I dag har man verkligen befäst detta, och förankrat ovanstående påståenden med ett 1000-tons blysänke i Landsortsdjupet.
Det chefsingenjören i dag beskriver på sin blogg, på vilket sätt hans uppsägning från myndigheten Försvarsmakten gått till väga får den mest luttrade individ att näst intill trilla av stolen. Att bli uppsagd via ett SMS måste vara någon sorts nytt rekord när det gäller en myndighets (icke-)hantering av ett personalärende.
Att minst 98% av alla Försvarsmaktsanställda står bakom Chefsingenjören råder det nog ingen tvekan om. Att det inte blir mer än så beror nog då på att 1% är unga och oförstående (se utvecklade tankar kring detta längre ner), och resterande 1% är just de chefer inom HKV som står bakom hela denna cirkus.
Frågan är om facket som tidigare utlovat i allmänna ordalag kommer att ta strid för ett ärende likt detta som CI nu beskriver. Då menar jag ta strid på riktigt, och inte det gamla vanliga tyckandet i Officerstidningen. Är det någon gång som facket har chans att visa att alla anställda verkligen får valuta för att man månad efter månad betalar fackföreningsavgiften så är det här-och-nu!
Som av en händelse så har TV4 ett inslag på riksnyheterna om det nya anställningsavtalet idag. Inte en dag för sent!
Uppdaterad: Nu har även MEDIA i form av EXPRESSEN uppmärksammat Chefsingenjörens ärende. Inte en dag för sent skulle jag gärna vilja säga. För en gång skull önskar jag att fler tar upp detta, för Chefsingenjörens skull, och för alla Försvarsmaktsanställdas skull!
Försvarsmakten gör i dag också självmål, och gör bort sig (igen) när man i ett pressmeddelande går ut och dementerar att någon uppsägning via SMS inte förekommit. Chefsingenjören, listig som han är, visar då upp för både Personaldirektören och resten av Sverige att ett SMS med budskapet UPPSÄGNING visst skickats... Frågan är var den här soppan ska sluta?
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
En annan fundering som blir ännu mer aktuell är vad man ska säga till alla unga och ofta oförstörda som man möter, och som funderar på att söka sig till ett yrke inom Försvarsmakten. Ska man säga som det är, att Försvarsmakten är en riktigt usel arbetsgivare som man gör bäst i att hålla sig så långt borta i från som möjligt, eller ska man låtsas som om det regnar och enbart fokusera på alla de fördelar och möjligheter som yrket i sig själv medför?
För att ytterligare utveckla mitt tidigare påstående ovan angående de yngsta anställda i Försvarsmakten rör den i bland fullständiga oförståelsen för frågor av ovanstående karaktär.
Men det är nog så enkelt att när den nyanställde fänriken kanske fortfarande bor hemma hos mamma, eller med sina kompisar i en lägenhet, och den enda fasta utgiften man har i livet är kostnaden för sin mobiltelefon. Ja, då har man kanske inte förståelsen för ovanstående frågor.
Man märker stor skillnad så fort samma unga officer har skaffat en sambo och en liten lägenhet. Då börjar man skönja en viss förståelse och framförallt visst intresse för frågorna.
När individen något senare förlovat sig, skaffat hund, och lånat pengar till en bostadsrätt börjar det hända saker. Faktum är fullbordat när sedan villan, bilen, giftermålet och barnen kommit till på individens agenda och man plötsligt inser att en trygghet i arbetet är en förutsättning inte bara för en själv, utan också för hela familjen. Först då förstår den tidigare så unga och tuffa fänriken vad det hela handlar om.
Frågan är om han/hon då tänker tillbaka på det tillfället då man uttrycke sig fullständigt oförstående till att det var många äldre kollegor som tvekade, och i vissa fall inte ville skriva på ett nytt anställningsavtal "in blanco".
Man kan åtminstone hoppas...
I samma ämne:
Wiseman
Morgonsur
Väpnaren
Commander
Jag älskar de-motivational posters. Jag har en egen som både du och HKV kan få låna i rekryteringen till Försvarsmakten
SvaraRaderahttp://proxy1.pixbox.se/arkivet/synligt_37/31890000-31899999/640x480/31898190.jpg?0
Vilken Pippi som "har vad som krävs" kan ni gissa själva.
Efter att ha läst Chefsingenjörens beskrivning av det bisarra övergrepp han utsatts för av sin arbetsgivare, vilken dessutom har som strategisk målsättning att stärka bilden av sig själv som en attraktiv sådan, är det inte utan att man undrar; hur tänker de ”Moder Sveas finest”?
SvaraRaderaHur resonerar personerna i försvarsmaktsledningen och de andra cheferna i högkvarteret?
Vad rör sig bakom pannbenen på förbandscheferna? Hur i hela friden kan det bli så fel?
En onekligen intressant inblick i denna slutna värld kan man få om man läser de minnesanteckningar som fördes vid redovisningen av en gruppuppgift vid ÖB senaste chefsmöte, som avhölls den 16 november. Mötets deltagare, chefer i högkvarteret ner till avdelningschefsnivå och chefer för organisationsenheter (förband, skolor och centrum), indelades i fyra grupper för att diskutera och redovisa följande frågeställningar:
• Hur är stämningen och framtidstron i organisationen?
– Eventuella förslag på åtgärder?
• Vad väljer ni som förbandschefer
– Säga upp övertalig personal gentemot IO 14 och PROD 14 ?
– Avveckla förmågor/delförmågor
Snillen spekulerar eller dumskallarnas sammansvärjning, sjukdomsinsikt eller förnekelse – döm själva. Här följer gruppernas redovisningar:
Grupp 1:
• Eleverna på skolor upplever framtidstro men obalanser i FM oroar dem.
• Vissa medarbetare på förbanden skrev under det nya avtalet med "knuten näve".
• Omgaloneringsfrågan har sprängkraft, -rätt timing är viktigt. Det är OK att tjänstgöra med högre grad på lägre befattning.
• De nyligt anställda soldaterna är "på hugget". -förväntansfulla.
• Införande av PRIO väcker viss oro i organisationen.
• Vissa personalkategorier oroas över att de kommer att köras för hårt avseende deltagande i insatser.
• Kan bli svårt att rekrytera till nationella skyddstyrkorna.
• FM behöver få bättre kontakt med sina reservofficerare.
• Frivilligorganisationens 600 000 "ambassadörer" - hur ska de nyttjas bl a avseende rekrytering? Finns potential outnyttjad.
Sammanfattning:
• Ingen dålig stämning, men det finns en oro.
• I valet mellan uppsägningar och förmågor: uppsägningar, dock -se över omstruktureringar och nyttjande av likartade resurser, t ex tekniker.
• Pendlas resurser bort, -kostnader för pendling kan minskas?
Grupp 2:
• Mycket att göra men att sätta upp nya förband upplevs positivt.
• Oro finns angående omgalonering och int. arbetsskyldighet.
• Det finns ett förtroendeglapp till högsta ledningen.
• Avseende bloggar "- ta befälet över diskussionerna."
• Allt genomförs samtidigt.
• FM bör bli tydligare och trognare till de uppdrag som vi har.
• Angående frågeställningen så kunde gruppen inte enas om ett svar:
• -problematiskt att utgöra positiv arbetsgivare samtidigt med uppsägningar.
• -Det finns processer i FM som hanterar samma ärenden.
• -Har vi för höga ambitioner avseende teknik i FM? Måste vi ha det senaste eller kan vi nyttja den materiel vi har längre?
Grupp 3:
• Gruppdiskussionen startade i positiva termer för att därefter bli mörkare.
• Oro finns angående IO14 och PROD14 ang t ex bemanning.
• Avdömningar krävs.
• Verksamhetssäkerhet diskuterades från flera förband.
• Högt tempo avseende operationer oroar, kommer det bli så?
• HR-funktionen utsatt, GSS, resoff m m, svårt att klaras av.
• MAU vid ett av förbanden i gruppen visade på -toppstyrning/centralstyrning. Förtroendet för ledningen har nedgått.
• Fråga 2: förordar ej uppsägning men behövs eventuellt skäras i förmågor.
Grupp 4:
• Oro finns för att resurser och uppgifter inte harmoniserar.
• Läget är ljusare än vad facket redovisar.
• Mer delaktighet från förbanden önskas.
• Det upplevs att det finns två högkvarter.
• Bättre långsiktighet önskas.
• Fråga 2: övertalighet måste omhändertas. Om tvunget: uppsägning och behåll förmåga/or.
Fick tillfälle att fråga en av de herrar som borde ha varit med på mötet om just vårt missnöje och oro kommunicerades uppåt. Svaret jag fick tolkade både jag och kollegor som "Jag hör vad du säger, men jag skiter i det (för jag är rädd om min karriär" Vidare uttryckte jag mig ganska, låt oss säga mustigt, om hur FM ledning behandlar sin personal. Det handlade om exkrementer och bl.a. att de rinner neråt. Efteråt kom en avdelningschef fram och behagade skämta om att jag skulle få en fältlatrin av honom. Kul kille! Han förstod VERKLIGEN budskapet!
SvaraRadera