Sjöoperativ helikopter

Det här inlägget kommer att behandla en väldigt viktig fråga. För näst efter fartyg så är en sjöoperativ helikopter det i särklass viktigaste materielsystemet för en väl fungerande flotta.

Som bekant så är sjöoperativ helikopter för Svenskt vidkommande en "icke-vara" idag. Hur det kunde gå så illa vet de flesta redan orsakerna till, och vet man det inte så kan det läsas i många bra inlägg hos storbloggarna Wiseman och Chefsingenjören.

Kortfattat så har vi avvecklat ett befintligt och beprövat system i Hkp 4, dessutom alldeles för tidigt innan vi hunnit få den nya Hkp 14. Hkp 4 hade kunnat göra mycket nytta i den nationella verksamheten med relativt små medel. Hkp 14 bedöms i dagsläget inte kunna verka som sjöoperativ helikopter förrän runt år 2020. Det är först om 10år, vilket är en mindre skandal!



Sjöoperativ helikopter - Definition

Vad innebär då begreppet "sjöoperativ helikopter" undrar förstås den oinvigde?
Att en helikopter är sjöoperativ innebär att den skall kunna verka i rollen som, och kunna genomföra:
- Ubåtsjakt (spaning med undervattenssensorer och insätta vapenverkan)
- Ytspaning (för målinmätning primärt med radar, men även andra system)
- Transporter (av materiel och personal till/från fartyg)

Då kan man snabbt och enkelt konstatera att Sverige idag totalt saknar den här förmågan idag. Förvisso har man använt Hkp 15 på ett bra sätt i Adenviken för enklare uppdrag. Men den är egentligen inte avsedd för detta, och har inte alls samma möjlighet till de viktigaste förmågor som nämns här ovan.

Tyvärr missuppfattas ibland vad en sjöoperativ helikopter egentligen är, och blandas då ofta i hop med begreppet sjöräddningshelikopter, vilket är något helt annat. Till och med allas vår Allan Widman har blandat ihop begreppen, vilket gjort Hkp 10 till en sjöoperativ helikopter, vilket den inte är.
I detta annars alldeles lysande inlägg om Hkp 4 skriver Widman:

Bortsett från några Helikopter 10A är vertolen (Hkp4) idag vår enda medeltunga och sjöoperativa helikopter.

Problemet är större än vad Widman förmedlar i den från sammanhanget lösryckta meningen. Problemet är att vi inte längre har en enda sjöoperativ helikopter i konungariket Sverige. För Hkp10A är en sjöräddningshelikopter, och inte en sjöoperativ helikopter. Hkp 4 den flyger inte alls längre. Så illa ser sanningen ut.


Hur en sjöoperativ helikopter nyttjas
Ytmålsspaning

En sjöoperativ helikopter används, som jag delvis beskrivit ovan, för en mängd olika ändamål. Den primära, och kanske numera vanligast förekommande uppgiften är i rollen som spaningsresurs. För sjöstriden handlar det om att erhålla s.k. "extended range". Det gör man genom att använda helikoptern som en flygande radar.

Moderna sjömålsrobotar har idag en räckvidd som vida överstiger fartygets förmåga att mäta in målet själv. Då är OTHT (Over the horizon targeting) från en helikopter an absolut nödvändighet för att kunna nyttja robotsystemets fulla räckvidd.

Vidare så medger en radarspanande helikopter ett fartyg att kunna agera passivt, d.v.s att inte nyttja sin egen radar (då risk för att själv bli utspanad och angripen föreligger).

En sjöoperativ helikopter med ett ledningssystem ombord, och en operatör (läs Hkp 4 motsv.) kan även leverera kvalité. Man har då möjlighet att styra exakt vilken information, och vilka typer av mål man vill erhålla från helikoptern, vilket underlättar stridsledningsarbetet ombord avsevärt.

I andra lågkonfliktsituationer kan helikoptern med fördel nyttjas för optisk spaning och målidentifiering i syfte att hitta ett specifikt fartyg eller mindre enheter. På så sätt nyttjades Hkp 15 under OP Atalanta i Adenviken, där man letade efter misstänkta piratbåtar.


Ubåtsjakt

I ubåtsjaktrollen har helikoptern oerhörda fördelar jämfört med ett fartyg.
Helikoptern kan snabbt röra sig över större ytor och kan till skillnad från ett fartyg närma sig en ubåt utan att ge den allt för stor förvarning om var ubåtsjaktenheterna befinner sig. Under Hårsfjärdenincidenten och vid övrig sentida skarp ubåtsjakt, så har vertolerna (Hkp 4) haft en avgörande roll.

En sjöoperativ helikopter i ubåtsjaktrollen kan både nyttja aktiv sonar och passiva system som hydrofonbojar. Den kan även själv insätta vapen som ubåtsjakttorped och sjunkbomber.

För den som i detalj vill veta hur en sjöoperativ helikopter arbetar, så rekommenderas att läsa Tom Clancy´s bok - Jakten på röd oktober (Filmen duger inte för det ändamålet).


Transport

Inom ramen för verksamheten till sjöss finns ofta behov av snabba transporter. Det kan vara rena person- och materieltransporter mellan fartyg till sjöss. Det kan också handla om att snabbt transportera en bordningsstyrka/specialförband för att borda främmande fartyg i olika situationer.

En helikopter kan också användas för understöd vid en svårare bordningsoperation. Då kan man placera en prickskytt i helikoptern för ev. eldunderstöd.

En sjöoperativ helikopter bör således vara konstruerad för att kunna landa på ett fartygsdäck under både dåligt väder och under mörker.


Sjöoperativa helikoptrar - En ovärderlig  resurs vid stora katastrofer
Sjöräddning (SAR)
Även om nu den Svenska staten beslutat att lägga ansvaret för Svensk sjöräddning helt och hållet på Sjöfartsverket, som i sin tur upphandlat tjänsten från Norrlandsflyg, så är det ändå mycket märkligt att man redan glömt lessons-learned från historien - Estoniakatastrofen 1994.

Norrlandsflyg med sina moderna Sikorsky S-76 gör ett mycket bra jobb i den ordinarie sjöräddningsverksamheten idag. Man har dessutom lyckats värva många av Försvarsmaktens erfarna helikopterpiloter.

Men vad händer om en katastrof motsvarande Estonia skulle inträffa i dag? För vad är det som säger att det inte skulle kunna hända igen?

I dag finns det fem gripbara SAR-helikoptrar i Norrlandsflygs regi, spridda över Sverige. Försvarsmakten kan idag sannolikt inte ställa upp med en enda även om man skulle vilja. Hkp 4 finns ej längre och Hkp 10 är antingen (snart) i Afghanistan, samtidigt som Försvarsmakten inte har utbildade ytbärgare att tillgå just nu. Försvarsmakten har inte ens ansvar för daglig FRÄD (Flygräddning) för våra Gripenpiloter. Även detta uppdrag ligger numera på Norrlandsflygs helikoptrar. Något som FM alltid stått för själv tidigare.

Under Estoniakatastrofen deltog 25 helikoptrar i sökandet, och räddande av människoliv.
Av dessa var 14st Svenska militära helikoptrar från Flygvapnet och Marinen.
5 av dessa var Hkp 10 (Q91, Q95, Q97, Q98, Q99) och 9st var marinens Hkp 4 (Y64, Y65, Y68, Y69, Y72, Y73, Y74, Y75, Y76). Resterande helikoptrar var Finska från sjöräddningen, gränsbevakningen och flygvapnet. Finska sjöräddningens enda helikopter räddade ensam hela 37 personer, då den besättningen var tränad att landa på färjorna trots hårt väder.

Trots alla dessa 25 helikoptrar var det som bekant för få människoliv som gick att rädda pga begränsad kapacitet i det hårda vädret.

Om Sverige fortfarande hade haft helikoptrar med sjöoperativ kapacitet, så hade dessa varit ett mycket bra komplement till Norrlandsflyg vid en eventuell liknande katastrof. Men vi har som sagt inte lärt oss av historien. Se här en intervju med en av de Svenska piloterna vid tankning mitt under räddningsarbetet.
Här finns även en film från räddningsarbetet till sjöss.


Brandbekämpning

Det finns fler närtida historiska händelser man redan glömt bort, eller medvetet valt att bortse från - Omfattande skogsbränder likt den i Tyresta naturreservat 1999. Där deltog nio helikoptrar från Försvarsmakten i arbetet. Det handlade om att flyga med brandtunna och släcka, men även transporter av brandmän, materiel och förnödenheter. Utan dessa helikoptrar är det oklart om branden hade kunnat begränsats.


Förmågeglappet och kompetensförlusten

I dag saknas sjöoperativ helikopter - Helt och hållet.
Det innebär självklart ett mycket stort förmågeglapp. Av ovanstående redovisade uppgifter, kan endast de mindre beståndsdelarna genomföras med Hkp 15. Sverige har i och med avsaknad av sjöoperativ helikopter framförallt en mycket begränsad förmåga till ubåtsjakt, men även ytmålsspaning.

Något som är ännu värre är kompetensförlusten hos den flygande personalen.
Piloterna kan delvis bibehålla sin flygtid i andra mindre helikoptrar. Värre är det då med den taktiska personalen i form av spanare (TakO) och sensoroperatörer. Dessa har ingen som helst möjlighet att vidmakthålla sin kompetens inom dessa områden. När Hkp 14 kommer ut i en färdig sjöoperativ version så har sannolikt merparten av den personal som hade kompetensen gått i pension, eller så har de gått till annan verksamhet inom FM. Här kan kompetensförlusten bli katastrofal.


Att återta Hkp 4 för att täcka förmågeglappet


När läget nu är så illa, så har ämnet till mångas glädje, flitigt debatterats i media huruvida man bör återinsätta Hkp 4 i operativ tjänst för att täcka förmågeglappet. Allan Widman har drivit en hård linje i frågan, med många bra inlägg i frågan.


Visst hade det varit möjligt att driftsätta de Hkp 4 som står inplastade i Ronneby. I sammanhanget hade det kostat småpengar. Detta statusläge orienterades Sjöfartsverket om av Göran Petersson (HKV) i maj 2009.

- Hkp 4 (Vertol) finns f.n. i malpåse. Totalt finns 13 st. kvar. Av dessa ar 8st OK och kan iordningsställas (inga är dock direkt flygfärdiga och inga flygfärdiga besättningar finns) och 5 st. finns vilande. Utredning pågar om att förlänga systemet med Hkp 4 + besättningar (Av detta blev som bekant inget).
- Hkp 14 är försenad och kommer att bli operativt först 2018 och då med 18st. Det finns ingen tillgänglig idag.
- Hkp 10 (Superpuma) -4 st. star i FRAD i Kallax. Dessa helikoptrar får inte flyga över vatten (flottörerna ar borttagna). Två stycken Hkp 10 byggs om för tjänstgöring i Afghanistan.
- Hkp 15 (liten) är inte direkt lämpad for räddningsuppgifter.

Nyligen har en Hkp 4 återställts för att kunna flyga i FMV regi. Då den helikopter man förfogade över, Y72 gjort sitt och flygits till Aeroseum. Se här bilder då Y72 kommer hem till Säve.

Wiseman har skrivit flera bra inlägg om just återinsättande av Hkp 4 i operativ tjänst. Förmågeglappet behandlas här och konsekvenserna av att inte återta Hkp 4 kan läsas här och här.

Nu ser det ut som att Hkp 4 dessvärre aldrig kommer att flyga i FM regi och de kommer sannolikt att dö skrotdöden inom kort. Läs även helikopterutredaren Jan-Olov Linds rapport från 2009 i sin helhet här.

Att täppa till glappet med en interrimshelikopter - Hkp 16

Helikopterfrågan har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet i media. Det rör då främst resurser för MEDEVAC i Afghanistan. Något som jag medvetet utelämnat i detta inlägg rörande sjöoperativa helikoptrar.

Försvarsministern har aviserat att man planerar att köpa en ny helikopter i väntan på Hkp 14. Den ständige helikopterutredaren har lämnat en ny rapport där han medger att glappet bör täckas. Beslutet är sannolikt påverkat av media, vilket i detta fallet är mycket positivt för FM. Chefsingenjören har skrivit ett bra inlägg rörande denna kommande upphandling. Han behandlar där de helikoptertyper som skulle kunna vara aktuella som s.k. "gapfiller" mellan de befintliga och kommande systemen.

Sikorskys Blackhawk är den helikopter som diskuterats flitigast i dessa sammanhang. Personligen hoppas jag även på ett par SH-60 Seahawk för sjöoperativa uppgifter. Detta i syfte att bibehålla kompetensen och förmågan i väntan på Hkp 14. Seahawk och Blackhawk bygger på samma plattform och ingår båda i Sikorsky S-70 familjen vilket underlättar inköp, underhåll och drift.


Organisatorisk tillhörighet

Jag tänker avsluta detta inlägg med att ge min synpunkt på hur helikopterverksamheten organiserats i Försvarsmakten. Även här så sysselsätter vi oss med en särlösning som ingen annan nation med helikopterverksamhet normalt sett gör.

I övriga länder så tillhör helikoptrarna organisatoriskt det vapenslag där verksamheten sker. Precis som vi hade det innan Helikopterflottiljens inrättande under Flygvapnets ledning.

Sjöoperativa helikoptrar skall självklart tillhöra marinen, precis som helikoptrar för MEDEVAC, CSAR och trupptransporter m.m. organisatoriskt skall till höra Armén. Att vi som nu organiserar helikoptrarna centralt skapar klyftor mellan kundoch leverantör. I marinens fall helikoptrar och fartygsförband. Det kan nog många  f.d. marinflygare tyvärr bekräfta.

I FM gjorde man lätt för sig (trodde man) och la alla ägg i samma korg bara för att det var en farkost som opererade i luftarenan. Det märkliga är att vi sannolikt är det enda landet med en helikopterverksamhet som spänner över alla vapenslagen som gjort på det sättet.


Avslutning

Det här blev ett långt inlägg som medvetet enbart behandlat sjöoperativ helikopterverksamhet.

Noterbart är att av ovan beskriven verksamhet och förmågor så finns i dagsläget - I stort sett ingenting kvar..... Någon ljusning kan tyvärr inte skönjas i närtid.