Marinen har med korvetterna HMS Visby och HMS Sundsvall nyligen deltagit i övningen Joint Warrior utanför Skottlands kust. Övningen är sannolikt den mest omfattande och avancerade som flottans fartyg har deltagit i, eller kommer att deltaga i under hela 2013. Trots detta är rapporteringen från övningen mer eller mindre obefintlig, vilket är ytterst anmärkningsvärt!
Joint Warrior är den största militära övningen i västeuropa under året. Över 13.000 personer, 40 flygplan och 50 fartyg med deltagande från 12 olika nationer. Samtliga deltagande länder är NATO-länder, ja alla förutom Sverige kanske bör tilläggas. En lista med deltagande fartyg finns att se här.
Bilder på de svenska deltagande enheterna HMS Visby och HMS Sundsvall, när fartygen gick upp i Clyde River på väg mot Glasgow och PSC, kan beskådas på den här sidan. Som kuriosa kan den obsevanta konstatera att HMS Visby enligt bidtexten kan utrustas med luftvärnsrobotar, ett glädjande besked, eller möjligen bara ett stort mått av önsketänkande?
Övningen Joint Warrior leds och planeras av JTEPS i Northwood där såväl Navy Command HQ och Air Command HQ är samgrupperade, vilket underlättar för att få till en bra övning. Målsättningen med övningen är följande:
“Aim is to provide a joint, multi-threat environment in which UK, NATO and Allied units and their staffs may undertake collective training and pre-deployment training in tactical formations in preparation for employment in a Combined Joint Task Force”Med en så pass många deltagande enheter, så mycket flyg i luften, och en relativt hög målsättning så är en övning som denna ett bra komplement till de nationella övningar som genomförs på hemmaplan i form av SWENEX. På hemmaplan kan man öva i vår unika svenska skärgårdsmiljö med de fördelar som den medger, öva i våra unika vattenförhållanden och genomföra avamcerade vapenövningar. Samverkan med eget stridsflyg, amfibie och helikoptrar är andra viktiga detaljer att fokusera på vid nationella övningar. Den nationella logistikkedjan är en annan viktig del att provtrycka. Men för att öva i en större förbandssmassa, och framför allt under ett högt lufthot sett över tiden så krävs det i dag att man som komplement deltar i övningar som Joint Warrior. Sverige har som bekant inte längre en flotta där vi kan skramla ihop en kvalificerad B-sida, vilket är ett stort problem.
An additional goal of JW is to provide a balanced package of training to each participating unit concentrating on its specialist role but set in a broad war fighting scenario”
Våra svenska korvetter har genomfört Joint Warrior under större delen av april månad tillsammans med elva NATO-nationer. Men inte ett ord går att finna på Marinbloggen om övningen. Inte ett ord går att finna på Försvarsmaktens webbplats eller på avsändande förbands webbplats. Inte ens på förbandets facebooksida finns någon notis att finna runt deltagandet vid Joint Warrior. Det har däremot skrivits en hel del om minröjningsinsatsen SCOP och örlogsbesök i Norrköping på olika ställen.
Som en parallell kan man titta på hur det borde sett ut. Förra året deltog 172. stridsflygdivisionen från F17 i samma övning (Joint Warrior 12) där rapporteringen var omfattande. I år, samtidigt som korvetterna Visby och Sundsvall var i Skottland så deltog 212. stridsflygdivisionen från F21 i övningen Frisian Flag i Holland. Även här var rapporteringen omfattande och mycket detaljerad.
Marinen har minst sagt lite att jobba på rörande informationstjänsten. Lär av Flygvapnet, de vet hur att förmedla information på ett snyggt paketerat sätt i stor omfattning. Läs gärna den här artikeln som ett gott exempel!
Tydligen tror man fortfarande på NATO håll att Visbykorvetterna är utrustade med antiubåtsgranatkastare (om man får tro bildtexten på den engelska bloggen). Förmodligen menar man väl här ALECTO systemet, men det lovande projektet lades ju ner för några år sedan. Förutom att kunna användas mot ubåtar så hade ALECTO även potential att kunna sättas in som ett antitorpedvapen (med granater från israeliska RAFAEL), som remskastare och i förlängningen kanske också som ett slags mörsare för kustbeskjutning. Synd att inte politikerna såg potentialen i systemet.
SvaraRaderaOm man ser den sista videosnuttens sista del; Intressant att de använder duvor som fartygskommunikation och inte laser eller 60 GHz-band. Det verkar lite första världskriget.
SvaraRaderaRoger Klang
Kan inte annat än hålla med, amf.1 fick lite facetime på RN hemsida där deras samövning med Royal Marines nämndes, Generellt kan väl sägas att minröjningsdivisionen är bättre på att sprida information om sig.
SvaraRaderaAlecto ströks rätt tidigt, en fin tanke (planen var säkerligen att kunna ladda alla typer av verkansdelar som var standard för NATO 127mm kanoner och lite till på raketen) men när det stod klart att man var tvungen att stå för all verkansdelsutveckling själv blev det hiskeligt dyrt,
Det här är förvisso en marin blogg, men är det Broncos eller Bv i första filmen om Royal Marines?
SvaraRaderaSilent service?
SvaraRaderaNej, marina förband kan säkert bli bättre avseende informationstjänsten. Enligt deltagare på årets CJSE var informationstjänst/informationsoperationer en stor del av övningen även vid MCC. Kanske blir det därför bättre i framtiden? Det som publiceras på Marinbloggen är ju ofta producerat av våra förbandschefer och amiraler. Att ingen information spreds från Joint Warrior beror således på att äldste chef på plats inte tillsåg att någon skrev/fotade något av verksamheten och överförde hem till Sverige. Jag utgår från att lämpliga system finns ombord för att snabbt och säkert överföra text och bild hem till förband/högkvarter.
//Master & Commander
Läser 4. sjöstridsflottiljen Skipper?
SvaraRaderaMultinationell militärövning