Pressmedelandet finns här, och utredningen kan läsas i sin helhet här.
Till att börja med så kan man konstatera att en sådan utredning skulle gjorts för länge sen, men som vanligt. Bättre sent än aldrig. Det som kan konstateras är att man inte fullt ut utrett det faktum som kanske skulle gett mest hemtagningar avseende ekonomi. D.v.s avveckla kustbevakningen som egen myndighet och flytta över nödvändiga delar till Försvarsmakten och marinen. Utredaren nämner en sådan lösning som en framtida lösning samt vilka vinster detta skulle ge, med hänvisar till svårigheter att utreda detta kopplat till författningsmässiga aspekter. En fortsatt utredning rörande just detta kommer förhoppningsvis i ett senare skede om nu regeringen är tillräckligt klok och inser vinsterna i detta.
Utredningen kommer precis lagom till politikerveckan i Almedalen, och försvarspolitisk arena arrangerade påpassligt ett seminarium runt detta, som kan ses här, med rubriken "Våra maritima resurser - hur utnyttjar vi dem effektivast?"
Deltagare var förutom utredaren Jan Hyllander även försvarsminister Karin Enström. Från de myndigheter som berörs mest fanns Jonas Haggren (C Prod Marin) och från Kustbevakningen fanns rederichefen Kjell Larsson. Vi kommer att återkomma till innehållet i utredningen mer ingående när det är läst från pärm till pärm, men några detaljer från innehållet är värda att kommentera redan nu.
Samverkan FM - KBV
Utredaren pekar på att ett samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen definitivt kan utökas(påbörjas). Utredaren pekar bland annat att FM skulle kunna merutnyttja de nya havsövervakningsflygplan av typen Dash 8 Q-300 som KBV nu förfogar över. FM skulle kunna utnyttja resursen som en mycket kompetent MPA, vilket redan gjorts med gott resultat under ME02 i Adenviken.
Under seminariet nämndes även att nyttja den nya stora KBV-fartygen 001-003 som stödfartyg för marina enheter (där försvann förmodligen L10 projektet för gott). Man tog även upp logistik och hamnar som samverkanspunkter. Sjöövervakning och sjöinformation var en annan punkt (där FM levererar sjöläge till KBV redan i dag).
SAR-helikopter
Utredaren tog även upp den viktiga frågan rörande SAR verksamheten och i synnerhet statens helikopterresurser. Där ville utredaren att samordningsansvaret rörande SAR (sjöräddning i Sverige) skulle överföras från Sjöfartsverket till Kustbevakningen (vilket spontant känns som en mycket dålig idé - varför kommer att redovisas i ett senare inlägg).
Däremot så anser utredaren att Försvarsmakten skall återfå ansvaret för den flygande sjöräddningen med helikoptrar så fort Hkp 14 har levererats till Försvarsmakten. Detta då utredaren anser att FM på sikt kommer att ha mycket god tillgång till helikopterresurser i och med att 14, 15 och 16 systemen är levererade och operativa. (Ett förslag som låter klokt). Detta har även tagits upp på denna blogg vid ett flertal tillfällen tidigare här, här, här och här..
Kommentarer från FM och KBV
Efter utredaren fick först FM redare, Jonas Haggren komma till tals och han såg i stort positivt på denna utredning och såg många nya möjligheter men var tydlig att det är de operativa effekterna som är viktiga och oroade dig för att det enbart var ekonomiska hemtagningsvinster som skulle få styra.
Därefter fick KBV representant Kjell Larsson ordet som enbart var klädsamt negativ till det mesta. Han påtalade svårigheterna med de skillnader som finns mellan civila och militära uppgifter. Larsson tog dessutom på sig den stora polishatten vid några uttalanden och tog upp det faktum att KBV är engagerad i bekämpningen av grovt kriminell verksamhet - med sina flygplan.. Jag är inte helt säker på att polisen instämmer i Larssons uttalande. Kustbevakningens huvudsakliga uppgift är som bekant inte de polisiära (mycket begränsade) uppgifterna, utan huvuduppgiften är fortfarande miljöskydd.
Larsson tog också upp problematiken och svårigheten med nödbogseringsuppgiften man har fått i samband med sina nya fartyg. Detta fick vi se i SVTs Uppdrag granskning för drygt ett år sedan. Varför just detta skulle vara ett hinder för att slå i hop FM och KBV till en gemensam myndighet förklarade aldrig Larsson.
Att Larsson är negativ grundar sig mest sannolikt på oron för att KBV och FM slås samman till en myndighet precis så som utredaren tar upp som en lämplig väg att gå. En sådan sammanslagning skulle självfallet inte gynna KBV egna intressen, vilket heller inte är syftet.
Återkommer med ett längre inlägg runt denna utredning inom kort.
Well, de lagför ju en del fylleåkande brats länk
SvaraRaderaPolisen och KBV ligger väl nämrare till hands då KBV kollar lanternor, fångar sjöfyllerister och vilka båtar som trafikerar svenskt vatten till vardags. Att fartygen som sådana bättre borde vara hos Marinen är en helt annan fråga.
SvaraRaderaKBV har länge ridit på FM, att FM började leverera sjöläge till KBV var ju för att KBV ville bygga en egen radarkedja för X-antal miljoner (miljarder?), men eftersom den förmågan redan fanns i FM valde man istället att samverka. KBV idag "övervakar" ganska lite egentligen, utan inriktar sig mer på specifika insatser med underrättelse från FM, Polisen och KBV-UND som grund. Det är FM eller rättare sagt Sjöbevakningen som står för det mesta av "övervakandet" och svarar på anrop från civil sjöfart för KBVs räkning.
SvaraRaderaDärmed inte sagt att KBV är värdelösa, deras flygplan t.ex. bidrar enormt mycket till samverkandet mellan FM och KBV.
En annan intressant sak är RAKEL och att RAKEL inte ännu används för samverkan mellan KBV-fartyg och FM-fartyg/sjöcentral är lite pinsamt. Det finns oerhörd potential med att ha det "krypterade" sambandet med varandra och kustnära (som de flesta KBV enheter håller sig) skulle tekniken antagligen fungera hyfsat.
Vill bara kommentera en direkt felaktig uppgift:
RaderaBakgrunden till att den nya radarkedjan finns är att Försvarsmakten är skyldig i sin instruktion att lämna ett för civila ändamål anpassad sjölägesbild via radar. De befintliga radarsystemet inom FM har för låg tillgänglighet och klarade inte en att leverera bild med dygnet runt täckning. Därför blev man tvungen att bygga en ny radarkedja.
De civila blåljusmyndigheterna har sedan Rakel infördes samverkat i systemet i det dagliga arbetet, så där ligger nog Svarte Petter hos Försvarsmakten som kommer sent in i Rakel-systemet.
Rent politiskt har det varit lättare att motivera en krona till Kustbevakningen än en krona till Försvarsmakten då just försvarsutgifter tenderar att fungera som ett rött skynke för vissa politiska grupperingar. Det här är djupt olyckligt då det möjliggjort att Kustbevakningen har kunnat överta polisära uppgifter (som polisen har släppt av förmodat ekonomiska skäl) såväl som civila uppgifter (tungbogsering) helt utan debatt. Dvs vi har aldrig landat i frågan varför Kustbevakningen är bättre lämpade att genomföra fartkontroller och nykterhetskontroller på sjön än vad sjöpolisen är. Vi har heller aldrig landat i frågan varför Kustbevakningen skall hantera oljesanering när Räddningskårens experter t.ex. har fått rycka ut vid BPs oljeläckage utanför Mississippi och Marinens minjakter borde vara lämpade för samma uppgifter i Sveriges närområde. Och så vidare och så vidare...
SvaraRaderaDet är nog dags att Kustbevakningen själva bjuder in till diskussion istället för att vakta staketet. Som skattebetalare ser jag en poäng i att Kustbevakningen hade ingått i Marinen och i krigstid fått ställa sina fartyg och personal till förfogande. I synnerhet KBV 001-003 hade varit utomordentligt goda support fartyg, liksom KBV 031-034 som har kapacitet att hålla 250 kubikmeter olja.
Det går väl att kombinera, vad ska polisen med stora miljöfartyg eller övervakningsflyg till? Om polisen får hand om KBV´s uppgifter så har man snart spart bort hela marina förmågan.
SvaraRaderaStora miljöbogserare borde ha byggst mer modulärt och fått min och ledningsmöjlighet + underhåll.
En av dem kan i normalfallet tjänstgöra hos marinen.
Vidare borde de två havsövervakningsflygplanen tillföras marinen.
Varför KBV behöver köpa serie på serie av små bevakningsfartyg när marinen haft överskott på stridsbåtar och marinens bevakningsbåtar kan lika gärna användas av KBV personal som utför båda grenarnas uppgifter.
Som jag ser det så finns det stora samordningsmöjligheter utan att någon av KBV´s och marinens förmåga minskar.
Åtminstone in på 1990-talet ingick kustbevakningen i marinens krigsorganisation, bl.a. som minspaningsenheter i minröjningsavdelningarna (om jag minns rätt, förstås). På den tiden ingick i och för sig det mesta i samhället i krigsorganisationen på ett eller annat sätt, det kallades visst totalförsvar tror jag. Hur som helst är tanken på samverkan mellan marinen och Kbv inget som uppstod inom ramen för Operation Atalanta häromåret, men det är förstås ändå uppfriskande att tanken tänks (igen?).
SvaraRaderaEn tänkbar invändning mot Kbv:s nya fartyg som marina stödfartyg är att de kanske inte är byggda med militära krav på stryktålighet. När man tidigare har gjort om civila fartyg till stabs- och lagfartyg har det ibland varit sämre än önskvärt med förutsättningarna för skyddstjänsten ombord. Man måste komma ihåg att ett stödfartyg är ett högst legitimt mål och måste kunna hantera en stridssituation, även om man inte aktivt söker strid med ett sådant fartyg.