9 november 2010

Sjöoperativ helikopter


Det här inlägget kommer att behandla en väldigt viktig fråga. För näst efter fartyg så är en sjöoperativ helikopter det i särklass viktigaste materielsystemet för en väl fungerande flotta.

Som bekant så är sjöoperativ helikopter för Svenskt vidkommande en "icke-vara" idag. Hur det kunde gå så illa vet de flesta redan orsakerna till, och vet man det inte så kan det läsas i många bra inlägg hos storbloggarna Wiseman och Chefsingenjören.

Kortfattat så har vi avvecklat ett befintligt och beprövat system i Hkp 4, dessutom alldeles för tidigt innan vi hunnit få den nya Hkp 14. Hkp 4 hade kunnat göra mycket nytta i den nationella verksamheten med relativt små medel. Hkp 14 bedöms i dagsläget inte kunna verka som sjöoperativ helikopter förrän runt år 2020. Det är först om 10år, vilket är en mindre skandal!



Sjöoperativ helikopter - Definition

Vad innebär då begreppet "sjöoperativ helikopter" undrar förstås den oinvigde?
Att en helikopter är sjöoperativ innebär att den skall kunna verka i rollen som, och kunna genomföra:
- Ubåtsjakt (spaning med undervattenssensorer och insätta vapenverkan)
- Ytspaning (för målinmätning primärt med radar, men även andra system)
- Transporter (av materiel och personal till/från fartyg)

Då kan man snabbt och enkelt konstatera att Sverige idag totalt saknar den här förmågan idag. Förvisso har man använt Hkp 15 på ett bra sätt i Adenviken för enklare uppdrag. Men den är egentligen inte avsedd för detta, och har inte alls samma möjlighet till de viktigaste förmågor som nämns här ovan.

Tyvärr missuppfattas ibland vad en sjöoperativ helikopter egentligen är, och blandas då ofta i hop med begreppet sjöräddningshelikopter, vilket är något helt annat. Till och med allas vår Allan Widman har blandat ihop begreppen, vilket gjort Hkp 10 till en sjöoperativ helikopter, vilket den inte är.
I detta annars alldeles lysande inlägg om Hkp 4 skriver Widman:

Bortsett från några Helikopter 10A är vertolen (Hkp4) idag vår enda medeltunga och sjöoperativa helikopter.
Problemet är större än vad Widman förmedlar i den från sammanhanget lösryckta meningen. Problemet är att vi inte längre har en enda sjöoperativ helikopter i konungariket Sverige. För Hkp10A är en sjöräddningshelikopter, och inte en sjöoperativ helikopter. Hkp 4 den flyger inte alls längre. Så illa ser sanningen ut.


Hur en sjöoperativ helikopter nyttjas
Ytmålsspaning

En sjöoperativ helikopter används, som jag delvis beskrivit ovan, för en mängd olika ändamål. Den primära, och kanske numera vanligast förekommande uppgiften är i rollen som spaningsresurs. För sjöstriden handlar det om att erhålla s.k. "extended range". Det gör man genom att använda helikoptern som en flygande radar.

Moderna sjömålsrobotar har idag en räckvidd som vida överstiger fartygets förmåga att mäta in målet själv. Då är OTHT (Over the horizon targeting) från en helikopter an absolut nödvändighet för att kunna nyttja robotsystemets fulla räckvidd.

Vidare så medger en radarspanande helikopter ett fartyg att kunna agera passivt, d.v.s att inte nyttja sin egen radar (då risk för att själv bli utspanad och angripen föreligger).

En sjöoperativ helikopter med ett ledningssystem ombord, och en operatör (läs Hkp 4 motsv.) kan även leverera kvalité. Man har då möjlighet att styra exakt vilken information, och vilka typer av mål man vill erhålla från helikoptern, vilket underlättar stridsledningsarbetet ombord avsevärt.

I andra lågkonfliktsituationer kan helikoptern med fördel nyttjas för optisk spaning och målidentifiering i syfte att hitta ett specifikt fartyg eller mindre enheter. På så sätt nyttjades Hkp 15 under OP Atalanta i Adenviken, där man letade efter misstänkta piratbåtar.


Ubåtsjakt

I ubåtsjaktrollen har helikoptern oerhörda fördelar jämfört med ett fartyg.
Helikoptern kan snabbt röra sig över större ytor och kan till skillnad från ett fartyg närma sig en ubåt utan att ge den allt för stor förvarning om var ubåtsjaktenheterna befinner sig. Under Hårsfjärdenincidenten och vid övrig sentida skarp ubåtsjakt, så har vertolerna (Hkp 4) haft en avgörande roll.

En sjöoperativ helikopter i ubåtsjaktrollen kan både nyttja aktiv sonar och passiva system som hydrofonbojar. Den kan även själv insätta vapen som ubåtsjakttorped och sjunkbomber.

För den som i detalj vill veta hur en sjöoperativ helikopter arbetar, så rekommenderas att läsa Tom Clancy´s bok - Jakten på röd oktober (Filmen duger inte för det ändamålet).


Transport

Inom ramen för verksamheten till sjöss finns ofta behov av snabba transporter. Det kan vara rena person- och materieltransporter mellan fartyg till sjöss. Det kan också handla om att snabbt transportera en bordningsstyrka/specialförband för att borda främmande fartyg i olika situationer.

En helikopter kan också användas för understöd vid en svårare bordningsoperation. Då kan man placera en prickskytt i helikoptern för ev. eldunderstöd.

En sjöoperativ helikopter bör således vara konstruerad för att kunna landa på ett fartygsdäck under både dåligt väder och under mörker.


Sjöoperativa helikoptrar - En ovärderlig  resurs vid stora katastrofer
Sjöräddning (SAR)
Även om nu den Svenska staten beslutat att lägga ansvaret för Svensk sjöräddning helt och hållet på Sjöfartsverket, som i sin tur upphandlat tjänsten från Norrlandsflyg, så är det ändå mycket märkligt att man redan glömt lessons-learned från historien - Estoniakatastrofen 1994.

Norrlandsflyg med sina moderna Sikorsky S-76 gör ett mycket bra jobb i den ordinarie sjöräddningsverksamheten idag. Man har dessutom lyckats värva många av Försvarsmaktens erfarna helikopterpiloter.

Men vad händer om en katastrof motsvarande Estonia skulle inträffa i dag? För vad är det som säger att det inte skulle kunna hända igen?

I dag finns det fem gripbara SAR-helikoptrar i Norrlandsflygs regi, spridda över Sverige. Försvarsmakten kan idag sannolikt inte ställa upp med en enda även om man skulle vilja. Hkp 4 finns ej längre och Hkp 10 är antingen (snart) i Afghanistan, samtidigt som Försvarsmakten inte har utbildade ytbärgare att tillgå just nu. Försvarsmakten har inte ens ansvar för daglig FRÄD (Flygräddning) för våra Gripenpiloter. Även detta uppdrag ligger numera på Norrlandsflygs helikoptrar. Något som FM alltid stått för själv tidigare.

Under Estoniakatastrofen deltog 25 helikoptrar i sökandet, och räddande av människoliv.
Av dessa var 14st Svenska militära helikoptrar från Flygvapnet och Marinen.
5 av dessa var Hkp 10 (Q91, Q95, Q97, Q98, Q99) och 9st var marinens Hkp 4 (Y64, Y65, Y68, Y69, Y72, Y73, Y74, Y75, Y76). Resterande helikoptrar var Finska från sjöräddningen, gränsbevakningen och flygvapnet. Finska sjöräddningens enda helikopter räddade ensam hela 37 personer, då den besättningen var tränad att landa på färjorna trots hårt väder.

Trots alla dessa 25 helikoptrar var det som bekant för få människoliv som gick att rädda pga begränsad kapacitet i det hårda vädret.

Om Sverige fortfarande hade haft helikoptrar med sjöoperativ kapacitet, så hade dessa varit ett mycket bra komplement till Norrlandsflyg vid en eventuell liknande katastrof. Men vi har som sagt inte lärt oss av historien. Se här en intervju med en av de Svenska piloterna vid tankning mitt under räddningsarbetet.
Här finns även en film från räddningsarbetet till sjöss.


Brandbekämpning

Det finns fler närtida historiska händelser man redan glömt bort, eller medvetet valt att bortse från - Omfattande skogsbränder likt den i Tyresta naturreservat 1999. Där deltog nio helikoptrar från Försvarsmakten i arbetet. Det handlade om att flyga med brandtunna och släcka, men även transporter av brandmän, materiel och förnödenheter. Utan dessa helikoptrar är det oklart om branden hade kunnat begränsats.


Förmågeglappet och kompetensförlusten

I dag saknas sjöoperativ helikopter - Helt och hållet.
Det innebär självklart ett mycket stort förmågeglapp. Av ovanstående redovisade uppgifter, kan endast de mindre beståndsdelarna genomföras med Hkp 15. Sverige har i och med avsaknad av sjöoperativ helikopter framförallt en mycket begränsad förmåga till ubåtsjakt, men även ytmålsspaning.

Något som är ännu värre är kompetensförlusten hos den flygande personalen.
Piloterna kan delvis bibehålla sin flygtid i andra mindre helikoptrar. Värre är det då med den taktiska personalen i form av spanare (TakO) och sensoroperatörer. Dessa har ingen som helst möjlighet att vidmakthålla sin kompetens inom dessa områden. När Hkp 14 kommer ut i en färdig sjöoperativ version så har sannolikt merparten av den personal som hade kompetensen gått i pension, eller så har de gått till annan verksamhet inom FM. Här kan kompetensförlusten bli katastrofal.


Att återta Hkp 4 för att täcka förmågeglappet


När läget nu är så illa, så har ämnet till mångas glädje, flitigt debatterats i media huruvida man bör återinsätta Hkp 4 i operativ tjänst för att täcka förmågeglappet. Allan Widman har drivit en hård linje i frågan, med många bra inlägg i frågan.


Visst hade det varit möjligt att driftsätta de Hkp 4 som står inplastade i Ronneby. I sammanhanget hade det kostat småpengar. Detta statusläge orienterades Sjöfartsverket om av Göran Petersson (HKV) i maj 2009.



- Hkp 4 (Vertol) finns f.n. i malpåse. Totalt finns 13 st. kvar. Av dessa ar 8st OK och kan iordningsställas (inga är dock direkt flygfärdiga och inga flygfärdiga besättningar finns) och 5 st. finns vilande. Utredning pågar om att förlänga systemet med Hkp 4 + besättningar (Av detta blev som bekant inget).
- Hkp 14 är försenad och kommer att bli operativt först 2018 och då med 18st. Det finns ingen tillgänglig idag.
- Hkp 10 (Superpuma) -4 st. star i FRAD i Kallax. Dessa helikoptrar får inte flyga över vatten (flottörerna ar borttagna). Två stycken Hkp 10 byggs om för tjänstgöring i Afghanistan.
- Hkp 15 (liten) är inte direkt lämpad for räddningsuppgifter.

Nyligen har en Hkp 4 återställts för att kunna flyga i FMV regi. Då den helikopter man förfogade över, Y72 gjort sitt och flygits till Aeroseum. Se här bilder då Y72 kommer hem till Säve.

Wiseman har skrivit flera bra inlägg om just återinsättande av Hkp 4 i operativ tjänst. Förmågeglappet behandlas här och konsekvenserna av att inte återta Hkp 4 kan läsas här och här.


Nu ser det ut som att Hkp 4 dessvärre aldrig kommer att flyga i FM regi och de kommer sannolikt att dö skrotdöden inom kort. Läs även helikopterutredaren Jan-Olov Linds rapport från 2009 i sin helhet här.

Att täppa till glappet med en interrimshelikopter - Hkp 16

Helikopterfrågan har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet i media. Det rör då främst resurser för MEDEVAC i Afghanistan. Något som jag medvetet utelämnat i detta inlägg rörande sjöoperativa helikoptrar.

Försvarsministern har aviserat att man planerar att köpa en ny helikopter i väntan på Hkp 14. Den ständige helikopterutredaren har
lämnat en ny rapport där han medger att glappet bör täckas. Beslutet är sannolikt påverkat av media, vilket i detta fallet är mycket positivt för FM. Chefsingenjören har skrivit ett bra inlägg rörande denna kommande upphandling. Han behandlar där de helikoptertyper som skulle kunna vara aktuella som s.k. "gapfiller" mellan de befintliga och kommande systemen.

Sikorskys Blackhawk är den helikopter som diskuterats flitigast i dessa sammanhang. Personligen hoppas jag även på ett par
SH-60 Seahawk för sjöoperativa uppgifter. Detta i syfte att bibehålla kompetensen och förmågan i väntan på Hkp 14. Seahawk och Blackhawk bygger på samma plattform och ingår båda i Sikorsky S-70 familjen vilket underlättar inköp, underhåll och drift.


Organisatorisk tillhörighet

Jag tänker avsluta detta inlägg med att ge min synpunkt på hur helikopterverksamheten organiserats i Försvarsmakten. Även här så sysselsätter vi oss med en särlösning som ingen annan nation med helikopterverksamhet normalt sett gör.

I övriga länder så tillhör helikoptrarna organisatoriskt det vapenslag där verksamheten sker. Precis som vi hade det innan
Helikopterflottiljens inrättande under Flygvapnets ledning.

Sjöoperativa helikoptrar skall självklart tillhöra marinen, precis som helikoptrar för MEDEVAC, CSAR och trupptransporter m.m. organisatoriskt skall till höra Armén. Att vi som nu organiserar helikoptrarna centralt skapar klyftor mellan kundoch leverantör. I marinens fall helikoptrar och fartygsförband. Det kan nog många  f.d. marinflygare tyvärr bekräfta.

I FM gjorde man lätt för sig (trodde man) och la alla ägg i samma korg bara för att det var en farkost som opererade i luftarenan. Det märkliga är att vi sannolikt är det enda landet med en helikopterverksamhet som spänner över alla vapenslagen som gjort på det sättet.


Avslutning

Det här blev ett långt inlägg som medvetet enbart behandlat sjöoperativ helikopterverksamhet.


Noterbart är att av ovan beskriven verksamhet och förmågor så finns i dagsläget - I stort sett ingenting kvar..... Någon ljusning kan tyvärr inte skönjas i närtid.

18 kommentarer:

  1. Mycket bra skrivet!

    Jag uppskattar också att du tar upp den organisatoriska biten. Det finns INGEN vits i att FV ska ha hand om Marinens helikoptrar, ingen.

    Jag håller med dig i allt du skriver!

    SvaraRadera
  2. Ja, vad kan man annat göra än att instämma? Det i dagsläget mest intressanta är vad som ska hända med Hkp 16 när Hkp 14 ska tas i drift. Helikopterns betydelse på slagfältet lär inte minska. Att då lämna tillbaka 15 av de bästa helikoptrarna ter sig vansinnigt. Av tidigare erfarenheter blir det väl så att vi tecknar oss för ett fast datum för återlämnande samtidigt som Hkp 14 blir ännu mer försenad och Hkp 10 har avvecklats.

    SvaraRadera
  3. @ Henrik: Tack!

    @ Wiseman: Jag är mer försiktig än så, kommer kvarnarna att mala tillräckligt snabbt så att vi ens kommer att erhålla en Hkp 16 inom rimlig tidsram? När vi får dessa, så är det dock inte alls omöjligt att vi hamnar i ett läge du beskriver. Det skulle snarare förvåna mig om vi för en gång skull gjorde allt rätt.

    SvaraRadera
  4. Det här verkar vara det man har diskuterat och gjort förfrågan om hittills.
    Det verkar vara ökenstuk på alltihop!

    " Sweden– UH-60M BLACKHAWK Helicopters
    WASHINGTON, September 30, 2010 – The Defense Security Cooperation Agency notified Congress Sept. 29 of a possible Foreign Military Sale to Sweden of 15 UH-60M BLACKHAWK Helicopters and associated parts, equipment and logistical support for a complete package worth approximately $546 million.
    The Government of Sweden has requested a possible sale of 15 UH-60M BLACKHAWK Helicopters, 34 T700-GE-701D General Electric Engines (30 installed and 4 spares), 15 AN/AAR-57(V)3 Common Missile Warning Systems, AN/APR-39 Radar Signal Detecting Sets, AN/AVR-2B Laser Warning Sets, Aviation Mission Planning Station, transportable operations simulator, communications equipment, spare and repair parts, tools and support equipment, publications and technical documentation, personnel training and training equipment, U.S. Government and contractor engineering, logistics, and technical support services, and other related elements of logistics support. The estimated cost is $546M."

    Sedan kommer vi till frågan om när dessa är i drift och vilken öken vi då skall använda dem i??
    Vi har en fantastisk förmåga att glömma(förtränga). Hur lång tid tog det att komma upp i kompetens och effekt när de s.k. kränkningarna började? Både när det gällde materiel och personal tog det evigheter jämfört med avvecklingstiden.
    Det är också underligt att vi tror att vi är de enda som lägger stor vikt vid ubåtsvapnet. Eftersom vi är ensamma behöver vi inte, inom överskådlig framtid ubåtsjaktförmågan?!
    Kan man inte ana ett förmågeglapp redan där?

    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  5. @ Teaterdirektören: Tack för kompletterande info. Som befarat så handlar det som synes uteslutande om 15st "arméhelikoptrar".
    Den sjöoperativa kompetensen är med andra ord verkligen under avveckling.

    SvaraRadera
  6. @ Skipper: Tack för ett bra inlägg! Sjöoperativ helikopter är en självklar del av alla marina operationstyper oavsett konfliktnivå - allt ifrån strid i samtliga tre dimensioner till stöd vid naturkatastrofer.

    Det blir gärna ett alltför stort fokus på ubåtsjaktfunktionen när sjöoperativ helikopter diskuteras. Sjöoperativ helikopter är utan tvekan en förutsättning för att effektivt kunna jaga ubåt, men den är viktig inom många fler områden. Identifiering av ytmål är ett område där den är absolut nödvändig, för vem tror att vi insätter vapeninsats mot ett mål som inte är säkert identifierat (oavsett konfliktnivå)? Effekten av en helikopter med spaningsradar, signalspaning och optiska sensorer är i detta sammanhang väl dokumenterad.

    Ett annat område är bordning, där helikopter är en förutsättning för att på ett någorlunda snabbt och säkert sätt kunna genomföra opposed boarding. Alltså - ubåtsjakt är viktigt men behovet av helikopter är betydande oavsett operationstyp.

    Ditt inlägg pekar tydligt ut tillståndet rörande den sjöoperativa helikopterverksamheten. Roten till det onda i det här fallet är helt klart organisationen i en gemensam helikopterflottilj. Vem kom upp med det genidraget?

    Tyvärr har även jag svårt att se någon lösning inom rimlig tid.

    / Commander

    SvaraRadera
  7. Ditt bästa inlägg hittills. Mycket uttömmande och välskrivet. Extrapolerar jag kvalitetsutvecklingen som en funktion av tiden så vet jag inte var vi hamnar i närtid ;-). En till storbloggare i vardande!

    Tillåt mig att - ödmjuk som alltid men för tydlighetens skull - komplettera på marginalen.

    Det bästa förhållandet när det gäller marina helikpotrar är när man har hkp ombord, som en del i fartygets system, på samma sätt som ett mröjfartyg har röjdykare ombord som en del i detta fartygets system. Vad som krävs är således även plattformar som kan härbärgera tyngre hkp över tiden, med möjlighet till A-nivåunderhåll. Slika plattformar saknas och ligger inte heller i "pipen", vilket medför att ubj-hkp måste landbaseras, vilket ofta minskar tillgänglig tid i op-omrädet. Ubj-hkp lydde under sjöstyrkechefen i taktiskt avseende.

    Ubj-hkp används alltid rotevis, för att möjliggöra positionsbestämning av ub. Således går det åt minst fyra hkp för att kunna ha tillgång till hkp-resursen jämt över tiden. Hur många hkp det går åt för att ha tillgång till fyra operativa hkp vet jag ej.

    När det gäller FM hkp eventuella deltagande i framtida sjöräddning, så vill jag framhålla följande: Worst Case Scenario är och förblir färjeolyckor med många människor i akut nöd. Ansamlingar av färjor finns i Stockholmsområdet, Skåne/Blekinge och Göteborgsområdet. För uthållighet i op-området krävs möjlighet till tillfällig basering i dessa områdens närhet.

    Forts

    SvaraRadera
  8. Forts

    Erfarenheterna från Estonia var b.la. svårigheterna att upptäcka livflottar som flöt med botten upp, eftersom dessa var svartmålade. Det tror jag att de fortfarande är?

    Om jag minns rätt, så kunde yngre förmågor på hkpdivisionerna tjänstgöra något år som stridsledningsofficer på exempelvis patrullbåt, saliga i åminnelse. Detta förfarande fanns för att säkerställa att hkp-spanare (taktisk chef i marin hkp) hade förståelse för ytfartygens verksamhet. Ja, bara som en liten marginalhistoria från det utskåpade och förhånade invasionsförsvarets tid. Som tur är går utvecklingen framåt ;-D

    SvaraRadera
  9. @Sumatra:

    Tack för berömmet!

    Som vanligt kompletterar du detta inlägg på ett lika bra sätt som du brukar göra hos storbloggarna.

    Visst är det så att sjöbaserad helikopter är det i särklass mest optimala. Tiden i området för lösande av uppgiften ökar avsevärt. Att sedan chefen själv styr över sin egen helikopter har också många fördelar.

    Hur många helikoptrar det går åt för att hålla två rotar i luften över tiden? Ja, sannolikt får man dubbla siffran. Minst.

    Visst är det som du säger att spanare från helikopterdivisionerna tjänstgjorde på ytattacken. Glädjande kan jag meddela att så sker även idag. Eller glädjande vet jag förresten inte, anledningen är avsaknad av egna helikoptrar. Så egentligen ska man väl beklaga.

    Så på den lilla detaljen lever tiden från det förhånade invasionsförsvaret kvar.

    Tack för din kommentar.

    (By the way, verkligen snygg bild du har i din profil)
    ;)

    SvaraRadera
  10. Javisst har vi en särlösning i att behandla alla flygetyg lika. En del av detta beror på hur lagstiftning och hur man valt att samla flygetygen till försvarsmaktens flygoperatör.

    Sedan är det lite tråkigt att man försvarar stuprören. Spetsnosar har förmåga och uppgifter att dels självsvåldigt angripa mål på havsytan men också att samverka med ytstridskrafter i kampen om HTS. Om vi inte ens kan sköta helikoptrar, visserligen har vi i flygvapnets helikopterera inte haft en riktig sjöoperativ helikopter igång samtidigt som sjöbusarna haft de mer traditionella svenska marinuppgifterna så hur skall vi kunna samverka spetsnos och ytstrid?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  11. Vore det inte bättre att ha kvar hkp i nuvarande organisation (hkpflj), men att dedikera en skvadron i Ronneby mot YS-förbanden i Karlskrona?

    Med tanke på hur mycket regler som idag finns kring allt som flyger, är det nog effektivast att ändå samla dom äggen i en korg. Pappersvändare har vi nog av ändå.

    SvaraRadera
  12. Hur helikoptrar bör organiseras och varför verkar kräva ett eget inlägg. Återkommer med det.

    @J.K: En parantes bara. HTS är en utopi och ett föråldrat begrepp. Man kan uppnå olika grader av kontroll till sjöss men inte herravälde.

    SvaraRadera
  13. Kanske man borde satsa på en helikopter av UAV typ som inte är större än att man kan stationera två eller fler på befintliga fartyg. Dessa kan förvisso inte utföra alla uppgifter som en bemannad helikopter, men utöver att de fungerar med befintliga fartyg så bör de vara billigare att opererera. Möjligheterna för denna typ av helikopter lär sannolikt också bli fler i framtiden.

    SvaraRadera
  14. @ Anonym 21:16

    Vilka fartyg? Våra 5 stackars Visby räcker inte till i vilket fall som helst.

    SvaraRadera
  15. Bra inlägg!

    Jag har insett av Chefsingenjörens blogg att helikoptrar har olika uppgifter, nu har jag verkligen förstått hur många de är.

    Fundersam

    SvaraRadera
  16. @ Skipper: något som ofta förbises när man talar om fördelar med att basera hkp ombord ett fartyg är helikopterns aktionsradie. Med ombordbasering ökar den från att vara kanske 2 timmar från land till att bli närmast global. Med rätten att segla på internationellt vatten ökar hkp räckvidd till kanske 2 timmar FRÅN KUSTEN in över land - world wide!

    @ Anonym 32.18: jag tvivlar! Nu har vi ett stort antal pappersvändare men INGEN sjöoperativ effekt, på Marinflygets tid hade vi begränsat med pappersvändare och hög uteffekt. Allt är bättre än det nuvarande systemet.

    Kanske skall sätta upp en "fartygs- och båt-flottilj" som äger och opererar alla flytande farkoster i FM och ett motoriserat regemente som äger och opererar alla fordon i FM? När man ser det på detta sätt framstår dagens lösning med en "försvarsmaktsgemensam" Hkpflj som den löjliga lösning den är.

    @ Anonym 21.16:: Ombordbaserad UAV bör helt klart vara en del av det framtida marina konceptet då den har ytterligare fördelar jämfört med bemannad hkp där uthållighet och acceptans för högre risktagning är några. En bemannad hkp har andra fördelar och förmågor varför UAV bör ses som ett komplement.

    / Commander

    SvaraRadera
  17. @ Skipper

    Inte för att tigga eller så, men ett utförligt inlägg kring den organisatoriska biten hade varit mycket uppskattad.

    SvaraRadera
  18. @Commander: Tvivla på. Mycket vatten har runnit under broarna sedan marinflygets tid och TYVÄRR är flygverksamheten liksom det mesta idag betydligt mer reglerat och administrationstungt än "förr".

    Att vi inte har någon uteffekt idag beror knappast på att vi samlat helikopterverksamheten under ett paraply, utan på att omsättningen av våra helikoptrar som alla vet har gått helt åt h-te. Hkpflj gjorde ett jättejobb med att få hkp15 färdig för insats i Adenviken. Det kunde knappast gjorts bättre, även om avslutet blev lite märkligt.

    Det är en väldig mycket större skillnad mellan att operera en Visbykorvett och en bogserbåt 4 än skillnaden mellan att operera hkp15a markoperativt och hkp15b sjöoperativt.

    Håller för övrigt med om att hkp-UAV är en intressant utveckling, dessutom tillräckligt små för att kunna operera fullt ut från våra fartyg. Men kan vi börja med att bestycka dom ordentligt?

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna