Det finns en väldigt enkel förklaring till att det numera
finns ett fenomen som benämns ”försvarsblogg”. Anledningen är helt enkelt att
försvars- och säkerhetspolitiska frågor från 00-talets inledning i stort sett helt försvunnit från riksmedias
rapportering.
Försvarsbloggarna har skapats i det vakuum som har uppstått
på grund av just detta. Anledningen till detta vakuum är flera. Bland annat har
folkförankringen runt försvarsfrågan påverkats på grund av att militära förband
har avvecklats på många platser i landet, att läget i närområdet under ett
antal år har varit relativt stabilt och att värnplikten nu har avskaffats.
Trots avsaknad av riksmedias rapportering i dessa frågor så
har inte de säkerhets- och försvarspolitiska frågorna blivit mindre angelägna.
Tvärtom. Den här bloggens uppfattning är att de olika försvarsbloggarna har
fyllt en lucka genom att lyfta dessa frågor till debatt när ingen annan har
gjort det. Att riksdag, regering, enskilda försvarspolitiker och ibland även
Försvarsmaktens egen rapportering ska få stå oemotsagd i frågor och ärenden som
bär åt helt fel håll, ibland innehåller rena felaktigheter och allt som oftast
skönmålas är helt orimligt. Här har försvarsbloggarna bidragit till en högre
medvetenhet om vad som verkligen sker, om än i en begränsad krets.
I dag sände SR P1 i sitt program ”Medierna”. Ett program
vars syfte är att granska just medierna. I dag innehöll programmet ett inslag
om bloggkollegan Wiseman. Inslaget hade påannonserats på SR webbsida, men hur
inslaget skulle vinklas stod däremot inte klart. Så här beskrevs inslaget:
Även om försvarsdebatten just nu hettat till och senaste veckan nått ut en aning i allmänna medier så har den varit en ganska ovanlig gäst där de senaste åren. Frågan är om inte den mest tongivande debattens istället förs på en anonym blogg – Wiseman Wisdom. Vem står bakom den anonyma bloggen där till och med Överbefälhavaren skrivit debattinlägg? Hur kan en anonym person få en så stark ställning på ett helt politikområde? Ingen vet Wisemans identitet, men ingen kan räkna bort bloggen ur den försvarsdebatt som de senaste veckorna hamnat i mediefokus. Vilka intressen företräder den anonyme - som så många insiders tycks respektera. Tonchi Percan har tittat på fenomenet.
Inslaget som man kan lyssna på i efterhand här
(27.30 in i klippet) gick ut på att reportern Tonchi Percan ställde frågan hur
en anonym blogg kan få sådant stort genomslag i den försvars- och
säkerhetspolitiska debatten? Den frågan har egentligen redan besvarats av Wiseman´s
Wisdoms i en tidigare artikel på Newsmill som beskriver detta väldigt bra.
Det finns även en äldre
intervju som förklarar varför bloggen startades för drygt fem år sedan.
Men trots försvarsbloggarnas betydelse för en levande och
aktiv debatt så är det ändå själva anonymiteten som hamnar i fokus i inslaget,
och som många läsare fäster sig vid.
Så varför detta fokus på personen/personerna som står bakom
försvarsbloggarna? Om det är en person, eller flera personer som som skriver
inläggen, om det är kvinnor eller män, officerare eller civila, unga eller
gamla borde rimligtvis vara ointressant så länge innehållet är relevant och
bidrar till en levande försvarsdebatt, d.v.s. anledningen till att bloggarna en
gång kom till.
När man lyssnar på inslaget så får man i just detta
specifika fall lätt känslan av att reportern misstänker att Wiseman´s Wisdoms
skulle agera på uppdrag av antingen Försvarsmakten, försvarsindustrin eller
möjligen av den politiska oppositionen. Även SvD:s Mikael Holmström är något
osäker på detta vilket framgår i intervjun med honom i inslaget.
För den som följer försvarsbloggarna och Wiseman´s Wisdoms på
regelbunden basis kan nog omgående dementera några sådana lojaliteter. Kritik
har på WW eller andra försvarsbloggar aldrig riktats mot ett enskilt parti sett
över tiden. Att det är moderaterna som varit i fokus den senaste tiden har sina
randiga och rutiga skäl, vilket inte minst har kunnat läsas om i riksmedia de
senaste veckorna. Kritiken mot oppositionen och socialdemokraternas
försvarspolitik har exempelvis kritiserats hårt i den senaste artikelserien inför
kommande försvarsbeslut med titeln PROLOG.
Att Wiseman eller någon annan försvarsblogg skulle gå HKV
ärenden är också ett hugskott och en felaktigt analys. Detta påstående kan bekräftas
av att försvarsbloggarna alltid varit kritiskt granskande till händelser och
beslut inom Försvarsmakten när det har varit befogat. På samma sätt har
bloggarna varit kritiskt granskande av diverse försvarsindustriella projekt som
inte bidragit till ökad försvarsförmåga eller gett tillräckligt mycket ”pang
för pengarna”.
För det är just detta som är kärnan i det hela. Jag talar
nog inte enbart för denna bloggs räkning när jag påstår att de samlade
försvarsbloggarnas verkliga drivkraft är viljan att se en väl fungerande försvarsmakt
som är rätt bemannad, rätt utrustad och välövad och att Sveriges säkerhets- och
försvarspolitik inte får fortsätta att hanteras som den gör av den politiska
nivån idag.
Den dag när försvars- och säkerhetspolitiken åter igen blir
ett ämne som politiker betraktar som något viktigt, och när riksmedia börjar
betrakta detta som ett ämne värt att bevaka på regelbunden basis har
förvarsbloggarna spelat ut sin betydelse för debatten. Fram till dess så är jag
övertygad att det är av godo att dessa bloggar existerar. Detta oavsett om de
skrivs av personer under pseudonym.
Äldre artiklar i samma ämne:
Amen to that
SvaraRaderaIntressant inslag, och det är ju i sig positivt om folk hittar in till försvarsbloggarna. Dock fäste också jag mig vid detta fokus på personen, samt störde mig på att reportern konsekvent uttalade det "Wiseman Wisdom" istället för "Wiseman'S WisdomS". Vilket ju är vad bloggen heter och inget annat.
SvaraRaderaDärtill tyckte jag mig ana att han var något förundrad över detta "bloggande", och att det uppenbarligen är lämpat för något annat än bullrecept och bilder på kattungar. Välkommen in i matchen farfar.
Wiseman får ursäkta, men frågan vem han/hon/dem är, är inte relevant i jämförelse med kvaliteten på inläggen och den diskussion som uppstår. Som jag ser det, så är WWs viktigaste funktion (utöver sina inlägg) att agera som plattform och nav för *kollektivet* av försvarsbloggar. Just denna känsla av att olika bloggar hjälps åt att dra och har olika specialiteter togs inte alls upp i inslaget.
En annan viktig funktion är att fungera som en öppen kunskapsbank inom specialiserade frågor utan att bryta mot någon sekretess. Vill man, så kan man skaffa sig en ganska bra bild av hur det står till i olika frågor genom att gå igenom arkiven i de olika bloggarna, och inte minst läsa de många kloka kommentarerna som vissa inlägg provocerar.
Kvaliteten på kommentarerna gör otroligt mycket (hurvida mina egna försök i den avdelningen lyfter eller sänker vågar jag inte svara på :)).
Tycker mig ha kunnat märka en ökad kvalitet bland de vanliga journalisterna den senaste tiden, inte minst på oväntade ställen som Aftonbladet och Expressen i rapporteringen kring Sälen.
Men sådana aspekter kom inte fram, utan intrycket kändes mer som att Wiseman är någon sorts orakel som alla andlöst lyssnar på. Åtminstone för mig, så är styrkan med bloggar över "gammelmedia" *dialogen* mellan blogginnehavare och läsare, och läsare sinsemellan. Spenderar man all sin tid inom traditionell media har man kanske svårt med detta.
Därmed inte sagt att Wiseman inte skriver många kloka saker! Och kul att vårt lilla område får uppmärksamhet.
Tack för en mycket läsvärd kommentar som lägger ytterligare dimensioner till inlägget. Bra!
RaderaTack för det berömmet och den analysen Upandaway1!
SvaraRaderaBra inlägg Skipper och en riktigt bra kommentar av Upandaway.
SvaraRaderaReportaget var väl mest sådär men det intressanta var att det sändes överhuvudtaget.
Mycket bra analyser av försvarsbloggarna! Jag tillåter mig en mer personlig och något 'introvert' kommentar/analys: för mig har försvarsbloggarna inneburit en slags ventil, dvs vetskapen om att jag inte är ensam om mina frustrationer, besvikelser mm kring försvarets 'utveckling', har fungerat som ett stöd att trots allt orka gå till jobbet.
SvaraRaderaFörsvarsbloggarna fyller ett stort syfte med att bibehålla en icke existerande försvarsdebatt,,,tyvärr så blir bieffekten de som utan sakkunskap har starka åsikter och drar ned debatten på en icke anständig nivå...
SvaraRaderaFinns tyvärr paraleller med nätdebatten som just nu florerar..
http://www.gp.se/kulturnoje/1.1215459--det-handlar-om-samhallshat-
Citat...
Näthat är fel ord. Det handlar om samhällshat. Det är precis som med killarna som bränner bilar. Det är samma hat. Vi känner oss maktlösa. Vi är föraktade.
En bakomliggande attityd/misstänksamhet som man kan se lysa igenom i uttalanden från vänsterhållet är att detta bara är en massa krigshetsare som vill ha mer pengar till leksaker och att det inte alls finns något problem med att vi inte har något fungerande försvar. Det stämmer tyvärr ganska bra in i fokuset på anonymiteten snarare än sakfrågorna och även med P1s praktiska om än inte uttalade profil.
SvaraRaderaJag betraktar försvarsbloggarna som nödrop från engagerade personer med personlig erfarenhet från fackområdet. För mig som säkerhetspolitiskt intresserad skattebetalare är det synnerligen värdefullt med dessa initierade inblickar i den verklighet som utgör vårt försvar.
SvaraRaderaÄr full av beundran för allt engagemang. Hade våra politiker visat bråkdelen av motsvarande engagemang så hade vårt försvar knappast befunnit sig i den minst sagt löjligt omöjliga situation det nu sitter i.
"den anonyme - som så många insiders tycks respektera"
SvaraRaderaWell, the respect is genuine and is based solely on the professionalism shown in the blog.
It is interesting how "outsiders" now are picking on the anonymity instead of the importance of the substance. Is it too much for some that it is not about "me" and "who" but instead "what/why" ?
Let the issues fight. Keep the egoes away.
Det är ju egentligen ej särskilt förvånande att civila diskuterar anonymiteten,,,,inom politiken kallas ibland sådana fenomen för läckor...
SvaraRaderaAnonymiteten säger även något om kulturen inom försvarsmakten.
RaderaÅ andra sidan finns det en välmotiverad oro för hur kartlagd man är i det moderna samhället och försök till anonymitet är ett sätt att hantera detta. Det hjälper föga mot stormakter som så att säga prenumererar på Facebooks databas osv men det försvårar för Tore Taliban.
Jag ser fram emot att någon eller några försvarsbloggare provar sina vingar som politiker eller de mera politiska tjänsterna som general och sedan ÖB. (Jag hoppas även att det finns en intern selektion för något strategiskt och taktiskt geni att ha som ÖB om det skall slåss och inte bara manövreras politiskt och organisatoriskt under fredstida villkor...)
Min anonymitet är inte bara pga risk för repressalier utan den viktigaste anledningen är att mina ord ska få stå för sig. Det är alldeles för lätt för folk att döma ut inlägg på grundval av skribentens grad som antingen är för låg för att man ska veta något eller för hög så att man förlorat markkontakten, beroende på perspektiv. Därför valde jag att vara anonym.
RaderaIntressant resonemang Cynisk, det borde fungera.
RaderaJag har i stort sett aldrig någonsin varit anonym då jag började diskutera i olika internetforum innan det var hyfsat medveten anonymitet som gällde och jag trivs med att stå för det jag skriver.
Synd bara att icke-anonymitet inte leder till fler intressanta kontakter, jag borde aktivera mig mer socialt.