2 december 2014

Gästinlägg: Slutreplik till inlägget "Långsiktighet" - om svensk ubåtskonstruktion



Fredrik Granholm, författaren till inlägget "Långsiktighet" som publicerades här på bloggen för en vecka sedan skriver i kväll en slutreplik med anledning av de många kommentarerna som strömmat in. Inlägget handlade i stora drag om den nya svenska ubåten A26 är rätt väg att gå nu när det nationella försvaret återigen står i fokus.

/ Skipper
--------------------------

Tyvärr lider idag den svenska försvarsmaktens organisation av långt gången anorexia och tragiskt nog finns ingen utökad näring i sikte, eventuellt marginellt större brödranson framåt 2018? (skrovmål tycks vi kunna glömma). Varje krona som idag spenderas på någon högt prioriterad förmåga inom FM, gör det på en annan högt prioriterad förmågas bekostnad - krona för krona. 

Att då gå vidare och bygga en ubåt som inte är helt optimerad för FM behov, här och nu, ser jag som tjänstefel gränsande till grovt sådant.

Huvudsakliga argumenten för att utveckla svenska ubåtar är att de skall vara specifikt utvecklade för svenska behov och kostnadseffektivare än utländska ubåtar. Men nuvarande A26 är inte specifikt Sverige-anpassad och om man dessutom endast beställer två stora ubåtar så blir de i princip lika dyra att producera som de utländska konkurenterna. D.v.s. med nuvarande upplägg blir det svårt att rättfärdiga varför FM skall satsa på två A26 av annat än industripolitiska skäl.

Hur man sedan försöker argumentera för att bygga stort - skulle vara kostnadseffektivt - blir inte trovärdigt. Det är inte enbart "stål och färg" som tillkommer för att bygga en större ubåt. Den större ubåten fordrar ett kraftigare maskineri (dyrare). Det större maskineriet kräver mer energi i bl.a. fler/större batterier (dyrare).

En större ubåt kräver kraftigare elkraftomformare och elsystemet kräver fler km kabel med fler kopplingslådor och elscheman (dyrare). Även ett hydraulsystem på en större ubåt får fler ventiler, fler skarvar et.c. samt mer tryckluft i fler/större kärl o.s.v. (dyrare). Slutligen blir produktionskostnaden en liten andel av totalkostnaden när man endast bygger två ubåtar - ingen serieeffekt. Det är ett av skälen till varför fler mindre/enklare ubåtar ger så mycket mer pang för pengarna när man ändå måste bära utvecklingskostnaden.

Det bästa vi kan göra idag för att komma ikapp det försämrade omvärldsläget vore nog att lägga A26 "långt bort i stan" konceptet åt sidan och "damma av" den senaste ubåtskonstruktionen som projekterades för svenska Marinens behov här i Östersjön, nämligen Ubåt 2000. Ubåt 2000 som projekterades under 1990-talets andra hälft var tänkt att efterfölja A19. Ubåt 2000 var ett koncept som studerades i flera mer eller mindre innovativa varianter, bl.a. med stealth-form, mycket litet, eller t.o.m. inget torn och Stirling som huvudmaskineri. Tyvärr gick det inte att vara så innovation tillsammans med Norge och Danmark och det mesta svenska "nytänket" i Ubåt 2000 överlevde inte Viking-projektet. Nu är det läge för att bli svenskt innovativa igen då A26 tyvärr varken är innovativ, prisvärd eller i riktning med Försvarsmaktens behov nu idag.

...och 6-9 myror ÄR fler än 4-5 elefanter!

//Fredrik Granholm

8 kommentarer:

  1. Jag tackar för att repliken har koppling till mina kommentarer. Själv har jag störst respekt för det som kostar kvalificerade mantimmar, mjukvaruutveckling, konstruktion och provning av system, framtagning av kvalitetskontroll, organisation av produktionen, manuellt verkstadsarbete osv. Den fysiska storleken borde spela större roll när man behöver byta konstruktionsprinciper eller öka antalet maskiner i konstruktionen. T.ex. har den uppskalade Gripen E ungefär samma pris som Gripen C. Vi är helt överens om att det ger enorm nytta i effekt per investerad krona om man utökar produktionsserien så de fasta utvecklingskostnaderna kan slås ut på fler individer och bygger man serieproduktion blir även den fysiska tillverkningen med "stål &färg" billigare.

    Det hade varit intressant men kanske för intressant och hemligt med en kommentar om vad som kan levereras snabbt för att stärka försvaret. Jag söker även efter hur vi bör specialisera oss under en upprustning som samordnas med våra nordiska grannar för att få mer försvarsförmåga mer peng av utökad försvarsbudget. De två förmågor som jag tror är våra bästa nischer är flygvapen och ubåtsvapen och A26 med eller utan modifieringar skulle kunna passa för detta.

    Att verkligheten som man måste räkna med är finansiering krona för krona inom en fryst försvarsbudgeten förkastar jag, den verkligheten måste ändras! Det är politik och politik kan ändras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu förhåller det så att Finland inte har eller planerar för något ubåtsvapen, Danmark skrotade sitt för många år sedan, baltstaterna har knappt ens några beväpnade ytfartyg alls. Kvar i Östersjön är då Tyskland, som efter återtaget av Kockums inte står först i kön för samarbete på ubåtsområdet och Polen förutom Ryssland självt. Norge då undrar vän av ordning. Nja, Viking förskräcker den minnesgode. / Nemo Saltad Sobrius

      Radera
    2. Tanken var inte att sälja ubåtar till Norge eller Danmark utan att de bygger och bemannar fler stora ytfartyg, vi bygger och bemannar fler (stora?) ubåtar och så stödjer vi varandra vilket mestadels sker utanför Östersjön. I korthet att vi kompletterar varandra när vi utökar försvarsbudgetarna och rustar upp. Om vi satsar på ubåtar får vi inget fint och hyfsat stort flaggskepp att ha på långväga missioner men det kan jag leva med.

      Radera
  2. Det värsta är att det spelar ingen roll om vi har 25 myror eller elefanter om det endast finns ryttare och skötare till två (2) myror alt elefanter. Kompetensen har dränerats inom alla tekniktunga vapenslag.

    // Sweddo

    SvaraRadera
  3. Norge:
    http://www.regjeringen.no/nb/dep/fd/aktuelt/nyheter/2014/Fremtidens-ubatkapasitet.html?id=776508

    SvaraRadera
  4. "Interpellation 2014/15:170 Europa i förkrigstillstånd
    av Allan Widman (FP)

    till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

    Sverige upplever nu ett hastigt försämrat omvärldsläge. Bara det senaste året har Putins Ryssland gång efter annan agerat på ett sätt och med en hastighet som Europa och västvärlden inte kunnat förutse. Flera bedömare talar om att Europa nu befinner sig i ett förkrigstillstånd.
    Vilka omedelbara åtgärder är försvarsministern beredd att vidta till Sveriges försvar och säkerhet?"
    -Sverige upplever nu ett hastigt försämrat omvärldsläge.-
    Sverige är ett land och kan inte uppleva, svenska folket kan uppleva.
    -Putins Ryssland gång efter annan agerat på ett sätt och med en hastighet som Europa och västvärlden inte kunnat förutse.-
    Georgien var väl en tydlig signal, borde inte undgått MUST/UD och Widman.
    -Flera bedömare talar om att Europa nu befinner sig i ett förkrigstillstånd.-
    Vilka bedömare, det är krig i Ukraina.
    -Vilka omedelbara åtgärder är försvarsministern beredd att vidta till Sveriges försvar och säkerhet?-
    Tills vidare gäller Alliansens budget. 'Satsningar' på försvaret finns där.
    OECD har sammanfattat svensk skola efter 8 år av FP. Tänker FP nu ta ansvar om svensk försvar? Något mer som Allan Widman upplever viktigt, civilförsvar ?

    SvaraRadera
  5. Jag har ingen egentlig åsikt om vilken storlek på ubåt som är bäst för sverige, men det förefaller som det saknas aspekter i argumentationen.

    En liten ubåt med nästan samma förmågor som nuvarande är kanske inte heller speciellt nytänkande.

    Fördelar med en något större ubåt är kanske utrymme för fjärrmanövrerade eller halvautonoma sensorplattformar och vapenbärare så att mål kan identifieras/bekämpas eller kommunikation med resten av försvarsmakten upprätthållas utan att ubåten avslöjar sin position. En större ubåt kan också tillåta längre uthållighet. Det kanske inte har så stor betydelse i fredstid, men i krig eller förkrigstillstånd så ökar rimligen risken för upptäckt vid varje förflyttning. Det kan då vara väldigt fördelaktigt att kunna "gömma" eller förplacera en ubåt en på strategisk plats under längre tid.

    SvaraRadera
  6. Håkan Lindberg7 december 2014 07:21

    Tack Fredrik för bra inlägg ang materiel. Vi behöver föra fler diskussioner om alternativa materiellösningar.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna