13 januari 2013

Folk & Försvar 2013 - Dag 1


Sitter här på kvällskvisten och reflekterar över riksfonferensens första dag i Sälen.

Sammanfattningsvis ska jag helt ärligt säga att det inte har varit någon höjdardag med undantaget från vissa händelser som låg utanför programmet. Anledningen till att inte den här försvarsbloggaren fångades var att de ämnen som avhandlades inte är det som ligger närmast till hands då det var en stor civila prägel med mestadels civila frågeställningar som debatterades.

EU och Extremism var huvudnumren. Något som slog mig ideligen under hela dagen var att SD som parti fick utstå ovanligt mycket kritik från i stort sett alla föreläsare och debattörer. Alla Sverigedemokrater framställdes mer eller mindre som extremister och idioter. (Som sig bör måste det nog tyvärr tilläggas att den här skribenten inte sypmpatiserar med SD för att inga missförstånd ska ske). Men detta kanske ligger helt i linje med F&F interna policy att släppa in samtliga partiers ungdomsförbund, förutom SD?

Det som har hänt runt konferensen är dock av större intresse.
Media har under dagen gjort ett hårt jobb och för en gång skull (äntligen) hårdbevakat försvarsfrågan. Jag har i detta inlägg sammanställt dagens artiklar och inslag. Så många som 25 stycken just nu, och då har jag säkert inte fått med allt.

Det finns ett antal delar som jag särskilt vill lyfta fram. Wiseman har i dag skrivit klart del 3 i serien PROLOG inför rikskonferensen och det kommande försvarsbeslutet. Denna gedigna sammanställning kommer att kunna användas som ett lättläst referensverk över den katastrofala försvarspolitik som har bedrivits i Sverige från 90-talet fram till dagens datum. Om vi har lärt oss något av historien återstår att se.
 
Två andra tidningsartiklar som särskilt måste lyftas fram från dagen är Expressens artikel om Cecilia Widegren och försvarsberedningen som är nära en kollaps.
"Försvarsberedningens analysarbete beskrivs som ett "beställningsjobb" från regeringen där slutsatsen - oavsett den säkerhetspolitiska bedömningen - väntas leda till nya nedskärningar och besparingar."
Den andra artikeln som måste läsas är SvD som i dag skriver om att Sveriges samarbete med NATO knakar i fogarna. Föga förvånande artikel med ett konstaterande som förr eller senare skulle komma som ett brev på posten.
"–Är man inte med i klubben så är man inte. Då får man lämna klubblokalen klockan 22, sedan är det bara för medlemmar. Det vill säga: Vi uppskattar att Sverige tar del i olika krisövningar och fredsoperationer – men det finns gränser för hur långt samarbetet kan drivas med icke-medlemmar."

Den sista, men kanske bästa utvalda höjdpunkten från dagen är Expressen TV:s Niklas Svensson som i ett 15 minuter långt inslag intervjuade ÖB Sverker Göranson. Svensson ställde bland annat den högaktuella frågan som vi alla undrar över, och som jag tagit upp i ett tidigare blogginlägg: "Varför backade ÖB efter sitt första uttalande om 1-veckasförsvaret?" Tyvärr så säger magkänslan att ÖB:s svar inte var helt komplett...

ÖB Sverker Göranson som direkt efter intervjun blev akut magsjuk!?! ÖB såg oerhört pigg och alert ut under själva intervjun och passade på att skoja med Svensson i slutet av intervjun. ÖB fick enligt uppgift lämna med bil och resa hem.

Kommentarer på Twitter lät inte vänta på sig:

Fredrik Antonsson ‏@sjattemannen
@Pihlblad: ÖB lämnat Sälen, sjuk. Bara jag som tror att Enström förgiftat ÖB för att skicka iväg sanningssägaren nerför Högfjället? #fofrk

Niklas Svensson ‏@niklassvensson
Kastar mig nu in på toaletten och tvättar händerna. Bara två timmar sen jag hälsade på den nu akut magsjuke överbefälhavaren. #fofrk


Avslutningsvis vill jag ta nämna två helt andra saker.

Det första, som gör mig riktigt irriterad är att den moderata försvarspolitikern och tillika ordföranden i försvarsberedningen, Cecilia Widegren, har valt bort deltagandet i Sälen till förmån för (enligt uppgifter) en semesterresa. Självklart gör Widegren sina egna val, men hade det inte varit lämpligt, nästan klädsamt för en ordförande i en kommande och helt avgörande försvarsberedning att deltaga i rikskonferensen? Att försvarsberedningen ska LYSSNA har varit ett återkommande mantra (tillsammans med ett flertal andra adjektiv-trios) i Widegrens vokabulär.

Den sista delen som gör mig upprikigt bekymrad är detta gästinlägg hos bloggkollegan Cynismer.
Detta är tyvärr utkomsten av en bedrövlig försvarspolitik, och en illa skött Försvarsmakt under flera år, och skribenten är tyvärr inte ensam. Det finns fler exempel.

Med dessa rader tackar vi för idag, och på återhörande under morgondagen. Då med ett betydligt mer intressant program i Sälen med betydligt större inslag av försvar- och säkerhetspolitik.

Se hela programmet för rikskonferensen här
Se söndagens föreläsningar och debatter här.

Bloggar: 6 mannen

5 kommentarer:

  1. Apropå uttalandet om klubbmedlemskapet. Det är exakt den verkligheten som möter svenska förband i insatsområden. Oftast smörjs förbindelserna till slut upp i alla fall. Ibland tar det bara tid. Ibland går det inte alls helt i enlighet med klubbmedlemskapet.

    Än så länge går det bra, men endera dagen kommer det att kosta svenska liv.

    SvaraRadera
  2. Vad gäller NATO: Kan förstå att östeuropeerna är irriterade på det svenska sättet att sköta detta. Speciellt balterna är inte alls intresserad av att medlemskapet vattnas ur... Inte Danmark eller Norge heller för den delen, nu när de satsat så mycket blod och pengar på att bli tagna på allvar av USA.

    Sedan kan man undra, är det inte lite av beräkning från deras sida att sätta press på Sveriges position? Det är ju alldeles uppenbart att Sverige kommer välja ett medlemskap om vi blir tvungna att välja. Vi är ju de facto redan medlemmar... Ett formellt medlemskap skulle gå på en månad om vi verkligen ville.

    Att genom Islandsfrågan och på andra sätt, tvinga upp det hela på agendan i Sverige är ju i allra högsta grad i våra östra NATO-grannars intresse. Nuvarande ordning är utan tvivel än mer farlig för dem än den är för oss... Något att tänka på när vi hela tiden talar om Sveriges förmåga. Ett krig skulle ju antagligen ske i någon sorts kris i Baltikum, och vem är det som får ta smällen då?

    Hur Finland skulle reagera på att vi ensamma går med är en annan fråga. De skulle antagligen inte uppskatta att bli lämnade ensamma utanför. Utöver övervintrade 68-folk här i Sverige är det kanske det största hindret. Men det skulle väl gå att ordna ändå om bara viljan finns.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @upandaway1
      När det gäller klubbmedlemskapet så får jag uppfattningen att det handlar om att skapa intrycket av en extern press på Sverige, om att vi måste gå med i NATO. I verkligheten kanske den svenska regeringen står som beställare av uttalanden som dessa?

      Radera
  3. I all enkelhet!
    Vad menas med "sypmatiserar?"

    Obildad odontolog

    SvaraRadera
  4. @M i G: Det tror jag inte. Nuvarande form för samarbetet passar Sveriges politiska elit alldeles utmärkt oavsett sida. Att "både-vara-med-och-ändå-inte" har så här långt tagit försvaret halvvägs mot den nödvändiga inriktningen utan att man behövt betala det politiska priset. Lite som Norge och EU, eller kanske helt enkelt endast en logisk förlängning av svensk "neutralitets"-politik.

    I vår nära omvärld är däremot NATO-frågan och organisationens vara eller inte vara är en existensiell fråga, inte endast bland balter och polacker, men även i Norge och Danmark. Att den inte är det i Sverige visar bara på att vi inte greppat hur extremt beroende vi är av hjälp utifrån (läs USA), hur svag uppbackning vi riskerar få från länder som är närmare oss (läs Tyskland, men även UK och Frankrike) och hur dåligt integrerade vi är i planeringen i ett lokalregionalt perspektiv (läs Baltikum, Gotland etc). Ur deras synvinkel är Sveriges politik självisk, introvert och oansvarig, en åsikt jag delar.

    Debatten om "enveckasförsvaret" (som kanske egentligen borde heta halvtimmesförsvaret då detta borde vara den ungefärliga tiden det tar för det inledande robotanfallet att slå ut svensk utgångsgruppering... Även *efter* 2019) är här ett steg i rätt riktning. Förhoppningsvis kan man komma till insikt om att positionen med ena benet på skeppet och det andra på kajen inte är optimalt om det blåser upp till storm.

    SvaraRadera

Regler för kommentarer:
- Undvik personangrepp
- Håll en god ton