9 februari 2012
HMS Carlskrona och helikopterhangarer på F17
Vår vän försvarspolitikern Allan Widman har i sitt senaste inlägg tagit upp ett antal punkter som är värt att kommentera i ett inlägg.
Widman tar i inlägget upp ett antal viktiga och aktuella punkter kopplat till den marina försvarsdebatten. Det är inte ofta det händer, men den här gången håller jag inte med Allan i alla delarna, och i en del framgår budskapet alltför otydligt.
Det första punkten som tas upp är HMS Carlskrona. Fartyget skulle under början av detta år byggas om för att kunna nyttjas även som stödfartyg för korvetter och minröjningsfartyg. I dagsläget finns inget stödfartyg för 3.Sjöstridsflottiljen efter att HMS Trossö omfördelats till 4.Sjöstridsflottiljen. Nu har denna ombyggnad enligt bekräftade uppgifter strukits p.g.a brister i ekonomin (trots att ekonomin är i balans...).
Widman gläds åt att "flottan inom kort åter får handlingsfrihet med henne" eftersom ombyggnaden uteblev. Där tycker jag tyvärr att Widman förenklar det hela för mycket. Den handlingsfrihet som nu ges skulle i praktiken endast omfatta några få extra månader jämfört med ursprungsplanen eftersom fartyget ändå måste genomgå sin planerade årsöversyn. Nu blir konsekvensen att fartyget inte alls byggs om för att kunna agera stödfartyg och ge verklig handlingsfrihet över tiden med korvetter och minröjningsfartyg.
Den andra punkten jag tänker kommentera är frågan angående de planerade nya hangarerna vid F17 i Kallinge för de kommande och efterlängtade sjöoperativa Hkp14. Här förstår jag faktiskt inte Widmans budskap?
För det första så måste man ha hela bilden klar för sig. Det finns en mängd begränsningar med nuvarande placering av helikopterhangarerna och platta på Kallinge. Där finns ett antal begränsningar kopplat till miljötillstånd (buller) och liknande. På platsen där den nya hangaren och plattan skall byggas finns inga begränsningar som påverkar den ordinarie verksamheten alls. De nuvarande hangarerna är dessutom i dåligt skick, och är dessutom inte tillräckligt höga för att på ett säkert sätt ta in/ut Hkp14 i den omfattning som kommer att krävas.
Vidare så inser nog de flesta att sjöoperativ helikopterverksamhet, ur ett samövningsperspektiv, måste placeras nära flottans fartyg, och framförallt nära våra ubåtar. Nu finns merparten av flottans fartyg i Karlskrona, och samtliga ubåtar finns där. Flygtiden från Kallinge till Hanöbukten där merparten av övningsverksamheten bedrivs är endast några minuter. Självklart skall sjöoperativa helikoptrar baseras på F17 där samordningsvinster kan göras inom garnisonen. Uppförandet av ett nytt flygledartorn och nya taxibanor för flygverksamheten på F17 måste oavsett detta ändå byggas varför kostnaderna för en hangar blir en liten del i ett större sammanhang. P4 Blekinge uppmärksammade i dag problematiken med att inget regeringsbeslut är taget.
Tyvärr så tar sig debatten på Widmans blogg vändningen att man diskuterar placering av helikoptrar beroende på var det finns plats i dag? Detta känns ogenomtänkt. Prio 1 bör förstås vara närhet till den man skall stödja/öva med. Prio 2 måste vara att helikoptrar skall placeras där kompetensen/personalen redan finns, och prio 3 där det finns plats. I Ronneby uppfyller man både prio 1, 2 och delar av prio 3. Att vissa kommentarer antyder att sjöoperativa helikoptrar skulle kunna placeras på Malmen, Boden eller Såtenäs tyder på kunskapsbrist.
Tittar man på helikopterverksamhet i stort så har helikopterflottiljen i dag tre verksamhetsställen. På F21 (1.hkpskv) har man mycket nära till att samöva med I19 och A9. Vid F17 så har 3.hkpskv närheten till större delen av marinens förband 1.Ubflj, 3.Sjöstridsflj, SSS och MarinB vilket är viktigt. Den mest ologiska placeringen av helikoptrar måste ändå vara Malmen i Linköping (2.hkpskv). Där finns den enda direkta samordningsvinsten med en del av MSS, nämligen Kvarns skjutfält. Det finns inga andra militära förband, i synnerhet inte markförband i omedelbar närhet vilket gör på de andra verksamhetsplatserna.
I samband med panikköpet av 15st Hkp 16 Black Hawk så kommer samtliga dessa att placeras vid 2.hkpskv på Malmen där man även kommer att ha en hel del av Hkp15. Således blir det då fullt på Malmen. Detta innebär att 18st nya Hkp14 skall fördelas på de andra två skvadronerna. D.v.s. nio helikoptrar vardera till Kallax och Kallinge.
I dagsläget är enbart fem helikoptrar tänkta att utrustas för sjöoperativ verksamhet. Även detta måste korrigeras så att samtliga nio helikoptrar som placeras i Kallinge får sjöoperativ status. Betänk att man avvecklat 14st Hkp4 som nu skall ersättas med enbart 5st Hkp14. Den insatte inser snart att detta inte är tillräckligt. Men än finns tid att korrigera detta feltänk.
Vill vi återta förmågan till helikopterburen ubåtsjakt och kvalificerad ytmålsspaning skall hangarer i Kallinge byggas snarast och minst nio Hkp14 göras sjöoperativa och placeras där!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra skrivet, håller med om allt. Vi får hoppas att regeringen beslutar så fort som möjligt i frågan. Som du säger borde alla nio Hkp 14 som placeras i Kallinge vara sjöoperativa.
SvaraRaderaOm man skulle flytta 2.hkpskv, vars vore lämpligast enligt dig?
Mvh
I grund och botten tycker jag inte 2.hkpskv ska flyttas alls. Tog enbart upp detta som en motpol till den ogenomtänkta diskussionenom att flytta sjöopertiv helikopterverksamhet till en plats där det finns hangarer. Skulle man leka med tanken så skulle jag helst se 2.hkpskv på gamla F6 där närheten finns till K3, specialförbanden, P4 och MSS. Även F7 finns i närheten. Men nu finns personalen på Malmen och det är en viktig faktor.
SvaraRaderaDet är väl inte längre till Karlsborg från Malmen än det är från Kallinge till övningsområdena i Hanöbukten? Eller det är det kanske.
RaderaOm det är bra att placera 9 markoperativa hkp14 i Luleå för att det är nära till A9 och I19, borde det vara lika viktigt att ha 4 markoperativa hkp i Ronneby för P7 och delar av FV basbat?
Malmen - Karlsborg = 60km
RaderaKallinge - Hanöbukten = 10km
En sjöoperativ helikopter kan stödja förband på P7 och inom FV. med trupptransport motsv. Men en markoperativ helikopter kan inte stödja sjöförbanden så valet borde vara enkelt!
"Vid F17 så har 3.hkpskv närheten till större delen av flottan 1.Ubflj, 3.Sjöstridsflj, SSS och MarinB" skriver du. Det är väl endast ubflj och 3:e som tillhör flottan. SSS och MarinB är väl maringemensamma, där MarinB mest består av en SjöC på Berga och en i Göteborg och en marin basbataljon fördelad på Muskö/Berga och Karlskrona (avseende IO-delen av MarinB).
SvaraRaderaÄr det inte så att det bör vara både och? Även om MarinB och SSS är marina förband torde Amfibie vara i större behov av samövning med hkp än dom? Större delen (ca70%) av flottan finns i Karlskrona men 50% av Marinen (jmf Prio 1).
SvaraRaderaVidare är kraven på flottans utbildning samma både i Karlskrona och Stockholm, hur löser man det om alla ubj.hkp baseras på Kallinge?
Jag vet inte hur man ska lösa frågan men jag vet att man måste se till helheten i val av lösning.
@Sumatra:
SvaraRaderaDet ska förstås stå "större delen av marinen".
Poängen är att försöka få vissa att förstå att basering av sjöoperativa helikoptrar inte ens bör övervägas att tas upp till diskussion.
Det är av stor vikt att den marina helikopterverksamheten finns nära framför allt SSS, men även MarinB.
SSS sitter på kompetens och simulatoranläggningar för ubåtsjakt och samband och sjöstridsledning. I dag tjänstgör många marinflygare där via bemanningsuppdrag för att upprätthålla och utveckla kompetens inom området. Detta samarbete kommer med all sannolikhet att utvecklas ytterligare på sikt när system för Hkp14 börjar levereras. Även allt samarbete runt helikopterlandning på fartyg koordineras genom SSS.
Du glömde nog bort MarinB/Basbat kanske viktigaste insatsförband FNSU (eller numera RUhL) som i framtiden kommer att växa ytterligare och ha stort behov av samövning/samverkan med helikopterförband.
@0916
SvaraRaderaDetta får inte bli en Berga/Karlskrona fråga.
Angående SSS och MarinB behov av närhet till sjöoperativ helikopterverksamhet, se mitt svar ovan till Sumatra.
Amf har självklart behov av helikopter. Men har man behov av sjöoperativ helikopter? Svaret är förstås nej. Det Amf har behov av är markoperativ helikopter. Dessa kommer att finnas på Malmen, vilket är närmare än från Kallinge.
Amf förfogar i dag över en nedlagd helikopterbas på Berga. Städa bort lite båtmateriel där, och gör Berga till en T-bas så kan både markoperativa helikoptrar från Malmen tillfälligt stödja Amf, och sjöoperativa helikoptrar från Kallinge stödja de två korvetterna vid 4.Sjöstridsflj efter behov.
Problemet är således löst på ett kostnadseffektivt sätt.
Man kan säga att 8 stycken hkp14 är sjöoperativa men det finns bara 5 stycken sonar system förtillfället. Dock så är alla 8 stycken utrustade med taktisk radar och mission system i kabinen vilket gör att de som saknar sonar system kan utföra vissa sjöoperativa uppdrag.
SvaraRaderaTack för förtydligandet! Låt oss hoppas att vi kan få 8st kompletta sjöoperativa helikoptrar, gärna fler. Kommer sonarsystemen att kunna flyttas mellan alla dessa 8 individer i likhet med hkp4?
RaderaJag har väldigt svårt att förstå vad det skulle innebära för samövningsproblem med helikoptrar baserade på EN lämplig plats (Uppsala, Berga, Malmen eller Ronneby). Kravet på rationell ledning och samordning av verksamhet är naturligtvis enormt viktigt men påverkas ringa av var helikopterskrov finns hangarerade utan av helt andra faktorer. Jag har däremot väldigt lätt att inse de kraftigt negativa konsekvenser en delning av ett nytt helikoptersystem får ur en mängd aspekter tex personaltillgång/tillväxt, ekonomi, flygunderhållstjänst, systemutveckling etc. Visserligen bejakar jag alla tankar om bristande sjöoperativ kapacitet men att stirra sig blind på att lösningen skulle vara en basering i Ronneby pga att ett fåtal individer idag finns där samt en relativ närhet till de marina förbanden i Karlskrona känns väldigt tveksamt.
SvaraRadera@0602
SvaraRaderaDu har uppenbart inte marin bakgrund, inte heller kunskap om komplexiteten i sjöoperativ helikopterverksamhet kontra att flyga trupp. I sjön Roxen finns mig veterligen inga ubåtar och korvetter att samöva med, inte heller i Fyrisån. Möjligen är du en duktig ekonom, men då är vi inne på farlig mark när vi ser ekonomin framför operativ effekt och verklig försvarsförmåga.
På vilket sätt har FNSU behov av sjöoperativ hkp?
SvaraRaderaFramtida fördelning av Visbykorvetter: Huvudbas ÖHB två och huvudbas ÖHK tre. Därutöver två äldre korvetter vardera. Problemet är bara att Visbykorvetterna verkar att vara beroende av närhet till Kockums, så verklig leverans av fullt operativa korvetter till förbanden kan dröja.
Det är väl inte alla Visborgkorvetterna som kommer att få "flygplatsförmåga"? Vet du något om detta, Skipper?
@Sumatra
RaderaTänker så här: Hur många gånger har inte materieltransporter med reservdelar och annan viktig mtrl transporterats ut till fartyg och ubåtar i havet m.h.a. helikopter. Allt för att få vht att fungera. FNSU (Basbat) är den aktör som skall tillse att detta fungerar vid övning/insats. Således finns ett behov av helikoptrar även där.
Visborgkorvetter! :) Det var humor!
Nej det är nog helt riktigt att inte alla "Visborgkorvetter" kommer att bli flygplatser i detta skede. Siffror som figurerat är två eller möjligen tre.
Gustav Wasa sa...
SvaraRaderaVisst är det bra om staten kan bygga hangarer mitt i en lågkonjunktur som dagens. Men är det verkligen bråttom? När kan vi förvänta oss HKP 14 i full sjöoperativ drift?
Tidskrift i Sjöväsendet nr 3/2008 har en artikel av ledamöterna Broström och Westin. På sidan 211 står det:
"Med nuvarande kännedom om förseningar och andra trånga sektorer i utvecklingen av HKP 14 kan en kvalificerad gissning vara, att med beslut i närtid om anskaffning av ett ubåtsjaktvapen, kan ett komplett operativt ubåtsjakthelikoptersystem finnas omkring år 2020."
Ovanstående skrevs för fyra år sedan och någon beställning av ett ubåtsjaktvapen har ännu inte lagts. Därmed torde nu tidpunkten för målgång med en sjöoperativ version av HKP 14 vara 2024.
Tillåt mig föreslå att möjligheten av en etappindelad hangarutbyggnad på F 17 undersöks. De närmaste decenniet, så skulle bara hangarutrymme för tre exemplar av HKP 14 säkerställas i Kallinge. Med alla de erfarenheter som införandet av HKP 14 på den sjöoperativa arenan skulle generera under de första fem åren och detta långt innan full teknisk funktionalitet realiserats, så kan sedan nästa helikopterhangaretapp projekteras och upphandlas.
Det är ju möjligt att kraven då är andra än idag? Och att det är en annan Försvarsmakt än dagens?
Ifall Chefen helikopterflotiljen säger att det är oerhört viktigt så tror jag honom. Han säger också att beslutet redan borde ha tagits tidigare. Det sägs ta cirka 3 år att bygga klart hangaren och då är vi inne på 2015. 2015 har nog flera av de 9 helikoptrarna levererats. Sen tar det ju ytterligare år för att få alla besättningar samövade mm men hangarerna måste ju finnas INNAN helikoptrarna kommer.
RaderaJag har dock ingen koll på hur dom nuvarande hangarerna ser ut men dom sägs vara för små för Hkp 14 och i dåligt skick. Jag tycker det är en självklarthet att vi ska ha bra hangarer på F17 och att det är där huvudbasen för sjöoperativa Hkp 14 ska vara. Visst borde vi också ha tillgång till basen på Berga men tycker fortfarande att dom ska vara i Ronneby, nära till huvuddelen av flottan.
Hur ser det ut för helikopter basering på gamla F6?
Japp, Skipper du har en poäng 06:22. Vad som än INTE får hända är att Sjöoperativt kunniga besättningar med familjer ombedes flytta från Ronneby till annan ort för att det finns schyssta hangarer där. Det har vi prövat några gånger i FM för att spara pengar. Blev de flyttarna av personal förmågestärkande och billigare? Jag är scheptisk...
SvaraRaderaMaster & Commander
Jo men finns det verkligen hangaryta och personal för att basera HKP14, HKP15 och HKP16 på malmen?
SvaraRaderaSamtidigt så finns det inget som är så kapitalförstörande som att bygga/renovera hangaryta med målet att vara snål och att skapa en initial rudimentär förmåga. Så fort man passerat detta behov så är investeringen värdelös, man får betala samma summa två gånger plus den extra kostnaden för det verkliga behovet. I många fall måste man bygga om det man renoverat/byggt till för att kunna frigöra yta i syfte att kunna uppnå full förmåga, så blir det att betala för att riva det man tidigare betalade för att bygga upp så vi kan betala en tredje gång för att bygga det slutgiltiga.
Hittills är min erfarenhet i denna firma att man tidigare snålat på bygganationer/renoveringar av rädsla att betala för mycket inför nästkommande försvarsbeslut där man effektivt kan göra dessa investeringar värdelösa.
Så nej Gustav Wasa, ditt förslag bär inte mot kostnadseffektivitet.
J.K Nilsson
@Skipper
SvaraRadera"Vill vi återta förmågan till helikopterburen ubåtsjakt och kvalificerad ytmålsspaning skall hangarer i Kallinge byggas snarast och minst nio Hkp14 göras sjöoperativa och placeras där!"
Så sant, men...
Vem vill det?
Definitivt inte den markoperativt fixerade och trångsynta falang inom och utom försvaret som under den senaste 15-årsperioden styrt och allt jämt styr utvecklingen av helikopterförmågan. Man har omsorgsfullt och medvetet förskingrat och grusat förmågorna - avseende såväl kompetens som materiel - till kvalificerad SAR över hav samt helikopterburen ubåstjakt och ytmålsspaning.
Även om politisk vilja att återta dessa förmågor skulle finnas, vilket inget tyder på idag, har förfallet redan gått för långt. Det är av flera olika och tungt vägande skäl inte längre möjligt...
Den bästa lösningen för att återuppbygga hade varit att återgå till tidigare väl fungerande organisation och återupprätta försvarsgrenarna, återuprätta marinflyget och låt marinen äga sin egen verksamhet fullt ut.
RaderaDet är en våt dröm som sannolikt aldrig kommer att bli verklighet av "ekonomiska skäl". Trots detta så tror jag att man kommer att kunna återta delar av det som en gång fanns.
Du får gärna utveckla ditt sista stycke med vilka tunga skäl som sätter käppar i hjulet för detta.
Delar din uppfattning om att det inte får bli en fråga om Berga/Karlskrona men det är i grunden en baseringsfråga. Hkp bör baseras så vi får en bra rekryteringsgrund kopplat till en effektiv ekonomi. Hkp bör vara i närheten av verksamheten dvs hälften i närheten av Karlskrona och hälften i närheten av Berga. Sjöoperativ helikopter i avseende ubj behöver inte Amf men det gör heller inte FNSU/SSS/MarinB.
SvaraRaderaSom du påpekar finns det redan hangarer på Berga inklusive torn. Varför bygga nytt på Kallinge när det redan finns? Dessutom har Stockholmsregionen större rekryteringsunderlag och behovet av sjöoperativ helikopter är nästan lika stort som i syd.
De Visby-korvetter som får hkp på Berga behöver någonstans att sköta underhåll och då känns både Malmen och Kallinge lite väl avlägset?
Måhända att simulatorer finns i Karlskrona men det tar bara 45 min med flyg dit.
Till anonym 10:29; har vi Sjöoperativt kunniga besättningar redan? Mig veterligt har vi inte haft sonar/radarspaning på hkp sen hkp 4 lades ner? Om du med sjöoperativ förmåga menar förmågan att landa på fartyg är den kunskapen spridd över landet.
Att förlägga samtliga sjöoperativa helikoptrar i Kallinge är att göra samma misstag som med ub-systemet 2004.(beslut FB04 att flytta samtliga ub til KNA vilket medfört att vi 8 år senare inte ens är i närheten av att kunna bemanna alla ubåter).
Basering skall ske där användandet kan ske effektivt. Rekrytering går alltid att lösa men geografin kan vi inte göra något åt.
RaderaJ.K Nilsson
@J.K Nilsson
RaderaDet var dagens kortaste men klokaste inlägg. Rätt så!
Du skriver "De Visby-korvetter som får hkp på Berga behöver någonstans att sköta underhåll och då känns både Malmen och Kallinge lite väl avlägset?"
SvaraRaderaDu har nog missupfattat detta. Ingen Visbykorvett kommer att få någon helikopter över huvud taget, varken på Berga eller i Karlskrona. Några av korvetterna kommer att förberedas för att tillfälligt kunna landa en helikopter. Således finns det inget behov av helikopterunderhåll på annat ställe än på nuvarande skvadroner.
@J.K.Nilsson: "Rekrytering går alltid att lösa". Jag tror inte chefen 1.ubflj delar den uppfattningen....
SvaraRadera@ Anonym 05:03
RaderaDet var dagens kortaste men klokaste inlägg. Rätt så!
Vilka verktyg har C första ubåtsflottiljen fått att nyttja för rekrytering då?
RaderaJ.K Nilsson
Helt rätt ang Vby-hkp. Men behovet av sjöoperativ helikopter kvarstår både i Stockholm och Karlskrona och därmed finns det ett behov av helikopterunderhåll på andra orter än Kallinge.
SvaraRaderaDet gör det redan. Kallinge, Malmen och Kallax. Dessutom kommer sannolikt större underhåll att köpas in av extern leverantör.
SvaraRaderaHade man fått fria händer och obegränsat med pengar OCH personal hade nog alla helst sett att helikopterdivisionerna på Kallinge, Berga och Säve återupprättats. Då hade vi fått bäst operativ effekt.
Nu har vi "marinflyget" med all personal med den kompetensen samlad i Kallinge. Då får vi nog inrikta oss på att börja återuppbygga den sjöoperativa verksamheten där enligt nuvarande beslut. Något annat är tyvärr orimligt i dagsläget.
Lokalisering är alltid en känslig fråga då folks egen intresse tar över.
SvaraRaderaOavsett var det sjöoperativa kommer stationeras skall de kunna verka i samtliga hav runt Sverige. Det kommer alltså behövas flera T-baser för att kunna uppfylla detta krav, då vi idag inte har något fartyg som kan ta emot hkp-14. Viktigt att vi ser utifrån vart vi får störst utfall av ubj-funktionen för hkp-14.
Betänk om servicen skall ske av externt företag så kan helikopterna behöva flygas till detta ställe, tror inte FM är så smart i sina förhandlingar att dom får en externt företag att öppna upp lokala hangarer för detta.
Att säga att man kan lösa rekryteringen efter man valt lokalisering är en väldigt naivt synsätt. Det hade fungerat om FM varit den arbetsgivare som kan erbjuda sådana förmåner att man flyttar till Blekinge. Betänk att när inte ubåt klarar av att bemanna sina ubåtar och dom har ett högre löneläge än vad övriga enheter har. Dagens unga människor värderar så mycket i livet högre än jobbet och då måste man verkligen anstränga sig utöver det vanliga för att få folk frivilligt att flytta på sig.
Att bygga upp kompetensen i Kallinge är viktigt men det gäller även att detta spiller över till de andra stationeringsorterna. Vi måste skapa redundans för att säkerhetsställa att funktionen fungerar.
De fartyg som kommer få förmågan att ombordbasera helikopter måste få rätt organisation för detta, alltså när Berga kommer ha dessa fartyg(Vby samt ett framtida lagfartyg) kommer behovet finnas att hantera dessa frågor med underhåll och reperation. Man får inte glömma kraven för att fartyg skall godkännas som flygplats, x antal timmar behövs med träning av perosnal mm för att uppfylla dessa krav. Även Amf kommer ju att behöva öva med helikopter och då sitter dom i en liknande situation.
Blir intressant hur sjöfartsverket tänker med deras basering av sjöräddningshelikoptrarna.
Så min kontenta är att man måste se utifrån vart man får störts utfall för funktionen med sjöoperativhelikopter, inte bara vart det just nu är bästa att lokalisera.
Helikopterbasering på fartyg innebär att vi skapar flytande flygplatser så det här kan bli riktigt intressant när RML och annat svårtuggat skall hanteras.
RaderaJ.K Nilsson
Det finns en annan aspekt på frågan om hangarer på F17.
SvaraRaderaFlygvapnet har historiskt varit dåliga på att ta hand om annat än flygplan, vilket gjort att fordon och andra maskiner får stå i "blå hallen". Det kan låta trivialt, men det är trots allt en hel del pengar som förslösas genom att materielen slits hårdare än nödvändigt.
En dålig hangar blir ett utmärkt garage/vårdhall för sådan materiel. Med tanke på att F17 är husse för en av flygbasbataljonerna med dennas rörliga kompani (= rörligt innebär ännu fler fordon...) och man idag saknar bra utrymmen för dessa så är behovet av garage/vårdhallar skriande.
Då är det god återanvändning, och god ekonomi, att bygga nya ändamålsenliga hangarer för helikoptrar - även ifall hangarerna inte kommer att bli överfulla än på några år - så att de befintliga hangarerna kan användas av idag husvilla förbandsdelar.
För vi skulle väl se till helheten...
@uppgiven
SvaraRadera"För vi skulle väl se till helheten..."
Ja men, ni har ju fått vingar till uniformerna.
Ska ni nu ha hangarer till fordonen oxå?
Hoppas du är ironisk.
RaderaAtt inte dyra fordon för ex flygplatsunderhåll har tak över huvudet är självklart inte bra. Kan man få in dessa i de gamla hangarerna så får man dubbel effekt av ett nytt hangarbygge.
Vingar till uniformen har vi haft sedan 1930. Tak över huvudet till våra fordon är det dock sämre med.
RaderaDet fanns ju en flottilj där man åtminstone kostade på ett skärmtak till bataljonens fordon. Fast i och för sig hade den flottiljen en riktig tvätthall till flygplanen också men det kanske är för mycket begärt att de kvarvarande flottiljerna skall vidareutvecklas...
SvaraRaderaJ.K Nilsson
Enligt uppgift avvecklades helikopterverksamheten snabbt på Berga och Berga avregistrerades som flygplats. Då fick polisflyget snurra runt i Stockholms län utan att hitta en bra plats. Ingen kommun vill ha det.
RaderaFundersam 2
FM cville spara pengar, dock hade man lyckas bygga ett nytt torn för nästa 100 milj,starx innan.
RaderaProblemet är att spara pengar ofta kosta en jäkla massa pengar, hur många milhjarder har inte Storbritannien kasta på skroten i och med sina besparingar.
Hur skulle vi själv se på att att slänga större delen av våra möbler, hemelektronik, skrota en bil mm för att vi måste sänka månadskostanden för vårt boende.
kustbevakning och marinen borde slås ihop och deras flyg och fartygsresurser samordnas.
Visst skulle det leda till totalt färre enheter men antagligen både en bättre marin och KBV lite billigare än idag.
Cheferna på Hkpflj har i tre fall av fem utgjorts av piloter från Marinen sedan Hkpflj bildades 1998. Om samma förhållande mäts i tid har sjöoperativa chefer styrt Hkpflj under en majoritet av dess existens.
SvaraRaderaFöre 2015 skall/bör 53st hkp ha hangarplats i landet, om dessa hkp inte parkeras på Kax, Mal eller Rby kommer än mindre personal kunna få dessa hkp i luften. Personalbristen är redan idag märkbar och på besättningsnivån kommer 100 % tillgång inte att uppnås inom 10-20 år. Personalläget inom den sjöoperativa delen är kanske nere på icke hanterbara nivåer bland främst piloter och operatörer(US).
Vid anskaffningen av 15st HKP16 förbyttes alla tidigare sanningar, planeringar och kalkyler, allt vändes upp och ner. Men Black Hawk beslutet medgav ingen utökad personalram, inte fler besättningar. Efter alla års väntan på HKP14 blev plötsligt rekryteringsbehovet dramatiskt. Kommande pensionsavgångar blev nu direkt svårhanterbara.
Inom 3 år skall tre system (HKP4,9,10) avvecklas och 33st nya medeltunga helikoptrar med tillbehör driftsättas, majoriteten av dessa hkp skall dessutom modifieras utomlands vid ett flertal tillfälle. Hangarerna rymmer plötsligt inte alla 53st hkp. Hela Hkpflj är ett underfinansierat lapptäcke med en bra personal som gör ett hästjobb på alla håll och kanter. Inom något år kommer underfinansieringen på HKP14 och HKP16 att komma upp till ytan, idag diskuteras främst finansieringen och beslutsvåndan angående hangarer.
Hela HKP10-systemet (9st hkp) åtgår för insatsen i Afghanistan men med endast tre hkp modifierade för insats! Hela beståndet av 20st HKP15 har ännu 5 år efter driftsättning en tillgänglighet och luftvärdighet på mindre än 25 %. Eleverna på FlygS får ”kämpa” om flygtiden på HKP15 mot erfarna piloter som flugit i 15-30 år, före C INS prioriterade insatser på kort sikt med äldre piloter.
Rekryteringen till yrket pilot är inte längre ett självspelande piano, inte ens till flygplanspilot. Tyska Armén genomför grundläggande hkp utb (GHU) under 1,5 år och examinerar alla svenska piloter sedan 2010 men resultatet ger inget förtroende då många elever avskiljs efter hemkomst till Sverige. Utbildningskonceptet är med svenska mått obeprövat och decennier av svensk utbildningserfarenhet negligeras. Under 2002-2010 examinerades inga piloter till Hkpflj främst pga brist på hkp. 1998-2010 var skillnaden mellan behov och tillgång för befintliga piloter 75000 flygtimmar, minus! Detta var även en på många sätt sorglig tid inom svensk militär helikopterhistoria.
Hkpflj själva, även utan nuvarande 30 % vakanser, klarar inte av att leda denna omfattande verksamhet. FV har resurser i form av stabspersonal, tekniker och piloter på övriga flottiljer, staber och kontor men de jobbar mest med flygplan. FV borde kanske använda någon synergieffekt för att påverka Hkpflj.
De två högsta cheferna inom FV är idag väl förtrogna med den rådande situationen på Hkpflj då de utgör de övriga två fallen av f.d. chefer vilka inte hade sjöoperativ bakgrund.
Prioritera inom lekstugan
"Blekingestolen" har tre ben så den står stadigt även på stampat jordgolv.
SvaraRaderaBorde införas som standard på HKV FV Sektioner!!
/Krut