär att Försvarsmakten nu i stället tar fram den gigantsika osthyveln och skär ner överallt i hela den nuvarande organisationen.

Detta är självklart helt orimligt då samtliga marina förband redan i dag är i absolut minsta laget för att kunna framstå som trovärdiga, både rörande personal och förmågor. En ytterligare minskning är oacceptabel.

Alternativet till detta borde vara att välja bort förmågor och funktioner, något jag hellre förordar av den enkla anledningen att politikerna inte kommer att acceptera detta. Försvarsmakten behöver bli oerhört mycket bättre på att ta tjuren vid hornen, och gå tillbaka till uppdragsgivaren regeringen och meddela att man inte löser ut verksamheten med de tilldelade medel man erhållit, i stället för att som vanligt köra "ankare-i-mössan-principen".

Blir detta verklighet så kommer vi att få se ännu mer administration tryckas neråt, färre chefer på mellannivå, och framför allt färre individer som skall lösa alla tilldelade uppdrag och färre bemannade plattformar. Helt orimligt.

Botten är nu nådd, det går inte att komma lägre ner. Dags för FML att meddela det uppåt till uppdragsgivaren, för en gång skull. I väntan på det så kan alla försvaranställda sitta hemma över julen och fundera på vad det här kommer att innebära för just mig. Tack för julklappen.

Outsourcing - Omodernt och ej kostnadseffektivt?

Försvarsmakten har ofta en tendens att genomföra många projekt och förändringar X antal år efter att motsvarande skett i det civila samhället. Det kan i många fall kopplas till en mycket stor tröghet i maskineriet. Vissa saker skall dras i långbänk (dock inte införandet av det nya anställningsavtalet) vilket får till följd av att när det skall ske/genomföras så är det aktuella ämnet ofta redan föråldrat.

Då kan man kanske tro att det finns fördelar med att vara lite sen. För den eftertänksamme så finns det mycket tid att reflektera och bevaka de andras utfall av en åtgärd, och kanske kunna styra om skutan så att utfallet optimeras.

Jag tänker nu på begreppet "outsourcing" som för ett antal år sedan var väldigt modernt - till och med ett modeord på många små och större företag. Försvarsmakten var så klart X antal år efter även här och har nu, många år efter alla andra, på allvar börjat ta tag i att börja "outsourca" så mycket av verksamheten som möjligt. FM Log verkar dessutom fått styrningar att outsourca allt som är teoretiskt möjligt- i tron och förhoppningen att detta skall spara pengar.

Hela FM Log inrättades dessutom som förband med ovanstående uttalade ambition. I dag arbetar ca 3600 anställda inom förbandet. Hur ska FM Log då kunna spara pengar åt Försvarsmakten?

Ja, det hela handlar förstås om att genomföra verksamheten så kostnadseffektivt som möjligt. Att minska på personalen vid förbandet är så klart en stor del i att spara pengar - i det lilla perspektivet. Men sett från ovan, och sett till hela Försvarsmakten så är jag tveksam till om det verkligen sparas några pengar alls. Minskar man lönehandläggare, ekonomer, resehandläggare, inköpare mm. så innebär det att någon annan i stället måste göra det jobbet.

I dagsläget trycker man ut mer och mer av den administrationen på den enskilde officeren, vilket självklart innebär att samma officer får mindre tid till kärnverksamhet och lägger mer tid på att administrera sig själv och sina underställda medarbetare, läs PRIO.
Men detta syns inte, och således så räknas det inte heller!

När det gäller att spara pengar i form av andra tjänster som i dag FM Log tillhandahåller som ex. förplägnad, transporter, reservdelar och drift så har man i många fall redan börjat outsourca delar av verksamheten och centralisera andra delar (centrallager i Arboga).

Allt detta samtidigt som många civila företag nu i stället konstaterat att det kanske inte alls fick den positiva och konstnadseffektiva output som man väntat sig. I vissa fall har det till och med visat sig i stället blivit dyrare att köpa tjänster istället för att sköta saker själv, vilket i många fall ineburit att företagen nu i stället återgått till att hålla tjänsterna "in-house" inom egen organisation. Detta verkar dock helt undgått Försvarsmakten som nu kör på för fullt och upphandla mycket verksamhet enligt OPS - Offentlig-Privat samverkan.

Ur en rapport angående OPS, kan man läsa följande.

Offentlig-privat samverkan utgår från en fuktionsentreprenad men innebär också att entreprenören förväntas låna upp medel för att genomföra projektet. Dessa medel betalas tillbaka under projekttiden, endera i form av ersättningar från statskassan eller som avbetalningar från statsbudgeten.

Det finns åtminstone två viktiga källor till effektivisering: den ena att utföraren ges ökad frihet att genomföra uppdraget på det sätt man finner lämpligt, och den andra att man ges möjlighet att minimera projektens kostnader i ett livscykelperspektiv genom ett långt avtal.

Den ökade friheten att utforma objekten, liksom det ökade ansvaret för underhåll och drift innebär också ökade risker för utföraren. Detta kan i sin tur öka beställarens kostnader genom att utföraren i sitt anbud lägger in en riskpremie. Därför är det viktigt att beställaren väljer precis vilket ansvar, och
därmed vilka risker, som utföraren ska bära.

Enligt uppgifter från HKV tittar man nu att helt och hållet lägga all logistik utanför Försvarsmakten. Åtminstone den del av logistiken som FM Log i dag tillhandahåller. Detta tror jag vore ett fullkomligt vansinnigt projekt som skulle innebära att nationell försvarsförmåga skulle nedgå avsevärt och att det även skulle innebära ytterligare administration för den enskilde officeren.

Tittar man på begreppet outsourcing på Wikipedia hittar man förklaringen:
Outsourcing är ett engelskt lånord och betyder att ett företag låter ett annat företag sköta en eller flera processer. På det sättet kan företaget fokusera på sin kärnverksamhet.

Det innebär att alla officerare således borde outsourca sin egen PRIO administration m.m. till förmån för att genomföra kärnverksamhet.

Kände Försvarsmakten till sprängningen?

Efter dagens sprängning på Drottninggatan i Stockholm har nu Försvarsmakten oväntat hamnat i fokus.

Både SvD och DN publicerar i dag uppgifter där man antyder att Försvarsmakten, eller en person inom Försvarsmakten skulle känt till att något skulle hända på Drottninggatan, och via SMS uppmanat en bekant att hålla sig borta därifrån.

Försvarsmakten dementerar genom direktör Lagersten att så inte är fallet.

Att en anställd inom FM hade kännedom om att detta skulle ske av någon oklar anledning, behöver inte likställas med att myndigheten hade kännedom om detsamma. Det är två olika saker, vilket bör betonas. Den här historien kommer vi nog att få återkomma till när mer fakta finns i målet.

Uppdaterad: Chefsingenjören har en mer detaljerad beskrivningen av det hela som är mycket läsvärd.

En skriftlig fråga till Tolgfors?

Jag och många andra har noga följt Allan Widman, och det han sagt och gjort i riksdagen när det gäller fösvarsfrågor. Han har nog gjort mer nytta än någon annan svensk politiker i försvarsrelaterade frågor.

Jag kan också konstatera att Widman skickat ett antal skriftliga frågor i olika ärenden till försvarsministern, något man som riksdagspolitiker har möjlighet att göra.
Hade det inte varit lämpligt att någon svensk försvarspolitiker nu ställer en ny skriftlig fråga till Tolgfors med innebörden:

- Vad avser försvarsministern att vidtaga för åtgärder för att stävja det alltmer utbredda missnöjet från Försvarsmaktens anställda mot ledningen och hanteringen av dess viktigaste resurs - personalen?

Något annat svar än det klassiska Tolgfors-svaret: "Det är en sak som Försvarsmakten är ålagda att hantera intern inom myndigheten" kan vi nog knappast förvänta oss..

Men det kanske åtminstone kan ge en nog så viktig "heads up" till berörda.

HMS Carlskrona åter i hemmahamn

I dag kl 10.00 förtöjde HMS Carlskrona i hemmahamn efter att varit på insats i Adenviken under stora delar av året sysselsatt med havsövervakning, eskortering av förnödenhetstransporter till Somalia och till viss del piratjakt.

Fartyget lämnade Sverige den 13 mars och påbörjade insatsen i operationsområdet en månad senare. Under de första fyra månaderna hade man dessutom FHQ lokaliserat ombord på HMS Carlskrona. Under samma period hade man även helikopter 15 baserad ombord, precis som väntat mycket lyckat koncept.

Välkommen hem HMS Carlskrona med besättning. Ni har gjort ett bra jobb, och förhoppningsvis också gjort skillnad i tillvaron för människor som blivit hjälpta av att försändelser kommit fram, och att några handelsfartyg undkommit piraterna genom er närvaro.

BZ

Politiker - Agera !

Som om inte en SMS-uppsägning från Försvarsmakten vore nog, så kryddar nu den gode arbetsgivaren soppan ytterligare med att sparka Chefsingenjören från utlandsstyrkan genom att annonsera ut hans tjänst i Afghanistan på Försvarsmaktens webbsida.

Ny teknik och SvD har uppmärksammat även detta.

Detta konsekvent dåliga agerandet från Försvarsmaktens ledning får nu bägarna att rinna över hos väldigt många medarbetare. Det har under de senaste åren byggts upp en stor frustration hos många medarbetare p.g.a en mängd olika saker där en stor orsak är att Försvarsmakten hela tiden blir en sämre och sämre medarbetare.

Frågan är hur långt kommer det att gå innan det blir ett riktigt dåligt läge? Redan nu sitter väldigt många försvarsmaktsanställda och filar på sina CV:n och söker jobb, bara för att man tröttnat på dålig personalhantering, materielsystem som är undermåliga samt den konstanta nedmonteringen av Svensk försvarsförmåga som pågått under längre tid. Det sistnämnda orsakat av såväl politiker som militärer i Försvarsmaktens högsta ledning.

Jag tycker det nu är dags för alla politiker i allmänhet, och ni som kan tituleras försvarspolitiker i synnerhet att vakna upp, se vad som händer och börja agera.

Allan Widman hävdar att det formellt sett är omöjligt för en politiker att agera, och skriver på sin blogg följande.

Jag har fått många mail om vad politiker kan göra för Chefsingenjören. I realiteten knappast något. Vi vare sig kan eller får blanda oss i FM:s enskilda beslut. Däremot kan vi med lagstiftning och övergripande styrning vaka över att strukturerna blir mer öppna och mottagliga för det omgivande samhället.  

Enligt den svenska Regeringsformen får ingen myndighet, ej heller regeringen, överpröva en annan myndighets beslut i enskilt fall.

Jag tror nog att alla förstår och accepterar detta, som lätt skulle kunna gå under det välkända begreppet ministerstyre. Däremot tror jag ni politiker skulle kunna agera på annat sätt, och som skulle kunna ge minst lika bra genomslag, om än inte ännu bättre. Bloggaren Cornucopia skriver följande på en kommentar hos Widman.

Det är struntprat att inte politiker och regering kan göra något. De kan kalla upp ÖB och ha "ett förutsättningslöst samtal" där de informerar honom att de är missnöjda med situationen och eftersom han uppenbarligen tappat kontrollen över sin organisation får sparken.

Det är inte någon detaljsstyrning av FM, utan bara en liten signal om vad man tycker. Regeringen kan fritt tillsätta och avskeda GD för statliga verk, i det här fallet ÖB.

Att vara chef är att ta ansvar, och om inte FM sköter sig är det ytterst ÖB:s ansvar.

Till sist undrar jag, som någon skrev på Allan Widmans blogg, om ni försvarspolitiker verkligen vill se och höra verkligheten då ni är ute på era förbandsbesök. Att ni alltid har förbandschefen eller hans närmaste med er när ni går runt bland fotfolket gör definitivt att ni inte får höra sanningarna. Det törs jag nästan garantera.

Så nästa gång, be de högsta cheferna snällt sitta på sitt kontor när ni besöker förbanden och i stället träffar fotfolket. Åtminstone någon gång.

Sammanfattningsvis. Juholt, Widman, Engblom, Daniesson, Jeppsson, Widegren, Wallmark, Lindestam, Hansson, Forssell och Wallmark m.fl. Bestäm ett möte med Herr Tolgfors och föreslå ett agerande efter Cornucopias linje här ovan om ni på något sätt önskar att behålla en officerskår med framåtanda, framtidstro och arbetsglädje. Den varan verkar det nu tyvärr vara ont om på många håll.

Läs i samma ämne:
Wiseman
Chefsingenjören
Cornucopia
Väpnaren

Sjöoperativ helikopter - Del 3

Finns det något som verkligen engagerar er som läser den här bloggen, så är det framför allt frågan om sjöoperativ helikopter i Försvarsmakten. Intresset för detta beror sannolikt på två saker. Det ena är det faktum att det berör all marin och maritim verksamhet. Det andra är det sorgliga faktum att vi i dag helt saknar förmågan, och att det kommer att ta allt för lång tid innan vi kommer att få se en flygande sjöoperativ helikopter i tjänst.

I det första inlägget rörande sjöoperativ helikopter låg fokus på systemet i sig. I det andra inlägget låg istället fokus på hur helikoptrarna borde organiseras inom Försvarsmakten.

När det gäller den flygande personalen, men även tekniker så har Sverige valt att gå sin egen väg genom att inrätta en Försvarsmaktsgemensam helikopterflottilj, som efter några år blev en del av Flygvapnet. Personalen tillhör i dag således Flygvapnet.

Jag och många med mig är av den åsikten att personalen borde tillhöra den vapengren man ska verka inom. En person som flyger helikopter i marin verksamhet borde rimligtvis också organisatoriskt tillhöra marinen. Samma sak för arméflygare. Det handlar om identitet och tillhörighet. Får vi på sikt större fartyg (stödfartyg och fregatter) där helikoptern kommer att stå ombord på fartyget så kommer detta att bli ännu mer angeläget.

Nu har det dock visat sig att andra nordiska länder som tidigare har varit organiserade enligt ovanstående, nu väljer att gå en annan väg. Man skulle kunna påstå att man till del antar lösningar som ligger väldigt nära den Svenska nuvarande organisationen med Helikopterflottiljen.

Danska flottan disponerar i dagsläget 8st Westland Lynx helikoptrar som är baserade på olika fartyg, och snart även på de nybyggda fregatterna av Iver Huitfelt klass.

År 2000 organiserade man om alla helikoptrar i Danmark för att dessa skulle tillhöra Flygvapnet, i likhet med vad som hände i Sverige. Av någon anledning lyckades flottan ta sig ur den knipan och enbart arméns helikoptrar blev den del av helikopterflottiljen. Men nu är det då dags igen. Danmark har i dagarna utbildat sin sista marinflygare till flottan. Søværnets Helikoptertjeneste kommer dessutom från årsskiftet att bli en del av Flygvapnet.

Något som kan förklara detta är att man just nu tittar på att köpa in ett antal större sjöoperativa helikoptrar för att ersätta de äldre LYNX. Typen som nu verkar ligga närmast ett köp är AW101 Merlin,som då skall baseras på Danmarks nya fregatter och även Absalon-klassen. Merlin helikoptrarna finns redan i 14 exemplar inom det Danska flygvapnet för SAR och taktisk trupptransport. Förmodligen är det enbart kostnaderna som styr, och man ser samordningsvinster med en enhetshelikopter som förvaltas inom en och samma organisation.

Inför upphandlingen har man gjort en studie där man bland annat konstaterat att NH 90 (Hkp-14) är ett alldeles för oprövat kort då den inte fullt ut, är levererad till något land, och heller inte prövad i strid.

DALO officials have said they prefer helicopters that are already in use or moving towards production, suggesting the MHRP is leaning towards an off-the-shelf purchase of a versatile ship-based helicopter for national defense and international operations. The MH-60R is seen as having a marginally lower project risk than its rival candidates, and has been mentioned in Danish military circles as having a "competitive unit price." By contrast, while the NH90 and the Sikorsky H-92 are highly rated in DALO's evaluations, both aircraft have yet to see a deployment, let alone combat.

Norska flottan kommer att välja ungefär samma väg. Norge har som bekant också valt att köpa samma helikopter som Sverige, d.v.s den mycket försenade NH 90 (Hkp 14). Helikoptrarna (när de levereras) kommer organisatoriskt tillhöra och placeras på såväl fregattvåpenet som kystvakten men underhåll och drift skall flygvapnet stå för. På en fregatt av Fridtjof Nansen -klassen så kommer personalen för att hålla systemet flygande uppgå till ca 10 personer i kategorier som piloter, tekniker, taktiska officerare och sensoroperatörer. Samma personalkategorier som vi tidigare haft för våra hkp 4 inom marinen. Även i Norge kommer flygvapnet att bemanna vissa tjänster. Det som avses är mest troligt piloterna och teknikerna.

Hver fregatt blir utstyrt med et NH 90 helikopter bemannet med personale fra både Luftforsvaret og Sjøforsvaret. Det er også Luftforsvaret som skal drifte de fem helikoptrene.

Det ser onekligen ut som om de övriga nordiska länder med sjöoperativ helikopterverksamhet valt delar av den Svenska lösningen. Ur ett operativt perspektiv är jag något tveksam om det är rätt väg att gå. Men ur ett kostnadsperspektiv kan jag självklart se fördelar. Samma sak ur ett flygsäkerhetsperspektiv och grundutbildning av helikopterpiloter och inflygning på en gemensam helikoptertyp. Detta kan genomföras var som helst. Däremot den taktiska utbildningen genomföres självklart bäst i den rätta miljön, och helst också från ett fartyg.

En sjöoperativ helikopter gör nästan ingen nytta utan rätt utbildad och tränad taktisk personal. Kanske borde Sverige välja den Norska vägen och låta flottan utbilda TakO och operatörer för att sedan bemanna tjänster på flygvapnets helikoptrar?

Frågan för Sveriges del är till att börja med. Kommer vi att få se sjöoperativa helikoptrar över huvud taget i framtiden, och följdfrågan är om vi kommer att erhålla större fartyg med möjlighet att ta hangarera en helikopter ombord. Det är första stegen i ett återtagande av en förlorad förmåga.

Dags att starta avvecklingen av PRIO

Att PRIO i ärlighetens namn är ett riktigt undermåligt system som kräver ofantligt med tid av den enskilde individen, det vet vi redan. "Den gode arbetsgivaren" beordrar samtliga medarbetare att prioritera PRIO till förmån för att sköta det egentliga jobbet. Vi ska med andra ord administrera oss själva i stället för att göra vårt jobb. Hur sjukt är inte det? Hade ett civilt vinstdrivande företag gjort på samma sätt, hade man sannolikt gått i konkurs inom en väldigt kort tid.

Totalt sett ett mycket kortsiktigt tänkande, då man genom att spara in på administratörerna tror att man skall spara pengar. Det här kommer sannolikt, förr eller senare, uppdagas att så ej är fallet när alla kort ligger på bordet. Det tar självklart betydligt längre tid för den enskilde medarbetaren att sköta all administration, än när en driven och erfaren handläggare gör samma sak.

Nu kanske vi ser början på slutet för PRIO. Åtminstone delar av systemet.
Datainspektionen har nu stoppat införandet av personaldatabasen och dess HR-delar som sannolikt även omfattar den vedervärdigt tidskrävande och dataknappande  UBS delen (f.d. vitsord).

För en gång skull, och förhoppningsvis första och sista gången, känns det riktigt bra att datainspektionen sätter käppar i hjulet för ett IT system i Försvarsmakten.

Detta måste vara en extremt stor miss från Försvarsmaktens ansvariga för PRIO systemet att inte förutsett, eller att man inte verkar ha gjort en förstudie och analyserat eventuella trånga sektorer. Än en gång betyget underkänt.

Ännu mer pinsamt är det faktum att det inte är några nyheter. Både Tyskland och Norge har kallat systemet för ett FIASKO. Norge har haft synpunkter på just systemsäkerheten.

För att snabbt få igång ett fungerande och beprövat lönesystem så vore det lämpligt att omedelbart återta Palasso. Samma sak borde gälla det tidigare ekonomisystemet för att åtminstone kunna se utfallet av verksamhetskostnader. Resten skall skötas av administrativa handläggare!

Läs även Wiseman i samma ämne.

Media följer upp SMS-uppsägningen

Chefsingenjören i media!

Riksmedia hänger på den otroliga historien om Chefsingenjören Björns uppsägning.
Läs även mitt tidigare inlägg i frågan.

Media beskriver händelsen här:
Expressen
SVD 1
SVD 2
SR P3

En av våra politiker har även kommenterat händelsen.

Försvarsmakten själva dementerar vissa uppgifter trots att bevisen finns.