Ikväll kommer TV4 programmet Kalla fakta att åter igen blåsa liv i de tragiska dödsolyckorna som skett i Försvarsmakten de senaste åren. Det är inom Marinen och Kustartilleriet/Amfibieregementet de flesta dödsolyckor dessutom skett.
På SVD Brännpunkt finns idag också en artikel i ämnet skriven av de drabbade föräldrarna.
Jag vet faktiskt inte hur jag ställer mig till att detta lyfts upp till ytan ännu en gång. Finns det anledning att röra om i grytan åter igen, och kommer det verkligen att leda till något bra?
Programmet sänds i kväll 19.20 på TV4.
Det finns olika intressenter i detta.
SvaraRaderaFM, föräldrarna och TV4 har olika drivkrafter.
När man "lånar ut" sina barn till FM, så räknar man med att få tillbaks dem.
Mitt barn tänkte söka till Flottan för att lära sig ledarskap. Bäst ledarskap lär man sig i Armén enligt mig, och så blev det. KB-elev vid Sveriges bästa arméregemente. Så flottist jag är.
Jag fick tillbaka honom, levande och med ett självförtroende och en självkänsla som jag kunde avundas honom. Det kan han leva länge på. Tack till befälet. Fortsätt att göra ett bra jobb.
Mitt hjärta går i tusen stycken när jag tänker på föräldrarnas trauma och sorg. Frågan man kan ställa sig är om detta är rätt sätt att bearbeta sorgen. Det saknar jag kompetens att avgöra.
Visst är det precis så som du skriver.
SvaraRaderaMen detta har redan debatterats i åtskilliga TV-program efter varje av dessa tragiska olyckor.
Ibland känns det som om man till varje pris vill hitta EN syndabock och sätta DEN personen i fängelse på livstid. Först då tror jag att man skulle kunna släppa detta och gå vidare i livet.
I FM verksamhet är det aldrig så enkelt att EN individ bär ansvaret, det är alltid en rad omständigheter, många inblandade personer, flera reglementen, ordrar, övningsbestämmelser, materielsystem och missuppfattningar som tillsammans utgör underlag för en olycka.
Därför är det orimligt att hitta EN syndabock.
Bra analys SKIPPER men detta ämne kommer tyvärr att komma upp i många många år framåt varför jag tror att Försvarsmakten bör arbeta med en viss självrannsakan. Att gång på gång köra detta i media kan inte vara en bra sorgebearbetning.
SvaraRaderaAntalet skarpskjutningar var ju väsentligt högre förr. Försvarsmakten genomförde ju skarpskjutningar med kompani inom 24h från inryckningen till mobilisering vid krigsförbandsövningar. Inte var det många olyckor då? Ens tillbud.
Det finns flera tendenser inom Försvarsmakten som påverkar säkerhetsarbetet. Det ena är utfärdandet av nya säkerhetsföreskrifter vilka bara blir tjockare och tjockare. Dessa påverkas av nya lagar men också av olika militära specialisters ibland tveksamma orsaker till specialiseringar och certifieringar för en befattning. Det finns tendenser att det är viktigare att klara en certifiering än att mer värdera flera års erfarenhet av övningar. Det gamla karriärsystemet (NBO) innebar att karriären inte gav möjligheter till att bygga upp 5-8 års erfarenhet som sedan kunde ärvas av senare generationer.
Jag tror heller inte på att söka EN syndabock samtidigt som jag förstår föräldrarnas otillfredsställelse där man vill hitta skyldiga. Men vad skulle tillfredställa dem? C RegC? C Prod? ÖB? I Försvarsmakten finns flera orsaker till olyckorna där ekonomi ofta är en. I effektivitetens tecken skall allt göras ”billigare” kanske på bekostnad av för få övningar för både soldater och befäl.
Jag vet ingen lösning på detta svåra problem. Kanske kan en fingervisning vara att studera de officerare som fanns på 70-80 talet och deras bakgrund. Jag har hört att SäkI för skarpskjutningar då fick plats i benfickan. Men ingen SäkI kan ersätta lärdomar för övningar. För lite tid i terräng skapar ovana och ovana ökar riskerna för olyckor.
FM:s hantering av Ravlundaolyckan går igen.
SvaraRaderaEn gång om året hängs FM ut och en gång om året sväljer FML och väljer att låta stormen blåsa över för den här gången. Imorgon är en ny dag med nya nyheter och nya debattartiklar.
Det var inte helt riskfritt för den enskilde att fullgöra värnplikt i invasionsförsvaret.
- Frågan är om samma riskhantering av arbetsgivaren fungerar i ett frivilligt personalförsörjningssystem till insatsförsvaret?
Det krävs en handfull guldäggvinnande reklamkampanjer för att neutralisera en sådan här badwill-kampanj som SvD och TV4 bjuder på idag.
Det har då ingen betydelse om inblandade journalister mer eller mindre väl grundat kan avfärdas som ansvarslösa försvarsnihilister, informationseffekten finns där likväl. Och om ett år är det dags för avfyrning av nästa mediala holmgång. FM överlever dagen och FM räknar med att även i framtiden överleva kritik för dessa dödsfall.
Jag skulle hellre se en debatt om KA's dödsfall.
SvaraRaderaSäkI må vara en oändligt tjock bok, teori kan aldrig ersätta praktik i fält. Något att tänka på när antalet timmar i fält drastiskt skärs ned inför varje budget.
SäkI i all ära. Det är oftast den enskilde som medvetet eller omedvetet bryter mot, eller tänjer, på säkerheten.
SvaraRaderaJämför med lastbilschaufförernas situation, kör för fort och kom i tid, eller följ hastighetsgränserna och få chefen OCH kunden på dig. Trots att det är tidsgränserna som är för tajt satta.
SäkI säger: använd säkerhetsbälte
Soldaten säger: det är för bökigt, och hur ofta krocka vi
SäkI säger: säkra vid all förflyttning
Soldaten säger: öva som du vill göra. Jag vill inte få en i verkligt läge felaktig ryggmärgsreaktion inövad.
Och sen ibland så är det bara helt olyckligt att någon i trötthet eller brådskan missar "Klart bakåt!", skjutgränser mm.
Det är möjligt att det går att hitta enskilda ansvariga i vissa fall. Men inte alltid. Kanske är dessa tre fall ett sånt?
/Johan J
Tycker kritiken mot SäkI till stor del är orättfärdig. Mycket av det som står där i är rena självklarheterna som egentligen inte borde behöva stå nedskrivet. Alltså inget som man behöver fundera över så mycket och således inte försvårar arbetet att göra en bra övning. SäkI är bra och tillåter att man genomför realistiska övningar med både förbiskjutningar och överskjutningar med tämligen snäva vinklar vilket borgar för hög realism. Säkrat under förflyttning är heller inte längre ett krav under vissa omständigheter. Mycket av SäkI reglerar den yttre säkerheten vilket är ganska irrelevant för hur realistisk en övning kan bli.
SvaraRaderaVad jag hört så skall svenska regelverk tillåta mycket mer realistiska stridsskjutningar än utländska(västerländska) diton. Dock har jag begränsad egen erfarenhet av detta. Någon som kan utveckla?
Förövrigt ryms SäkI fortfarande i benfickan. I alla fall G + Ehv/Pv vilket borde vara tillräckligt för 90% av alla stridsskjutningar som genomförs.
/H
Skipper,
SvaraRaderaDet är möjligt att man int kan klandra endast en enskild för en olycka. Men visst känns det olustigt att dåvarande chefen för Amf 1 kunde påbörja sin tjänsgöring i Washington innan frågan utretts rent formellt. Jag kan mycket väl föreställa mig föräldrarnas känsla när de fick den nyheten. FM är synnerligen okänsligt i dessa frågor. Kanske har jag fel men regch är väl arbetsmiljöansvarig på sitt förband? Skall han då "befordras" när en utredning om hans ansvar pågår? I synnerhet en dödsolycka? Nä, man kan nog agera bättre i sådana sammanhang. Visa att det finns ett "hjärta" trots alla juridiska spetsfundigheter.
När det gäller skuldfrågan kan man ju fråga sig om våra interna bestämmelser har något inflytande på påföljden i en ansvarsutredning. När jag på -80 och -90 talen var på trupp så stod det i SäkI att kompanichef (motsv) var skyldig att kontrollera att underställd personal var kompetent att genomföra övningar med skarpa ammunitionseffekter. Trots detta har flera kompch gått helt opåverkade ur ansvarsutredningar när stått klart att den felande inte varit kompetent för det han var beordrad att göra. Hur kan detta komma sig?
Däremot har den felande övningsledaren på plats varit den som dömts. Men det är väl den svenska rättvisans principer om det personliga ansvaret. De unga medarbetarna borde förstås ha anmält, också enligt SäkI, att de inte var kompetenta. Men en ung människas ambition att visa framfötterna kan ibland förblinda omdömet. Därför måste äldre och mer erfarna kollergor och chefer ta sitt ansvar på ett mer handlgripligt sätt. T ex genom att själva vara på plats när truppen övas.
För övrigt har jag aldrig upplevt SäkI i sig som gränssättande för bra övningar. Den har gett tillräckligt med utrymme för hög realism.
Old School
SäkI räcker gott till för att genomföra bra och realistiska övningar. Det räcker med att titta på de nya avstånden vid förbiskjutning. Att hålla vapnet säkrat under förflyttning är ju sedan länge borta.
SvaraRaderaDock gäller det att kntrl både truppen och övningsledarens kunskap. Det är ju ofta dessa sätter gränserna.
Jag tittade på programmet och tycker att det i kalla fakta måt mätt var ett ganska sansat reportage.
SvaraRaderaVad som slår mig är vad avser dödskjutningen har jag mycket svårt att föreställa mig att det var en löjtnant som var övningsledare för en tillämpad skjutning med understöd från stridsbåtar. Övningsordern måste ha varit underskriven av minst kompani- troligen bataljonchef. De har ett ansvar, och var var dessa i reportaget?
Vad avser Sollenkroka så är tragedin inte mindre men tyvärr verkar den olyckan vara ganska lik vad som händer på vägarna varje dag. Ovarsam förare i fordonet bakom brakar rakt in i fordonet framför. Det är svårt att förhindra med regler, hur många förare har inte hört om 3 sekundersregeln i trafiken och ändå ligger som frimärken på framförvarande bil?
Även om tragedin för de drabbade är lika stor så måste man våga särskilja på olyckor och se dess kontext, och som tidigare kommentarer, man måste också komma ihåg att Försvarsmakten granskas. Då är det iögonfallande arrogant att skicka ut en överste under undersökning som förvarsattaché och det sänder ut klara signaler att FM egentligen inte bryr sig ett spel för gallerierna utan konsekvenser för den enskilde.
Tyvärr måste FM börja statuera exempel och vara tydlig med dessa.